Riskhantering En av de tjänster som en central motpart erbjuder marknaden är hanteringen av motpartsrisker som uppstår under tiden mellan avslut och den slutliga avvecklingen av en transaktion. NASDAQ OMX DM tar i sin roll som central motpart motpartsrisker på alla deltagare i derivatclearingen. För att hantera motpartsriskerna har NASDAQ OMX DM en riskhanteringspolicy som innefattar följande huvudkomponenter15: • Finansiella och operativa krav för medlemskap samt bevakning av att medlemmar kontinuerligt uppfyller kraven (se rekommendation 2) • Bevakning och hantering av NASDAQ OMX DM:s exponeringar till varje deltagare (se rekommendation 3) • Beräkning av säkerhetsbehovet för att täcka exponeringarna samt administration av säkerheter (se rekommendation 4) • Rutiner för att minimera störningar och stänga positioner vid en deltagares bristande fullgörelse (rekommendation 1 och 6) • Finansiella resurser för att täcka förluster (rekommendation 5) • Finansiella och operativa krav för Säkerhetsinstitut (rekommendation 7) • Undersökning i samband med nya länkar till andra börser följd av kontinuerlig bevakning av existerande länkar (rekommendation 11) Utöver de ovanstående punkterna ska riskhanteringsavdelningen, som sköter NASDAQ OMX DM:s riskhantering, även utveckla NASDAQ OMX DM:s policy och rutiner kring riskhantering samt ge information om riskhantering till NASDAQ OMX DM:s ledning. Sedan hösten 2008, då en stor omorganisation genomfördes på NASDAQ OMX, ligger riskhanteringsavdelningen organisatoriskt inte under NOMX STO utan direkt under moderbolaget NASDAQ OMX Group Inc. NASDAQ OMX DM granskar att de som ansöker om börs- och clearingmedlemskap uppfyller medlemskraven ur ett motpartsriskperspektiv. När en medlem är antagen sker regelbunden bevakning för att säkerställa att denne även fortsättningsvis uppfyller kraven. Motparterna ska ställa säkerheter i form av kontanta medel, borgensförbindelser eller värdepapper, som är godkända av NASDAQ OMX DM, till sina respektive säkerhetsinstitut. Det åligger säkerhetsinstituten att tillämpa det värderingsavdrag (haircut) som är fastställt av NASDAQ OMX DM och som framgår av den så kallade Säkerhetslistan som återfinns i NASDAQ OMX DM:s derivatregelverk. Med dessa rutiner har NASDAQ OMX DM kännedom om det dagliga säkerhetskravet, men har ingen insyn i vilka enskilda säkerheter som ställs av dess medlemmar och kunder.
Anbudsöppning Anbudsöppning äger rum så snart som möjligt efter sista anbudsdag i närvaro av minst två personer från Statens inköpscentral.
Friskrivning Memorandumet innehåller information som har hämtats från utomstående källor. All sådan information har återgivits korrekt. Även om TiksPac anser att dessa källor är tillförlitliga har ingen oberoende verifiering gjorts, varför riktigheten eller fullständigheten i informationen inte kan garanteras. Såvitt TiksPac känner till och kan försäkra genom jämförelse med annan information som offentliggjorts av tredje parter varifrån informationen hämtats, har dock inga uppgifter utelämnats på ett sätt som skulle göra den återgivna informationen felaktig eller missvisande. Bolaget har i syfte att säkerställa att aktieägare och övriga aktörer på marknaden erhåller korrekt, omedelbar och samtidig information om Bolagets utveckling träffat en överenskommelse med AktieTorget om informationsgivning. Bolaget avser att följa tillämpliga lagar, författningar och rekommendationer som gäller för bolag som är anslutna till AktieTorget. Allmänheten kan kostnadsfritt prenumerera på Bolagets pressmeddelanden och rapporter genom att anmäla intresse för detta på AktieTorgets hemsida xxx.xxxxxxxxxxx.xx. AktieTorget är en bifirma till ATS Finans AB, ett värdepappersbolag under Finansinspektionens tillsyn. AktieTorget driver en handelsplattform (MTF), vilket inte är en reglerad marknad. AktieTorget tillhandahåller ett effektivt aktiehandelssystem (INET Nordic), tillgängligt för banker och fondkommissionärer i anslutning till Nasdaq OMX Stockholm. Det innebär att den som vill köpa och sälja aktier som är listade på AktieTorget använder sin vanliga bank eller fondkommissionär. Aktiekurser från bolaget på AktieTorget går att följa i realtid på AktieTorgets hemsida samt hos de flesta internetmäklare och på hemsidor med finansiell information. Aktiekurser finns även att följa på Text-TV och i dagstidningar.
