Riskhantering exempelklausuler
Riskhantering. En koncern utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika risker: risker förenade med verksamheten och marknaden, politiska och landsrelaterade risker och finansiella risker. Koncernen har implementerat riskmanagementstrukturer och fastställt ett antal kontrollrutiner i syfte att fastställa beräkningar, värderingar och kontroll av dessa exponeringar och risker.
Riskhantering. Identifiering av risker och missförhållanden och avhjälpande av dem
Riskhantering. Som följd av att Koncernen utsätts för ovan nämnda risker är riskhantering därför en viktig process för Sandvik i syfte att nå uppsatta mål. En effektiv riskhantering är en kontinuerlig process som bedrivs inom ramen för den operativa styrningen och utgör ett naturligt led i den löpande uppföljningen. Sandvik arbetar sedan flera år med ett heltäckande program för riskhantering, Enterprise Risk Management (ERM). Programmet omfattar alla delar av verksamheten såväl affärsområden som koncernfunktioner. Fullständig rapportering i form av en konsoliderad ERM-rapport sker två gånger per år till koncernledningen. Styrelsen behandlar ERM-rapporten en gång per år. Målsättningen med den integrerade riskhanteringen är: – att skapa en ökad riskmedvetenhet i organisationen, från operativa beslutsfattare till styrelse. Genom en transparent och konsistent riskrapportering skapas en bas för ett gemensamt synsätt för vad som ska prioriteras och åtgärdas – att vara ett stöd i det strategiska beslutsfattandet för styrelse och ledning genom att kontinuerligt identifiera och utvärdera strategiska risker – att medverka till förbättrat operativt beslutsfattande för ledningen på olika nivåer genom att säkerställa att risker i verksamheten kontinuerligt utvärderas och hanteras – att säkerställa en god förbättrad kontroll över företagets riskexponering genom en gemensam modell och metodik för att konsolidera risker. Riskhanteringen omfattar följande riskområden: – strategiska risker med avseende på marknad och bransch – kommersiella, operativa och finansiella risker – efterlevnad av externa och interna regelverk – finansiell rapportering. Huvudkomponenterna i riskarbetet är identifiering, värdering, hantering, rapportering, uppföljning och kontroll. För varje risk etableras en kontrollstrategi i syfte att antingen acceptera, reducera eller eliminera risken. Rapportering, uppföljning och kontroll kommer att ske genom formellt etablerade rutiner och processer. Riskexponeringen skiljer sig åt mellan de olika verksamhetsområdena. Koncernen har etablerat en koncerngemensam riskhanteringsmodell med gemensamma definitioner, rapportformat och processer som samtidigt skapar utrymme för varje affärsområde att identifiera och hantera sina respektive risker. Alla befattningshavare med ett operativt ansvar är ansvariga för att säkerställa de risker som är förknippade med att verksamheten identifieras, värderas och hanteras på ett tillfredsställande sätt. Regelbundet sammanställs en rapport som ...
Riskhantering. Kommunstyrelsen ansvarar för hur riskhanteringen realiseras och samordnas och beslutar om försäkring av kommunens egendom och ansvar.
Riskhantering. Utredningen föreslår att betaltjänstleverantörer ska vara skyldiga att inrätta system med lämpliga åtgärder och kontrollmekanismer för att hantera operativa risker och säkerhetsrisker. Inom ramen för ett sådant system ska det finnas rutiner för hur allvarliga incidenter ska upptäckas och klassificeras. Betaltjänstleverantörerna ska också vara skyldiga att rapportera till Finansinspektionen om operativa risker och säkerhetsrisker som är förknippade med de betaltjänster som de tillhandahåller och vilka åtgärder som vidtagits för att hantera dessa risker. En betaltjänstleverantör ska vara skyldig att utan onödigt dröjs- mål underrätta Finansinspektionen om en allvarlig operativ incident eller säkerhetsincident. Om incidenten riskerar att påverka betal- tjänstanvändarnas ekonomiska intressen ska betaltjänstleverantörerna också underrätta sina användare om händelsen och vidta de åtgär- der som krävs för att begränsa den skada som kan uppkomma till följd av incidenten. Utredningen föreslår vidare att den kontoförvaltande betal- tjänstleverantören ska tillämpa autentiseringsförfarandet stark kund- autentisering när betalaren bl.a. loggar in på sitt konto online eller initierar en elektronisk betalningstransaktion. I tillämpliga fall ska stark kundautentisering också användas för betalningstransaktioner som initieras via en leverantör av betalningsinitieringstjänster liksom för information som begärs via en leverantör av kontoinformations- tjänster. När leverantörer av betalningsinitierings- eller kontoinformations- tjänster tillhandahåller sina tjänster ska de kunna använda de autenti- seringsförfaranden som den kontoförvaltande betaltjänstleverantören förser betaltjänstanvändaren med.
