Riskminimering exempelklausuler

Riskminimering. Det är den försäkrade personens skyldighet att vidta alla rimliga åtgärder för att hindra en försäkrad händelse från att uppstå eller fortlöpa. I fall av en försäkrad händelse och därefter, måste den försäkrade personen framträda varsamt och försiktigt och vidta lämpliga åtgärder för att undvika eller minimera anspråk i samma grad som om han/hon inte är försäkrad. Vid eventuellt misslyckande för den försäkrade personen att vidta sådana åtgärder kommer försäkringsgivarnas ansvar att ersätta den försäkrade personen under denna försäkring att reduceras eller helt upphöra, till den grad ett sådant misslyckande har ökat ersättningen eller skadan.
Riskminimering. KI är skyldigt att vidta lämpliga åtgärder för att begränsa risker och förebygga skador eller förluster.19 Nedan följer några exempel på hur detta kan göras.

Related to Riskminimering

  • Riskbedömning Försäkringsmomentet tecknas i kombination med övriga obligatoriska moment och kan därför endast beviljas efter godkänd risk- bedömning. För utökning av momentets försäkringsförmån utöver löneoption krävs också godkänd riskbedömning.

  • Risker D.2 Huvudsakliga risker avseende SEB: Nedan beskrivs riskfaktorer som kan komma att påverka SEB:s möjligheter att fullgöra sina förpliktelser i samband med utgivande av MTN. De risker som beskrivs är dels risker relaterade till SEB och SEB:s verksamhet, dels risker förenade med MTN utgivna under MTN-programmet. Utöver vad som beskrivs nedan kan dock andra faktorer utgöra risker vid betalning av ränta, kapital eller andra belopp avseende MTN och beskrivningen som görs nedan är inte uttömmande och avser endast Bankens huvudsakliga risker. • SEB:s verksamhet, intäkter och resultat påverkas i betydande grad av globala och regionala förhållanden på finansmarknaden samt av globala och regionala ekonomiska omständigheter; • SEB är exponerad för risken att fallande fastighetspriser medför att ställda säkerheter blir otillräckliga; • Negativa och volatila räntesatser har, och kommer fortsättningsvis, att påverka SEB:s verksamhet och rörelseresultat; • SEB är exponerad för valutaväxlingsrisk, och en devalvering eller värdeminskning av någon valuta som SEB hanterar kan få en väsentlig negativ inverkan på SEB:s tillgångar, inklusive dess låneportfölj och rörelseresultat; • SEB är exponerad för förändringar i det verkliga värdet av dess innehav av finansiella instrument och en nedgång av dess handelsintäkter; • SEB verkar i konkurrensutsatta marknader, vilket kan leda till negativa effekter på SEB:s finansiella ställning och rörelseresultat; • SEB är exponerad för kredit- och marknadsrisker, vilket kan ha en negativ effekt på SEB:s kreditvärdering och kapitalanskaffning; • Risker i det finansiella systemet kan leda till likviditetsproblem, förluster och betalningssvårigheter samt i förlängningen ökade krav och kostnader; • Risker och osäkerhetsfaktorer hänförliga till bankverksamhet, till exempel upprätthållande av trovärdighet gentemot kund, det makroekonomiska läget och utvecklingen av detsamma samt konkurrenskraft och utveckling av SEB:s produkter och tjänster, riskerar att påverka SEB:s verksamhet; • SEB är, och kommer fortsättningsvis vara, föremål för ökade kapitalkrav och förändringar avseende kapitalisering, och SEB kan komma att behöva ytterligare kapital i framtiden, vilket kan vara svårt att erhålla. • Krishanteringsdirektivet innehåller regler som ger Riksgälden rätt att försätta en systemviktig bank, som bedöms vara eller snart komma på obestånd, i resolution. Detta kan innebära att Riksgälden tar kontroll över Banken och kan inleda ett rekonstruktionsförfarande. Under rekonstruktionsprocessen har Riksgälden vidsträckta befogenheter och har bland annat rätt att avyttra Bankens tillgångar och att skriva ner Bankens skulder, vilket kan inkludera värdepapper som är utgivna under Grundprospektet, eller konvertera dessa till instrument som utgör eget kapital. För en investerare i MTN kan detta således innebära att värdet på ett värdepapper kan skrivas ner helt eller delvis och därmed också att återbetalningsbeloppet minskas i motsvarande mån. I ett rekonstruktionsförfarande har betalningsåtagandens rangordning betydelse för utfallet och Riksgälden har även rätt att ändra villkor för utgivna skuldinstrument. Återbetalning kan fördröjas till exempel vid överföring av tillgångar till en bryggbank eller vid försäljning av verksamhet. Investerare har rätt till ersättning om utfallet vid resolution är mindre gynnsam ön vid ett vanligt insolvensförfarande. • Förändringar av räntor, råvarupriser, valuta- och aktiekurser inklusive prisrisk i samband med avyttring av tillgångar eller stängning av positioner, samt ränte- och valutarisker kan få en betydande inverkan på SEB:s verksamhet och finansiella ställning; • Förluster som uppstår till följd av att en motpart inte fullgör sina åtaganden gentemot SEB, till exempel fordringar på företag, banker, offentliga institutioner och privatpersoner; • SEB:s likviditet kan försämras och även uppfattningen att SEB är utsatt för likviditetsproblem kan orsaka betydande skada och negativt påverka SEB:s möjlighet att till exempel sälja tillgångar till kommersiellt önskvärda priser eller överhuvudtaget; • Livförsäkringsrisker, till exempel förluster på grund av beräknade övervärden samt förskjutningar i dödstalen kan leda till ökade kostnader och förpliktelser för SEB; • SEB kan vara skyldigt att göra avsättningar för sina pensionsåtaganden, om värdet av tillgångarna i pensionsfonderna inte räcker för att täcka eventuella åtaganden vilket kan få negativa effekter på dess resultat och finansiella ställning; • SEB agerar på konkurrensutsatta marknader och ökad konkurrens kan leda till att SEB förlorar affärer eller tvingas prissätta sina produkter och tjänster till mindre fördelaktiga villkor; och Huvudsakliga risker avseende värdepapperen: • Marknaden och priset för MTN kan vara mycket volatila; • Investerare i MTN kan få begränsad eller ingen ränta/avkastning på sin investering;

