Intervjuer. Baslinjemätningen inkluderar intervjuer med personer som erhåller hemsjukvård. Intervjun kommer att innehålla frågor om: • Upplevda behov av vård, omsorg och rehabilitering samt upplevelse av hur behoven tillgodoses • Vilka insatser de har från hemsjukvården, hur ofta, var de utförs samt upplevelse av insatserna inom hemsjukvården • Vad som är viktigast att tänka på som vårdgivare • Förekomst av andra hälso- och sjukvårdsinsatser • Hur många besök de erhåller per vecka (avser samtliga besök inklusive DSK, USK i hemsjukvård och USK i hemtjänst, AT/SG, fotvård, dietist mm.) samt upplevelse av kontinuitet och trygghet med vård, omsorg och rehabilitering • Hur många gånger de har besökt sjukhuset – både dagsbesök och inläggningar den senaste månaden • Hur många gånger de har besökt sin distriktsläkare den senaste månaden • Xxx mycket rehabilitering utförs i hemmet och av vem? • Hur mycket rehabilitering utförs på annan plats än hemmet? • Hur mycket AT-åtgärder (bostadsanpassning och hjälpmedel) har genomförts och vilken typ av åtgärder? Ovanstående uppgifter kan sedan ställas mot register som registrerar sjukhusinläggningar, besök i öppenvård och andra instanser. För att fånga en helhetsbild bör också vård, omsorg och rehabilitering som riktas till personer med olika sjukdomsbilder belysas, såsom palliativ vård, psykiatrisk vård, och demensvård. Resultaten från analys av intervjuerna kommer att studeras i relation till tidigare forskning för att sedan bidra till underlag till kvalitetsindikatorer i form av en brukarenkät som är lättare att använda i en uppföljning.
Intervjuer. Som en del av arbetet i projektgruppen har varje nordiska land gjort en undersökning om vilka kontraktstyper som används i de enskilda länderna. Undersökningen fungerar som utgångspunkt för de gjorda intervjuerna av staten, län (am- ter), kommuner, entreprenörer och rådgivare. Några länder har dock listat upp kontraktsty- per på basen av egna erfarenheter. I Danmark har allt som allt 10 svarat på intervjun. Undersökningarna visar, att en del av kontraktstyper har utpräglade allmänna egenskaper, medan andra kontraktstyper är annorlunda p.g.a. stora skillnader i traditioner, erfarenheter och t.ex. klimatiska förhållanden. Den sista är speciellt aktuell för vinterunderhåll. Kontraktstyperna i de nordiska länderna kan sammanställas till 10 olika typer. Kontraktsty- perna är beskrivna i tabell 1. Land Kontraktstyper Egen regi /Selvfor- valtning Intern kontrakt- styring Fag- entreprise Utfö- rande- entre- prenad Huvud- entre- prenad Total- entre- prenad Enhets- pris- kontrakt Totalpris- kontrakt Partne- ring Funktions- kontrakt DK X 1 ) X 1 ) X X X X 2) X 3) X 4) N X 1 ) X 1 ) X X X (X) X S X 1 ) X 1 ) X X 5) X X 5) I X X X X X X X F X 1 ) X 1 ) X X X X X X X
Intervjuer. I syfte att få en känsla av branschens behov, erfarenheter och önskningar har ett antal intervjuer genomförts med utvalda personer. Intervjuerna syftar även till att få kännedom om fördelar och nackdelar med olika system. Varje intervju genomfördes under ca 30 minuter. Svaren från intervjuerna har sammanställts och anonymiserats. Personerna är utvalda på grund av engagemang i hållbar infrastruktur och/eller på grund av att de representerar en viktig aktör i samhället. Att säkerställa en representation från branschens olika aktörer (kommuner, entreprenörer, specialister etc) har varit viktigt vid urvalet. Totalt har 24 intervjuer genomförts. För fullständig lista över intervjuade aktörer, se bilaga 1. Hos vissa aktörer har två olika intervjuer genomförts med olika personer inom organisationen. Frågor rörande aktörens åsikter och erfarenheter av hållbarhetscertifieringssystem, vilka system aktören känner till, vilka fördelar och nackdelar aktören kan se samt vad ett klassningssystem bör täcka in ställdes. Frågor ställdes även rörande hur ett svensk system skulle kunna hanteras och förvaltas och vilka egenskaper den organisation som hanterar systemet bör ha. Samtliga frågor redovisas i bilaga 2. Endast tre aktörer har arbetat med certifieringssystem för anläggning (CEEQUAL) och ytterligare tre aktörer har arbetat med certifieringssystem för byggnader eller stadsdelar. Elva av de intervjuade kände till CEEQUAL, varav fyra endast ytligt. Ingen av de intervjuade kände till något annat system än XXXXXXX för hållbarhetscertifiering av anläggningsprojekt.
Intervjuer. Telefonintervjuerna startade samtidigt som de postala enkäterna skickades ut. Intervjuperioden avslutades den 22 december 1998.
