Tillämpningsanvisning. Om avbrottet är känt när arbetsskiftsförteckningen görs upp be- traktas måndag–fredag som arbetsdagar oberoende av hur tjänsteinnehavaren arbetar i övrigt. En söckenhelg som ingår i avbrottstiden betraktas som arbetsdag, vilket innebär att den ordinarie arbetstiden inte förkortas med söckenhelgsförkortning enligt mom. 3. En söckenhelg förkortar den ordinarie arbetsti- den enligt mom. 3 när den står utanför avbrottet. Med jourledighet avses jourersättning i form av ledighet en- ligt § 11. Se dessutom tillämpningsbilaga 1 till arbetstidskapitlet angående planeringen av arbetsskiftsförteckningen. Arbetsskiftsförteckningen för en läkare eller tandläkare vid en hälsocentral görs upp för en treveckorsperiod. Under den första veckan infaller långfredagen. Läkaren/tandläkaren har semester eller tjänstledighet hela den första veckan och jourledighet under tisdag och onsdag den vecka då annandag påsk infaller. Den or- dinarie arbetstiden under treveckorsperioden är 114 timmar 45 minuter - 38 timmar 15 minuter (semesterveckan) - 7 timmar 39 minuter (annandag påsk) - 15 timmar 18 minuter (7 timmar 39 minuter + 7 timmar 39 minuter, jourledighet som annars hade varit arbetsdagar) = 53 timmar 33 minuter. – En deltidsanställd (arbetstid 90 tim./3 veckor) är under en treveck- ors arbetsperiod tjänstledig en vecka. Den ordinarie arbetstiden under perioden förkortas med en tid som motsvarar tjänstledig- heten, dvs. till 60 timmar. – En deltidsanställd har semester under en del av veckan. Den ordi- narie arbetstiden under perioden förkortas med en tid som mots- varar semestern. Om en deltidsanställd t.ex. arbetar bara 2–3 da- gar i veckan, beviljas semestern om möjligt i hela veckor. – En deltidsanställd insjuknar plötsligt. Den ordinarie arbetstiden un- der perioden förkortas med det timantal som antecknats för sjuk- dagarna. – Under en avbruten arbetsperiod för en deltidsanställd infaller en söckenhelg. Den ordinarie arbetstiden under perioden förkortas med en tid som motsvarar avbrottet och med en proportionell söckenhelgsförkortning. En deltidsanställd tjänsteinnehavare har en ordinarie arbetstid på 90 timmar under en treveckorsperiod (i genomsnitt 30 timmar i veckan = 78,43 % av full arbetstid)1. Tjänsteinnehavaren har haft på förhand planerad semester den första veckan2 och två dagar den andra veckan3. Den tredje veckan insjuknar tjänsteinnehava- ren oväntat på fredagen, då arbetsskiftet hade varit 6 timmar4. Den ordinarie arbetstiden under arbetsperioden är 90 tim.1 - ...
Tillämpningsanvisning. Den dag som följer efter dagen då barnet insjuknade är den första dagen med lön som här avses, oavsett om barnet insjuknade under en ledig dag eller mitt under arbetsdagen. Om barnet insjuknar mitt under arbetsdagen, betalas vanligen lön för denna dag till slutet av arbetsskiftet. Nästa arbetsdag efter dagen för insjuknandet är den första lediga dagen med lön som här avses. Dagar med lön är de tre kalenderdagar efter varandra som följer på dagen för insjuknandet, oavsett om dessa dagar är arbetsdagar eller inte. Om arbetstagaren inte alls anländer till arbetet under den dag då barnet insjuknade som alltså i så fall är en arbetsdag, är denna dag den första lediga dagen med lön. Med en förälder avses make/maka eller sambo som sköter barn till den andra partnern som bor i samma hushåll. Med arbete utanför hemmet avses arbete som utförs utanför hemmet och på vilket personen i fråga försörjer sig. Exempelvis maken/makan till en privatföretagare kan få ledighet från arbetet med lön, om företagaren inte jobbar hemma eller i dess omedelbara närhet. Om maken/makan studerar på en annan ort men är hemma då barnet insjuknar, t.ex. under ett veckoslut, på semester el. dyl., har den andra föräldern inte rätt till ledighet från arbetet med lön. Detsamma gäller värnpliktiga och motsvarande. Om det är omöjligt att skaffa någon annan vårdare till barnet och om makarnas arbetsskift inklusive restider delvis överlappar varandra, gäller det den ledighet från arbetet med lön som här avses. På samma sätt ska det förfaras om makens eller makans arbetsresa eller sjukhusvistelse förhindrar honom eller henne att de facto sköta barnet.
