Principer för invånarnas val‌ exempelklausuler

Principer för invånarnas val‌. Invånarens val av öppen specialiserad vård sker först när ett behov av denna vård uppstår. Behovet identifieras antingen av den närsjukvårdsenhet på vilken personen är listad, av annan specialist eller av invånaren/patienten själv. Tillgång till specialiserad vård får patienten antingen genom remiss från sjukvården eller genom egenremiss (patienten söker mottagningen utan remiss från annan läkare). Patienten har rätt att välja vårdenhet inom aktuell medicinsk specialitet bland de leverantörer som Region Halland godkänt. Valet av vårdenhet kan också ske av anhörig eller god man, om patienten/invånaren inte har egen förmåga. Patienten har rätt till oberoende guidning inför sitt val av specialistvårdsenhet. Detta kan ske genom Regionens hemsida xxx.0000.xx/xxxxxxx, Vårdvalsservice eller vald vårdenhet i närsjukvården. Vårdenhet inom specialistvården ska guida och/eller remittera patienter till närsjukvården om den vård som erbjuds av vald närsjukvårdsenhet är adekvat. Vårdenheten ska ha god tillgänglighet och erbjuda vård skyndsamt då medicinskt behov föreligger. Om patienter som valt vårdenheten inte kan tas om hand inom vårdgarantins gränser ska dessa få hjälp att kontakta Vårdgarantiservice och dessutom ska vårdvalförvaltningen meddelas omedelbart. Vidare åtgärder planeras av Leverantören och vårdvalsförvaltningen i samråd.
Principer för invånarnas val‌. Enligt 7 kap. 3-3 a §§ och kap.8 3 § HSL har en region en skyldighet att låta alla som omfattas av regionens ansvar för hälso- och sjukvård välja utförare inom ett vårdvalssystem i primärvården. I Region Halland sker detta val genom att hälso- och sjukvårdsberättigade listar sig på vårdcentral inom regionen. Invånaren väljer bland godkända vårdenheter, anslutna genom Lag om Valfrihetssystem (LOV). Läkare som arbetar enligt lagen om läkarvårdsersättning är inte en valbar vårdenhet. Invånaren har möjlighet till byte av utförare (listning) vid två tillfällen under ett år. Ytterligare byten under året kräver särskilda skäl exempelvis byte av bostadsort eller att utföraren där patienten i listade inte uppfyller den nationella vårdgarantin. En invånare kan endast vara listad vid en vårdcentral åt gången För barn 0-12 år väljer vårdnadshavaren. När det gäller nyfödda listas barnet per automatik på samma vårdenhet där vårdnadshavaren är listad. Därefter har vårdnadshavaren rätt att själv välja vårdenhet. Valet av vårdenhet kan ske av anhörig eller god man, om invånaren inte har egen förmåga. Invånare med skyddad identitet kan välja vårdenhet men deras val registreras inte i befolkningsregistret. I stället för Hälso- och sjukvårdspeng utgår ersättning för invånare med skyddad identitet enligt regeln för ”Ersättning för enstaka, akuta besök”, Den invånare som inte aktivt väljer vårdcentral, listas enligt närhetsprincipen.
Principer för invånarnas val‌. Enligt lag har alla folkbokförda invånare rätt att lista sig på valfri vårdcentral i valfritt landsting. Invånaren väljer bland godkända vårdenheter, anslutna genom Lag om Valfrihetssystem (LOV). Läkare som arbetar enligt lagen om läkarvårdsersättning är inte valbar vårdenhet. In- vånaren kan när som helst lista om sig på annan vårdenhet. För att få välja måste invånaren ha fyllt 18 år. För barn och ungdomar under 18 år väljer vårdnadshavaren. När det gäller nyfödda listas barnet per automatik på samma vårdenhet där vårdnadshavaren är listad. Därefter har vårdnadshavaren rätt att själv välja vårdenhet. Valet av vårdenhet kan ske av anhörig eller god man, om invånaren inte har egen för- måga. Invånare med skyddad identitet kan välja vårdenhet men deras val registreras inte i be- folkningsregistret. I stället för Hälso- och sjukvårdspeng utgår ersättning för invånare med skyddad identitet enligt regeln för ”Ersättning för enstaka, akuta besök”,

Related to Principer för invånarnas val‌

  • Grundläggande principer för lönesättningen Arbetsgivaren har enligt detta avtal ansvar för lönebildningen. Lönebildning och lönesättning ska bidra till att arbetsgivaren når målen för verksamheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet. Därför ska lönen vara individuell och differentierad och avspegla uppnådda mål och resultat. Även förutsättningarna för att behålla och rekrytera personal påverkar löne- och anställningsvillkoren. Syftet är att skapa en process där arbetstagarens resultat och löneutveckling knyts samman så att det positiva sambandet mellan lön, motivation och resultat uppnås. Det är därför av stor vikt att kontinuerlig dialog förs mellan chef och medarbetare om mål, förväntningar, krav, uppnådda resultat och lön.

  • Xxxxxx mot avtalets fullgörande 2.4 Part är inte skyldig att fullgöra avtalet om fullgörandet väsentligt försvåras till följd av hinder som denne inte råder över. Som hinder räknas krig, myndighetsbeslut, omfattande driftstörningar, störningar i allmänna transportväsendet eller annat av part ej vållat förhållande som väsentligt inverkar på avtalets fullgörande och som part inte kunnat förutse och vars menliga inverkan part inte rimligen kunnat undanröja.

