UTREDNINGEN. Arbetsdomstolen har avgjort mellandomsfrågan efter huvudförhandling. Vid denna har på förbundets begäran hållits förhör under sanningsförsäkran med H.A., R.N., V.A. och L.H. På begäran av arbetsgivarparterna har hållits vittnesförhör med J.P., Housekeeping Manager hos ISS, M.H., f.d. avtalssekreterare hos Hotell- och restaurangfacket, och med S.D., tidigare Housekeeping Manager hos ISS och dessförinnan hos ChoHSMG. Parterna har åberopat viss skriftlig bevisning. Vid övergång av ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet från en arbetsgivare till en annan, övergår enligt 6 b § anställningsskyddslagen också de rättigheter och skyldigheter på grund av de anställningsavtal och de anställnings- förhållanden som gäller vid tidpunkten för övergången på den nya arbetsgivaren. Bestämmelsen är avsedd att tolkas i enlighet med direktivet (2001/23/EG) om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättig- heter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av företag eller verk- samheter, det s.k. överlåtelsedirektivet. Som framgår av bestämmelsens orda- lydelse tar den sikte på de anställningsavtal som omfattas av den verksamhet eller del av en verksamhet som överlåtits. Övergången behöver alltså inte avse en hel verksamhet. När övergången avser en del av verksamheten, omfattar rätten till övergång bara de arbetstagare som hör till denna del. Däremot saknar bestämmelsen tillämpning på arbetstagare som inte hör till den överförda delen utan stannar kvar i det överlåtande företaget. Dåvarande EG-domstolen har i mål 186/83 Botzen m.fl. [1985] ECR 519 uttalat bl.a. att ett anställningsförhållande väsentligen karaktäriseras av sambandet mellan den anställde och den del av verksamheten eller företaget som han eller hon är hänförlig till för utförande av sina sysslor. Det är därför, enligt EG-domstolen, tillräckligt att slå fast till vilken del av verksamheten som arbetstagaren hör. ISS ståndpunkt är att verksamhetsövergången avsåg enbart själva städverksam- heten och att den personal som övergick till ISS tillhörde den verksamheten. De arbetstagare som tvisten rör tillhörde däremot, enligt ISS, en annan del av ChoHSMG:s verksamhet, nämligen företagsledning och administration. De övergick därmed enligt ISS uppfattning inte till ISS till följd av verksamhets- övergången. Förbundet har å sin sida hävdat att de sysslor som de berörda arbetstagarna utförde var en nödvändig och integrerad del av den överlåtna verksamheten. I vart fall var enligt förbundet åtminstone några av arbetstagarna i sådan utsträck- ning knutna till den överlåtna verksamheten att de omfattades av bestämmelsen i 6 b § anställningsskyddslagen. Arbetsdomstolen gör följande bedömning. Av entreprenadavtalet mellan ISS och Choice Hotels framgår under rubriken ”Uppdragets art och omfattning” att ISS uppdrag avser att utföra städtjänster samt arbetsledning av dessa tjänster, som bland annat omfattar rengöring och iordningställande av hotellrum, allmänna utrymmen och konferenslokaler på Choice Hotels hotell på det sätt och i den omfattning som anges i en bilaga till avtalet. Xxxxxxxx måste enligt Arbetsdomstolens mening uppfattas på det sättet att uppdraget omfattar endast själva städverksamheten. Villkoren i avtalet i övrigt ger inte anledning till någon annan bedömning. I detta ligger att ISS påstående att den arbetsledande personal som uppdragstagaren, dvs. ISS, åtagit sig att tillhandahålla utöver Housekeeping Managers tar sikte på sådan personal som är underställd dessa, inte har vederlagts. Av utredningen framgår att varken H.A., R.N. eller V.A. har varit engagerade i det praktiska arbetet ute på hotellen. Deras arbetsuppgifter har i stället varit helt administrativa. L.H. har visserligen befunnit sig ute på hotellen och hon har berättat att hon vid vissa tillfällen också utfört enstaka sysslor som ingått i städpersonalens arbetsuppgifter. Av vad som framkommit synes dock hennes huvudsakliga och så gott som uteslutande arbetsuppgift emellertid ha varit att kontrollera att XxxXXXX:s uppdrag utfördes korrekt i enlighet med entreprenad- avtalet. Den kontrollfunktionen kan inte gärna anses ha ingått i själva städverk- samheten, utan ligger närmare till hands att uppfatta som en del av uppdrags- tagarens, dvs. ChoHSMG:s, lednings- och administrativa funktion. Inte någon av H.A., R.N., V.A. och L.H. har alltså enligt Arbetsdomstolens mening ingått i den faktiska städverksamheten som utförts på de aktuella hotellen hos Choice Hotels och som alltså omfattats av städentreprenaden. Av avgörande betydelse är emellertid att utredningen vidare visar att alla de berörda arbetstagarna i sin anställning hos XxxXXXX utförde motsvarande administrativa sysslor även för ett annat företags räkning, Cevencia, som hade städentreprenadavtal med andra hotell. För dessa sysslor har ChoHSMG ostridigt fakturerat Cevencia. Denna verksamhet har såvitt framkommit inte omfattats av städentreprenaden med Choice Hotels och får förutsättas ha varit kvar hos ChoHSMG även sedan ISS och Choice Hotels hade träffat sitt avtal. Slutsatsen av det anförda blir att den aktuella verksamhetsövergången inte har omfattat hela ChoHSMG:s verksamhet utan bara städverksamheten och att de berörda arbetstagarna inte har varit hänförliga till den delen av verksamheten utan till den del som skötte ledning och administration för hela ChoHSMG:s verksamhet som omfattat också annan städverksamhet än den övergångna städverksamheten. Med den utgångspunkten har deras anställningsavtal inte övergått till ISS i samband med entreprenörsbytet den 1 september 2011. Den bedömningen ändras inte av att arbetstagarna utfört administrativa sysslor för den överlåtna städverksamheten. I det ovan nämnda Botzen-målet uttalade dåvarande EG-domstolen att överlåtelsedirektivet (artikel 3.1) ska tolkas så att bestämmelserna inte täcker överlåtarens rättigheter och skyldigheter med anledning av ett anställningsavtal som vid tidpunkten för överlåtelsen förelåg med anställda som, fast de inte var anställda i den del som överläts, t.ex. arbetade vid en administrativ avdelning av verksamheten som inte överlåtits och därvid utförde vissa uppgifter till nytta för den överlåtna delen. Hade de aktuella arbetstagarna övergått skulle det såvitt framkommit inte ha funnits någon personal kvar i ChoHSMG som kunnat fortsätta sköta ledning och administra- tion av det företagets övriga verksamhet. Arbetsdomstolen kommer alltså sammanfattningsvis fram till att H.A., R.N., V.A. och L.H. inte omfattas av den verksamhetsövergång som skett från ChoHSMG till ISS med anledning av att bolaget ingått avtal om städentreprenad med Choice Hotels. Mellandomstemat ska besvaras i enlighet med detta.
