Potential och incitament. Vid samtliga dialogmöten och även vid intervjuerna med VD:ar och direktörer såg man stora fördelar med att storstäderna samarbetar och byter erfarenheter, inspirerar varandra och överbryggar hinder tillsammans. Om städerna ser sina likheter kan det bli enklare att prioritera gemensamma åtgärder. Samarbete, samordning och att lära av varandra sågs som extra värdefullt i ett så komplext och nytt utvecklingsområde, som man menade att cirkulärt byggande är. Om storstäderna dessutom skulle ha en enhetlig syn på cirkulärt byggande och uttrycka sig på ett likartat sätt skulle det också underlätta för alla parter. Något som framgick i det ettåriga projektet Big Buyers Initiative (BBI), som arbetade med upphandling av cirkulära byggmaterial och metoder, var att varje stad idag betalar dyrt för att själv utveckla verktyg, processer, och metoder för att bygga cirkulärt.22 Ett problem idag, menade en av de intervjuade, är att offentliga beställare mäter olika och frågar olika. Detta är ett stort problem för hållbarhet generellt, men för cirkulärt specifikt. De tillfrågade trodde att en Storstadsöverenskommelsen skulle kunna ta utvecklingen framåt snabbare genom att visa på möjligheter till gemensam utveckling snarare än att alla uppfinner hjulet på nytt. Byggföretagens vägledning om hållbar upphandling
Potential och incitament. En strävan åt gemensamt håll menade flera av de tillfrågade är viktigt för att säkerställa långsiktigheten och för att alla aktörer ska vara trygga i processen. Några av de tillfrågade menade att det offentliga bör ha högre ambitioner än branschen, där offentligheten bör peka ut färdriktningen. Man menade också att det är viktigt att städerna tänker långsiktigt kring cirkularitet, är förutsägbara och tydligt pekar ut vad man vill på sikt, för att branschen ska kunna ställa om. Ju mer man kan säga ”så här funkar det” och ”det här gäller under så här lång tid”, desto enklare blir det för branschen att anpassa sig och leverera. Önskemål framkom om att storstäderna behöver ha som mål att komma överens och komma till konkretisering vad de vill åstadkomma, för att vara tydliga mot branschen.
Potential och incitament. En av utmaningarna som deltagarna såg var avsaknaden av samordning mellan aktörer, där olika aktörer både inom och mellan städerna ställer olika krav, vilket i sig leder till spretiga och oförutsägbara krav och förväntningar. Enligt Byggföretagen ger en gemensam syn på hur kravnivåer ska höjas framöver möjligheter och incitament för utövare att proaktivt anpassa sina strategier och arbetssätt för att kunna möta de väntade kraven”.24 De tillfrågade menade att med sina gemensamma muskler skulle storstäderna kunna utgöra en balans till de stora entreprenadorganisationerna och bidra till att öka efterfrågan och få upp volymerna av cirkulärt byggande. Man trodde att en storstadsöverenskommelse skulle kunna fungera som incitament för att öka samordningen både mellan städerna och mellan respektive stads offentliga bygg- och fastighetsaktörer. Flera av de tillfrågade förkastade bilden av att branschen först ska ställa om på egen hand och att krav sen kan börja ställas. Man såg istället en stor potential i att storstäderna samordnar sig och tydligt uttalar gemensamma cirkulära krav. Detta skulle bland annat kunna bidra till en snabbare utveckling genom att till exempel incitament ges till utförarna att investera och ställa om till cirkulära affärsmodeller. Detta stärks också av Byggföretagen som menar att höja kravnivåer tillsammans gynnar utförarna själva med tanke på de konkurrensfördelar som uppkommer och bidrar dessutom till en snabbare omställning.25
Potential och incitament. Samverkan mellan beställare och utförare sågs av de tillfrågade som otroligt viktig för att driva på utvecklingen. Man såg också att ett incitament för denna samverkan är att både de offentliga och privata aktörerna har cirkulärt byggande på agendan. Några av de tillfrågade menade att byggbranschen har varit högaktuell de senaste 4-5 åren och ser ingen avmattning. Att alla vet vad som gäller och tar det stegvis, för att ”mogna” tillsammans i utvecklingsprocessen, ser de tillfrågade som en nödvändighet för att lyckas med omställningen. Många trodde också att det offentliga skulle kunna ha en bra dialog med branschen om vilka krav som bör ställas och hur dessa ska ställas, för att både driva på utvecklingen och möjliggöra för branschen att göra affärer. Den gränsöverskridande dialogen menade flera deltagare är viktig för att tillsammans kunna komma fram till vilka åtgärder som går att gör redan idag,
Potential och incitament. Flera av de tillfrågade trodde att en kritisk massa av upphandlingar från storstäderna skulle driva på utvecklingen. Man menade också att om det finns en viljeyttring och en ambition att successivt öka volymerna rejält, ökar incitamenten för branschen att börja föra en dialog.
Potential och incitament. Flera av de tillfrågade trodde att en storstadsöverenskommelse skulle kunna ge ökad styrning genom att verka för nya politiska beslut och lagkrav. Man såg det också som kraftfullt om initiativet kan visa på behov av innovation och efterfråga konkreta styrmedel, såsom ekonomiska incitament för att använda återvunnet och återbrukat material och produkter. Storstäderna sågs här kunna driva på utvecklingen och att det fanns potential för bred politisk förankring på både lokal och nationell nivå.