Undersökningens upplägg. Undersökningen genomfördes som frivilliga, individuella djupintervjuer. Som underlag för intervjun används frågeformulär vilket utredaren fyller i under intervjutillfället. Alla uppgifter behandlas konfidentiellt och använt frågematerial makuleras efter utredningens färdigställande. Frågeformulär för undersökningen är uppgjorda i två varianter; ett för vuxna deltagare (16-64 år) och ett för barnfamiljer (0-15 år). I kontaktskedet användes ett informationsbrev i vilket framgår kortfattad information om utredningen och villkor för deltagande i undersökningen. Enligt överenskommelse skickades även frågeformuläret ut för deltagaren att bekanta sig med på förhand. Den förberedande kontakten till deltagarna sköts via telefonsamtal och/eller e-post/per post, enligt överenskommelse med mellanhand och deltagare. Intervjuerna ägde rum i första hand i ett förhandsbokat rum på stadsbiblioteket, enligt behov genom hembesök eller på annan plats. Det väsentliga var att platsen för intervjun av deltagaren sågs som neutral, tillgänglig och fri från störningar utifrån (B-E. Xxxxxxxxx, 2005, s. 173-174). Deltagaren betraktas som expert på sin egen situation (J. Trost, 2005, s. 91). I de fall där annan person kompletterar deltagaren (intressebevakare, anhörig eller personal) betraktas den personen som kompletterande expert på den funktionshindrades situation. Frågematerialet har testats med hjälp av fyra personer varav en person valde att på egen hand fylla i formuläret som en enkät, vilket kompletterades med ett telefonsamtal. Då testpersonernas svarsmaterial är likvärdigt med övriga respondenters inkluderas testmaterialet i sammanställningen (J. Trost, 2005, s. 123-124). Frågeställningarna inriktas i första hand på ekonomi men även andra aspekter av vardagliga levnadsvillkor inkluderas som boende, servicebehov, utbildning, sysselsättning och hur man värderar olika områden i vardagen. I undersökningen används nettouppgifter för de ekonomiska frågeställningarna. De huvudsakliga orsakerna till detta är följande. Ett av undersökningens primära mål är att inhämta kunskap om deltagarnas faktiska situation. Bruttoinkomster medför ett glapp i förhållandet mellan inkomster – utgifter och det gör valet av brutto olämpligt då det väsentliga är att se relationen mellan inkomster och utgifter. I ÅSUB:s rapport 2007:5 gällande ekonomisk utsatthet och social trygghet på Åland utgår definitionen för relativ fattigdom från ett hushålls nettoinkomster. Följande underliggande frågeställningar...