Appears in 1 contract
Samples: Mellandom
UTREDNINGEN. Arbetsdomstolen Målet har avgjort mellandomsfrågan avgjorts efter huvudförhandling. Vid denna har på begäran av förbundet hållits vittnesförhör med f.d. ombudsmannen S.S. från Lärarnas Riksförbund, förbundets begäran hållits förhör under sanningsförsäkran med H.A.ombudsman A.J., R.N.f.d. ordföranden i PTK S-O.H., V.A. och L.H. f.d. styrelseledamoten i Trygghetsrådet (TRR) K.B.E., ombudsmannen M.W. från Sveriges Ingenjörer, f.d. ombudsmannen hos Sveriges Ingenjörer G.H., avtalsexperten X.X. xxx Unionen, f.d. avdelningschefen hos TRR B.B.H., samt x.x. xxxxxxxxx i OA-nämnden K.G. På begäran av arbetsgivarparterna har vittnesförhör hållits med f.d. styrelseledamoten i TRR C.M.P., H-O.J., jurist hos Svensk Handel, f.d. förhandlingschefen hos XXX Xxxx Xxxxxxxxxx, x.x. xxxxxxxxxxxx och avtalsansvarig för friskoleavtalet hos Almega J.L., samt f.d. avtalsansvarige hos Almega Utbildningsföretagen C.W. På begäran av båda parter har hållits vittnesförhör med J.P., Housekeeping Manager hos ISS, M.H., f.d. avtalssekreterare ombudsmannen hos Hotell- och restaurangfacket, och med S.D., tidigare Housekeeping Manager hos ISS och dessförinnan hos ChoHSMG. Lärarnas Riksförbund E.W. Parterna har också åberopat viss skriftlig bevisning. Vid Av utredningen har bl.a. följande, i huvudsak ostridiga omständigheter, kommit fram om bakgrunden till den omtvistade bestämmelsen. En bestämmelse om förlängd uppsägningstid vid arbetsbristuppsägningar fanns ursprungligen i den dåvarande trygghetsöverenskommelsen mellan SAF och PTK. I samband med att trygghetsöverenskommelsen år 1994 ersattes av det s.k. omställningsavtalet mellan samma parter beslutades att bestämmelsen om förlängd uppsägningstid inte skulle vara kvar i omställ- ningsavtalet längre. I stället skulle parterna på förbundsnivå föra in bestäm- melsen i sina respektive avtal med allmänna anställningsvillkor när de antog det nya omställningsavtalet. Texten hade då också förtydligats på så sätt att det klart framgick att anställningstiden skulle vara sammanhängande och att detta villkor, liksom kravet på att arbetstagaren skulle ha uppnått 55 års ålder, skulle vara uppfyllt redan vid uppsägningstidpunkten. Bestämmelsen med den texten togs in i det nu omtvistade friskoleavtalet och gällde med oförändrad lydelse till år 2001 då den, efter en språklig bearbetning av avtalet, fick nuvarande lydelse. Den språkliga bearbetningen innebar bl.a. den textmässiga förändringen att orden "vid företaget" lades till efter orden "sammanhängande anställningstid". Det är ostridigt att friskoleavtalets parter använde ett annat kollektivavtal, det s.k. utbildningsavtalet, som förebild vid bearbetningen. Parterna är vidare ense om att textbearbetningen inte var avsedd att medföra någon förändring av innebörden i den omtvistade bestämmelsen. Avgörande för hur en kollektivavtalsbestämmelse ska tolkas är i första hand vad avtalsparterna gemensamt har avsett med bestämmelsen. Bestämmelsen om förlängd uppsägningstid har, som framgått ovan, sitt ursprung i trygghetsöverenskommelsen mellan SAF och PTK. Trygghets- överenskommelsen tillkom när övergång av verksamhet från en aktör till en annan inte medförde någon automatisk övergång av personal. Utredningen ger inte underlag för några slutsatser om hur parterna i trygghetsöverens- kommelsen då såg på frågan om hur anställningstiden närmare skulle beräknas i olika situationer när en arbetstagare, med eller utan avbrott i sin anställning, visserligen hade arbetat i samma verksamhet men med olika arbetsgivare. Inte heller när trygghetsöverenskommelsen år 1994 ersattes av omställningsavtalet synes, såvitt framkommit, dessa parter ha diskuterat, eller ens uppmärksammat, frågan trots att det då var klart att reglerna om verksamhetsövergång i anställningsskyddslagen skulle börja gälla från år 1995. Av den utredning som förebringats om hur det gick till när parterna i målet tog in bestämmelsen om förlängd uppsägningstid i friskoleavtalet framgår att inte heller dessa parter diskuterade hur beräkningen av anställningstiden närmare skulle göras. Vidare framgår att parterna inte diskuterade inne- börden av uttrycket "vid företaget" när den formuleringen infördes i avtalet i samband med den språkliga bearbetningen år 2001. Parterna är dock, som angetts ovan, överens om att tillägget inte innebar någon materiell förändring av bestämmelsen. Arbetsdomstolens slutsats av det anförda blir att det inte går att fastställa någon gemensam partsavsikt hos parterna i det nu omtvistade friskoleavtalet som kan bilda grund för ett företagställningstagande i tolkningsfrågan. Slutsatsen blir densamma när det gäller avsikten hos parterna i trygghetsöverens- kommelsen. Bestämmelsens ordalydelse, med den avgörande formuleringen "samman- hängande anställningstid vid företaget av minst 10 år", talar dock enligt Arbetsdomstolens mening för arbetsgivarparternas ståndpunkt. Ordalagen ger alltså inte, enligt domstolens uppfattning, stöd för att en verksamhet arbetstagare kan tillgodoräkna sig anställningstid hos en tidigare arbetsgivare när den anställning som han eller hon sägs upp ifrån har uppkommit som en del följd av en övergång av verksamhet från en arbetsgivare till en annan, övergår enligt 6 b § anställningsskyddslagen också de rättigheter och skyldigheter på grund av de anställningsavtal och de anställnings- förhållanden som gäller vid tidpunkten för övergången på den nya arbetsgivaren. Bestämmelsen är avsedd att tolkas i enlighet med direktivet (2001/23/EG) om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättig- heter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av företag eller