Spotprisoptimering. 9.1 Produkten går att teckna som ett rörligt elavtal, rörligt elavtal med tillval timme för timme och fast elpris. För mer produktspecifika villkor läs under 7. Fast elpris eller 8. Rörligt elpris.
Uppdragsavtal Bolaget har ingått avtal med FCG Fonder AB avseende funktionen för riskhantering samt med DLA Xxxxx avseende funktionen för regelefterlevnad. Bolaget har lagt ut sin funktion för internrevision till FCG Risk & Compliance AB. Uppdragen regleras av skriftliga avtal som det står Bolaget fritt att säga upp om det är i andelsägarnas gemensamma intresse. Bolaget har även ingått avtal med externa parter om distribution av fondandelar. För en aktuell förteckning över fondbolagets distributörer hänvisas till Bolaget.
Anbudsöppning Anbudsöppning äger rum så snart som möjligt efter sista anbudsdag i närvaro av minst två personer från Statens inköpscentral.
Tvistlösning Parterna bör försöka lösa tvist som gäller tolkningen eller tillämpningen av avtalet på egen hand. Om parterna inte kan enas, kan tvisten prövas av Allmänna reklamationsnämnden (ARN), Box 174, 101 23 Stockholm, xxx.xxx.xx, eller av allmän domstol. En tvist kan även prövas via EU-kommissionens onlineplattform: xxxx://xx.xxxxxx.xx/xxx.
Medarbetare Bolagets verksamhet är beroende av förmågan att rekrytera, ut- veckla och behålla kvalificerade medarbetare. Förmågan att iden- tifiera, rekrytera, utveckla, motivera och behålla personal är av avgörande betydelse för Bolagets framtida utveckling. Om nyck- elpersoner lämnar Bolaget kan det inverka negativt på verksam- heten. Om Bolaget misslyckas med att rekrytera, utveckla och behålla kvalificerade medarbetare kan det påverka SpectraCures verksamhet, finansiella ställning och resultat negativt.
Kollektivavtal söckenhelgerna samt midsommar- och julafton veckoarbetstiden till dessa mängder under kalenderåret. Semesterdagar kan inte användas till utjämning av arbetstiden. Arbetstidsutjämningen förverkligas genom att ge ledigheten så att arbetstiden under en period av högst ett kalenderår utjämnas till ovan nämnda genomsnitt förutsatt att man för arbetet ifråga uppgjort ett arbetstidstutjämningsschema för minst det tid under vilken den ordinarie arbetstiden utjämnas till genomsnittet. Arbetstidsutjämningssystemet är till sin natur kollektivt och gäller den tid under vilken arbetstidsformen för arbetspunkten, avdelningen eller arbetsplatsen i fråga i allmänhet är dag- eller tvåskiftsarbete. Vid övergång till annan arbetstidsform, exempelvis treskiftsarbete, fastställs arbetstiden efter övergången enligt reglerna för arbetstidsformen i fråga. Arbetsgivaren bör före ovan avsedda arbetstidsarrangemang verkställs, förhandla med tjänstemännens representanter. Vid förhandlingarna bör hänsyn tas till arten av arbetsplatsens tjänstemannauppgifter, säkrandet av drifts- och servicetiderna, övriga personalgruppers arbetstidsarrangemang samt motsvarande faktorer. Efter förhandlingarna meddelar arbetsgivaren tjänstemännen om det system enligt vilket man fastställt det tillämpade förfaringssättet. Exempel 1 För tjänstemän som året om arbetar i dag- och tvåskiftsarbete och som är berättigade till 30 dagars semester, bildas ovan nämnda årsarbetstid enligt följande: - tidsperioden under vilken arbete skall utföras i dag-/tvåskiftsarbete 365 kalenderdagar - samma uttryckt i arbetsveckor, dvs. ./. 365 dagar ./. 7 dagar/vecka gör 52,14 veckor - tjänstemännen är under denna tid på semester 5 veckor - det verkliga antalet arbetsveckor 47,14 veckor Under ovan avsedda tidsperiod är den kollektivavtalsenliga arbetstiden 47,14 veckor x 36,4 h/vecka, dvs. 1716 h, vilket omräknat i 8 timmars arbetsskift betyder 214 arbetsskift. Exempel 2 Ifall arbete utförs endast under en del av året beräknas den i kollektivavtalet avtalade genomsnittliga veckoarbetstidens fullbordande på följande sätt: - tidsperioden under vilken arbete skall utföras i dag-/tvåskiftsarbete 196 kalenderdagar - samma uttryckt i arbetsveckor, dvs. Kollektivavtal 20 ./. 196 dagar ./. 7 dagar/vecka gör 28 veckor - tjänstemännen är under denna tid på semester 3 veckor - det verkliga antalet arbetsveckor 25 veckor Under ovan avsedda tidsperiod är den kollektivavtalsenliga arbetstiden 25 veckor x 36,4 h/vecka, dvs. 910 h, vilket omräknat i 8 timmars arbetsskift betyder 114 arbetsskift. Ifall det i ovan beskrivna exempel 1 och 2 avsedda tidsperioder för enskild tjänstemans del ingår längre frånvaron utan lön, såsom exempelvis långvarig arbetsoförmåga utan lön, faderskapsledighet, alterneringsledighet, studieledighet eller motsvarande beaktas denna tid, på samma sätt som semestern, som en faktor som reducerar arbetsveckorna.
