Ansvar vid grov oaktsamhet och särskilt klandervärt handlande Om en obehörig transaktion har kunnat genomföras till följd av att Kontohavaren åsidosatt en skyldighet enligt första stycket ovan genom grov oaktsamhet, ansvarar Kontohavaren för beloppet, dock högst 12 000 kr per kort och reklamation. Har Kortinnehavaren handlat särskilt klandervärt ska Kontohavaren stå för hela förlusten.
Ersättningens storlek Övertidsersättning per timme ges enligt följande: eller efter överenskommelse kompensationsledighet med 1 ½ timme för varje övertidstimme eller efter överenskommelse kompensationsledighet med 2 timmar för varje övertidstimme. Med månadslön avses den aktuella fasta kontanta månadslönen. Övertidsarbete på tjänstemannens arbetsfria vardagar jämställs med övertidsarbete på annan tid. Detsamma gäller övertidsarbete på midsommar-, jul- och nyårsafton.
Anställningens upphörande Arbetsgivare eller studentmedarbetare som vill att an- ställningen ska avbrytas i förtid ska underrätta varandra om detta senast en månad i förväg. Underrättelsen ska ske skriftligen. Att avbryta anställningen kräver inte saklig grund.
Huvudsaklig verksamhet I Sverige och de baltiska länderna erbjuder SEB-koncernen rådgivning och ett brett utbud av finansiella tjänster. I Danmark, Finland, Norge och Tyskland har verksamheten en stark inriktning på ett fullserviceerbjudande till företagskunder och institutioner. SEB- koncernen har ett långsiktigt perspektiv i allt som görs och bidrar till att marknader och företag kan utvecklas. SEB-koncernen betjänar 2.700 stora företag och institutioner, 400.000 mindre och medelstora företag, mer än fyra miljoner privatpersoner
Förvaltningschef Utfärda fullmakt för ombud att föra kommunens talan inom nämndens område inför domstol och andra myndigheter. 6:15 KL Ordföranden Kommunjurist Till exempel inför Statens VA-nämnd eller Mark- och miljödomstolen
Allmänna åligganden Mom. 1 Arbetstagare ska utföra de arbetsuppgifter som framgår av för arbets- tagaren gällande anställningsavtal och de åligganden i övrigt, som är förenade med anställningen. Om behov finns är arbetstagare dessutom skyldig att vikariera för annan arbetstagare hos arbetsgivaren och därvid helt eller delvis utföra även egna arbetsuppgifter, att byta schema eller förskjuta arbetstiden, att arbeta utöver fastställd arbetstid samt att fullgöra jour och beredskap. Anmärkningar
1. Om arbetstagare har giltiga skäl att inte byta schema eller förskjuta arbetstiden, att inte utföra arbete utöver ordinarie arbetstid eller fullgöra jour eller beredskap ska hänsyn tas till det.
2. Arbetstagare är inte skyldig att både fullt ut utföra de egna arbetsuppgifterna och samtidigt utföra annat arbete hos arbetsgivaren längre tid än 6 månader per kalenderår eller i en följd.
Mom. 2 Arbetstagare är skyldig att följa överenskomna ändringar i detta avtal med tillhörande särskilda bestämmelser/specialbestämmelser.