verk- samheter, det s.k. överlåtelsedirektivet. Som framgår av bestämmelsens orda- lydelse tar den sikte på de anställningsavtal som omfattas av den verksamhet eller del av en verksamhet som överlåtits. Övergången behöver alltså inte avse en hel verksamhet. När övergången avser en del av verksamheten, omfattar rätten till övergång bara de arbetstagare som hör till denna del. Däremot saknar bestämmelsen tillämpning på arbetstagare som inte hör till den överförda delen utan stannar kvar i det överlåtande företaget. Dåvarande EG-domstolen har i mål 186/83 Botzen m.fl. [1985] ECR 519 uttalat bl.a. att ett anställningsförhållande väsentligen karaktäriseras av sambandet mellan den anställde och den del av verksamheten eller företaget som han eller hon är hänförlig till för utförande av sina sysslor. Det är därför, enligt EG-domstolen, tillräckligt att slå fast till vilken del av verksamheten som arbetstagaren hör. ISS ståndpunkt är att verksamhetsövergången avsåg enbart själva städverksam- heten och att den personal som övergick till ISS tillhörde den verksamheten. De arbetstagare som tvisten rör tillhörde däremot, enligt ISS, en annan del av ChoHSMG:s verksamhet, nämligen företagsledning och administration. De övergick därmed enligt ISS uppfattning inte till ISS till följd av verksamhets- övergången. Förbundet har å sin sida hävdat att de sysslor som de berörda arbetstagarna utförde var en nödvändig och integrerad del av den överlåtna verksamheten. I vart fall var enligt förbundet åtminstone några av arbetstagarna i sådan utsträck- ning knutna till den överlåtna verksamheten att de omfattades av bestämmelsen i 6 b § anställningsskyddslagen. Arbetsdomstolen gör följande bedömning. Av entreprenadavtalet mellan ISS och Choice Hotels framgår under rubriken ”Uppdragets art och omfattning” att ISS uppdrag avser att utföra städtjänster samt arbetsledning av dessa tjänster, som bland annat omfattar rengöring och iordningställande av hotellrum, allmänna utrymmen och konferenslokaler på Choice Hotels hotell på det sätt och i den omfattning som anges i en bilaga till avtalet. Xxxxxxxx måste enligt Arbetsdomstolens mening uppfattas på det sättet att uppdraget omfattar endast själva städverksamheten. Villkoren i avtalet i övrigt ger inte anledning till någon annan bedömning. I detta ligger att ISS påstående Arbetsdomstolen anser att det är naturligare att i sammanhanget läsa uttrycket "vid företaget" som att det syftar på arbetsgivaren som sådan och inte, som förbundet hävdat, på den arbetsledande personal verksamhet som uppdragstagarenbedrivs, dvsäven om ordet "företag" i och för sig kan vara synonymt med "verksamhet". ISSFörbundet har till stöd för att bestämmelsen har den innebörd som förbundet hävdar hänvisat till den likalydande bestämmelsen om förlängd uppsäg- ningstid som finns i utbildningsavtalet. Enligt förbundet har nämligen den bestämmelsen samma innebörd i omtvistat avseende som förbundet anser att bestämmelsen i friskoleavtalet har. Av förhören med M.W., åtagit sig G.H. och B.H. får visserligen anses framgå att tillhandahålla utöver Housekeeping Managers tar sikte på sådan personal de arbetstagarorganisationer som är underställd dessaparter i utbildningsavtalet har uppfattningen att bestämmelsen om förlängd uppsägningstid i det avtalet innebär att anställningstiden även hos en överlåtande arbetsgivare ska räknas. Emellertid ger inte utredningen belägg för att också arbetsgivarparten i det avtalet skulle ha samma uppfattning. C.W., som på arbetsgivarsidan varit ansvarig för bl.a. utbildningsavtalet, har i sitt förhör uttryckt att innebörden i bestämmelsen om förlängd uppsägningstid i det avtalet överensstämmer med arbetsgivarparternas ståndpunkt om friskoleavtalets motsvarande bestämmelse. Dessutom ska framhållas att friskoleavtalets bestämmelse inte har hämtats från utbildningsavtalet utan bestämmelserna om förlängd uppsägningstid i båda dessa avtal har sitt ursprung i trygghetsöverenskommelsen. Mot bakgrund av det anförda finns det, enligt Arbetsdomstolens mening, inte utrymme för att utifrån utbildningsavtalet härleda någon tolkning som kan ge genomslag på hur friskoleavtalet ska tolkas. Förbundet har vederlagtsvidare fört fram att det borde ha ålegat arbetsgivarparten att i samband med den språkliga bearbetningen av avtalet, då orden "vid före- taget" fördes in i bestämmelsen, klargöra för motparterna om man genom detta tillägg ville få till stånd en ändring av rådande förhållanden. Av utredningen framgår Som framgått av det tidigare anförda delar emellertid arbetsgivarparterna förbundets uppfattning att varken H.A.tillägget inte innebar någon förändring i sak. J.L., R.N. eller V.A. som var arbetsgivarpartens representant vid arbetet med den språkliga bearbetningen, har varit engagerade i det praktiska arbetet ute på hotellen. Deras arbetsuppgifter har i stället varit helt administrativa. L.H. har visserligen befunnit sig ute på hotellen och hon har berättat sålunda uppgett att hon vid vissa tillfällen också utfört enstaka sysslor såg tillägget enbart som ingått i städpersonalens arbetsuppgifter. Av ett förtydligande av vad som redan gällde. Inget i utredningen har heller framkommit synes dock hennes huvudsakliga och så gott som uteslutande arbetsuppgift emellertid ha varit tyder på att kontrollera arbetsgivarparten haft anledning att XxxXXXX:s uppdrag utfördes korrekt utgå från att motparterna hade någon annan uppfattning om bestämmelsens innebörd. Det kan här tilläggas att det inte har kommit fram att bestämmelsen tidigare hade lett till tvist mellan parterna. Något som i enlighet med entreprenad- avtalet. Den kontrollfunktionen sin tur måhända kan inte gärna anses ha ingått i