Tillämpningsanvisning. Bestämmelserna i denna paragraf ska inte tillämpas på den som avgår med individuell förtidspension eller partiell invalidpension. Med pension avses också tidsbundet rehabiliteringsstöd i denna tillämpningsanvisning. Bestämmelserna ska tillämpas när en arbetstagare har fått ett s.k. B-intyg för sökande av pension eller när pensionsansökningen har anhängiggjorts. Arbetstagaren är skyldig att omedelbart underrätta arbetsgivaren om att pensionsansökningen har lämnats in. Senast när pensionen har beviljats genom ett lagakraftvunnet beslut, ska avlöningen korrigeras enligt bestämmelserna i denna paragraf, och den eventuella alltför höga lön som betalats ska drivas in. Om en pensionsansökning förkastas genom ett lagakraftvunnet beslut, ska lön för sjukledighet betalas enligt bestämmelserna i 70 §. Om lönen har betalats enligt 73 §, ska skillnaden mellan lönerna enligt 70 § och 73 § betalas i efterhand. Om en pensionsansökning förkastas och beslutet överklagas, ska lön alltjämt betalas enligt bestämmelserna i 73 §. Efter att besvären har avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut, ska lönen för sjukledighet vid behov korrigeras på det sätt som resultatet av beslutet kräver. Om en pensionsansökning förkastas och arbetstagaren lämnar omedelbart in en ny ansökning, ska lön alltjämt betalas enligt bestämmelserna i 73 §. Om också denna ansökning förkastas genom ett lagakraftvunnet beslut och om någon ny ansökan inte längre lämnas in, ska lönen korrigeras enligt 70 § för hela sjukledighetstiden, dvs. skillnaden mellan lönerna enligt 70 § och 73 § betalas i efterhand. Om pension beviljas, ska lönen betalas enligt 73 § från och med början av den sjukdom som ledde till pensionering. I sjukdomsfall som leder till invalidpension granskas läkarintygen för innevarande år och föregående år vanligen för att utreda om det gäller en och samma sjukdom eller ej. Om exempelvis en sjukledighet som redan inleddes i november 2005 har fortgått utan avbrott fram till 2007, ska också läkarintygen för 2005 granskas. B har i mars–april haft 60 dagar sjukledighet med full lön. I september insjuknar D i en annan sjukdom som leder till pensionering. För denna sjukledighetstid får B 2/3 lön för 120 kalenderdagar och från och med början av nästa år vidare 2/3 lön för 60 kalenderdagar, vilket innebär att lön betalas för totalt 180 kalenderdagar på grund av den sjukdom som leder till pensionering. Den omständighet att kalenderåret byts ger inte rätt till full lön på nytt. C har fram till slutet av j...
Tillämpningsanvisning. Av arbetsskiftsförteckningen ska framgå när den dagliga arbetstiden börjar och slutar samt tillräckligt specificerat hur arbetstiden ska användas för de uppgifter som ålagts tjänsteinnehavaren.den anställda. I arbetsskiftsförteckningen antecknas, utöver den ordinarie arbetstiden, även jour som beordrats tjänsteinnehavarenden anställdas jour (när jouren börjar och slutar och vilken jourform det är fråga om) och kliniskt mertidsarbete, för att man ska kunna följa bl.a. när den maximala arbetstiden uppnås och bundenheten till arbetet (bl.a. belastningsfaktorer och en rättvis och ändamålsenlig fördelning av arbetsbördan), samt hur lediga dagar förlagts och tagits ut. När arbetsskiftsförteckningen görs upp gäller samma skyldigheter och principer för deltidsanställda som för heltidsanställda. Huvudregeln är att en arbetsskiftsförteckning som fastställts och lagts fram ska följas. Om avvikelser från arbetsskiftsförteckningen måste göras, antecknas de eventuella ändringarna i arbetsskiftsförteckningen (därtill kan de dokumenteras separat). Huruvida det finns en grundad anledning att ändra arbetsskiftsförteckningen prövas från fall till fall. Sådana anledningar är bland annat verksamhetsbetingade skäl, t.ex. patienternas antal, kategori och vårdbehov eller oförutsedd frånvaro bland personalen. En grundad anledning är också att en tjänsteinnehavareanställd till exempel på grund av sjukdom inte sköter ett arbetsskift eller en jour som tjänsteinnehavaren enligt arbetsskiftsförteckningen skulle få ersättning för i form av ledighet eller att arbetsskiftsförteckningen har gjorts upp på ett felaktigt sätt. En grundad anledning, och ett förfarande som rekommenderas, är att man, om mer arbete än planerat behöver utföras någon dag, i stället kortar av arbetstiden för de övriga arbetsdagarna under arbetsperioden i motsvarande mån om det är möjligt med tanke på verksamheten, så att den ordinarie arbetstiden i genomsnitt är det timantal per vecka som anges i § 2 ovan. Ändringar ska godkännas av den som fastställt arbetsskiftsförteckningen, i brådskande fall i efterskott. Om arbetsskiftsförteckningen nödvändigtvis måste ändras så att den ordinarie arbetstiden ändras till kliniskt mertidsarbete eller mertids- /övertidsarbete, ska tillstånd på förhand inhämtas hos den som fastställt arbetsskiftsförteckningen. Arbetsgivaren kan inte ersätta arbetsskiftsförteckningen med något annat dokument.
