Några språkliga frågor exempelklausuler

Några språkliga frågor. SamSol har främst inneburit ett omfattande strukturellt arbete. Bestämmelserna i de nuvarande lagarna har styckats upp och placerats in i en ny logisk och användarvänlig struktur. I de olika förmånsavdelningarna kommer i allmänhet bestämmelser av samma karaktär i samma ordning, även om rubriknivån kan variera. Vi anser att denna del av vårt arbete är den som kommer att ha störst betydelse för den som skall tillämpa balken. Detta gäller oavsett om tillämparen är en privatperson eller en tjänsteman. I varje avdelning underlättar såväl innehållskapitel som innehålls- paragrafer sökningen i SFB. Det finns också åtskilliga andra upplysningsparagrafer. Vi har allmänt sett moderniserat språket jämfört med nu gällande lagtext. Detta gäller i synnerhet beträffande äldre lagar såsom AFL och ABBL, men även i nyare lagar såsom LIP har språket för- enklats. Vidare är i SFB bestämmelserna i regel korta och det förekommer endast i undantagsfall att en bestämmelse innehåller mer än tre stycken. Detta innebär en betydande förändring i jäm- förelse med gällande lagstiftning. Vi vill då särskilt peka på de nuvarande bestämmelserna i 3 och 4 kap. AFL. När det gäller den närmare avfattningen av bestämmelserna kan följande framhållas. I SFB står medborgaren i centrum och vi anser därför att det är av särskild vikt att bestämmelserna avfattas könsneutralt. Beräkningsbestämmelser uttrycks på ett enhetligare sätt än i nuvarande lagstiftning och matematiska termer används då som regel. Vi har också strävat efter att byta ut vissa ord och uttryck som kan uppfattas som ålderdomliga eller svåra eller som kan leda till missförstånd. Denna målsättning har medfört bl.a. att orden • utgår och utges har bytts ut mot lämnas, • havandeskapspenning har bytts ut mot graviditetspenning, och • uppbär har bytts ut mot får. Vi har även övervägt att införa nya beteckningar på de förmåner i vilka ordet penning ingår som ett led i den nuvarande beteck- ningen, detta på grund av ordets ålderdomliga karaktär. När det gäller t.ex. sjukpenning och föräldrapenning måste emellertid beaktas att det är fråga om väl inarbetade uttryck som såvitt känt inte orsakar problem. Det är välkänt att man med penning avser dagersättning. Mot denna bakgrund föreslår vi inga nya beteck- ningar för dessa förmåner. De förmåner som omfattas av SFB presenteras i A 5 och 6 kap. När det senare i balken talas om en viss förmån görs detta oftast utan någon närmare precisering till ett lagrum. De förmåner som omfattas av balken an...

Related to Några språkliga frågor

  • Ytterligare information när det gäller distansförsäljning av finansiella tjänster a) Beträffande kreditgivaren

  • Ansvar vid grov oaktsamhet och särskilt klandervärt handlande Om en obehörig transaktion har kunnat genomföras till följd av att Kontohavaren åsidosatt en skyldighet enligt första stycket ovan genom grov oaktsamhet, ansvarar Kontohavaren för beloppet, dock högst 12 000 kr per kort och reklamation. Har Kortinnehavaren handlat särskilt klandervärt ska Kontohavaren stå för hela förlusten.

  • Rättsligt avgörande Om en rättstvist som rör lag, kollektivavtal eller enskilt avtal har varit före- mål för central förhandling utan att kunna lösas, får part hänskjuta tvisten till rättsligt avgörande inom tre månader från den dag då den centrala förhandlingen har avslutats. Försummas detta förlorar parten rätten till talan.

  • Rätt till sjuklön Varje arbetstagare har rätt till sjuklön under de första 14 kalenderdagarna i en sjukperiod enligt lagen om sjuklön (SjLL) med tillägg i mom. 3:2 andra stycket. Den närmare beräkningen av sjuklönens storlek är angiven i mom. 4. Sjuklön från arbetsgivaren fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden utges enligt detta avtal.

  • Möjlighet till lokal avvikelse Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från denna bestämmelse.