själva städverk- samheten, utan ligger närmare till hands att uppfatta som en del förklaras av uppdrags- tagarens, dvs. ChoHSMG:s, lednings- och administrativa funktion. Inte någon hur ersättningsfrågan lösts av H.A., R.N., V.A. och L.H. har alltså enligt Arbetsdomstolens mening ingått i den faktiska städverksamheten som utförts på de aktuella hotellen hos Choice Hotels TRR och som alltså omfattats av städentreprenaden. Av avgörande betydelse är emellertid kommer att utredningen vidare visar att alla de berörda arbetstagarna i sin anställning hos XxxXXXX utförde motsvarande administrativa sysslor även för ett annat företags räkning, Cevencia, som hade städentreprenadavtal med andra hotell. För dessa sysslor har ChoHSMG ostridigt fakturerat Cevencia. Denna verksamhet har såvitt framkommit inte omfattats av städentreprenaden med Choice Hotels och får förutsättas ha varit kvar hos ChoHSMG även sedan ISS och Choice Hotels hade träffat sitt avtalberöras närmare nedan. Slutsatsen av det anförda blir att arbetsgivarparten vid den aktuella verksamhetsövergången språkliga revideringen av avtalet inte kan anses ha försummat att klargöra sin inställ- ning på något sådant sätt som motiverar att förbundets uppfattning i tolk- ningsfrågan ges företräde. Förbundet har omfattat hela ChoHSMGsom stöd för sin ståndpunkt även hänvisat till TRR:s verksamhet utan bara städverksamheten tolkning och tillämpning av bestämmelsen om förlängd uppsägningstid. Av utred- ningen framgår i den delen bl.a. följande. Hos TRR kom att utvecklas en praxis med avseende på trygghetsöverenskommelsen som innebar att TRR betalade ut ersättning för förlängd uppsägningstid i vad som kallades för LAS-fallen. Dessa fall avsåg dels situationen att den anställde hade tio års anställningstid hos arbetsgivaren men där tiden inte var sammanhängande, dels fall där den sammanlagda anställningstiden hos en tidigare arbetsgivare och en övertagande arbetsgivare blev tio år. Denna praxis kom, efter ett beslut i TRR:s partssammansatta styrelse, att upprätthållas även sedan trygg- hetsöverenskommelsen hade ersatts av omställningsavtalet och bestämmel- sen om den förlängda uppsägningstiden hade förts över till förbundsavtalen. Betalningarna från TRR i dessa fall upphörde sedan under år 2005 som ett resultat av de besparingsåtgärder som styrelsen beslutade om i januari samma år. Av förhöret i Arbetsdomstolen med B.B.H., f.d. avdelningschef hos Trygghetsrådet, framgår att det inom TRR hela tiden hade funnits en underliggande oenighet om vem som egentligen var skyldig att i de s.k. LAS-fallen betala för en förlängd uppsägningstid, dvs. om detta kunde åläggas arbetsgivaren eller inte, men att TRR betalade för att undvika frågan. Slutsatsen av det hittills anförda om TRR:s tolkning och tillämpning av bestämmelserna om förlängd uppsägningstid blir att utredningen inte ger stöd för att det hos TRR funnits någon partsgemensam uppfattning om hur bestämmelsen ska tolkas i det nu omtvistade hänseendet. Det har inte heller i övrigt kommit fram något som visar att TRR skulle dela förbundets uppfatt- ning om tolkningen av bestämmelsen. Här kan tilläggas att den mer specifika frågan om innebörden av bestämmelsen sett i relation till de särskilda reglerna om verksamhetsövergång i 6 b § anställningsskyddslagen inte tycks ha uppmärksammats i TRR förrän under år 2004 och att de berörda arbetstagarna frågan då inte har varit hänförliga ledde till den delen något ställningstagande eftersom utbetalningarna från TRR i alla händelser kom att upphöra till följd av verksamheten utan till den del som skötte ledning och administration för hela ChoHSMG:s verksamhet som omfattat också annan städverksamhet än den övergångna städverksamheten. Med den utgångspunkten har deras anställningsavtal inte övergått till ISS i samband med entreprenörsbytet den 1 september 2011. Den bedömningen ändras inte av att arbetstagarna utfört administrativa sysslor för den överlåtna städverksamheten. I det ovan nämnda Botzen-målet uttalade dåvarande EG-domstolen besparingsbeslutet. Som konstaterats redan inledningsvis ger utredningen inte heller underlag för att överlåtelsedirektivet (artikel 3.1) ska tolkas så att bestämmelserna inte täcker överlåtarens rättigheter och skyldigheter med anledning av ett anställningsavtal som vid tidpunkten för överlåtelsen förelåg med anställda som, fast de inte var anställda fastställa någon gemensam avsikt hos parterna i den del ursprungliga trygg- hetsöverenskommelsen om innebörden av bestämmelsen som överläts, t.ex. arbetade vid en administrativ avdelning av verksamheten som inte överlåtits och därvid utförde vissa uppgifter till nytta kan bilda grund för den överlåtna delen. Hade de aktuella arbetstagarna övergått skulle det såvitt framkommit inte ha funnits någon personal kvar ett ställningstagande i ChoHSMG som kunnat fortsätta sköta ledning och administra- tion av det företagets övriga verksamhettolkningsfrågan. Arbetsdomstolen kommer alltså mot bakgrund av det anförda sammanfattningsvis fram till att H.A., R.N., V.A. inte heller hänvisningen till TRR och L.H. dess behandling av frågan om ersättning under förlängd uppsägningstid ger stöd åt förbundets uppfattning om tolkningen. Det anförda leder Arbetsdomstolen fram till den sammantagna bedömningen att förbundet inte omfattas har visat att bestämmelsen om förlängd uppsägningstid i friskoleavtalet har någon annan innebörd i omtvistat hänseende än den som domstolen i det föregående har funnit följer av den verksamhetsövergång som skett från ChoHSMG till ISS med anledning av att bolaget ingått avtal om städentreprenad med Choice Hotels. Mellandomstemat ska besvaras i enlighet med dettaordalydelsen.
