Gemensamma krav. Alla typer av avskiljare ska kontrolleras regelbundet och tömmas så ofta att de alltid fyller sin funktion. VA-bolaget har rätt att undersöka VA-installationen och dess användning. Om allvarliga brister påträffas ska fastighetsägaren rätta till felen. Om felen inte rättas till har VA-bolaget ingen skyldighet att låta fastigheten vara kopplad till den allmänna anläggningen. Om en fastighets VA-förhållanden påtagligt avviker från de förhållanden som vanligen råder i den allmänna VA-anläggningen, ska ett avtal träffas mellan VA-bolaget och fastighetsägaren om särskilda villkor för att använda VA-anläggningen. Gemensamma krav på utformning, skötsel och underhåll gällande både olje- och fettavskiljare: • Volym för slamavskiljning integreras lämpligen med avskiljaren. Efter tömning spolas avskiljaren ren och återfylls omgående till angiven nivå med rent vatten. • Normalt installeras provtagningsmöjlighet i utgående ledning. • Det är inte tillåtet att ansluta avlopp från Wc till avskiljarsystemet. Anläggningen skyltas upp med tydliga skyltar av beständigt material. • Verksamhetsutövaren/fastighetsägaren ansvarar, namngiven person utses, för avskiljarsystemet och ska kunna visa journaler över tömningar, utförd tillsyn och underhåll. • Förslag på lämpligt egenkontrollprogram inhämtas lämpligen från leverantören av avskiljarsystemet. • Tömningsabonnemang ska tecknas med godkänd entreprenör. • Tömningsentreprenör skickar kopia på tömningsregister till VA-bolaget en gång per år.
Gemensamma krav. I AVTALSRÖRELSEN 2016 Löner Lönebestämmelserna ska utformas så att de leder till ökad reallön. Ett löneutrymme skapas på varje avtalsområde med 2,8 procent8. Det är upp till förbunden att utforma de exakta löneökningskraven utifrån de traditioner som finns på respektive avtalsom- råde. Områden med lågt löneläge inom industrin ska särskilt uppmärksammas. Dessutom ska lönesystem/lönestrukturer i företagen utformas så att de stöder en utveckling av de anställdas kompetens och arbetsuppgifter. Löneökningsbestämmelserna ska, med beak- tande av de förutsättningar och behov som finns på olika avtalsområden, utformas så att de lokala fackliga organisationerna tillförsäkras ett inflytande över lönebestämmelsernas till- lämpning. Om löneökningsbestämmelserna innehåller regler om en minsta/lägsta löneökning ska den uppgå till 450 kronor per månad. I de fall avtalen innehåller bestämmelser om lägstalö- ner/minimilöner ska dessa höjas i syfte att säkerställa värdet av lägsta löner/minimilöner i relation till utgående lön. Fasta ersättningar ska höjas med minst 2,8 procent. Parterna kan komma överens om att använda del av det ovan angivna löneutrymmet för andra materiella förbättringar. Avsättning till arbetstidsförkortning-deltidspension/flexpension ingår i det ovan angivna löneutrymmet. Arbetstidsförkortning- deltidspension/flexpension En ytterligare avsättning ska göras till de system för deltidspension/flexpension som parterna träffade överenskommelse om i senaste avtalsrörelsen. Storleken på avsättningen preciseras i de kommande förhandlingarna. Jämställdhet Parterna ska träffa överenskommelse om att införa en partsgemensam modell för systematiskt jämställdhetsarbete. Avsikten med modellen är att införa ett arbetssätt som innebär ett konti- nuerligt partsgemensamt arbete och som tar sikte på alla de situationer där ojämställdhet på grund av kön föreligger. Modellen för systematiskt jämställdhetsarbete ska vara klar för im- plementering 1 januari 2017.
Gemensamma krav. Delstrategin gemensamma krav handlar om att storstäderna samordnar sig och ställer gemensamma, kostnadseffektiva cirkulära krav vid upphandlingar. Det handlar om krav som tas fram i nära samarbete med branschen och som successivt höjs och kompletteras fram till 2030.
Gemensamma krav. De fortsatta diskussionerna kring gemensamma krav föreslås ta hänsyn även till alternativ till upphandlingskrav, såsom kvotplikter. Diskussionerna, där branschen behöver vara involverad, föreslås också utgå ifrån vad man bedömer som ”lågt hängande frukter”, där kostnaderna inte riskerar att öka i varje enskilt projekt. Här föreslås kravnivåerna eftersträva att både premiera de som ligger i framkant, men också att lyfta lägstanivån. För att ha möjlighet att nå uppsatta miljö- och klimatmål till 2030, på ett kostnadseffektivt sätt för alla parter, behöver den gränsöverskridande dialogen även omfatta material och volymer som har extra stor miljö- och klimatpåverkan. För det sistnämnda kan en materialflödesanalys (MFA) vara värt att titta vidare på, med fokus på bygg- och anläggningsområdet i de tre storstadsregionerna. Hänsyn behöver då även tas till de byggnader det befintliga beståndet som finns och står kvar, genom en så kallad building stock analysis. Ett alternativ skulle kunna vara att titta på redan genomförda MFA:er i andra städer och regioner, och se vilka slutsatser som kan dras av dessa. Det finns även lärdomar att hämta från andra initiativ och projekt, såsom Återbruk Väst, LFM30 och ccbuild, till exempel gällande klimatpåverkan och hur enkla eller svåra olika material är att återbruka/återvinna. Gemensamma cirkulära riktlinjer, cirkulära bas-upphandlingskrav och/eller ett ramavtal att avropa på skulle kunna vara några vägar framåt. Möjligheten att komplettera storstädernas och Trafikverkets gemensamma miljökrav för entreprenader med cirkulära krav föreslås också undersökas vidare i nästa steg.
Gemensamma krav. I AVTALSRÖRELSEN 2010
Gemensamma krav. Någon av Konsult 1 eller Konsult 2 ska ha utförda referensprojekt som uppfyller följande krav: • helhetsanalyser av vattenledningssystem i, ex.vis driftstrategier av vatten- verk • referensprojekt utförda i senaste versionen av Aquis • referensprojekt som innefattat att ha byggt upp modell från grunden i sen- aste versionen av Aquis
Gemensamma krav. I AVTALSRÖRELSEN 2007 Industriavtalet syftar till att främja industriell utveckling, lönsamhet och konkurrenskraft för att därigenom lägga en grund för god löneutveckling och goda villkor i övrigt för de anställda. Med de krav som Facken inom industrin enats om inför avtalsrörelsen 2007 tar facken sitt ansvar och lägger en god grund för att svensk industri ska kunna utvecklas och förnyas. Sam- tidigt utgår kraven från att de anställda ska tillförsäkras sin del av produktionsresultatet ge- nom fortsatta reallöneökningar och förbättrade villkor. Facken inom industrin kräver att före- tagen på motsvarande sätt tar sitt ansvar för den industriella utvecklingen i Sverige genom ökade investeringar, satsningar på forskning och utveckling och för ett långsiktigt industriellt agerande. I de kommande förbundsvisa förhandlingarna med arbetsgivarorganisationerna som omfattas av Industrins samarbetsavtal är förbunden överens om att driva krav enligt följande riktlinjer:
Gemensamma krav