Startarvode exempelklausuler

Startarvode. Vid uppstart av ett helt nytt ärende avseende god man enligt 11 kap 4 § FB eller en förvaltare enligt 11 kap 7 § FB kan det i vissa fall behövas extra utredningsarbete. I dessa omständigheter kan ett startarvode beviljas utöver löpande arvode.

Related to Startarvode

  • Arvode 5.1 Ett arvode om 15 % (inkl. moms) av Försäkringsersättningen utgår till Ombudet. Därutöver debiteras en fast startkostnad om 1500 kronor (inkl. moms) innan ärendet påbörjas oavsett om Försäkringsersättning kommer utges eller ej. Betalningsvillkoren för startfakturan är tio (10) dagar från fakturadatum. Om fakturan inte betalats har Ombudet rätt att påföra påminnelseavgift. Om fordrantrots påminnelse inte betalas har Ombudet rätt att debitera lagstadgade kravavgifter samt en årlig dröjsmålsränta om 15 %. Vid trafikskadeärenden utgår inget arvode i de fall och till den utsträckning som motparten betalar Ombudets kostnad. Ombudet håller Kunden informerad om huruvida Motpart betalar ombudskostnaden och till vilken omfattning. Om Motparten inte betalar ombudskostnaden och Kunden med anledning därav väljer att inte anlita Ombudet debiteras ingen avgift. Om trafikskadekund ändå önskar Ombudets hjälp debiteras startavgift enligt punkt 5.1 samt 15 % av ev. Försäkringsersättning. För inledande granskning av skadeärende debiteras 3000 kr/ärende. Debitering enligt timtaxa är f.n. 995 kr/timme inkluderande moms I de fall fakturering grundar sig på punkt 3.2 ii debiteras domstolstaxan utifrån nerlagd tid i ärendet. Betalningsvillkor för samtliga avgifter är tio (10) dagar från fakturadatum. 5.2 Om annat arvode gäller anges detta i fullmakten enligt p. 2.2, eller tillhörande informationsbrev. 5.3 Vid överklagan kan särskilt arvode komma att tillämpas. Detta ska då uttryckligen informeras och avtalas mellan Ombudet och Kunden. 5.4 På grund av omställningstider rapporterar ombudet en tidsåtgång om minst 15 minuter vid varje enskild händelseenligt den tidskostnadsnorm som gäller för det aktuella Skadeärendet enligt Avtalet mellan Kunden och Ombudet.

  • Ekonomiska konsekvenser Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser.

  • Kollektivavtal söckenhelgerna samt midsommar- och julafton veckoarbetstiden till dessa mängder under kalenderåret. Semesterdagar kan inte användas till utjämning av arbetstiden. Arbetstidsutjämningen förverkligas genom att ge ledigheten så att arbetstiden under en period av högst ett kalenderår utjämnas till ovan nämnda genomsnitt förutsatt att man för arbetet ifråga uppgjort ett arbetstidstutjämningsschema för minst det tid under vilken den ordinarie arbetstiden utjämnas till genomsnittet. Arbetstidsutjämningssystemet är till sin natur kollektivt och gäller den tid under vilken arbetstidsformen för arbetspunkten, avdelningen eller arbetsplatsen i fråga i allmänhet är dag- eller tvåskiftsarbete. Vid övergång till annan arbetstidsform, exempelvis treskiftsarbete, fastställs arbetstiden efter övergången enligt reglerna för arbetstidsformen i fråga. Arbetsgivaren bör före ovan avsedda arbetstidsarrangemang verkställs, förhandla med tjänstemännens representanter. Vid förhandlingarna bör hänsyn tas till arten av arbetsplatsens tjänstemannauppgifter, säkrandet av drifts- och servicetiderna, övriga personalgruppers arbetstidsarrangemang samt motsvarande faktorer. Efter förhandlingarna meddelar arbetsgivaren tjänstemännen om det system enligt vilket man fastställt det tillämpade förfaringssättet. Exempel 1 För tjänstemän som året om arbetar i dag- och tvåskiftsarbete och som är berättigade till 30 dagars semester, bildas ovan nämnda årsarbetstid enligt följande: - tidsperioden under vilken arbete skall utföras i dag-/tvåskiftsarbete 365 kalenderdagar - samma uttryckt i arbetsveckor, dvs. ./. 365 dagar ./. 7 dagar/vecka gör 52,14 veckor - tjänstemännen är under denna tid på semester 5 veckor - det verkliga antalet arbetsveckor 47,14 veckor Under ovan avsedda tidsperiod är den kollektivavtalsenliga arbetstiden 47,14 veckor x 36,4 h/vecka, dvs. 1716 h, vilket omräknat i 8 timmars arbetsskift betyder 214 arbetsskift. Exempel 2 Ifall arbete utförs endast under en del av året beräknas den i kollektivavtalet avtalade genomsnittliga veckoarbetstidens fullbordande på följande sätt: - tidsperioden under vilken arbete skall utföras i dag-/tvåskiftsarbete 196 kalenderdagar - samma uttryckt i arbetsveckor, dvs. Kollektivavtal 20 ./. 196 dagar ./. 7 dagar/vecka gör 28 veckor - tjänstemännen är under denna tid på semester 3 veckor - det verkliga antalet arbetsveckor 25 veckor Under ovan avsedda tidsperiod är den kollektivavtalsenliga arbetstiden 25 veckor x 36,4 h/vecka, dvs. 910 h, vilket omräknat i 8 timmars arbetsskift betyder 114 arbetsskift. Ifall det i ovan beskrivna exempel 1 och 2 avsedda tidsperioder för enskild tjänstemans del ingår längre frånvaron utan lön, såsom exempelvis långvarig arbetsoförmåga utan lön, faderskapsledighet, alterneringsledighet, studieledighet eller motsvarande beaktas denna tid, på samma sätt som semestern, som en faktor som reducerar arbetsveckorna.

