Policyåtagande. Företaget ska ha antagit en eller flera policy(‐er) som: • minst omfattar kraven beskrivna i kapitel 3.1, • är fastställd(‐a) på högsta nivå i företaget,
Utdelningspolicy Bolaget har inte fastställt någon utdelningspolicy. Eventuell utdelning beslutas av bolagsstämma efter förslag från styrelsen. Rätt till utdelning tillfaller den som vid av bolagsstämman fastställd avstämningsdag är registrerad i den av Euroclear förda aktieboken. Bolagets samtliga aktier berättigar till utdelning. Utdelningen är inte av ackumulerad art. Rätt till utdelning tillfaller placerare som på avstämningsdag för vinstutdelning är registrerade som aktieägare i Bolaget. Eventuell utdelning ombesörjes av Euroclear, eller, för förvaltarregistrerade innehav, i enlighet med respektive förvaltares rutiner. Om aktieägare inte kan nås genom Euroclear kvarstår aktieägarens fordran på Bolaget avseende utdelningsbeloppet och begränsas endast genom regler för preskription. Vid preskription tillfaller utdelningsbeloppet Bolaget. Inga särskilda regler, restriktioner eller förfaranden avseende utdelning föreligger för aktieägare som är bosatta utanför Sverige. Bolaget har hittills inte lämnat någon utdelning. Det finns heller inga garantier för att det för ett visst år kommer att föreslås eller beslutas om någon utdelning i Bolaget.
Inriktning Konkurrensförmågan hos företagen inom tjänstesektorn är allt mer beroende av kvalificerade medarbetare. För att verksamheten ska utvecklas är det viktigt med en kontinuerlig och planerad kompetensutveckling av medarbetarna. Kompetens är förmågan att klara av en uppgift. För att klara uppgiften behövs flera egenskaper hos individen. Kompetens är ett komplext begrepp som innebär en mångfald av de mänskliga resurserna. - Kunskaper Veta fakta och kunna metoder - Färdigheter Kunna göra, hantera verktyg - Kontakter Social förmåga, kontaktnät, inflytande - Attityder/värdering Vilja göra, anse riktigt, ta ansvar - Erfarenheter Lära av misstag och framgång - Handledning/Ledarskap Utvecklingen kan i hög grad ske direkt på arbetsplatsen genom en flexibel och stimulerande arbetsorganisation där teori och praktik blandas. En fortlöpande utveckling av företag och medarbetare skapar förut- sättningar för lönsamhet och tryggare anställning.
Arbetstidsförkortning 1. Förkortningen av arbetstiden gäller de arbetstidsformer vars ordinarie arbetstid är 40 timmar per vecka. Normalt är sådana arbetstidsformer dagsarbete, tvåskiftsarbete och kontinuerligt ett- och tvåskiftsarbete. Därutöver förutsätts att arbetstagaren har en semester på högst 30 vardagar och att hans eller hennes arbetstid per år i övrigt endast förkortas av kyrkliga helger, midsommarafton, självständighetsdagen, julafton, nyårsdagen och första maj. 2. Ledighet ges under kalenderåret för utförda ordinarie arbetsdagar enligt följande: minst 18 1 36 2 53 3 70 4 87 5 104 6 121 7 138 8 155 9 172 10 189 11 206 12,5 Som utförda ordinarie arbetsdagar räknas även de arbetsdagar enligt arbetstidsschemat som infaller under arbetstagarens sjukdomstid och som arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid för eller lön för förlossningsledighet för och utbildningstid till den del som arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet. På samma sätt jämställs med ordinarie arbetsdagar den tid som används till kommunfullmäktiges eller kommunstyrelsens möten och till möten som ordnas av nämnder eller andra bestående organ som tillsatts av dem, för Industrifackets förbundsfullmäktiges eller förbundskommittéers möten och den tid som, med de förutsättningar som avtalats om i kollektivavtalet, använts till möten för valnämnder eller -kommittéer som tillsatts för statliga val, 50- och 60-årsdagar, eget bröllop, nära anhörigs begravning, uppbåd, repetitionsövningar samt ledighet som orsakats av vård av sjukt barn. Om ledigheten som ska beviljas ingår i den ovan nämnda tiden som ackumulerar antalet ordinarie arbetsdagar, anses den lediga dagen vara förbrukad. För en dylik ledig dag betalas ersättning enligt den genomsnittliga timförtjänsten. En sjuk arbetstagare får inte beordras på skiftledighet. Ifall skiftledigheterna samtidigt ges till hela avdelningen, produktionslinjen eller arbetsskiftet, förbrukas dock skiftledigheterna. Skiftledigheterna förbrukas också om arbetstagaren meddelats om skiftledigheterna innan han eller hon insjuknat. Av arbetstidsförkortningen avdras övriga än under punkt 1 nämnda årliga avtals- eller praxisbaserade semesterarrangemang som förkortar arbetstiden eller årligen regelbundet återkommande extra lediga dagar. 