Utredningen i målet. Målet har avgjorts efter huvudförhandling. Vid denna har på Sifs begäran hållits vittnesförhör med Sifs företrädare vid bolaget K.P. och L.A-V.. På bolagets begäran har hållits vittnesförhör med personaldirektören P.E. och platschefen S.M.. Parterna har även åberopat viss skriftlig bevisning. I målet är ostridigt att bolaget, efter det att Sif-klubben den 25 november 2005 hade påkallat förhandling i frågan, var skyldigt att förhandla med Sif om det förestående beslutet. Mot bakgrund bl.a. av hur Xxx har formulerat sitt yrkande finner Arbetsdomstolen dock skäl att pröva om bolagets beslut inne- fattade en viktigare förändring i verksamheten och om bolaget av det skälet var skyldigt att förhandla med Sif. Enligt 11 § medbestämmandelagen ska en arbetsgivare innan han beslutar om viktigare förändring av sin verksamhet på eget initiativ förhandla med arbetstagarorganisation i förhållande till vilken han är bunden av kollektiv- avtal. I motiven till bestämmelsen uttalas bl.a. att avsikten är att den primära förhandlingsskyldigheten enligt 11 § medbestämmandelagen ska omfatta alla frågor i arbetsgivarens verksamhet som har den omfattningen och innebörden för arbetstagarna, att man typiskt sett bör räkna med att en facklig organisa- tion vill få tillfälle till förhandling. Denna tolkning har även bekräftats i Arbetsdomstolens praxis (se t.ex. AD 1980 nr 72 och 1988 nr 65). Såsom exempel på viktigare förändring anges i motiven nedläggning eller inskränk- ning av driften (se prop. 1975/76:105, Bilaga 1, s. 353). Bolagets beslut innebar en neddragning av produktionen som medförde dels att ett av två skiftlag togs bort från en av produktionslinjerna vid Lövholmen, dels att arbetsstyrkan vid Lövholmen reducerades med 35 arbetstagare inom produktionen. Arbetsgivarparterna har menat att beslutet ändå inte avsåg någon viktigare förändring i bolagets verksamhet eftersom det i huvudsak berörde endast arbetsplatsen i Lövholmen och inte hade några avsevärda konsekvenser för bolagets andra delar och verksamhet i stort. Denna uppfatt- ning kan domstolen inte dela. En driftsinskränkning av detta slag är utan tve- kan något som berör de anställda på ett sådant sätt att samtliga fackliga orga- nisationer, inte bara de som har medlemmar vilka direkt berörs av åtgärden, bör få tillfälle att förhandla om. Det kan tilläggas att uttrycket ”viktigare för- ändring av bolagets verksamhet” inte ska sättas i relation till bolagets hela verksamhet i landet, utan till arbetsplatsen i Lövholme...
Utredningen i målet. Målet har avgjorts efter huvudförhandling. Vid denna har på förbundets be- gäran hållits förhör upplysningsvis med f.d. förhandlingschefen S.H. och förhandlingschefen R.W. På arbetsgivarparternas begäran har hållits förhör upplysningsvis med f.d. förhandlingschefen och vice verkställande direktören L.A. och förhandlingschefen Å.K.K. Bestämmelsen i installationsavtalets 4 kap. § 4 punkt 3 innehåller i princip tre komponenter. Den första innebär att arbetstagaren bör arbeta på övertid då arbetsgivaren anser det vara erforderligt. Den andra komponenten innebär att arbetstagaren inte behöver arbeta på övertid om han är förhindrad därtill av vägande skäl. Den tredje komponenten, som är aktuell i den föreliggande tvisten, utgörs av tillägget beträffande arbetstagarens skyldighet att arbeta övertid att den gäller "i den utsträckning som enligt gällande lag kan med- givas". Parterna är ense om att formuleringen "enligt gällande lag" syftar på arbets- tidslagen. I tvisten är det särskilt arbetstidslagens regel rörande nattarbete som är av betydelse. Av 13 § andra stycket arbetstidslagen framgår att tiden mellan midnatt och klockan 5 ska ingå i den dygnsvila som alla arbetstagare har rätt till. I lagen görs dock undantag