  • Övertidsarbete Med övertidsarbete avses arbete som har utförts utöver den ordinarie arbetstiden för tjänstemannen om - övertidsarbetet har beordrats på förhand eller - övertidsarbetet har godkänts i efterhand av arbetsgivaren. Som övertidsarbete räknas inte den tid som går åt för att utföra nödvändigt förberedelse- och avslutningsarbete som normalt ingår i tjänstemannens arbete. Vid beräkning av fullgjord övertid tas endast fulla halvtimmar med. Om övertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie arbets- tiden en viss dag, ska de båda övertidsperioderna räknas ihop. Arbete som utförs utöver den ordinarie arbetstiden för deltidsanställda tjänstemän och som ersätts som mertid enligt Tjänstemannaavtalet räknas inte av från övertidsutrymmet.

  • Söndagsarbete 1. Med söndagsarbete avses arbete som utförs på söndag, övrig kyrklig helgdag, första maj och självständighetsdagen. För söndagsarbete betalas utöver den lön som i övrigt utbetalas för ifrågavarande tid enkel grundlön såsom söndagsförhöjning.

  • Påföljd när säkerhetsföreskrift inte följts Om säkerhetsföreskrift inte följts görs ett avdrag enligt nedan från den ersättning som annars hade betalats. Sådant avdrag görs även från ersättning till annan försäkrad än den som inte följt föreskriften. Avdraget kan ökas om särskilda skäl finns med hänsyn till försummelsens art eller andra omständigheter. Avdraget kan minskas eller helt tas bort om • det kan antas att skada skulle ha inträffat även om föreskriften följts. Ersättning betalas då för den skada som kan antas skulle ha inträffat även om föreskriften följts • ingen av dem som anges i 8.2 varit försumlig • särskilda skäl finns med hänsyn till försummelsens art eller andra omständigheter.

  • Förtroendeuppdrag En tjänsteman har rätt att ta emot statliga, kommunala och fackliga förtroendeuppdrag.

  • Avtalets upphörande 7.1 Vid Kundens avflyttning från uttagspunkten upphör avtalet att gälla. Parterna kan dock överenskomma att avtalet ska gälla för ny uttagspunkt.

  • Redovisningsprinciper Denna delårsrapport är upprättad i enlighet med IAS 34 Delårsrapportering. Detta är Iconovo ABs första koncernredovisning som har upprättats i enlighet med de av EU godkända International Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningar från IFRS Interpretations Committee (IFRIC). Vidare tillämpar koncernen Årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1, Kompletterande redovisningsregler för koncerner. Då koncernförhållandet uppstod sent under 2021 har koncernen tidigare inte publicerat några finansiella rapporter (endast moderbolaget) och ingångsbalansen enligt IFRS som fastställts per den 1 januari 2021 avser vid den tidpunkten endast moderbolaget (tillika koncernen vid den tidpunkten) omräknat från Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning ("K3") och Årsredovisningslagen till IFRS. Beskrivning och kvantifiering av dessa effekter finns i not 5. Detta är moderföretagets första finansiella rapport som upprättats i enlighet med RFR 2 Redovisning för juridiska personer och Årsredovisningslagen. Tidigare har moderföretaget tillämpat Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning ("K3") och Årsredovisningslagen. Övergångsdatum har fastställts till den 1 januari 2021. Övergången till RFR 2 har dock inte inneburit några väsentliga effekter på moderföretagets finansiella ställning, resultat eller kassaflöde varmed jämförelseåret 2021 ej räknats om. Upplysningar enligt IAS 34 Delårsrapportering lämnas såväl i noter som på annan plats i delårsrapporten. Nya och ändrade standarder och tolkningar som ännu ej trätt ikraft Företagsledningen bedömer att nya och ändrade standarder och tolkningar som ännu ej har trätt ikraft inte får någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter när de tillämpas för första gången.

  • Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Offentliga bidrag relaterade till tillgångar redovisas i balansräkningen genom att bidraget reducerar tillgångens redovisade värde. Anskaffningsvärdet består av inköpspriset, utgifter som är direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick att användas samt uppskattade utgifter för nedmontering och bortforsling av tillgången och återställande av plats där den finns. Tillkommande utgifter inkluderas endast i tillgången eller redovisas som en separat tillgång, när det är sannolikt att framtida ekonomiska förmåner som kan hänföras till posten kommer koncernen till godo och att anskaffningsvärdet för densamma kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla övriga kostnader för reparationer och underhåll samt tillkommande utgifter redovisas i resultaträkningen i den period då de uppkommer. Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar kostnadsförs så att tillgångens anskaffningsvärde, eventuellt minskat med beräknat restvärde vid nyttjandeperiodens slut, skrivs av linjärt över dess bedömda nyttjandeperiod. Avskrivning påbörjas är den materiella anläggningstillgången kan tas i bruk. Nyttjandeperioden är som följer: Laboratorieutrustning 10 år Verktyg 5 år Om det inte är möjligt att redovisa någon internt upparbetad immateriell tillgång redovisas utgifterna för utveckling som en kostnad i den period de uppkommer. Efter första redovisningstillfället redovisas internt upparbetade immateriella tillgångar till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar. Bedömd nyttjandetid uppgår till 5 år. Bedömd nyttjandeperiod för patent uppgår till 10 år. Bedömda nyttjandeperioder och avskrivningsmetoder omprövas minst i slutet av varje räkenskapsår, effekten av eventuella ändringar i bedömningar redovisas framåtriktat.

  • Inskränkningar I Rätten Till Sjuklön Utöver vad som anges i 5 § SjLL gäller att, om den anställde har undantagits från sjukför- måner eller dessa har nedsatts enligt socialförsäkringsbalk (2010:110), arbetsgivaren inte är skyldig att utge sjuklön eller har rätt att nedsätta denna i motsvarande mån.