UTREDNINGEN Målet har avgjorts efter huvudförhandling. På förbundets begäran har förhör under sanningsförsäkran hållits med M.O. samt vittnesförhör hållits med D.P., regional ombudsman vid förbundet. På bolagets begäran har förhör under sanningsförsäkran hållits med P.H., ställföreträdare för bolaget, och vittnesförhör hållits med M.C., driftsansvarig vid bolaget och B.J., f.d. löneansvarig hos bolaget. Mellan parterna är således tvistigt om M.O. har rätt till kontant ersättning för ytterligare 24 timmar arbetstidsförkortning, utöver de 16 timmar arbetstidsförkortning som han fick ersättning för i samband med slutlönen i juni 2013. Parterna är överens om att M.O. under perioden april–november 2012 tog ut 24 timmar arbetstidsförkortning. Han var då ledig fyra timmar den 5 april, fyra timmar den 30 april, fyra timmar den 16 maj, åtta timmar den 18 maj och fyra timmar den 2 november. Frågan är om dessa timmar avsåg intjänandeåret den 1 april 2012–31 mars 2013 och att intjänandeår och uttagsår således var sammanfallande eller om dessa timmar avsåg intjänan- deåret 2011/2012. Bolagets ståndpunkt är att bolaget och M.O. har avtalat, i vart fall konkludent, om att uttagsår och intjänandeår ska vara samma år vilket skulle innebära att de timmar som M.O. tog ut från och med april 2012 skulle hänföra sig till intjänandeåret 2012/2013. Enligt förbundets mening har något avtal om att intjänandeår och uttagsår skulle vara sammanfallande inte träffats mellan M.O. och bolaget. Förbundet har vidare hävdat att bolaget inte heller tillämpat ett sådant system. Arbetsdomstolen gör följande bedömning. Det är ostridigt att det inte förelegat något skriftligt avtal om avvikande reg- ler från de som kollektivavtalet stadgar, dvs. att år ett är intjänandeår och år två är uttagsår. Bolaget har inte heller gjort gällande att det träffats ett munt- ligt avtal med den innebörden, utan bolaget menar att M.O. genom konkludent handlande ingått ett sådant avtal då han accepterat att vara ledig vissa hel- och halvdagar i samband med röda dagar. En första fråga är om bolaget över huvud taget tillämpat sammanfallande in- tjänande- och uttagsår. M.O. har berättat att han inte fått någon sådan information och att han inte heller förstått att så skulle ha varit fallet. Bolaget har bl.a. åberopat en handling med rubriken ”Halv – och klämdagar för 2012”. Av den framgår vilka dagar under år 2012 arbetstagarna slutar klockan 12, dvs. arbetar halvdag, nämligen den 5 januari, den 5 april, den 30 april, den 16 maj och den 2 november. En dag anges som helt ledig, den 18 maj. Detta blir sammanlagt 28 timmar. I handlingen anges inte vilket in- tjänandeår dessa timmar hänför sig till. Dessutom avser utläggningen kalen- deråret 2012 och inte perioden från och med den 1 april det året. Däremot anges i slutet av handlingen följande. ”För dig som varit anställd hela intjä- nandeåret (april-11–mars-12) tillkommer fr o m 1 april 2012: 12 timmar att tas ut enl ök med depåchef.” Den texten anger att i vart fall de timmar som arbetstagarna själva förfogar över från och med den 1 april 2012 avser intjä- nandeåret 2011/2012. Det framstår mot den bakgrunden som rimligt att anta att även de utlagda timmarna år 2012 avser det intjänandeåret. Sammantaget blir det fråga om 40 timmar, 28 utlagda timmar och 12 timmar att fritt dispo- nera. Fem timmar utlagda i januari har vid en sådan tolkning dock lagts ut i förskott, dvs. före den 1 april det året. I målet är ostridigt att M.O. i mars 2013 fått ersättning för 12 timmar arbetstidsförkortning. Dessa timmar bör vara de ovan angivna 12 timmarna från intjänandeåret 2011/2012 att tas ut under perioden den 1 april 2012–31 mars 2013. Då dessa inte tagits ut av M.O. har han i slutet av uttagsåret fått kontant ersättning i stället. Av informationen för kalenderåret 2013 framgår följande. Halva dagar var utlagda den 28 mars, 30 april, 8 maj och den 1 november och hel dag den 10 maj, dvs. 24 timmar. I slutet av handlingen anges att från och med den 1 april 2013 tillkommer 16 timmar att själv förfoga över. Sammantaget blir det också 40 timmar. Av informationen går det enligt Arbetsdomstolens mening inte att utläsa att utläggningen år 2012 eller år 2013 innebär fullt ut