Riskbedömning Försäkringsmomentet tecknas i kombination med övriga obligatoriska moment och kan därför endast beviljas efter godkänd riskbedömning. För utökning av momentets försäkringsförmån utöver löneoption krävs också godkänd riskbedömning.
Riskökning Har risken för försäkringsfall ökat genom ändring av ett sådant förhållande som angetts i försäkrings- avtalet eller som försäkringstagaren uppgett för Trygg-Hansa i samband med avtalsslutet och har den försäkrade vidtagit eller samtyckt till den åtgärd som medfört riskökningen, är bolaget helt eller delvis fritt från ansvar enligt vad som sägs i 1.5.2. Detsamma gäller om annars en sådan riskökning har före- kommit och försäkringstagaren har försummat att anmäla detta enligt vad som föreskrivs i avtalet.
Risker Huvudsakliga risker avseende SEB: Nedan beskrivs riskfaktorer som kan komma att påverka SEB:s möjligheter att fullgöra sina förpliktelser i samband med utgivande av MTN. De risker som beskrivs är dels risker relaterade till SEB och SEB:s verksamhet, dels risker förenade med MTN utgivna under MTN-programmet. Utöver vad som beskrivs nedan kan dock andra faktorer utgöra risker vid betalning av ränta, kapital eller andra belopp avseende MTN och beskrivningen som görs nedan är inte uttömmande och avser endast Bankens huvudsakliga risker. • SEB:s verksamhet, intäkter och resultat påverkas i betydande grad av globala och regionala förhållanden på finansmarknaden samt av globala och regionala ekonomiska omständigheter; • SEB är exponerad för risken att fallande fastighetspriser medför att ställda säkerheter blir otillräckliga; • Negativa och volatila räntesatser har, och kommer fortsättningsvis, att påverka SEB:s verksamhet och rörelseresultat; • SEB är exponerad för valutaväxlingsrisk, och en devalvering eller värdeminskning av någon valuta som SEB hanterar kan få en väsentlig negativ inverkan på SEB:s tillgångar, inklusive dess låneportfölj och rörelseresultat; • SEB är exponerad för förändringar i det verkliga värdet av dess innehav av finansiella instrument och en nedgång av dess handelsintäkter; • SEB verkar i konkurrensutsatta marknader, vilket kan leda till negativa effekter på SEB:s finansiella ställning och rörelseresultat; • SEB är exponerad för kredit- och marknadsrisker, vilket kan ha en negativ effekt på SEB:s kreditvärdering och kapitalanskaffning; • Risker i det finansiella systemet kan leda till likviditetsproblem, förluster och betalningssvårigheter samt i förlängningen ökade krav och kostnader; • Risker och osäkerhetsfaktorer hänförliga till bankverksamhet, till exempel upprätthållande av trovärdighet gentemot kund, det makroekonomiska läget och utvecklingen av detsamma samt konkurrenskraft och utveckling av SEB:s produkter och tjänster, riskerar att påverka SEB:s verksamhet; • SEB är, och kommer fortsättningsvis vara, föremål för ökade kapitalkrav och förändringar avseende kapitalisering, och SEB kan komma att behöva ytterligare kapital i framtiden, vilket kan vara svårt att erhålla. • Krishanteringsdirektivet innehåller regler som ger Riksgälden rätt att försätta en systemviktig bank, som bedöms vara eller snart komma på obestånd, i resolution. Detta kan innebära att Riksgälden tar kontroll över Banken och kan inleda ett rekonstruktionsförfarande. Under rekonstruktionsprocessen har Riksgälden vidsträckta befogenheter och har bland annat rätt att avyttra Bankens tillgångar och att skriva ner Bankens skulder, vilket kan inkludera värdepapper som är utgivna under Grundprospektet, eller konvertera dessa till instrument som utgör eget kapital. För en investerare i MTN kan detta således innebära att värdet på ett värdepapper kan skrivas ner helt eller delvis och därmed också att återbetalningsbeloppet minskas i motsvarande