Intervjuer. Baslinjemätningen inkluderar intervjuer med personer som erhåller hemsjukvård. Intervjun kommer att innehålla frågor om: • Upplevda behov av vård, omsorg och rehabilitering samt upplevelse av hur behoven tillgodoses • Vilka insatser de har från hemsjukvården, hur ofta, var de utförs samt upplevelse av insatserna inom hemsjukvården • Vad som är viktigast att tänka på som vårdgivare • Förekomst av andra hälso- och sjukvårdsinsatser • Hur många besök de erhåller per vecka (avser samtliga besök inklusive DSK, USK i hemsjukvård och USK i hemtjänst, AT/SG, fotvård, dietist mm.) samt upplevelse av kontinuitet och trygghet med vård, omsorg och rehabilitering • Hur många gånger de har besökt sjukhuset – både dagsbesök och inläggningar den senaste månaden • Hur många gånger de har besökt sin distriktsläkare den senaste månaden • Xxx mycket rehabilitering utförs i hemmet och av vem? • Hur mycket rehabilitering utförs på annan plats än hemmet? • Hur mycket AT-åtgärder (bostadsanpassning och hjälpmedel) har genomförts och vilken typ av åtgärder? Ovanstående uppgifter kan sedan ställas mot register som registrerar sjukhusinläggningar, besök i öppenvård och andra instanser. För att fånga en helhetsbild bör också vård, omsorg och rehabilitering som riktas till personer med olika sjukdomsbilder belysas, såsom palliativ vård, psykiatrisk vård, och demensvård. Resultaten från analys av intervjuerna kommer att studeras i relation till tidigare forskning för att sedan bidra till underlag till kvalitetsindikatorer i form av en brukarenkät som är lättare att använda i en uppföljning.
Intervjuer. Som en del av arbetet i projektgruppen har varje nordiska land gjort en undersökning om vilka kontraktstyper som används i de enskilda länderna. Undersökningen fungerar som utgångspunkt för de gjorda intervjuerna av staten, län (am- ter), kommuner, entreprenörer och rådgivare. Några länder har dock listat upp kontraktsty- per på basen av egna erfarenheter. I Danmark har allt som allt 10 svarat på intervjun. Undersökningarna visar, att en del av kontraktstyper har utpräglade allmänna egenskaper, medan andra kontraktstyper är annorlunda p.g.a. stora skillnader i traditioner, erfarenheter och t.ex. klimatiska förhållanden. Den sista är speciellt aktuell för vinterunderhåll. Kontraktstyperna i de nordiska länderna kan sammanställas till 10 olika typer. Kontraktsty- perna är beskrivna i tabell 1. Land Kontraktstyper Egen regi /Selvfor- valtning Intern kontrakt- styring Fag- entreprise Utfö- rande- entre- prenad Huvud- entre- prenad Total- entre- prenad Enhets- pris- kontrakt Totalpris- kontrakt Partne- ring Funktions- kontrakt DK X 1 ) X 1 ) X X X X 2) X 3) X 4) N X 1 ) X 1 ) X X X (X) X S X 1 ) X 1 ) X X 5) X X 5) I X X X X X X X F X 1 ) X 1 ) X X X X X X X
1) Inte inom staten. 2) Mycket begränsat i Danmark. 3) Partnering används i stort sätt endast i Danmark.
4) I Danmark endast inom asfaltbeläggning. 5 )Totalentreprenad med funktionskrav. För att kunna jämföra kontraktstyperna i de olika länderna, har kontraktstyperna i denna rapport avgränsats till 6 ”nordiska kontraktstyper”: Land 6 utvalda kontraktstyper Typ 1 Egen regi Typ 2 Intern kon- traktstyring Typ 3 Utförande- entreprenad Typ 4 Total- entreprenad Typ 5 Partnering Typ 6 Funktions- kontrakt DK X X X (X) X X N X X X X
Intervjuer. Under studien genomfördes 19 intervjuer fördelade på två intervjurundor. Den första rundan syftade till att skapa en övergripande förståelse och få svar på frågor som uppkommit under den inledande litteraturstudien. Den andra intervjurundan genomfördes efter att analysen av den första rundan hade påbörjats. Den omfattade fler intervjuer än den första rundan och syftade till att få en mer nyanserad bild från flera olika intressenter. Samtidigt innebar uppdelandet i två intervjurundor att frågorna kunde anpassas något för att ge mer djupgående svar i runda två. Samtliga intervjupersoner valdes enligt ett strategiskt urval för att bredda informationsinhämtningen från flera olika typer av aktörer under studiens begränsade tidsram. Intervjuerna utgick från en semistrukturerad modell där vi ställde övergripande fasta huvudfrågor samtidigt som vi hade möjlighet att ställa följdfrågor för att få klarhet, relevans och djup (Xxxxxx & Xxxxxx, 2009). Som Denscombe (2010) diskuterar innebar den semi-strukturerade intervjumetoden dock en försvårad analys i och med att inga ”standard-svar” gavs. Under intervjuerna hade en av oss ansvar för att ställa frågor medan den andra ansvarade för anteckningar och tog en mer passiv roll. Under vissa av intervjuerna berättade intervjupersoner om erfarenheter som gick utanför huvudfrågan och täckte in även andra frågor och områden. Vi uppmuntrade dock till detta då vi i enlighet med Xxxxxx & Xxxxxx (2009) menar att styrkan i ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer är att dessa ger en mer genuin bild av intervjupersonernas åsikter. I dessa fall följde vi istället upp vilka frågor i intervjumallen som besvarats och avslutade intervjun med att ställa eventuella frågor som inte behandlats.