  • Protokollsanteckningar Som avslutningsdag för lokal respektive central förhandling skall anses den dag, då berörda parter i förhandlingsprotokoll eller på annat sätt enats om att förklara förhandlingen avslutad. Har parterna ej enats, gäller som avslutningsdag den dag, då part givit motparten skriftligt besked om att han anser förhandlingen avslutad.

  • Undantag och begränsningar Försäkringen gäller med de undantag och begränsningar som anges i avsnittet J.2.1 Omfattning. • Reseavbrott ersätts inte om vårdbehov förelåg eller kunnat förutses redan då resan startade. • Ersättning lämnas inte till avlidens dödsbo.

  • Pengar och värdehandlingar För pengar och sådana värdehandlingar som inte kan återställas värderas skadan till kontantvärdet vid skadetillfället. För övriga värdehandlingar värderas skadan till de normala kostnader som inom två år läggs ned på återställandet.

  • Protokollsanteckning Xxxxxxxx är ense om att skälig anledning bör föreligga för införande av arbete på förskjuten arbetstid. Om tjänstemannaparten i enskilt fall gör gällande att skälig anledning till förskjuten arbetstid ej föreligger, äger arbetsgivaren likväl genomföra förskjutningen av arbetstiden i avvaktan på resultatet av de förhandlingar som kan komma att begäras.

  • Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nodvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

  • Ansvarsfördelning Parterna beslutar självständigt i genomförandet av sina respektive anläggningar enligt § 5 om det inte påverkar förutsättningarna för hela projektet. För övrigt gäller följande:

  • Sekretess 13.1 Parterna förbinder sig att inte utan den andra Partens skriftliga samtycke för utomstående avslöja innehållet i detta Avtal eller annars sådan information som Part erhåller från den andra Parten inom ramen för Parternas samarbete vare sig den är teknisk, kommersiell eller av annan art samt oavsett om den dokumenterats eller uttryckligen belagts med sekretess (”Konfidentiell Information”) med undantag för a) Information som är allmänt känd eller kommer till allmänhetens kännedom på annat sätt än genom brott mot Avtalet; b) Information som part kan visa att part redan kände till innan den mottogs från andra parten; eller c) Information som part mottagit eller kommer motta från tredje man utan att vara bunden av sekretessplikt i förhållande till denne. Parterna åtar sig att vidta erforderliga åtgärder för att förhindra att sådan Konfidentiell Information avslöjas för utomstående eller andra vilka Part kan kontrollera i detta avseende. 13.2 Parterna äger rätt att till sina leverantörer samt till sina Lokal- och Lägenhetsinnehavare yppa förekomsten av Avtalet samt sådana uppgifter som är erforderliga för tillvaratagande av Partens rättigheter eller för genomförandet av åtaganden enligt Xxxxxxx. 13.3 Eftersom båda eller endera Part kan komma att vara underkastat reglerna i Tryckfrihetsförordningen och Offentlighets- och sekretesslagen om offentlighet och sekretess har Parterna överenskommit att vid eventuell begäran om utlämnande av allmänna handlingar ska den Part som sådan begäran riktats mot skriftligen underrätta den andra Parten skyndsamt om varje sådan begäran, som uppkommer inom ramen för Parternas samarbete i de frågor som Avtalet rör. Den Part mot vilken begäran riktats ska samråda med den andra Parten samt beakta dennes synpunkter. Den Part mot vilken begäran riktats är emellertid endast skyldigt att bereda den andra Parten möjlighet till samråd under en (1) arbetsdag, detta med hänsyn till att sådan Part måste iaktta ett skyndsamhetskrav vid sin sekretessprövning. 13.4 Säljarens utlämnande av Konfidentiell information i enlighet med lag eller domstols eller annan myndighets avgörande ska inte anses utgöra brott mot sekretessåtagandet. 13.5 Oberoende av anledningen till uppsägning av Xxxxxxx skall detta sekretessåtagande vara gällande under Xxxxxxxx giltighetstid och för en period om fem (5) år därefter.