mån. I ett rekonstruktionsförfarande har betalningsåtagandens rangordning betydelse för utfallet och Riksgälden har även rätt att ändra villkor för utgivna skuldinstrument. Återbetalning kan fördröjas till exempel vid överföring av tillgångar till en bryggbank eller vid försäljning av verksamhet. Investerare har rätt till ersättning om utfallet vid resolution är mindre gynnsam ön vid ett vanligt insolvensförfarande. • Förändringar av räntor, råvarupriser, valuta- och aktiekurser inklusive prisrisk i samband med avyttring av tillgångar eller stängning av positioner, samt ränte- och valutarisker kan få en betydande inverkan på SEB:s verksamhet och finansiella ställning; • Förluster som uppstår till följd av att en motpart inte fullgör sina åtaganden gentemot SEB, till exempel fordringar på företag, banker, offentliga institutioner och privatpersoner; • SEB:s likviditet kan försämras och även uppfattningen att SEB är utsatt för likviditetsproblem kan orsaka betydande skada och negativt påverka SEB:s möjlighet att till exempel sälja tillgångar till kommersiellt önskvärda priser eller överhuvudtaget; • Livförsäkringsrisker, till exempel förluster på grund av beräknade övervärden samt förskjutningar i dödstalen kan leda till ökade kostnader och förpliktelser för SEB; • SEB kan vara skyldigt att göra avsättningar för sina pensionsåtaganden, om värdet av tillgångarna i pensionsfonderna inte räcker för att täcka eventuella åtaganden vilket kan få negativa effekter på dess resultat och finansiella ställning; • SEB agerar på konkurrensutsatta marknader och ökad konkurrens kan leda till att SEB förlorar affärer eller tvingas prissätta sina produkter och tjänster till mindre fördelaktiga villkor; och Huvudsakliga risker avseende värdepapperen: • Marknaden och priset för MTN kan vara mycket volatila; • Investerare i MTN kan få begränsad eller ingen ränta/avkastning på sin investering;
Fakturering Teleföretaget sänder fakturan till den faktureringsadress kunden har uppgett. Fakturan eller den ostridiga delen av den ska betalas senast på fakturans förfallodag med de uppgifter som anges på fakturan. För försenad betalning har teleföretaget rätt att ta ut dröjsmålsränta enligt räntelagen och för betalningsuppmaning en betalningsuppmaningsavgift enligt prislista. Dessutom har teleföretaget rätt att ta ut skäliga indrivningskostnader för försenad faktura. Om kunden trots betalningsuppmaning och stängning av tjänsten inte har betalat de fakturor som förfallit, har teleföretaget rätt att låta även övriga ännu icke förfallna fordringar som ska faktureras för utförd tjänst eller levererad nyttighet förfalla till omedelbar betalning. Om teleföretaget utnyttjar sin i punkt 11.2 avsedda rätt att häva avtalet på grund av omständigheter som beror på kunden, har teleföretaget rätt att debitera kunden en skälig avgift för skador och kostnader som uppkommit för företaget på grund av att avtalet avslutats i förtid samt gottgörelse för rabatter och andra förmåner som beviljats kunden på grund av avtalets tidsbundenhet. Ersättningen och gottgörelsen kan till sitt belopp inte överstiga de avgifter som gäller den outnyttjade avtalsperioden. Teleföretaget kan på kundens begäran förlänga betalningstiden. Teleföretaget kan ta ut en avgift för ett skriftligen bekräftat betalningsavtal. Om kunden bara gör en delbetalning för tjänster som faktureras på en samfaktura ska han senast innan tjänsten stängs ange hur delbetalningen ska fördelas på de olika tjänsterna. Om kunden inte gör detta har teleföretaget rätt att besluta om hur delbetalningen av teleföretagets fordringar fördelas. Kunden eller användaren har rätt att få en specifikation av telefonfakturan och en specificering per uppkoppling i enlighet med lagstiftningen.