Intervjuer. I syfte att få en känsla av branschens behov, erfarenheter och önskningar har ett antal intervjuer genomförts med utvalda personer. Intervjuerna syftar även till att få kännedom om fördelar och nackdelar med olika system. Varje intervju genomfördes under ca 30 minuter. Svaren från intervjuerna har sammanställts och anonymiserats. Personerna är utvalda på grund av engagemang i hållbar infrastruktur och/eller på grund av att de representerar en viktig aktör i samhället. Att säkerställa en representation från branschens olika aktörer (kommuner, entreprenörer, specialister etc) har varit viktigt vid urvalet. Totalt har 24 intervjuer genomförts. För fullständig lista över intervjuade aktörer, se bilaga 1. Hos vissa aktörer har två olika intervjuer genomförts med olika personer inom organisationen. Frågor rörande aktörens åsikter och erfarenheter av hållbarhetscertifieringssystem, vilka system aktören känner till, vilka fördelar och nackdelar aktören kan se samt vad ett klassningssystem bör täcka in ställdes. Frågor ställdes även rörande hur ett svensk system skulle kunna hanteras och förvaltas och vilka egenskaper den organisation som hanterar systemet bör ha. Samtliga frågor redovisas i bilaga 2. Endast tre aktörer har arbetat med certifieringssystem för anläggning (CEEQUAL) och ytterligare tre aktörer har arbetat med certifieringssystem för byggnader eller stadsdelar. Elva av de intervjuade kände till CEEQUAL, varav fyra endast ytligt. Ingen av de intervjuade kände till något annat system än XXXXXXX för hållbarhetscertifiering av anläggningsprojekt.
Intervjuer. Av intervjuerna har framgått att avsikten med Kommunalt forum var att formalisera Regionen som värd för samverkan i länet då den primärkommunala nämnden upphörde och att Kommunalt forum skulle vara en del av Regionens organisation. Flera av de intervjuade har också uppgett att de ser Kommunalt forum som ett beredande organ för regionstyrelsen i samverkansfrågor.
Intervjuer. Vi har intervjuat företrädare för följande aktörer: • Finansdepartementet (konsumentenheten) • Justitiedepartementet (enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt) • Konsumentverket (avdelningen för konsumentskydd, rättsenhet 2) • Finansinspektionen (avdelningen för marknadsuppförandetillsyn och avdel- ningen för marknadsuppföranderätt) • Branschorganisationer (Bankföreningen, Svenska Konsumentkreditföretagen Ekonomisk Förening, Svensk Handel och Finansbolagens förening) • Konsumenternas Bank- och finansbyrå
Intervjuer. Telefonintervjuerna startade samtidigt som de postala enkäterna skickades ut. Intervjuperioden avslutades den 22 december 1998.
Intervjuer. Xxxxxxxx, Xxxxx Xxx. Chef för Forskningscenter for Arbejdsmarkeds- og Organisationsstudier (FAOS), vid Köpenhamns universitet. 26 januari 2024, Köpenhamn.
Intervjuer. Intervjuerna ska ske genom ett fysiskt möte hos anbudsgivaren om inget annat överenskommits mellan parterna. Vid intervjun ska kandidaterna få information om den aktuella arbetsplatsen och anställningen. Intervjuerna ska genomföras med kompetensbaserad intervjuteknik där sakliga grunder så som förtjänst och skicklighet säkerställs. Anbudsgivaren ska avrapportera gällande genomförda intervjuer om avropsberättigad så önskar. Avropsberättigad bestämmer om avrapporteringen ska ske muntligen eller skriftligen. I priset ingår intervju av maximalt fem kandidater med en (1) intervju per kandidat. Önskar avropsberättigad genomföra intervjuer med fler än fem kandidater debiteras detta per timme.
Intervjuer. Tre intervjuer har genomförts under den fördjupade uppföljningen. Två med fokus på verksamheten och uppdraget och en med fokus på kvalitetsledningssystem. Vid intervjuerna har VD, verksamhetschefer, klinikchef, medicinskt ansvarig, medgrundare, behandlingspersonal samt egenerfaren deltagit i olika konstellationer. Intervjuerna har varit semistrukturerade och utgått från förbestämda frågor och sedan har följdfrågor ställts under intervjun.