Skillnader mellan SPVs exempelklausuler

Skillnader mellan SPVs. XXXXXX använder flera SPVs för tillgångssegregeringsändamål:
Skillnader mellan SPVs. XXXXXX använder flera SPVs för tillgångssegregeringsändamål: • SPV Long Only för att inneha långa positioner i Värdepapper för DEGIROs Kunders räkning. Kundernas Värdepapper som är nödvändiga för att tillhandahålla säkerhet till tredje part i förhållande till positioner i Derivat, Debetkapital eller Debetvärdepapper innehas inte i SPV Long Only, utan i SPV Long Short. • SPV Long Short innehar alla positioner i Derivat och alla debetbelopp (både Likvida medel och Värdepapper) som lånats för tillhandahållandet av våra Tjänster Debetkapital och Debetvärdepapper, tillsammans med de säkerheter som behövs för att säkra dessa positioner. SPV Long Short innehar dessa positioner på sina konton hos tredje part (till exempel clearingmedlemmar och prime brokers). • Slutligen är SPV non-Liquid Assets en custody för särskilda ändamål, avsett att inneha tidigare DEGIRO Kunders icke-likvida tillgångar.

Related to Skillnader mellan SPVs

  • Rörelsens kostnader Handelsvaror -286 -1 241 -1 996 -1 570 Övriga externa kostnader -2 581 -8 529 -10 202 -8 030 349 Personalkostnader -2 479 -6 994 -9 083 -7 530 Avskrivningar -443 -1 309 -811 -800 Övriga rörelsekostnader -68 -33 -31 -21 -5 857 -18 106 -22 123 -18 270 Resultat från finansiella poster Ränteintäkter och liknande poster 0 0 - 1 Räntekostnader och liknande poster -209 -430 -409 -585 -209 -403 -409 -584 Resultat efter finansiella poster 130 170 3 130 7 516

  • Övriga kostnader 14.4.1 Kunden ska stå för de kostnader som uppstår vid avyttring, överföring eller öppnande av annan förvaring enligt Xxxxxxx.

  • Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. att införa en proportionalitetsprincip och sympatiåtgärder. Utskottet hänvisar bl.a. till det befintliga regelverkets utformning. Jämför reservation 18 (M), 19 (C), 20 (V), 21 (KD) och 22 (L) samt särskilt yttrande 5 (C).

  • Utskottets ställningstagande Under 2020 uppgick värdet av de inköp som omfattas av upphandlingslagarna till ca 819 miljarder kronor enligt Konkurrensverket. Detta motsvarade närmare en sjättedel av Sveriges BNP. Systemet med offentlig upphandling ska bidra till kostnadseffektiva och samhällsekonomiskt effektiva offentliga inköp. När den offentliga upphandlingen används som ett strategiskt verktyg finns potential att skapa verksamhetsnytta, samtidigt som inköpen bidrar till att nå andra samhälleliga mål. Utskottets utgångspunkt är att arbete som utförs inom ramen för en verksamhet som har upphandlats offentligt ska utföras under goda arbetsvillkor. Detsamma gäller för arbetsmarknaden i sin helhet. Det ska inte vara möjligt för aktörer att tillskansa sig offentliga kontrakt genom anbud som bygger på att de som i slutändan utför arbetet har undermåliga arbetsvillkor. Som utskottet har framhållit vid upprepade tillfällen är den svenska arbetsmarknadsmodellen en grundpelare för ordning och reda på arbetsmark- naden. Vi har en arbetsmarknad där den arbetsrättsliga lagstiftningens i många delar kollektivavtalsdispositiva karaktär gör att arbetsmarknadens parter har relativt långtgående möjligheter att själva reglera vad de uppfattar som missförhållanden och göra anpassningar till de särskilda behov som kan finnas inom olika branscher. I motionerna 2022/23:1370 (S) och 2022/23:1479 (S) yrkande 1 framställs liknande krav på kollektivavtal vid offentliga upphandlingar. Som har framgått ovan delar utskottet motionärernas syn på vikten av att offentliga upphandlingar utförs under trygga arbetsförhållanden och goda arbetsvillkor. Utskottet konstaterar att dagens upphandlingslagstiftning, som till viss del har sin bakgrund i EU-rätten, innehåller bestämmelser om att vissa upphandlingar ska innehålla arbetsrättsliga villkor enligt nivåerna i ett svenskt centralt kollektivavtal. De arbetsrättsliga villkoren ska även uppfyllas av under- leverantörer som direkt medverkar till att fullgöra kontraktet. Det är välkommet att den offentliga sektorn på detta vis kan bidra till att förbättra arbetsvillkoren för de arbetstagare som utför offentligt upphandlade kontrakt. Utskottet ser också positivt på det stöd som Upphandlingsmyndigheten lämnar till berörda parter för att underlätta tillämpningen av arbetsrättsliga villkor. Utskottet anser att det befintliga regelverket till stor del fångar upp de farhågor som motionärerna verkar ha. Utskottet kan inte se att det finns skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagen med anledning av vad motionärerna anför, och därför bör yrkandena avslås. I motion 2022/23:1962 (S) menar motionärerna att det är problematiskt när det finns flera underentreprenörer vid upphandlingar, och de vill därför se insatser på området. Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna i fråga om vikten av att kunna kontrollera det arbete som utförs inom ramen för en offentlig upphandling och att arbetet ska utföras av seriösa aktörer. Utskottet konstaterar dock att vi redan i dag har lagstiftning på plats som ger arbetstagare och deras arbetstagarorganisationer rätt att vända sig mot andra entreprenörer än arbetsgivaren vid lönefordringar. Utskottet noterar också att systemet för leverantörskontroll i samband med offentlig upphandling för närvarande är under utredning. Utskottet anser inte att det finns skäl att förekomma utredningens arbete genom något initiativ på området, och därför bör yrkandet avslås. Trakasserier i arbetslivet‌