  • Inskränkningar i rätten till sjuklön Mom. 5:1 Om tjänstemannen har fyllt 60 år när han anställs kan arbetsgivaren och han överenskomma att han inte skall ha rätt till sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderda- gen i sjukperioden. Om sådan överenskommelse har träffats skall arbetsgivaren underrätta den lokala tjänstemannaparten. Mom. 5:2 Om en tjänsteman vid anställningen har förtigit att han lider av viss sjukdom, har han inte rätt till sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen ifråga. Mom. 5:3 Om arbetsgivaren vid anställningen har begärt friskintyg av tjänstemannen men denne på grund av sjukdom inte har kunnat lämna sådant, har tjänste- mannen inte rätt till sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen ifråga. Mom. 5:4 Om tjänstemannens sjukförmåner har nedsatts enligt lagen om allmän för- säkring skall arbetsgivaren reducera sjuklönen i motsvarande mån. Mom. 5:5 Om tjänsteman har skadats vid olycksfall som vållats av tredje man och er- sättning inte utges enligt trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), skall arbetsgivaren utge sjuklön endast om - respektive i den utsträckning - tjänstemannen inte kan få skadestånd för förlorad arbetsförtjänst från den för skadan ansvarige. Mom. 5:6 Om tjänstemannen har skadats vid olycksfall under förvärvsarbete för annan arbetsgivare eller i samband med egen rörelse, skall arbetsgivaren utge sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden endast om han särskilt har åtagit sig detta. Mom. 5:7 Arbetsgivaren är inte skyldig att utge sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden. - om tjänstemannen har undantagits från sjukförsäkringsförmåner enligt lagen om allmän försäkring, eller - om tjänstemannens oförmåga är självförvållad, eller - om tjänstemannen har skadats till följd av krigsåtgärder, om inte överens- kommelse om annat träffas.

  • Allmänna åligganden Mom. 1 Arbetstagare ska utföra de arbetsuppgifter som framgår av för arbets- tagaren gällande anställningsavtal och de åligganden i övrigt, som är förenade med anställningen. Om behov finns är arbetstagare dessutom skyldig att vikariera för annan arbetstagare hos arbetsgivaren och därvid helt eller delvis utföra även egna arbetsuppgifter, att byta schema eller förskjuta arbetstiden, att arbeta utöver fastställd arbetstid samt att fullgöra jour och beredskap. Anmärkningar 1. Om arbetstagare har giltiga skäl att inte byta schema eller förskjuta arbetstiden, att inte utföra arbete utöver ordinarie arbetstid eller fullgöra jour eller beredskap ska hänsyn tas till det. 2. Arbetstagare är inte skyldig att både fullt ut utföra de egna arbetsuppgifterna och samtidigt utföra annat arbete hos arbetsgivaren längre tid än 6 månader per kalenderår eller i en följd. Mom. 2 Arbetstagare är skyldig att följa överenskomna ändringar i detta avtal med tillhörande särskilda bestämmelser/specialbestämmelser.

  • Avbrytande av överföring av el (frånkoppling) samt återinkoppling 6.1 Försummar kunden att betala förfallna avgifter, ställa säkerhet eller lämna förskottsbetalning och är försummelsen inte ringa, får elnätsföretaget frånkoppla kundens anläggning från nätet. Frånkoppling får också ske om kunden gör sig skyldig till annan väsentlig försummelse enligt dessa villkor och vad som i övrigt avtalats. 6.2 Innan elnätsföretaget vidtar åtgärder med stöd av bestämmelserna i punkten 6.1 ska kunden beredas tillfälle att vidta rättelse. Avser försummelsen betalning ska kunden ges skälig tid, minst 15 dagar räknat från anmaning, att betala innan frånkoppling får ske. 6.3 Frånkoppling får även ske när kunden åsidosätter villkor i avtal beträffande den el som elnätsföretaget överför till kunden och åsidosättandet medför rätt för elhandelsföretaget att begära frånkoppling. Ansvaret för att rätten till frånkoppling föreligger åligger alltid den som begärt åtgärden. Har kunden, efter frånkoppling som skett enligt första stycket, bytt elhandelsföretag får elnätsföretaget inte vägra kunden återinkoppling. 6.4 Frånkoppling får inte ske för fordran till den del den är föremål för tvist. 6.5 Återinkoppling sker först då kunden uppfyllt samtliga sina förpliktelser enligt avtalet, erlagt ersättning för elnätsföretagets kostnader som föranletts av åtgärder för frånkoppling och återinkoppling samt erlagt eventuellt begärd säkerhet eller förskottsbetalning.

  • Väsentliga avtal Det förekommer inga avtal som är av väsentlig betydelse för Bolagets förutsättningar att bedriva den aktuella verksamheten.

  • Påföljd när säkerhetsföreskrift inte följts Om säkerhetsföreskrift inte följts görs ett avdrag enligt nedan från den ersättning som annars hade betalats. Sådant avdrag görs även från ersättning till annan försäkrad än den som inte följt föreskriften. Avdraget kan ökas om särskilda skäl finns med hänsyn till försummelsens art eller andra omständigheter. Avdraget kan minskas eller helt tas bort om • det kan antas att skada skulle ha inträffat även om föreskriften följts. Ersättning betalas då för den skada som kan antas skulle ha inträffat även om föreskriften följts • ingen av dem som anges i 8.2 varit försumlig • särskilda skäl finns med hänsyn till försummelsens art eller andra omständigheter.