Appears in 1 contract
Samples: Kollektivavtal
UTREDNINGEN. Arbetsdomstolen På avdelningens begäran har avgjort mellandomsfrågan efter huvudförhandling. Vid denna har på förbundets begäran hållits förhör under sanningsförsäkran hållits med H.A., R.N., V.A. avdelningsordföranden S-O.H. och L.H. vittnesförhör hållits med förbundsordföranden P-O.S. På bolagets begäran av arbetsgivarparterna har vittnesförhör hållits vittnesförhör med J.P., Housekeeping Manager hos ISS, M.H., f.d. avtalssekreterare hos Hotell- och restaurangfacket, vice verkställande direktören vid bolaget P.G. och med S.D., tidigare Housekeeping Manager hos ISS och dessförinnan hos ChoHSMG. förhandlingsdirektören P.H. Parterna har åberopat viss skriftlig bevisning. Vid övergång av ett företagParterna är överens om att som en förutsättning, en verksamhet eller en del av en verksamhet från en arbetsgivare för rätt till en annanpersonligt tillägg enligt den lokala överenskommelsen, övergår enligt 6 b § anställningsskyddslagen också de rättigheter och skyldigheter på grund av de anställningsavtal och de anställnings- förhållanden som gäller vid tidpunkten för övergången på den nya arbetsgivaren. Bestämmelsen är avsedd att tolkas i enlighet med direktivet (2001/23/EG) om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättig- heter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av företag eller verk- samheter, det s.k. överlåtelsedirektivet. Som framgår av bestämmelsens orda- lydelse tar den sikte på de anställningsavtal som omfattas av den verksamhet eller del av en verksamhet som överlåtits. Övergången behöver alltså inte avse en hel verksamhet. När övergången avser en del av verksamheten, omfattar rätten till övergång bara de arbetstagare som hör till denna del. Däremot saknar bestämmelsen tillämpning på arbetstagare som inte hör arbetstagaren ska ha haft personligt tillägg fram till den överförda delen utan stannar kvar i 15 februari 2009 med stöd av sågverksavtalets övergångsregel. De är också överens om att de tre aktuella arbetstagarna uppfyller detta krav. Bolagets inställning är att det överlåtande företagetdärutöver krävs att arbetstagaren ska ha haft en obruten anställning hos bolaget och att arbetstagaren under den tiden ska ha haft reducerat tillägg enligt sågverksavtalet. Dåvarande EG-domstolen har i mål 186/83 Botzen m.fl. [1985] ECR 519 uttalat bl.a. att ett anställningsförhållande väsentligen karaktäriseras av sambandet mellan den anställde och den del av verksamheten eller företaget som han eller hon är hänförlig till för utförande av sina sysslor. Det är därför, enligt EG-domstolen, tillräckligt att slå fast till vilken del av verksamheten som arbetstagaren hör. ISS Avdelningens ståndpunkt är att verksamhetsövergången avsåg enbart själva städverksam- heten och även arbetstagare som återanställs i samband med att den personal som övergick kontinuerliga skiftformen återinförs omfattas av rätten till ISS tillhörde den verksamheten. De arbetstagare som tvisten rör tillhörde däremot, personligt tillägg enligt ISS, en annan del av ChoHSMG:s verksamhet, nämligen företagsledning och administration. De övergick därmed enligt ISS uppfattning inte till ISS till följd av verksamhets- övergången. Förbundet har å sin sida hävdat att de sysslor som de berörda arbetstagarna utförde var en nödvändig och integrerad del av den överlåtna verksamheten. I vart fall var enligt förbundet åtminstone några av arbetstagarna i sådan utsträck- ning knutna till den överlåtna verksamheten att de omfattades av bestämmelsen i 6 b § anställningsskyddslagen. Arbetsdomstolen gör följande bedömning. Av entreprenadavtalet mellan ISS och Choice Hotels framgår under rubriken ”Uppdragets art och omfattning” att ISS uppdrag avser att utföra städtjänster samt arbetsledning av dessa tjänster, som bland annat omfattar rengöring och iordningställande av hotellrum, allmänna utrymmen och konferenslokaler på Choice Hotels hotell på det sätt och i den omfattning som anges i en bilaga till lokala avtalet. Xxxxxxxx måste enligt Arbetsdomstolens mening uppfattas på det sättet Enligt § 3 Mom 3 sågverksavtalet krävs en lokal överenskommelse för införande av kontinuerligt arbete. Parterna är överens om att uppdraget omfattar endast själva städverksamheten. Villkoren i avtalet i övrigt ger inte anledning anledningen till någon annan bedömning. I detta ligger att ISS påstående att den arbetsledande personal som uppdragstagaren, dvs. ISS, åtagit lokala överenskommelsen träffades var att bolaget i förväg ville försäkra sig om möjligheten att tillhandahålla utöver Housekeeping Managers tar sikte på sådan personal som är underställd dessa, inte har vederlagtsåtergå till kontinuerligt skiftarbete när det så önskade. Av utredningen framgår att varken H.A.avdelningen, R.N. eller V.A. har varit engagerade genom S-O.H., vid förhandlingarna ställde som motkrav att ”12-procentaren” skulle återinföras om