  • Fakturering Teleföretaget sänder fakturan till den faktureringsadress kunden har uppgett. Fakturan eller den ostridiga delen av den ska betalas senast på fakturans förfallodag med de uppgifter som anges på fakturan. För försenad betalning har teleföretaget rätt att ta ut dröjsmålsränta enligt räntelagen och för betalningsuppmaning en betalningsuppmaningsavgift enligt prislista. Dessutom har teleföretaget rätt att ta ut skäliga indrivningskostnader för försenad faktura. Om kunden trots betalningsuppmaning och stängning av tjänsten inte har betalat de fakturor som förfallit, har teleföretaget rätt att låta även övriga ännu icke förfallna fordringar som ska faktureras för utförd tjänst eller levererad nyttighet förfalla till omedelbar betalning. Om teleföretaget utnyttjar sin i punkt 11.2 avsedda rätt att häva avtalet på grund av omständigheter som beror på kunden, har teleföretaget rätt att debitera kunden en skälig avgift för skador och kostnader som uppkommit för företaget på grund av att avtalet avslutats i förtid samt gottgörelse för rabatter och andra förmåner som beviljats kunden på grund av avtalets tidsbundenhet. Ersättningen och gottgörelsen kan till sitt belopp inte överstiga de avgifter som gäller den outnyttjade avtalsperioden. Teleföretaget kan på kundens begäran förlänga betalningstiden. Teleföretaget kan ta ut en avgift för ett skriftligen bekräftat betalningsavtal. Om kunden bara gör en delbetalning för tjänster som faktureras på en samfaktura ska han senast innan tjänsten stängs ange hur delbetalningen ska fördelas på de olika tjänsterna. Om kunden inte gör detta har teleföretaget rätt att besluta om hur delbetalningen av teleföretagets fordringar fördelas. Kunden eller användaren har rätt att få en specifikation av telefonfakturan och en specificering per uppkoppling i enlighet med lagstiftningen.