Uppföljning Kammarkollegiet har rätt att kontrollera att Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx fullgör alla sina åtaganden från och med att Ramavtalet har trätt i kraft till och med att samtliga Kontrakt har upphört. Det innebär bland annat att Kammarkollegiet har rätt att kontrollera att Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx uppfyller krav, tilldelningskriterier och villkor som Ramavtalsleverantören uppfyllde vid anbudsutvärderingen och att Ramavtalsleverantören fullgör sina åtaganden. Vid uppföljning har Kammarkollegiet rätt att anlita extern part för genomförandet. Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx ska på begäran tillhandahålla, för egen del samt för Underleverantörer, uppgifter och handlingar som Kammarkollegiet skäligen behöver för att genomföra uppföljning i den utsträckning som krävs och som inte står i strid med gällande rätt eller tillämpliga börsregler. Ramavtalsleverantören ska ge Kammarkollegiet tillträde och insyn i Ramavtalsleverantörens och dess Underleverantörers verksamhet i den utsträckning som krävs. Vid uppföljning svarar respektive Part för sina egna kostnader under förutsättning att uppföljningen inte visar att Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx gjort sig skyldig till vitesgrundande avtalsbrott. I det fallet står Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx för Kammarkollegiets kostnader för uppföljningen. Om Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx inte uppfyller ovanstående krav, tilldelningskriterier och villkor kan det resultera i vite och andra påföljder enligt avsnitt Avtalsbrott och påföljder.
Uppföljning och utvärdering De centrala parterna ska senast den 30 november varje år göra en uppföljning och utvärdering av det centrala avtalet inför kommande kalenderår.
Publicering Ramavtalet samt stödjande dokument publiceras på Kammarkollegiets webbplats.
Fakturering och betalning 8.1. Nätinnehavaren debiterar användaren för nättjänsten i enlighet med nätavtalet och gällande prislistor. Ändringar av prislistor och andra avtalsvillkor behandlas i kapitel 15. 8.1.1. Om det finns en timmätningsapparat eller någon annan fjärravläst mätapparat på elförbrukningsplatsen, grundar sig faktureringen på den uppmätta (med beaktande av 7.4) elförbrukningen, om inte annat avtalats. Om elmätningen på förbrukningsplatsen sker med en mätapparat som inte är fjärravläst, grundar sig faktureringen på användarens uppskattade elförbrukning, om inte annat avtalats. Den uppskattade faktureringen utjämnas enligt meddelad eller avläst (7.5) mätarställning minst fyra gånger per år (avläsnings- eller utjämningsfaktura). 8.1.2. Faktureringen kan baseras på uppskattad förbrukning eller på en fast mängd, om faktureringen grundar sig på slutanvändarens avläsning av mätapparaturen och denna inte har meddelat mätarställningen för ifrågavarande faktureringsperiod, eller om elförbrukningsplatsen inte är utrustad med mätapparatur. Faktureringen kan baseras på uppskattad förbrukning också i det fall att elförbrukningen inte har kunnat mätas på grund av ett fel i mätapparaturen eller om mätdata inte finns att tillgå på grund av ett fel i dataöverföringen från en fjärravläst mätapparat. 8.1.3. Nätinnehavaren är skyldig att på användarens begäran justera den fakturering som grundar sig på uppskattad elförbrukning, när de förhållanden som den uppskattade faktureringen grundar sig på har ändrats väsentligt eller när en justering annars är motiverad. Nätinnehavaren underrättar en öppen leverantör om ändringen i enlighet med praxis inom branschen. 8.2. I fakturans innehåll följs elmarknadslagen och föreskrifter och bestämmelser som utfärdats med stöd av den. 8.3. Xxxxxx den dag då fakturan avsänds och förfallodagen ska det vara minst två veckor. Om användaren inte är en konsument kan avtalsparterna också avtala om kortare förfallotid. 