skiftformen återinfördes och att avdelningen fick igenom det kravet. Med ”personliga tillägget på 12 % ” i överenskommelsen avsåg båda parter det praktiska arbetet ute på hotellenenligt sågverksavtalets övergångsregel fastställda personliga tillägg som vissa arbetstagare, inklusive de nu aktuella, hade rätt till vid tidpunkten. Deras arbetsuppgifter har Det är i stället varit helt administrativa. L.H. har visserligen befunnit sig ute på hotellen och hon har berättat att hon vid vissa tillfällen också utfört enstaka sysslor första hand den gemensamma partsavsikten som ingått i städpersonalens arbetsuppgifterbestämmer ett kollektivavtals innebörd. Av ordalydelsen i nu aktuell överenskommelse framgår inte uttryckligen vilka som ska omfattas av ett personligt tillägget vid en återgång till skiftformen i fråga. Det är ostridigt att frågan om vilka som skulle omfattas inte heller diskuterades under förhandlingarna som föregick överenskommelsen. Utredningen i övrigt ger inte heller belägg för att det förelåg någon gemensam partsavsikt om vare sig att de som eventuellt skulle kunna komma att återanställas skulle omfattas eller att sådana anställda inte skulle omfattas. Arbetsdomstolen finner således att det inte går att fastställa någon gemensam partsavsikt såvitt avser vilka arbetstagare som skulle omfattas av överenskommelsen. Frågan är då vilka slutsatser som kan dras av överenskommelsens ordalydelse och då i första hand texten om att ”Personliga tillägget på 12 % återinförs vid återgång till gammalt kontinuerligt 4-skift”. Bolaget har gjort gällande att orden ”återgång” och ”gammalt” syftar på de individuella arbetstagarna och indikerar att återgången till skiftformen måste ske inom en bestående anställning. Arbetsdomstolen kan här inte annat än dela avdelningens ståndpunkt att texten avser vad som framkommit synes dock hennes huvudsakliga och så gott som uteslutande arbetsuppgift emellertid ha varit ska gälla när bolaget återgår till den tidigare skiftformen – inte minst med beaktande av att kontrollera att XxxXXXX:s uppdrag utfördes korrekt i enlighet möjligheten till sådan återgång för bolagets del var själva syftet med entreprenad- avtalet. Den kontrollfunktionen kan Texten klargör dock inte gärna anses ha ingått vilka arbetstagare som omfattas av regeln. Att återanställningsrätten omnämns i själva städverk- samhetenmeningen innan den ovan behandlade ger, utan ligger närmare enligt Arbetsdomstolens mening, inte heller det någon klar vägledning. Det är svårt att av texten i sig i denna del komma till hands slutsatsen att uppfatta nämnandet av återanställningsrätten skulle innebära att även de som en del skulle kunna komma att återanställas skulle återfå sitt tidigare personliga tillägg när de återanställs. Av förhören med S-O.H. och P.G., som företrädde avdelningen respektive bolaget vid förhandlingarna, framgår att varken innebörden av uppdrags- tagarensden texten eller skälet till att den infördes diskuterades närmare. Avtalstexten i sig skulle kunna läsas så att den inte utesluter någon arbetstagare från rätt till ett personligt tillägg för det fall bolaget återgår till kontinuerlig drift, dvs. ChoHSMG:s, lednings- oavsett om sådant utgått tidigare eller inte. I texten anges dock tillägget i bestämd form och administrativa funktionparterna är överens om att vad som avses är det personliga tillägg som utgått till var och en arbetstagare enligt sågverksavtalets övergångsregel. Inte någon av H.A., R.N., V.A. och L.H. har alltså enligt Enligt Arbetsdomstolens mening ingått går det därmed inte att bortse från sågverksavtalets reglering vid tolkningen av den lokala överenskommelsen. Av betydelse härvidlag är att parterna också är överens om att den lokala överenskommelsen är en avvikelse från sågverksavtalet. Det är ostridigt att överenskommelsen avsåg de arbetstagare som skulle få sina personliga tillägg reducerade enligt sågverksavtalet och att dessa, trots övergångsregeln, skulle återfå sina personliga tillägg utan reduktion vid en återgång till skiftformen i fråga. Parterna avtalade alltså bort den faktiska städverksamheten reduktionsregel som utförts på de aktuella hotellen hos Choice Hotels finns i sågverksavtalets övergångsregel och som alltså omfattats gäller oavsett om arbetstagaren återgår till kontinuerligt skiftarbete eller inte. Avdelningens ståndpunkt innebär emellertid att även de arbetstagare som sades upp och slutade och som därför inte kom att omfattas av städentreprenadenreduktionsregeln har rätt till det lokala personliga tillägget vid en återgång till kontinuerligt skiftarbete. Bolaget har här invänt att detta skulle strida mot sågverksavtalets övergångsregel. Enligt bolaget ger den regeln ingen rätt att återfå ett tidigare personligt tillägg vid återanställning. Av avgörande betydelse förhören med förbundsordföranden P-O.S. och förhandlingsdirektören P.H. framgår att förbundet och Föreningen Sveriges Skogindustrier