sammanfallande intjä- nande- och uttagsår. De av bolaget åberopade lönespecifikationerna innehåller information om tidssaldo och därtill kopplad ”komptid” och arbetstidsförkortning. Inte heller dessa handlingar innehåller någon information om att intjänandeår och ut- tagsår är sammanfallande. I ett mejl till M.O., den 24 juni 2013, anger bolagets tidigare lönehandläggare B.J. att alla som arbetat heltid under intjänandeåret (2012- 04-01–2013-03-31) har tjänat in 40 timmar arbetstidsförkortning. Hon anger vidare att vissa av dessa timmar har lagts ut som halvdagar och som klämdag och att resterande 16 timmar har alla fått ta ut när de själva vill. De uppgifterna stämmer med vad som framgår i bolagets information om utlagda dagar år 2013. Dessa uppgifter talar alltså för att dagar som tjänats in 2012/2013 har lagts ut år 2013 och inte år 2012. B.J. har även hörts på bolagets begäran. Hon har uppgett att hon formulerat handlingen ”Halv- och klämdagar för 2012” samt även iordningställt lönespecifikationerna. Hon har vidare berättat att bolaget försökte se till att intjänandeår och uttagsår inte var samma år. B.J:s uppgifter talar alltså emot bolagets påstående om sammanfallande intjänande- och uttagsår. Med beaktande av vad X.X. xxxxxxx och vad som framgår av åberopade handlingar gör Arbetsdomstolen bedömningen att bolaget inte har förmått visa att bolaget tillämpat, än mindre avtalat om, en ordning med sam- manfallande intjänandeår och uttagsår. Det är därmed inte visat att den ledig- het M.O. haft under år 2012, från och med den 1 april, avsåg intjänandeåret den 1 april 2012–31 mars 2013, som bolaget påstått. Det är således inte utrett att han fått ut 24 timmar ledigt avseende det intjänandeåret. M.O. har alltså rätt till ersättning för ytterligare 24 timmar arbetstidsförkortning. Om beloppet i sig råder inte tvist. Arbetsdomstolen har kommit fram till att bolaget, i strid med kollektivavta- let, inte betalat ersättning för 24 timmar arbetstidsförkortning. Bolaget har därutöver vid betalningen av slutlönen utgett ersättning för 16 timmar arbetstidsförkortning med ersättning motsvarande timme för timme i stället för med mertidsersättning på sätt som anges i kollektivavtalet. Bolaget har alltså brutit mot kollektivavtalet i dessa två hänseenden. Bolaget har dock gjort gällande att både förbundet och M.O. genom decemberavtalet avtalat bort rätten att göra gällande krav på t.ex. allmänt skadestånd för brott mot kollektivavtalet, vilket förbundet bestritt. Arbetsdomstolen behandlar först påståendet såvitt avser M.O. Enligt bolaget innebär vad som anges i decemberavtalet i punkten viii) att M.O. avstått från rätten till allmänt skadestånd. Där anges att ”förutom vad som stadgas i detta avtal avstår och frånsäger sig M.O. den eventuella rätten till alla andra krav gentemot bolaget inklusive men ej begränsat till eventuell rätt till återanställning”. Enligt förbundet innebär den skrivningen inte att M.O. avsagt sig rätten till allmänt skadestånd för det fall bolaget inte fullföljer sitt åtagande enligt punkten ii). Där anges att M.O. erhåller lön och eventuellt övriga förmåner, enligt lag och avtal, fram till och med den 31 maj 2013. Decemberavtalet är undertecknat av P.L. för bolagets räkning och av ombudsmannen D.P. för M.O:s räkning. Det är ostridigt att M.O. inte var närvarande när avtalet framförhandlades och undertecknades. D.P. har dock uppgett att han under förhandlingarna var i kontakt med M.O. via mejl och telefon. Ingen av parterna har gjort gällande att P.L. och D.P. närmare diskuterade vad de aktuella formuleringarna, punkterna ii) och viii), skulle innebära. D.P. har berättat att vad förbundet avsåg var att när bolaget fullföljt sina förpliktelser enligt decemberavtalet så skulle M.O. inte kunna framställa ytterligare krav. Enligt D.P. innebär det att avtalet inte skulle hindra M.O. från att kräva allmänt skadestånd för det fall bolaget inte fullföljde avtalet om rätt lön och andra förmåner fram till anställningens upphörande och därvid bröt mot kollektivavtalet. Enligt Arbetsdomstolens mening ger utredningen inte stöd för att parterna var överens om att bestämmelserna skulle ha den innebörd som bolaget häv- dat. Arbetsdomstolen får då tolka