Riskhantering. All form av ekonomisk verksamhet innebär alltid ett visst mått av finansiellt risktagande. En passiv finansförvaltning innebär att inga åtgärder vidtas för att minimera eller parera risker. Genom en aktiv finansförvaltning skapas möjligheter till ett rationellt hanterande av risker med beaktande av den kostnad som det medför att minska eller eliminera risker. Hanteringen av några av de risker som kan identifieras beskrivs nedan.
Riskhantering. Syftet med riskhanteringen är att trygga koncernens resultatut- veckling och säkerställa ostörd affärsverksamhet genom att genomföra riskhanteringen kostnadseffektivt och systematiskt i affärsenheterna. Styrelsen har fastställts bolagets riskhanterings- principer som gäller alla affärsenheter och affärsområden i Stock- mannkoncernen. Stockmanns styrelse och koncernens ledningsgrupp utvär- derar regelbundet i samband med strategiprocessen de strategiska och operativa risker som förknippas med affärsverksamheten samt riskhanteringsåtgärdernas tillräcklighet. Riskhanteringen stöds av interna kontrollsystem och instruktioner. Riskhanteringsinstruktio- ner har utarbetats för bland annat följande delområden: IT och datasäkerhet, finansieringsfunktionen, ansvarsfrågor, missbruk, säkerhetsfrågor och försäkringar. Stockmanns affärsverksamhet är utsatt för olika risker som kan ha negativa konsekvenser för bolagets verksamhet. Enheter- nas ledning ansvarar för strategisk och ekonomisk planering i sina enheter; att identifiera och analysera affärsrisker och utvärdera riskhanteringsåtgärder är en del av utarbetandet av strategin. Affärsrisker analyseras även utanför strategiprocessen, särskilt i samband med betydande projekt och investeringar, och dessa rapporteras vid behov till bolagets styrelse. Uppgiften för koncernens riskhantering är att stöda affärs- verksemhterna i att identifiera och hantera sådana risker som kan äventyra eller förhindra målsättningarna i enlighet med Stock- manns strategi. Riskkartan på koncernnivå uppdateras årligen i samband med strategiarbetet, och dessutom igenkänns, följs och hanteras risker på operativ nivå i olika enheter och projekt.
Riskhantering. En av de tjänster som en central motpart erbjuder marknaden är hanteringen av motpartsrisker som uppstår under tiden mellan avslut och den slutliga avvecklingen av en transaktion. NASDAQ OMX DM tar i sin roll som central motpart motpartsrisker på alla deltagare i derivatclearingen. För att hantera motpartsriskerna har NASDAQ OMX DM en riskhanteringspolicy som innefattar följande huvudkomponenter15: • Finansiella och operativa krav för medlemskap samt bevakning av att medlemmar kontinuerligt uppfyller kraven (se rekommendation 2) • Bevakning och hantering av NASDAQ OMX DM:s exponeringar till varje deltagare (se rekommendation 3) • Beräkning av säkerhetsbehovet för att täcka exponeringarna samt administration av säkerheter (se rekommendation 4) • Rutiner för att minimera störningar och stänga positioner vid en deltagares bristande fullgörelse (rekommendation 1 och 6) • Finansiella resurser för att täcka förluster (rekommendation 5) • Finansiella och operativa krav för Säkerhetsinstitut (rekommendation 7) • Undersökning i samband med nya länkar till andra börser följd av kontinuerlig bevakning av existerande länkar (rekommendation 11) Utöver de ovanstående punkterna ska riskhanteringsavdelningen, som sköter NASDAQ OMX DM:s riskhantering, även utveckla NASDAQ OMX DM:s policy och rutiner kring riskhantering samt ge information om riskhantering till NASDAQ OMX DM:s ledning. Sedan hösten 2008, då en stor omorganisation genomfördes på NASDAQ OMX, ligger riskhanteringsavdelningen organisatoriskt inte under NOMX STO utan direkt under moderbolaget NASDAQ OMX Group Inc. NASDAQ OMX DM granskar att de som ansöker om börs- och clearingmedlemskap uppfyller medlemskraven ur ett motpartsriskperspektiv. När en medlem är antagen sker regelbunden bevakning för att säkerställa att denne även fortsättningsvis uppfyller kraven. Motparterna ska ställa säkerheter i form av kontanta medel, borgensförbindelser eller värdepapper, som är godkända av NASDAQ OMX DM, till sina respektive säkerhetsinstitut. Det åligger säkerhetsinstituten att tillämpa det värderingsavdrag (haircut) som är fastställt av NASDAQ OMX