har olika ståndpunkter i frågan om sågverksavtalets innebörd såvitt avser återanställdas rätt att återfå ett personligt tillägg. De centrala parterna och parterna i målet är emellertid dock överens om att syftet med sågverksavtalets övergångsregel är att de personliga tilläggen ska fasas ut från avtalets tillämpningsområde. Detta talar för att sågverksavtalets övergångsregel inte ger återanställda personer rätt till ett tidigare personligt tillägg vid återanställning även om de då åter placeras på arbete som utförs som kontinuerligt skiftarbete, dvs. på samma sätt som en anställd som är kvar i verksamheten inte har rätt till fullt personligt tillägg om han eller hon återgår till kontinuerligt skiftarbete. Oavsett sågverksavtalets innebörd såvitt avser återanställda har det stått de lokala parterna fritt att avtala om att även de som eventuellt skulle komma att återanställas till verksamheten i Krylbo skulle återfå sina tidigare personliga tillägg vid en återgång till kontinuerligt skiftarbete. Avtalstexten i sig utesluter inte en sådan tillämpning. Som Arbetsdomstolen redan anfört finns det dock anledning att tolka texten mot bakgrund av sågverksavtalets övergångsregel och att det lokala avtalet mot den bakgrunden i första hand måste ses som ett undantag från reduktionsregeln. Då sågverksavtalets syfte är att fasa ut de personliga tilläggen bör den lokala överenskommelsen tolkas restriktivt när det gäller vilka arbetstagare som ska omfattas av det personliga tillägget. Det bör därför åligga avdelningen att visa att överenskommelsen även omfattar dem som skulle kunna komma att återanställas. Arbetsdomstolen kan alltså inte dela avdelningens ståndpunkt att det faktum att denna kategori arbetstagare inte är undantagen innebär att den omfattas av överenskommelsen. Arbetsdomstolen gör bedömningen att utredningen vidare visar inte ger tillräckligt stöd för att alla överenskommelsen omfattar även arbetstagare som återanställs i kraft av sin företrädesrätt till återanställning när de berörda vid återanställningen återgår till kontinuerligt skiftarbete. Arbetsdomstolen har då bl.a. beaktat ordalydelsen och att frågan om de återanställdas rätt ostridigt inte ens nämndes vid förhandlingarna inför att överenskommelsen träffades. Tillägget i fråga är just ett personligt tillägg som utgår till ett mindre antal av arbetstagarna i sin anställning hos XxxXXXX utförde motsvarande administrativa sysslor på arbetsplatsen som utför samma arbete och som på sikt kommer att fasas ut. Enligt Arbetsdomstolens mening framstår det mot den bakgrunden inte heller som främmande att överenskommelsen inte omfattar även för ett annat företags räkning, Cevencia, dem som hade städentreprenadavtal med andra hotellskulle kunna komma att återanställas. För dessa sysslor har ChoHSMG ostridigt fakturerat Cevencia. Denna verksamhet har såvitt framkommit inte omfattats av städentreprenaden med Choice Hotels och får förutsättas ha varit kvar hos ChoHSMG även sedan ISS och Choice Hotels hade träffat sitt avtal. Slutsatsen av det anförda blir Arbetsdomstolen finner att den aktuella verksamhetsövergången avdelningen inte har omfattat hela ChoHSMG:s verksamhet utan bara städverksamheten och visat fog för sin tolkning. Det är därmed inte visat att de berörda tre arbetstagarna har rätt till ett personligt tillägg enligt den lokala överenskommelsen. Bolaget har därmed inte har varit hänförliga till den delen av verksamheten utan till den del som skötte ledning och administration för hela ChoHSMG:s verksamhet som omfattat också annan städverksamhet än den övergångna städverksamheten. Med den utgångspunkten har deras anställningsavtal heller brutit mot det lokala kollektivavtalet genom att inte övergått till ISS i samband med entreprenörsbytet den 1 september 2011. Den bedömningen ändras inte av att arbetstagarna utfört administrativa sysslor för den överlåtna städverksamheten. I det ovan nämnda Botzen-målet uttalade dåvarande EG-domstolen att överlåtelsedirektivet (artikel 3.1) ska tolkas så att bestämmelserna inte täcker överlåtarens rättigheter och skyldigheter med anledning av ett anställningsavtal som vid tidpunkten för överlåtelsen förelåg med anställda som, fast de inte var anställda i den del som överläts, t.ex. arbetade vid en administrativ avdelning av verksamheten som inte överlåtits och därvid utförde vissa uppgifter till nytta för den överlåtna delen. Hade de aktuella arbetstagarna övergått skulle det såvitt framkommit inte ha funnits någon personal kvar i ChoHSMG som kunnat fortsätta sköta ledning och administra- tion av det företagets övriga verksamhet. Arbetsdomstolen kommer alltså sammanfattningsvis fram till att H.A., R.N., V.A. och L.H. inte omfattas av den verksamhetsövergång som skett från ChoHSMG till ISS med anledning av att bolaget ingått avtal om städentreprenad med Choice Hotels. Mellandomstemat ska besvaras i enlighet med dettabetala ut tilläggen.