3. Ledig tid som intjänats under kalenderåret ska ges arbetstagaren senast före utgången av kalenderåret, eller ifall det inte är möjligt före utgången av april nästa år, om man inte lokalt kommer överens om annat. Ledigheten ges vid den tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer. Om ledigheten beviljas samtliga arbetstagare eller arbetsavdelningar samtidigt iakttas anmälningstiden på två veckor. Det avgörs på företagsnivån på vilket sätt ledighet ges. Skiftledighet kan med tanke på drifttiderna förverkligas i företagen bl.a. på följande vis: a) genom att ge en arbetsdag ledigt, b) genom att ge två eller flera arbetsdagar ledigt i sänder, c) genom att ge mellandagen eller mellandagarna i söckenhelgsveckor ledigt, d) genom att ge lediga dagar enligt produktionssituationen till exempel under sommaren. Ledighet ges minst ett arbetsskift åt gången, om inte annat avtalas lokalt. 4. Åt arbetstagaren betalas en ersättning för ledigheten enligt den genomsnittliga timförtjänsten. Ersättningen betalas i samband med lönebetalning för den lönebetalningsperiod inom vilken ledigheten tas. Ifall arbetstagarens antal arbetsdagar som inverkar på skiftledigheterna vid utgången av kalenderåret är 9–17 eller 27–35 ” 43–52 ” 61–69 ” 79–86 ” 95–103 ” 113–120 ” 130–137 ” 147–154 ” 164–172 ” 181–188 ” 198–205 ” betalas till honom eller henne på följande lönebetalningsdag hälften av lönen för en skiftledighet. Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör och den intjänade ledigheten inte fram till denna tidpunkt har getts, betalas till arbetstagaren lön som motsvarar den intjänade ledigheten i enlighet med den genomsnittliga timförtjänsten. Om arbetstagaren då anställningsförhållandet upphör har getts för mycket ledighet, får arbetsgivaren från arbetstagarens slutlön innehålla den summa som motsvarar denna ledighet. 5. I de arbetstidsformer som avses i den här paragrafen ersätts arbete som överskrider arbetstiden per vecka i den aktuella arbetsveckans arbetstidsschema i enlighet med vad man har avtalat om angående övertidsarbete per vecka i kollektivavtalet. 6. Vid fastställandet av semesterns längd anses såsom dagar jämställda med dagar i arbete även de dagar under vilka arbetstagaren varit förhindrad att utföra arbete på grund av att han eller hon har tagit ut ledigheter i enlighet med denna paragraf. 7. Med arbetstagaren kan även avtalas om att ledighet inte tas ut. För arbete som har utförts på en ledig dag betalas till arbetstagaren enkel lön.
Särskilda ersättningar Utöver de här beskrivna ersättningarna kan i undantagsfall överenskommelse om ytterligare ersättningar träffas t ex när detta bedöms nödvändigt för att attrahera och behålla nyckelkompetens eller att förmå individer att flytta till nya tjänstgöringsorter eller nya befattningar. Sådana särskilda ersättningar ska vara tidsbegränsade och inte överstiga 36 månader. Dessa ska inte heller överstiga två gånger den ersättning befattningshavaren skulle ha erhållit om sådan överenskommelse om särskild ersättning inte träffats.
Allmänna bestämmelser Semester utgår enligt lag med i mom. 2, 3, 5:1-5:2, 6 och 7 angivna tillägg, och i mom. 4 och 5:3 angivna undantag. Undantag har gjorts endast i de delar där så uttryckligen framgår i nämnda moment.
Fastighetsbildning Parterna ska gemensamt verka för att fastighetsbildning sker så att Området utgör en eller flera egna fastigheter. Kommunen ska inom sex månader från undertecknandet av detta avtal ha ansökt om sådan förrättning hos lantmäterimyndigheten i enlighet med vad som närmare framgår av bilaga [2].