Fakturering och betalning 8.1. Nätinnehavaren debiterar användaren för nättjänsten i enlighet med nätavtalet och gällande prislistor. Ändringar av prislistor och andra avtalsvillkor behandlas i kapitel 15.
8.1.1. Om det finns en timmätningsapparat eller någon annan fjärravläst mätapparat på elförbrukningsplatsen, grundar sig faktureringen på den uppmätta (med beaktande av 7.4) elförbrukningen, om inte annat avtalats. Om elmätningen på förbrukningsplatsen sker med en mätapparat som inte är fjärravläst, grundar sig faktureringen på användarens uppskattade elförbrukning, om inte annat avtalats. Den uppskattade faktureringen utjämnas enligt meddelad eller avläst (7.5) mätarställning minst fyra gånger per år (avläsnings- eller utjämningsfaktura).
8.1.2. Faktureringen kan baseras på uppskattad förbrukning eller på en fast mängd, om faktureringen grundar sig på slutanvändarens avläsning av mätapparaturen och denna inte har meddelat mätarställningen för ifrågavarande faktureringsperiod, eller om elförbrukningsplatsen inte är utrustad med mätapparatur. Faktureringen kan baseras på uppskattad förbrukning också i det fall att elförbrukningen inte har kunnat mätas på grund av ett fel i mätapparaturen eller om mätdata inte finns att tillgå på grund av ett fel i dataöverföringen från en fjärravläst mätapparat.
8.1.3. Nätinnehavaren är skyldig att på användarens begäran justera den fakturering som grundar sig på uppskattad elförbrukning, när de förhållanden som den uppskattade faktureringen grundar sig på har ändrats väsentligt eller när en justering annars är motiverad. Nätinnehavaren underrättar en öppen leverantör om ändringen i enlighet med praxis inom branschen.
8.2. I fakturans innehåll följs elmarknadslagen och föreskrifter och bestämmelser som utfärdats med stöd av den.
8.3. Xxxxxx den dag då fakturan avsänds och förfallodagen ska det vara minst två veckor. Om användaren inte är en konsument kan avtalsparterna också avtala om kortare förfallotid.
8.4. Användaren är skyldig att betala faktura som nätinnehavaren sänt senast på den förfallodag som står på fakturan. Fakturan sänds till den faktureringsadress som användaren har uppgett. Användaren svarar för att fakturan blir betald oberoende av vart han har bett att få fakturan sänd.
8.5. För eventuella försenade betalningar har nätinnehavaren rätt till dröjsmålsränta enligt räntelagen. Om fakturans förfallodag och det belopp som ska betalas har bestämts i förväg, debiteras dröjsmålsränta från och med förfallodagen. Om förfallodagen och/eller beloppet som ska betalas på en faktura till en konsument inte har bestämts i förväg, kan dröjsmålsränta debiteras tidigast 30 dagar efter att fakturan sänts. För skriftlig påminnelse och avbrottsvarsel kan dessutom en skälig avgift tas ut i enlighet med gällande prislista.