för fall då arbetet med hänsyn till dess art, allmänhetens behov eller andra särskilda omständigheter måste be- drivas mellan midnatt och klockan 5. Tvisten i denna del aktualiserar principfrågan om avtalsbestämmelsen inne- bär att arbetstidslagens regler utgör en del av avtalet. Om en arbetsgivare bryter mot arbetstidslagens nattarbetsförbud, bryter han då också mot avta- let? Så är fallet enligt förbundets uppfattning. Förbundet menar att arbets- tidslagens regler utgör en del av installationsavtalet och att arbetstidslagen därmed utgör den ram inom vilken övertidsarbete avtalsenligt kan beordras. Arbetsgivarparternas uppfattning är däremot att det i en sådan situation endast är lagens sanktionssystem som aktualiseras och att det inte föreligger något åsidosättande av installationsavtalet. Enligt deras uppfattning innefat- tar avtalets formulering bara en erinran om förekomsten av arbetstidslagens regler. Den nu angivna tvistefrågan har redan tidigare bedömts av Arbetsdomstolen. Domstolen har nämligen i domen 2001 nr 78 prövat frågan om brott mot nattarbetsförbudet i arbetstidslagen ska medföra skyldighet att utge allmänt skadestånd för kollektivavtalsbrott. I domskälen konstaterade domstolen att det i målet inte hade lagts fram någon bevisning om...
Utredningen i målet. Målet har avgjorts efter huvudförhandling. Vid denna har på förbundets begäran hållits förhör under sanningsförsäkran med B.B., vittnesförhör med x.x. xxxxxxxxxxxx R.W. och ordföranden i förbundets trafiksektion i Stockholm L-Å.S. På arbetsgivarparternas begäran har vittnesförhör ägt rum med driftschefen vid bolaget J.A., ekonomichefen vid bolaget S.K., den f.d. förhandlingschefen vid Bussarbetsgivarna B.H. och förhandlingschefen för Biltrafikens Arbetsgivareorganisation A.N. Därutöver har parterna åberopat viss skriftlig bevisning.
Utredningen i målet. Målet har avgjorts efter huvudförhandling. Vid denna har på begäran av Lärar- förbundet hållits förhör med lärarna C.K.W., A.R. och N.K. samt förbundsjuristen C.Ö. och ombudsmannen Y.S. På kommunens begäran har hållits förhör med HR-strategen M.Å. Parterna har också åberopat skriftlig bevisning.
Utredningen i målet. Målet har avgjorts efter huvudförhandling. Vid denna har på förbundets begäran hållits förhör upplysningsvis med förbundets förhandlingschef G.L. och klubbordföranden K.E. samt vittnesförhör med vice klubbordföranden A.E. K.E. har hörts under ed i den delen förhöret med honom rört vad som sades mellan honom och personalchefen B.J. vid ett möte före midsommar 2007. På arbetsgivarparternas begäran har hållits vittnesförhör med personalchefen M.H., tidigare personalchefen B.J., fabrikschefen M.G. samt lager- och distributionschefen L.J. Därutöver har på arbetsgivarparternas begäran hållits förhör upplysningsvis med f.d. förhandlingschefen L.D. och förhandlaren A.P. Arbetsgivarparterna har även åberopat skriftlig bevisning.
Utredningen i målet. Xxxxxx Xxxxx har hörts. Åklagaren har åberopat den skriftliga bevisning som framgår av bilagorna 1–3.
Utredningen i målet. Målet har avgjorts efter huvudförhandling. Vid denna har på begäran av Unionen hållits förhör med M.N. och hans agent C.E. På Djurgårdens begäran har hållits förhör med tidigare klubbdirektören T.E och sportchefen C.B. Parterna har också åberopat viss skriftlig bevisning.
Utredningen i målet. På begäran av KPMG har förhör hållits med vittnet T.E., tidigare styrelse- ledamot och marknadsområdeschef i KPMG. M.O. har på egen begäran hörts under sanningsförsäkran. Vidare har han som skriftlig bevisning åberopat den aktuella överenskommelsen, lönespeci- fikationer samt kundutskick från KPMG.
Utredningen i målet. Mellandomsfrågan har prövats efter huvudförhandling. Parterna har vid denna åberopat viss skriftlig bevisning.