Intervjuer. Insamlingen av det empiriska materialet skedde via öppna och semi- strukturerade intervjuer på ICAs huvudkontor. Intervjuerna genomfördes med två olika respondentgrupper. Öppna intervjuer valdes då de ger stort utrymme för egen reflektion och fördjupning för respondenten. Den semi-strukturerade intervjumetoden valdes då det ger en fördjupad bild av dagens situation. Det finns möjlighet att ställa följdfrågor för att verkligen förstå respondentens behov och det finns utrymme för en personlig tolkning av situationen. Samtidigt samlar det underlag för att kunna jämföra resultaten och upptäcka mönster. Intervjuerna representerades av anställda på olika avdelningar inom ICA Sveriges filial Sortiment och Inköp. De anställda var antingen ansvariga för någon av dagens kommunikationskanaler för att ge en mer korrekt bild av kanalerna och dess funktioner. De kunde även vara en anställd som använder sig av dessa kanaler för att ge en bild om hur kanalerna i själva verket nyttjas inom företaget. Totalt intervjuades sex kategoriområdeschefer, två från avdelningen för Kundinsikt, fem från innovationsavdelningen, en från avdelningen Brand, en från säljavdelningen och en från butiksutveckling. Samtliga personer som deltog i en intervju utlovades anonymitet för att kunna ge en sanningsenlig bild utan att riskera påtryckningar från chefer eller andra anställda. Därför är samtliga personer döpta till respondenter med en tillhörande siffra. För att kunna bedöma validitet och reliabilitet hos respondenten ges även information om dennes övergripande titel. Grupp ett är de öppna intervjuerna. Syftet med dessa var att få en utförlig bild av specifika områden och processer som respondenten jobbade med. Respondenterna tillfrågades efter rekommendation från anställda som ansåg att respondenten hade stor kunskap inom det efterfrågade ämnet. Intervjuerna varade i ca 30-45 minuter. Varje intervju inleddes med att respondenten kort fick beskriva sig själv. Därefter uppmanades respondenten att berätta om ett specifikt område som respondenten hade stor kunskap om. Intervjuaren ställde sedan frågor för att förtydliga ett svar eller fördjupa samtalsämnet. I Tabell 1 visas de respondenter som deltog i öppna intervjuer.
Intervjuer. Av intervjuerna har framgått att avsikten med Kommunalt forum var att formalisera Regionen som värd för samverkan i länet då den primärkommunala nämnden upphörde och att Kommunalt forum skulle vara en del av Regionens organisation. Flera av de intervjuade har också uppgett att de ser Kommunalt forum som ett beredande organ för regionstyrelsen i samverkansfrågor.
Intervjuer. Vi har intervjuat företrädare för följande aktörer: • Finansdepartementet (konsumentenheten) • Justitiedepartementet (enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt) • Konsumentverket (avdelningen för konsumentskydd, rättsenhet 2) • Finansinspektionen (avdelningen för marknadsuppförandetillsyn och avdel- ningen för marknadsuppföranderätt) • Branschorganisationer (Bankföreningen, Svenska Konsumentkreditföretagen Ekonomisk Förening, Svensk Handel och Finansbolagens förening) • Konsumenternas Bank- och finansbyrå
Intervjuer. Under studien genomfördes 19 intervjuer fördelade på två intervjurundor. Den första rundan syftade till att skapa en övergripande förståelse och få svar på frågor som uppkommit under den inledande litteraturstudien. Den andra intervjurundan genomfördes efter att analysen av den första rundan hade påbörjats. Den omfattade fler intervjuer än den första rundan och syftade till att få en mer nyanserad bild från flera olika intressenter. Samtidigt innebar uppdelandet i två intervjurundor att frågorna kunde anpassas något för att ge mer djupgående svar i runda två. Samtliga intervjupersoner valdes enligt ett strategiskt urval för att bredda informationsinhämtningen från flera olika typer av aktörer under studiens begränsade tidsram. Intervjuerna utgick från en semistrukturerad modell där vi ställde övergripande fasta huvudfrågor samtidigt som vi hade möjlighet att ställa följdfrågor för att få klarhet, relevans och djup (Xxxxxx & Xxxxxx, 2009). Som Denscombe (2010) diskuterar innebar den semi-strukturerade intervjumetoden dock en försvårad analys i och med att inga ”standard-svar” gavs. Under intervjuerna hade en av oss ansvar för att ställa frågor medan den andra ansvarade för anteckningar och tog en mer passiv roll. Under vissa av intervjuerna berättade intervjupersoner om erfarenheter som gick utanför huvudfrågan och täckte in även andra frågor och områden. Vi uppmuntrade dock till detta då vi i enlighet med Xxxxxx & Xxxxxx (2009) menar att styrkan i ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer är att dessa ger en mer genuin bild av intervjupersonernas åsikter. I dessa fall följde vi istället upp vilka frågor i intervjumallen som besvarats och avslutade intervjun med att ställa eventuella frågor som inte behandlats.
Intervjuer. Det har av utredningen inte bedömts ändamålsenligt att efterfråga uppgifter i enkätform från kommuner med hänsyn till förväntade svårigheter att få en sådan enkät besvarad på ett relevant sätt och i tillräcklig omfattning. Vanligen har en stor mängd handläggare varit involverade från kommunens sida i ett och samma bostadsprojekt, vilka arbetar på olika förvaltningar och olika enheter inom en och samma förvaltning. Förvaltningen är dessutom olika organiserad i olika kommuner. Vad gäller frågan om en enkät till byggföretag har utredningen funnit att den typen av uppgifter som hade varit intressanta att efterfråga, till exempel huruvida de enskilda projekten har varit lön- samma eller hur företagens kostnadsnivåer eller underentreprenader sett ut, hade haft karaktären av känslig affärsinformation. Med ett litet antal företag på ramavtalen hade det varit möjligt att urskilja även enskilda företag och projekt på ett relativt enkelt sätt. Enligt utredningen har intervjuer varit en bättre arbetsmetod i förhållande både till berörda företag och kommuner.
Intervjuer