Riskhantering. (4.1.3) Egenkontrollen grundar sig på riskhantering, där risker och eventuella brister i servicen beaktas på ett mångsidigt sätt. Riskerna kan orsakas av till exempel den fysiska verksamhetsmiljön (trösklar och utrustning som är svår att använda), verksamhetssätt, klienterna eller personalen. Ofta är riskerna summan av många felfaktorer. Villkoret för riskhanteringen är att det finns en öppen och trygg atmosfär på arbetsplatsen, där såväl personalen som klienterna och deras närstående vågar lyfta fram brister i kvaliteten och klientsäkerheten. System och tillvägagångssätt inom riskhantering Inom riskhanteringen förbättrar man kvaliteten och klientsäkerheten genom att redan i förväg identifiera kritiska arbetsskeden, där kraven och målen för verksamheten är i fara. Till riskhanteringen hör även att systematiskt avlägsna eller minimera brister
Riskhantering. Ortivus är genom sin verksamhet exponerad för många typer av risker. Riskhantering är en integrerad del av ledningsansvaret och bolaget har en policy och process för riskhanteringen som primärt fokuserar på fyra typer av risker; finansiella, operativa, legala/regulativa samt landsrisker. Företaget utvecklar avancerade IT-lösningar för den pre-hospitala vårdprocessen vilka är medicintekniskt klassade och styrs av omfattande regelverk med därtill hörande risker. Bolagets produkter kräver myndighetstillstånd för att kunna säljas och sådana tillstånd kan dras in eller begränsas vilket utgör en väsentlig regulativ, verksamhetsmässig och finansiell risk. Företagets utveckling strävar efter att tillgodose verkliga kundbehov men det finns ingen garanti för att Ortivus produkt- och tjänsteutveckling resulterar i kommersiella framgångar. Ortivus har genomgått en omfattande omstrukturering under de senaste åren för att idag fokusera på tillhandahållande av lösningar för den pre-hospitala processen för i huvudsak den nordiska marknaden samt för vissa övriga utvalda europeiska regioner. Bolaget är inte kassaflödespositivt i nuläget, vilket i sig utgör en väsentlig osäkerhet och där en långsiktigt lönsam utveckling förutsätter en kraftig försäljningsökning. Bolaget strävar efter att öka försäljningen på de utvalda marknaderna, men som med all försäljningsverksamhet finns det väsentliga risker att denna ambition drar ut på tiden eller inte kan nås. Bolaget påverkas härvidlag av såväl interna riskfaktorer kopplade till t.ex. produktutveckling och kompetensfrågor som av externa risker förknippade med t.ex. den allmänna finansiella konjunkturen, konkurrens, valutor eller förändringar i regulativa frågor. Ortivus kundgrupp utgörs primärt av landsting, sjukhus och liknande kunder inom den publika sektorn vilkas upphandlingsprocesser präglas av hög grad av formalism och med väsentliga risker för förseningar kopplat till bland annat politiska beslut, budget- och finanseringsutmaningar och även legala överklagandeprocesser vilket gör Ortivus satsning på en kraftig försäljningsökning extra sårbar. Givet detta kan i dagsläget inte uteslutas att ytterligare strukturgrepp eller åtgärdsprogram kan komma att behövas. Det kan heller inte uteslutas att bolaget kan komma att behöva tillföras ytterligare kapital via aktiemarknaden eller på annat sätt. Såväl storleken som tidpunkten för ett eventuellt kapitaltillskott beror på ett antal faktorer, däribland ovan nämnda riskfaktorer. Det fin...
