Närståendevårdaren. Vårdaren ska vara en anhörig till den vårdbehövande eller någon annan som står den vårdbehövande nära och ska ha en hälsa och funktionsförmåga som svarar mot de krav som vården ställer. Vårdarens boendeform ska stöda förverkligandet av närståendevården, exempelvis ska närståendevårdare bo i närheten/på samma gårdsområde. En person kan vara vårdare, om den vårdbehövande godkänner personen som vårdare och om personen är lämplig för uppdraget i fråga om ålder, kondition och livssituation. Vid uppgörande av beslut för närståendevård utvärderas helhetsmässigt om vårdaren klarar av de uppgifter som närståendevården förutsätter: - fysiskt och psykiskt hälsotillstånd, eventuella sjukdomar och deras behov av vård - funktionsförmåga och resurs, som att klara av dagliga sysslor - socialt nätverk Krav kan också ställas på utlåtande av läkare och/eller av någon annan expert inom social- och hälsovård när det gäller vårdarens lämplighet för vårdarbetet. Vårdaren har inte ett arbetsavtal med kommunen eller den vårdbehövande. Vårdarens pensionsskydd följer pensionslagen för den offentliga sektorn (81/2016). Kommunen har försäkrat närståendevårdarna genom en försäkring enligt Lag om olycksfall i arbete och om yrkessjukdomar (459/2015). Stödet för närståendevård kan ha inverkan på förmåner från Folkpensionsanstalten och arbetskraftsförvaltningen. Vårdaren ska själv kontrollera vilka effekter stödet har på andra förmåner. Närståendevårdsstödet är en skattepliktig inkomst och för utbetalning av arvode krävs skattekort. Om närståendevårdaren vill kan man komma överens om att sänka vårdarvodet. Närståendevårdarens hälsotillstånd kartläggs årligen/vid behov genom ett utvärderingsbesök eller om det sker förändringar i klientens/närståendevårdarens förmåga (t.ex. Cope-utredning). Vi behov hänvisas närståendevårdaren till hälsogranskning och/eller läkarmottagning.