  • Fakturering och betalning 8.1. Nätinnehavaren debiterar användaren för nättjänsten i enlighet med nätavtalet och gällande prislistor. Ändringar av prislistor och andra avtalsvillkor behandlas i kapitel 15.

  • Marknadsföring Leverantören ansvarar för att marknadsföringen av Enheten är saklig. Marknadsföringen ska ske med respekt för den enskilde medborgarens integritet. Enheter som bedrivs i offentlig regi inom Region Skåne ska följa riktlinjerna för Region Skånes varumärke enligt Varumärkesguide för Region Skåne, se avsnitt 9, Referenser, för länk. I informationsmaterial som riktar sig till allmänheten ska det framgå att privata leverantörer är en del av Region Skånes valfrihetssystem och arbetar på uppdrag av Region Skåne. Leverantörer har rätt att i sin profilering använda s.k. pay-off ”…på uppdrag av Region Skåne” knutet till sin logotype, men har inte rätt att använda Region Skånes logotype.

  • Kostnadsfördelning Huvudmannen svarar för alla arbeten och kostnader för den allmänna anläggningen. Fastighetsägaren svarar för alla arbeten och kostnader för VA-installationen. Anordning som behövs endast för en eller några få fastigheter, t.ex. anordning för tryckstegring av vatten eller pumpning av avloppsvatten, bekostas av vederbörande fastighetsägare om inte huvudmannen bestämt annat.

  • Ansvarsfördelning Parterna beslutar självständigt i genomförandet av sina respektive anläggningar enligt § 5 om det inte påverkar förutsättningarna för hela projektet. För övrigt gäller följande:

  • Tvistlösning Parterna bör försöka lösa tvist som gäller tolkningen eller tillämpningen av avtalet på egen hand. Om parterna inte kan enas, kan tvisten prövas av Allmänna reklamationsnämnden (ARN), Box 174, 101 23 Stockholm, xxx.xxx.xx, eller av allmän domstol. En tvist kan även prövas via EU-kommissionens onlineplattform: xxxx://xx.xxxxxx.xx/xxx.

  • Förstariskförsäkring Ersättning betalas enligt gällande skadeersättningsregler upp till försäkringsbeloppet utan att underförsäkring åberopas. Anges i försäkringsbrevet – utöver förstariskbeloppet – även ett försäkringsvärde (helvärde) och detta värde vid skadetillfället är lägre än det verkliga försäkringsvärdet föreligger underförsäkring. Ersättning betalas då endast med så stor del av skadan som svarar mot förhållandet mellan betald premie och den premie som skulle ha betalats med hänsyn till försäkringsvärdet vid skadetillfället, dock högst med försäkringsbeloppet.

  • Uppföljning Kammarkollegiet har rätt att kontrollera att Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx fullgör alla sina åtaganden från och med att Ramavtalet har trätt i kraft till och med att samtliga Kontrakt har upphört. Det innebär bland annat att Kammarkollegiet har rätt att kontrollera att Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx uppfyller krav, tilldelningskriterier och villkor som Ramavtalsleverantören uppfyllde vid anbudsutvärderingen och att Ramavtalsleverantören fullgör sina åtaganden. Vid uppföljning har Kammarkollegiet rätt att anlita extern part för genomförandet. Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx ska på begäran tillhandahålla, för egen del samt för Underleverantörer, uppgifter och handlingar som Kammarkollegiet skäligen behöver för att genomföra uppföljning i den utsträckning som krävs och som inte står i strid med gällande rätt eller tillämpliga börsregler. Ramavtalsleverantören ska ge Kammarkollegiet tillträde och insyn i Ramavtalsleverantörens och dess Underleverantörers verksamhet i den utsträckning som krävs. Vid uppföljning svarar respektive Part för sina egna kostnader under förutsättning att uppföljningen inte visar att Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx gjort sig skyldig till vitesgrundande avtalsbrott. I det fallet står Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx för Kammarkollegiets kostnader för uppföljningen. Om Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx inte uppfyller ovanstående krav, tilldelningskriterier och villkor kan det resultera i vite och andra påföljder enligt avsnitt Avtalsbrott och påföljder.