Regerings- och riksdagsbeslut exempelklausuler

Regerings- och riksdagsbeslut. Under första hälften av 1990-talet blev elmarknaden föremål för en större översyn vilken ledde fram till en reform av elmarknaden. Genom reformen skapades ökade förutsättningar för en konkur- rensutsättning av produktionen av och handeln med el, s.k. elverk- samhet. Riksdagen beslutade att sådan verksamhet som bedrevs i kommunägda eller kommunkontrollerade juridiska personer skulle undantas från de kommunala lokaliserings- och likställighetsprinci- perna samt bedrivas på affärsmässig grund (4 och 5 §§ lagen [1994:618] om handel med el, m.m.). Avsikten med att konkurrensutsätta produktionen av och han- deln med el var att skapa en stärkt ställning med ökad valfrihet för elkonsumenterna och därmed förutsättningar för en effektiv elför- sörjning med ökad pris- och kostnadspress (prop. 1994/95:222, s. 27 och 44). Dock omfattades inte all kommunal verksamhet av kra- vet på bl.a. affärsmässighet. Den elverksamhet som bedrevs i kom- munal förvaltningsform skulle liksom tidigare vara underkastad de kommunala självkostnads-, lokaliserings- resp. likställighetsprinci- perna. Reformen innebar också att ett undantag från de kommunala lik- ställighets- och självkostnadsprinciperna för distribution av fjärr- värme infördes. Detta undantag för fjärrvärmen, som innebär att även kommunala fjärrvärmeföretag skall bedrivas på affärsmässig grund, syftade till att upprätthålla konkurrensneutraliteten mellan energislagen. Distribution av hetvatten utgör enligt regeringen ett naturligt monopol. Regeringen har därför anfört att det finns skäl att se över konkurrenssituationen på värmemarknaden och vidta åtgärder för att bättre skydda konsumenten mot oskälig prissättning på fjärr- värme (se bl.a. prop. 2001/02:56, s. 51, prop. 2002/03:1, utgiftsom- råde 21, s. 39, prop. 2003/04:1, utgiftsområde 21, s. 50 och prop. 2004/05:1, utgiftsområde 21, s. 45). Riksdagen har delat regering- ens bedömning och konstaterat att den fria prissättningen av fjärr- värme kombinerat med förekomsten av naturliga monopol innebär risker för oskäliga prishöjningar för fjärrvärmekonsumenter (bet. 2001/02:NU9, rskr. 2001/02:180). Den 12 december 2002 beslutade regeringen att tillsätta en sär- skild utredare med uppdrag att belysa fjärrvärmens konkurrenssitu- ation på värmemarknaderna, föreslå åtgärder för att bättre skydda konsumenten mot oskälig prissättning på fjärrvärme, analysera om det är lämpligt att införa tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten samt analysera behovet av tydligare avgränsning mell...
Sample 1
Law Insider
+
Microsoft® Word Add-in

Get the Official Word Add-in

Open in AppSource
Add to Word Now

Related to Regerings- och riksdagsbeslut

  • Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

  • Förberedelse- och avslutningsarbete Som övertid räknas inte den tid som går åt för att utföra nödvändigt förberedelse- och avslutningsarbete som normalt ingår i tjänstemannens uppgifter.

  • Giltighet, ändringar och tillägg 9.1 Avtalet gäller tills vidare. Om inte annat avtalats upphör avtalet senast en månad efter skriftlig uppsägning från kunden.

  • Villkor och anvisningar Styrelsen i Realtid beslutade den 7 april 2020 under förutsättning av extra bolagstämmans godkännande den 28 april 2020 om att genomföra en publik nyemission av aktier och teckningsoptioner (tillsammans ”Units”) (”Nyemissionen”). Varje Unit innehåller en (1) aktie och en (1) teckningsoption av serie TO1. Nyemissionen omfattar högst 6 666 666 Units motsvarande ett emissionsbelopp om 20 MSEK. Vid full teckning av teckningsoptionerna tillförs Bolaget ytterligare maximalt 5,2 MSEK. Vid överteckning kan en övertilldelningsoption om 1 666 666 Units (uppgående till 5,0 MSEK) komma att utnyttjas.