Tillämpningsanvisning. I 43 § i lagen om pension till arbetstagare (39/2006) anges bestämmelserna om retroaktiv betalning av invalidpension och rehabiliteringsstöd till arbetsgivaren, om arbetsgivaren har för samma tid betalat arbetstagaren lön för sjukdomstiden. Enligt paragrafen betalas pensionen till arbetsgivaren endast om pensionsanstalten har underrättats minst två veckor före den dag då pensionen ska utbetalas.
Tillämpningsanvisning. Vid sidan av de avtal som avses i denna paragraf kan lokala avtal ingås med direkt stöd av lagen, såsom när det gäller - lokala avtal som är bättre än kollektivavtalet, - lokala avtal som avviker från kollektivavtalet men som i deras helhet står på samma nivå som det sistnämnda, - lokala avtal som kompletterar kollektivavtalet och som inbegriper överenskommelser i frågor som inte överenskommits i kollektivavtalet. Om innehållet i ett lokalt avtal är villkorligt, t.ex. beroende av utvecklingen i teaterns ekonomiska situation, ska det lokala avtalet omfatta prövningsklausuler och villkoren för hur det lokala avtalet ska fullgöras.
Tillämpningsanvisning. Bestämmelsen motsvarar 7 kap. 1–2 § i arbetsavtalslagen, där de uppsägningsgrunder som har samband med arbetstagarens person fastslås. I 7 kap. 2 § 2 mom. i arbetsavtalslagen ingår en särskild förteckning över de grunder som åtminstone inte kan anses som sakliga och vägande grunder för uppsägning. Som sakliga och vägande grunder anses skäl som beror på arbetstagaren själv, såsom att arbetstagaren försummar sina arbeten, inte iakttar av arbetsgivaren inom ramen för sin arbetsledningsrätt utfärdade bestämmelser, ogrundad frånvaro och uppenbar vårdslöshet i arbetet. Innehållet av begreppet sakligt och vägande skäl har man ovan strävat efter att precisera genom att lista några exempel på sådana fall där det enligt avtalet kan vara tillåtet att häva ett anställningsförhållande genom uppsägning. Vid en bedömning av huruvida skälen för uppsägning är sakliga och vägande bör man enligt arbetsavtalslagen förutom försummelsen att utföra i arbetsavtalet eller i lagen angivna förpliktelser beakta vikten av att arbetstagaren brutit mot dessa. Vid en bedömning av huruvida skälen för uppsägning av orsaker som beror på arbetstagaren själv är sakliga och vägande bör arbetsgivarens och arbetstagarens förhållanden beaktas som en helhet. Detta innebär att när en tillräcklig uppsägningsgrund övervägs bör man beakta alla på saken inverkande omständigheter. Som uppsägningsgrund anses även skäl till följd av vilka det enligt arbetsavtalslagen är möjligt att häva ett arbetsavtal. En närmare redogörelse för vad grunderna för uppsägning av ett arbetsavtal kan innehålla ingår i motiveringen till regeringens proposition RP 157/2000 rd.
Tillämpningsanvisning. Bestämmelser om studieledighet anges i lagen om studieledighet (273/1979) och förordningen om studieledighet (864/1979). En tid av arbetsoförmåga som överskrider sju dagar räknas inte som studieledighet. Den är vanligen sjukledighet. Efter att arbetsoförmågan upphört fortsätter studieledigheten. Om den som har studieledigt ansöker om moderskapsledighet, ska den ledighet från arbetet som beviljats på grund av studieledigheten avbrytas från och med den åttonde dagen av arbetsoförmåga. Då anses den första dagen av arbetsoförmåga vara dagen för förlossningen, och arbetsoförmågan anses fortsätta sex veckor efter förlossningen, om inte arbetsoförmågan enligt läkarintyget har börjat tidigare eller fortsätter en längre tid. Tiden i fråga (fem veckor eller den längre tiden av arbetsoförmåga enligt läkarintyget) är vanligen moderskapsledighet med lön. Omedelbart efter moderskapsledigheten fortsätter den ledighet från arbetet som beviljats som studieledighet.
Tillämpningsanvisning. Avtalet gäller inte permitteringsgrunder utan dessa fastställs enligt lag. Genom avtalet har man inte begränsat permitteringstiden.
Tillämpningsanvisning. Det saknas grund för permittering av andra orsaker än att arbetet temporärt minskar, om arbetsgivaren kan enligt 5 kap. 2 § i arbetsavtalslagen rimligen omplacera arbetstagaren eller utbilda honom eller henne för nya uppgifter. Grund för permittering på grund av temporärt minskade arbetsuppgifter finns inte, om arbetsgivaren kan på det sätt som avses i den nämnda paragrafen i arbetsavtalslagen skäligen anvisa arbetstagaren något annat arbete eller utbildning som motsvarar arbetsgivarens behov.