avtalets innebörd mot bakgrund av främst avtalets ordalydelse. Parterna är överens om att formuleringen ”lön och eventuellt övriga för- måner, enligt lag och avtal” innefattar rätt till ersättning för arbetstidsför- kortning. Enligt punkten viii) avstår och frånsäger sig den anställde den eventuella rätten till alla andra krav gentemot bolaget. Frågan är om ett krav på allmänt skadestånd är ett sådant annat krav. Orden lön och förmån talar möjligen för att det, i nu aktuellt fall, är enbart den kontanta ersättningen för icke uttagen arbetstidsförkortning som avses. Å andra sidan följer den lönen, förmånen, av kollektivavtalet och kollektivavtalsbrott är följden om ersätt- ningen i strid med decemberavtalet inte utges. Enligt Arbetsdomstolens mening är det inte klart att formuleringen ”alla andra krav” innefattar ett av- stående från att göra gällande kollektivavtalsbrott för det fall rätt ersättning enligt punkten ii) inte skulle komma att erläggas. Det är således varken genom avtalets ordalydelse eller vad som framkommit om vad som förevar när decemberavtalet träffades klarlagt att M.O. avsett att avstå från möjligheten att kräva allmänt skadestånd för det fall bolaget inte betalade ersättningar i enlighet med kollektivavtalet. Inte heller har omständigheterna varit sådana att bolaget har haft fog för att anta att M.O. hade en sådan avsikt. Arbetsdomstolens sammanfattande bedömning är att bolaget inte visat att decemberavtalet innebär att M.O. avtalat bort rätten att kräva allmänt skadestånd för kollektivavtalsbrott i aktuellt fall.
Restidsersättningens storlek Restidsersättning utges per timme med månadslönen 240 utom när resan har företagits under tiden från kl. 18 fredag fram till kl. 06 måndag eller från kl. 18 dag före arbetsfri helgdagsafton eller helgdag fram till kl. 06 dag efter helgdag, då ersättningen är månadslönen 190 Beträffande begreppet månadslön, se § 6 mom. 3:2. Vid tillämpning av divisorerna skall en deltidsanställd tjänstemans lön upp- räknas till lön motsvarande full ordinarie arbetstid. Beträffande semesterlön, se § 4 mom. 4:1, anmärkning 3.
Förvaltningens bedömning Efter att kompetens- och arbetslivsnämnden behandlat remissen har förvaltningschefen uppmärksammat att en mindre justering av reglementet behöver göras. Förslaget är att texten ”samt bidra till att öka sysselsättningen i kommunen” i § 3, femte strecksatsen, i kompetens- och arbetslivsnämndens reglemente ersättas med ”för att få fler i egen försörjning”. Kommunledningsförvaltningen har inte någon annan uppfattning än förvaltningschefen kring skrivningen som har till syfte att sätta ett mål för nämndens verksamhet. Kommunledningsförvaltningen föreslår därför att ändringen genomförs. Det har efter remissens utskick uppstått en fråga huruvida de donations- fonder som idag hanteras av socialnämnden och har koppling till ekonomiskt bistånd ska överflyttas till kompetens- och arbetslivsnämnden. Kommun- ledningsförvaltningen har samrått med socialförvaltningen och kompetens- och arbetslivsförvaltningen och föreslår att förvaltningen av socialnämndens donationsfonder ska vara kvar hos socialnämnden till dess att det pågående kommunövergripande arbetet med översynen av donationsfonderna är klart. Det berör därför inte något av reglementena i dagsläget utan frågan kommer att lyftas när det kommunövergripande arbetet är klart. IB, AJ — Powered by TellusTalk: ID 1236243802 Mot bakgrund av kompetens- och arbetslivsnämnden och socialnämndens yttranden föreslår kommunledningsförvaltningen, inkluderat den ändring som redogjorts för ovan från kompetens- och arbetslivsförvaltningen, att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta att verksamheten för försörjningsstöd och visst övrigt ekonomiskt bistånd flyttas från social- nämnden till kompetens- och arbetslivsnämnden från och med den 1 maj 2021. Vidare föreslås att kommunfullmäktige godkänner ändring av social- nämndens, kompetens- och arbetslivsnämndens samt kommunstyrelsens reglementen att gälla från och med den 1 maj 2021.
Kreditgivarens/kreditförmedlarens namn och kontaktuppgifter Kreditgivare Organisationsnummer Adress EnterCard Group AB 556673-0585 105 34 Stockholm Kreditförmedlare Organisationsnummer Adress