Särskilda bestämmelser (%) (%) 2005 90 90 Andra grönsaker, samt blandningar av grönsaker, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte frysta: 35 25 2006 00 Grönsaker, frukt, bär, nötter, fruktskal och andra växt- delar, konserverade med socker (avrunna, glaserade eller kanderade) 30 25 Nedsättningen enligt kolumn B kom- mer att ske gradvis från och med det femte året och fortsätta till och med det tolfte året efter ikraftträdandet av detta avtal 2007 10 Sylter, frukt- och bärgeléer, marmelader etc., homoge- niserade beredningar 5 100 Nedsättningen enligt kolumn B kom- mer att ske gradvis från och med det femte året och fortsätta till och med det tolfte året efter ikraftträdandet av detta avtal 2007 91 Sylter, frukt- och bärgeléer, marmelader etc. av citrus- frukter 40 30 Nedsättningen enligt kolumn B kom- mer att ske gradvis från och med det femte året och fortsätta till och med det tolfte året efter ikraftträdandet av detta avtal 2007 99 10 Koncentrerat mos, s.k. dib 40 30 Nedsättningen enligt kolumn B kom- mer att ske gradvis från och med det femte året och fortsätta till och med det tolfte året efter ikraftträdandet av detta avtal 2007 99 20 Mos av guava eller mango i förpackningar med en net- tovikt av minst 3 kg 5 100 Nedsättningen enligt kolumn B kom- mer att ske gradvis från och med det femte året och fortsätta till och med det tolfte året efter ikraftträdandet av detta avtal 2007 99 30 Mos av bananer, jordgubbar, smultron eller aprikoser, i förpackningar med en nettovikt av minst 100 kg 5 100 Nedsättningen enligt kolumn B kom- mer att ske gradvis från och med det femte året och fortsätta till och med det tolfte året efter ikraftträdandet av detta avtal 2007 99 90 Andra sylter, frukt- och bärgeléer, marmelader etc. 40 30 Nedsättningen enligt kolumn B kom- mer att ske gradvis från och med det femte året och fortsätta till och med det tolfte året efter ikraftträdandet av detta avtal ex 2008 11 Jordnötter, med undantag av jordnötssmör 30 50 Nedsättningen enligt kolumn B kom- mer att ske gradvis från och med det femte året och fortsätta till och med det tolfte året efter ikraftträdandet av detta avtal 2008 19 Andra nötter och frön, inbegripet blandningar, beredda eller konserverade på annat sätt 30 25 2008 20 Ananas, beredd eller konserverad på annat sätt 30 25 2008 30 Citrusfrukter, beredda eller konserverade på annat sätt 30 25 2008 40 Päron, beredda eller konserverade på annat sätt 30 25 2008 50 Aprikoser, beredda eller konserverade på annat sätt 30 25 2008 60 Körsbär, beredda eller konserverade på annat sätt 30 25 2008 70 Persikor, inbegripet nektariner, beredda eller konserve- rade på annat sätt 30 25
Övriga Bestämmelser Vid Uppsägning Mom 3:1 Uppsägningstid per den 30 juni 1974
Förkortningar LO Landsorganisationen i Sverige PTK Förhandlings- och samverkansrådet PTK AFA Försäkring Gemensam organisation för AFA Livförsäkring, AFA Livförsäkring AFA Livförsäkringsaktiebolag AFA Sjukförsäkring AFA Sjukförsäkringsaktiebolag AFA Trygghetsförsäkring AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag TSL Kollektivavtalsstiftelsen Trygghetsfonden TSL AGB Försäkring om avgångsbidrag AGS Avtalsgruppsjukförsäkring AGS-KL Avtalsgruppsjukförsäkring för anställda hos kommuner, landsting, regioner, Svenska kyrkan m.fl. FPT Föräldrapenningtillägg ITP Industrins och handelns tilläggspension för tjänstemän KTP Kooperationens tilläggspension för tjänstemän PSA Avtal om ersättning vid personskada (Statens Personskadeavtal) STP Särskild tilläggspension STP-P Särskild tilläggspension kompletterande ålderspension TFA Trygghetsförsäkring vid arbetsskada TFA-KL Trygghetsförsäkring vid arbetsskada för anställda hos kommuner, landsting, regioner, Svenska kyrkan m.fl. TFY Trygghetsförsäkring vid yrkesskada TGL Tjänstegrupplivförsäkring SFB Socialförsäkringsbalk (2010:110) SjLL Sjuklönelagen
Högsta ersättning Högsta ersättning är 200 000 kronor.