  • Gruppavtal Avtal som ingås mellan försäkringsgivaren och företrädare för en grupp om försäkring för gruppens medlemmar. Gruppavtalet innehåller bestämmelser om gruppens sammansättning, vilka försäkringar som erbjuds de försäkringsberättigade, gruppavtalets ikraftträdande och giltighetstid och förlängning och uppsägning av gruppavtalet.

  • Tandskadekostnader Om olycksfallsskadan medför behov av tandläkarvård, som en direkt följd av olycksfallet, ersätts kostnad för nödvändig behandling av tand eller tandprotes som skadats i munnen. Om det redan vid skadetillfället förelåg ett tandbehandlingsbehov vad avser de skadade tänderna har vi rätt att i skälig omfattning delvis eller helt nedsätta ersättningens storlek. Endast en slutbehandling (permanent behandling) per skada ersätts. För att kostnaderna ska kunna ersättas måste behandling och kostnader vara godkända av oss innan behandlingen påbörjas. Tandskada som uppkommit vid tuggning eller bitning anses inte som olycksfallsskada. Ersättning lämnas för kostnader som uppkommer inom fem år från det att olycksfallet inträffade. För den som inte fyllt 20 år och har rätt till fri tandvård, lämnas ersättning endast för den akuta behandlingen. Måste slutbehandlingen skjutas upp utöver fem år från skadetillfället kan ersättning lämnas, under förutsättning att behandlingen godkänns av Svedea inom fem år från skadetillfället. Är du fortfarande aktiv inom din idrott fem år efter skadetillfället, kan slutbehandlingen skjutas upp ytterligare under förutsättning att det först godkänns av Svedea. Uppskjuten behandling måste dock vara avslutad innan den försäkrade fyller 30 år. Vid i Sverige uppkommit behov av tandbehandling kan nödvändiga kostnader ersättas endast för sådan behandling som helt eller delvis omfattas av den allmänna tandvårdsförsäkringens bestämmelser eller som på annat sätt finansieras med offentliga medel.

  • Försäkringstagarens ansvar Nedan följer en guide över hur den försäkrade skall agera vid skada, beroende på vilken typ av skada som inträffat. Guiden är generell och skall läsas tillsammans med bestämmelserna som återfinns under respektive ersättningsmoment i försäkringsvillkoret i övrigt.

  • Godkännande av dagordning 4. Val av en eller två justeringsmän

  • Beroende av nyckelpersoner Verksamheten är beroende av förmågan att rekrytera, utveckla och behålla kvalificerade medarbetare. Det föreligger alltid risk att Xxxxxxx inte kan erbjuda alla nyckelpersoner tillfredställande villkor gentemot den konkurrens som finns från andra bolag i branschen eller närstående branscher. Om nyckelpersoner lämnar eller inte kan anställas i Bolaget kan det få negativ inverkan på verksamheten.

  • Avgörande av meningsskiljaktigheter På detta avtal tillämpas finsk lagstiftning samt åländsk lag till de delar landskapet Åland har egen lagstiftningsbehörighet. Tvister om giltigheten, tolkningen och tillämpningen av detta avtal samt om extra arbeten och kostnader för dem ska, om parterna inte på egen hand kan förlikas, liksom angelägenheter som gäller tvister om indrivningen av tillgodohavanden till följd av kontraktet, föras till Ålands tingsrätt för avgörande. Om parterna enas om det kan ärendet även avgöras genom skiljemannaförfarande.