8.6. Till följd av fel i faktureringen, mätningen eller mätaravläsningen har nätinnehavaren rätt till tilläggsdebitering och användaren rätt till kreditering i enlighet med följande punkter:
8.6.1. Om mätfelet har konstaterats vara större än vad som är acceptabelt enligt 6.6, beaktas detta i faktureringen så att krediteringen eller tilläggsdebiteringen betalas på basis av nätinnehavarens uppskattning som är grundad på kontroll av mätapparaturen, användarens konstaterade elförbrukning vid olika tider och andra uppgifter.
8.6.2. Avtalsparterna kan kräva sina fordringar som grundar sig på fel som nämns under 8.6 för de tre senaste åren. Tidsfristen på tre år räknas från den tidpunkt då en part meddelade den andra om felet.
8.6.3. En konsument kan dock kräva sina fordringar som nämns under 8.6 för felets hela verkningstid – dock inte för mer än tio år – om tidpunkten då felet uppkom och dess inverkan på faktureringen kan konstateras i efterhand.
8.6.4. Nätinnehavaren svarar i stället för säljaren för att rätta till användarens fakturering, om • det har gått mer än tre år sedan felet i faktureringen inträffat och kunden meddelats om det; eller om • kundrelationen mellan kunden och säljaren har upphört tidigare än sex veckor innan felet upptäcktes, och de uppgifter om elförbrukningen som nätinnehavaren har gett säljaren som grund för faktureringen är oriktiga jämfört med den faktiska elförbrukningen på grund av fel i mätningen eller mätaravläsningen eller fel i ett meddelande från nätinnehavaren (dock inte på grund av avvikelse i uppskattningen). Som försäljningspris vid kreditering enligt denna punkt används den offentliga elprodukt eller eltariff som den i distributionsnätets ansvarsområde leveransskyldiga säljaren tillhandahåller och som bäst passar användaren. Om det emellertid är fråga om ett fel från nätinnehavarens sida och användaren inom rimlig tid företer en utredning av de priser som hade tillämpats på hans elanskaffning under ifrågavarande tid, används dessa priser.
8.6.5. Ingen ränta utgår för tilläggsdebiteringen eller krediteringen enligt de föregående punkterna för den tid som räntan skulle ha influtit. Användaren ska beviljas skälig betalningstid för betalning av tilläggsdebiteringen. Om inte användaren inom den beviljade tiden betalar räkningen för tilläggsdebiteringen, kan dröjsmålsränta enligt räntelagen tas ut för den överskridna tiden.
8.7. Användaren är skyldig att betala också för sådan uppmätt eller konstaterad nättjänst som har orsakats av fel i elinstallationer, elektrisk utrustning eller elanläggningar inom användarens ansvarskrets.
Marknadsföring Leverantören ansvarar för att informera och marknadsföra verksamheten sakligt, korrekt och relevant samt att marknadsföringen sker med respekt för den enskilde medborgarens integritet. Leverantören ska följa de av Sveriges Kommuner och Regioners riktlinjer gällande marknadsföring av xxxxx- och sjukvård samt Konsumentverkets ”Vägledning om marknadsföring ritad till barn och unga” gällande marknadsföring riktad till barn och unga, se avsnitt 9, Referenser, för länk. Leverantören ska följa riktlinjerna för Region Skånes varumärke enligt Varumärkesguide för Region Skåne , se avsnitt 9, Referenser, för länk. Leverantörer har rätt att i sin profilering använda s.k. pay-off ”…på uppdrag av Region Skåne” knutet till sin logotype, men har inte rätt att använda Region Skånes logotype. I informationsmaterial som riktar sig till allmänheten ska det framgå att privata Leverantörer är en del av Region Skånes valfrihetssystem och arbetar på uppdrag av Region Skåne.
Kostnadsfördelning Huvudmannen svarar för alla arbeten och kostnader för den allmänna anläggningen. Fastighetsägaren svarar för alla arbeten och kostnader för VA-installationen. Anordning som behövs endast för en eller några få fastigheter, t.ex. anordning för tryckstegring av vatten eller pumpning av avloppsvatten, bekostas av vederbörande fastighetsägare om inte huvudmannen bestämt annat.