  • Försäkran och läkarintyg Arbetstagaren ska styrka sjukdomen med en skriftlig försäkran som skall lämnas till arbetsgivaren. Av denna ska framgå att, och i vilken omfattning, arbetstagaren inte kunnat arbeta på grund av sjukdom. Om sjukperioden är längre än sju dagar, ska arbetstagaren styrka sjukdomen med läkarintyg, som visar att arbetstagaren är oförmögen att arbeta och som också anger sjukperiodens längd. Arbetsgivaren får om särskilda skäl föreligger begära att arbetstagaren ska styrka nedsättningen av arbetsförmågan med läkarintyg från tidigare dag. Arbetsgivaren har rätt att anvisa läkare.

  • Ändringar och tillägg I kollektivavtalet ska också ingå de ändringar och tillägg till avtalets bestämmel- ser som parterna under avtalets giltighetsperiod träffar överenskommelse om.

  • Framkallande av försäkringsfall Har du framkallat försäkringsfall med uppsåt lämnas ingen ersättning såvitt gäller dig. Har du framkallat eller förvärrat försäkringsfall genom grov vårdslöshet lämnas ersättning, såvitt gäller dig, endast i den mån det finns synnerliga skäl. Har du åsidosatt i villkoren angivna föreskrifter kan ersättningen sättas ned på sätt som anges i det villkorsavsnitt där föreskriften finns. Med dig jämställs annan som har handlat med ditt samtycke och den som beträffande försäkrad egendom har en väsentlig ekonomisk gemenskap med dig, om inte särskilda skäl talar mot detta.

  • Avgifter och kostnader Kredittagaren är skyldig att utöver ränta betala särskild avgift till Kreditgivaren som ersättning för de kostnader Kreditgivaren har för krediten. De särskilda avgifter som för närvarande gäller och som kontohavaren ska betala till Kreditgivaren finns angivna i Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation (SEKKI) eller kredithandlingar i övrigt. Kreditgivaren får när som helst under kredittiden besluta om höjning av särskild avgift eller införa ny avgift i den mån Kreditgivarens kostnader ökat för den åtgärd som avgiften är avsedd att täcka. Kredittagare ska även vara skyldig att till Kreditgivaren betala andra avgifter än sådana som förorsakats av Kreditgivarens kostnader för krediten som sådan. Sådana avgifter utgår med de belopp och enligt de grunder i övrigt som Kreditgivaren vid varje tid allmänt tillämpar och utgörs exempelvis av påminnelseavgift. Kreditgivaren lämnar på begäran upplysningar om gällande avgifter. Kreditgivaren får således när som helst under löptiden besluta om ändring av avgifter enligt detta stycke. Vid försenad betalning och vid inbetalning med ett lägre belopp än det som framgår av beviljad kreditansökan debiteras en påminnelseavgift. Vid beviljad ansökan om ändrad kreditgräns debiteras en kreditgränsändringsavgift. Vid utbetalning av begärt uttag debiteras en uttagsavgift. Kredittagaren ska även, om Kreditgivaren begär det, ersätta Xxxxxxxxxxxxxx kostnad för att återbetala Kredittagarens felaktiga betalningar. Som felaktig betalning räknas även inbetalning med ett belopp som överstiger aktuell skuld. Aktuella avgifter framgår av Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation (SEKKI). Kredittagaren ska även ersätta Kreditgivarens kostnader för att bevaka och driva in Kreditgivarens fordran. Kreditgivaren äger rätt att dagligen kapitalisera avgifter och kostnader enligt detta stycke.

  • Försäkringsavtalslagen För denna försäkring gäller i övrigt bestämmelserna i Försäkringsavtalslagen (FAL) 2005:104.

  • Fakturering och betalningsvillkor 10.1 Anslutningsavgiften faktureras i samband med att anslutningen är klar enligt överenskommet pris. Betalning skall erläggas mot faktura senast trettio (30) dagar efter fakturadatum. Vid försenad betalning utgår dröjsmålsränta enligt gällande räntelag. Därutöver skall Kunden erlägga lagstadgad ersättning för betalningspåminnelse och inkassokostnader. Vid förskottsbetalning enligt punkt 10.2 ska betalning ske senast den dag Torsnet anger.