8.4. Användaren är skyldig att betala faktura som nätinnehavaren sänt senast på den förfallodag som står på fakturan. Fakturan sänds till den faktureringsadress som användaren har uppgett. Användaren svarar för att fakturan blir betald oberoende av vart han har bett att få fakturan sänd. 8.5. För eventuella försenade betalningar har nätinnehavaren rätt till dröjsmålsränta enligt räntelagen. Om fakturans förfallodag och det belopp som ska betalas har bestämts i förväg, debiteras dröjsmålsränta från och med förfallodagen. Om förfallodagen och/eller beloppet som ska betalas på en faktura till en konsument inte har bestämts i förväg, kan dröjsmålsränta debiteras tidigast 30 dagar efter att fakturan sänts. För skriftlig påminnelse och avbrottsvarsel kan dessutom en skälig avgift tas ut i enlighet med gällande prislista. 8.6. Till följd av fel i faktureringen, mätningen eller mätaravläsningen har nätinnehavaren rätt till tilläggsdebitering och användaren rätt till kreditering i enlighet med följande punkter: 8.6.1. Om mätfelet har konstaterats vara större än vad som är acceptabelt enligt 6.6, beaktas detta i faktureringen så att krediteringen eller tilläggsdebiteringen betalas på basis av nätinnehavarens uppskattning som är grundad på kontroll av mätapparaturen, användarens konstaterade elförbrukning vid olika tider och andra uppgifter. 8.6.2. Avtalsparterna kan kräva sina fordringar som grundar sig på fel som nämns under 8.6 för de tre senaste åren. Tidsfristen på tre år räknas från den tidpunkt då en part meddelade den andra om felet. 8.6.3. En konsument kan dock kräva sina fordringar som nämns under 8.6 för felets hela verkningstid – dock inte för mer än tio år – om tidpunkten då felet uppkom och dess inverkan på faktureringen kan konstateras i efterhand. 8.6.4. Nätinnehavaren svarar i stället för säljaren för att rätta till användarens fakturering, om • det har gått mer än tre år sedan felet i faktureringen inträffat och kunden meddelats om det; eller om • kundrelationen mellan kunden och säljaren har upphört tidigare än sex veckor innan felet upptäcktes, och de uppgifter om elförbrukningen som nätinnehavaren har gett säljaren som grund för faktureringen är oriktiga jämfört med den faktiska elförbrukningen på grund av fel i mätningen eller mätaravläsningen eller fel i ett meddelande från nätinnehavaren (dock inte på grund av avvikelse i uppskattningen). Som försäljningspris vid kreditering enligt denna punkt används den offentliga elprodukt eller eltariff som den i distributionsnätets ansvarsområde leveransskyldiga säljaren tillhandahåller och som bäst passar användaren. Om det emellertid är fråga om ett fel från nätinnehavarens sida och användaren inom rimlig tid företer en utredning av de priser som hade tillämpats på hans elanskaffning under ifrågavarande tid, används dessa priser. 8.6.5. Ingen ränta utgår för tilläggsdebiteringen eller krediteringen enligt de föregående punkterna för den tid som räntan skulle ha influtit. Användaren ska beviljas skälig betalningstid för betalning av tilläggsdebiteringen. Om inte användaren inom den beviljade tiden betalar räkningen för tilläggsdebiteringen, kan dröjsmålsränta enligt räntelagen tas ut för den överskridna tiden. 8.7. Användaren är skyldig att betala också för sådan uppmätt eller konstaterad nättjänst som har orsakats av fel i elinstallationer, elektrisk utrustning eller elanläggningar inom användarens ansvarskrets.
Uppdraget Leverantören ska utföra det vårduppdrag som beskrivs i avsnitt 5 i de Särskilda Kontraktsvillkoren och i Ansökan (”Uppdraget”). Uppdraget ska utföras i de lokaler som Leverantören disponerar för Uppdragets utförande (”Enheten”) och i enlighet med Avtalets vid var tid gällande lydelse. Uppdragsgivaren ska för Uppdragets utförande till Leverantören utge tillämplig ersättning i avsnitt 8, Ersättningar och kostnadsansvar, i de Särskilda Kontraktsvillkoren (”Ersättningen”).