Appears in 1 contract
Samples: Kollektivavtal
UTREDNINGEN. Arbetsdomstolen Frågan om talan ska avvisas på grund av rättegångshinder har avgjort mellandomsfrågan avgjorts efter särskild huvudförhandling. Vid denna har på förbundets begäran hållits förhör under sanningsförsäkran vittnesförhör med H.A.B.G., R.N., V.A. tidigare chef för arbetslivs- och L.H. löneenheten på LO och tidigare vice vd på Fora. På arbetsgivarparternas begäran av arbetsgivarparterna har hållits vittnesförhör med J.P.A.M., Housekeeping Manager tidigare försäkringsansvarig hos ISS, M.H., f.d. avtalssekreterare hos Hotell- Svenskt Näringsliv och restaurangfacketledamot av Försäkringsnämnden, och med S.D.H.G., tidigare Housekeeping Manager förhandlare inom försäkringsområdet hos ISS Svenskt Näringsliv och dessförinnan hos ChoHSMGledamot i Försäkringsnämnden. Parterna har åberopat viss skriftlig bevisning. Vid övergång Som framgått grundar sig försäkringarna och de gemensamma villkoren på överenskommelser mellan Svenskt Näringsliv, LO och PTK. Svenskt Näringsliv, LO och PTK har därför beretts tillfälle att yttra sig över tolkningen av ett företag, skiljeklausulen. Svenskt Näringsliv har biträtt arbetsgivarparternas ståndpunkt i tvisten och anfört bl.a. följande. Uttrycket "övriga frågor i kollektivavtal om försäk- ringarna" omfattar samtliga frågor som finns reglerade i kollektivavtal gällande AMF-försäkringarna. Detta gäller oavsett om det rör sig om en verksamhet överenskommelse mellan huvudorganisationerna eller mellan förbunds- parterna och oavsett om tvistefrågan berör en del av organisation eller avser en verksamhet från en arbetsgivare till en annan, övergår enligt 6 b § anställningsskyddslagen också de enskild parts rättigheter och skyldigheter på grund av de anställningsavtal och de anställnings- förhållanden som gäller vid tidpunkten för övergången på den nya arbetsgivarenenligt reglerna. Bestämmelsen Reglerna i kollektivavtal om AMF-försäkringarna är avsedd avsedda att vara heltäckande. Skiljeklausulen ska således tolkas i enlighet med direktivet (2001/23/EG) om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättig- heter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av företag eller verk- samheter, det s.k. överlåtelsedirektivet. Som framgår av bestämmelsens orda- lydelse tar den sikte på de anställningsavtal som omfattas av den verksamhet eller del av en verksamhet som överlåtits. Övergången behöver alltså inte avse en hel verksamhet. När övergången avser en del av verksamheten, omfattar rätten till övergång bara de arbetstagare som hör till denna del. Däremot saknar bestämmelsen tillämpning på arbetstagare som inte hör till den överförda delen utan stannar kvar i det överlåtande företaget. Dåvarande EG-domstolen har i mål 186/83 Botzen m.fl. [1985] ECR 519 uttalat bl.a. att ett anställningsförhållande väsentligen karaktäriseras av sambandet mellan den anställde och den del av verksamheten eller företaget som han eller hon är hänförlig till för utförande av sina sysslor. Det är därför, enligt EG-domstolen, tillräckligt att slå fast till vilken del av verksamheten som arbetstagaren hör. ISS ståndpunkt är att verksamhetsövergången avsåg enbart själva städverksam- heten och att den personal som övergick till ISS tillhörde den verksamheten. De arbetstagare som tvisten rör tillhörde däremot, enligt ISS, en annan del av ChoHSMG:s verksamhet, nämligen företagsledning och administration. De övergick därmed enligt ISS uppfattning inte till ISS till följd av verksamhets- övergången. Förbundet har å sin sida hävdat att de sysslor som de berörda arbetstagarna utförde var en nödvändig och integrerad del av den överlåtna verksamheten. I vart fall var enligt förbundet åtminstone några av arbetstagarna i sådan utsträck- ning knutna till den överlåtna verksamheten att de omfattades av bestämmelsen i 6 b § anställningsskyddslagen. Arbetsdomstolen gör följande bedömning. Av entreprenadavtalet mellan ISS och Choice Hotels framgår under rubriken ”Uppdragets art och omfattning” att ISS uppdrag avser att utföra städtjänster samt arbetsledning av dessa tjänster, som bland annat omfattar rengöring och iordningställande av hotellrum, allmänna utrymmen och konferenslokaler på Choice Hotels hotell på det sätt och i den omfattning som anges i en bilaga till avtalet. Xxxxxxxx måste enligt Arbetsdomstolens mening uppfattas på det sättet att uppdraget omfattar endast själva städverksamhetenskiljenämnden är behörig att pröva samtliga tvister under förutsättning att grunden för talan innefattar AMF-försäkringarna. Villkoren Detta gäller dock inte om tvisten är undantagen skilje- nämndens behörighet. LO har biträtt förbundets ståndpunkt i avtalet tvisten och har anför bl.a. följande. Med uttrycket "tvist om övriga frågor i övrigt ger kollektivavtal om försäkringarna" avses tvist om tolkning av försäkringsvillkoren i produktvillkoren och i de gemensamma villkoren. Försummelser från en arbetsgivares sida som inte anledning till någon annan bedömningär reglerade i §§ 21–24 i de gemensamma villkoren faller utanför de gemen- samma villkoren. I detta ligger att ISS påstående att den arbetsledande personal som uppdragstagaren, dvs. ISS, åtagit sig att tillhandahålla utöver Housekeeping Managers tar sikte på sådan personal som är underställd dessa, inte har vederlagts. Av utredningen framgår att varken H.A., R.N. eller V.A. har varit engagerade i det praktiska arbetet ute på hotellen. Deras arbetsuppgifter Detta har i stället vart fall varit helt administrativa. L.H. har visserligen befunnit sig ute på hotellen och hon har berättat att hon vid vissa tillfällen också utfört enstaka sysslor som ingått i städpersonalens arbetsuppgifter. Av vad som framkommit synes dock hennes huvudsakliga och så gott som uteslutande arbetsuppgift emellertid ha varit att kontrollera att XxxXXXXLO:s uppdrag utfördes korrekt i enlighet avsikt med entreprenad- avtalet. Den kontrollfunktionen kan inte gärna anses ha ingått i själva städverk- samheten, utan ligger närmare till hands att uppfatta som en del av uppdrags- tagarens, dvs. ChoHSMG:s, lednings- och administrativa funktion. Inte någon av H.A., R.N., V.A. och L.H. har alltså enligt Arbetsdomstolens mening ingått i den faktiska städverksamheten som utförts på de aktuella hotellen hos Choice Hotels och som alltså omfattats av städentreprenaden. Av avgörande betydelse är emellertid att utredningen vidare visar att alla de berörda arbetstagarna i sin anställning hos XxxXXXX utförde motsvarande administrativa sysslor även för ett annat företags räkning, Cevencia, som hade städentreprenadavtal med andra hotell. För dessa sysslor har ChoHSMG ostridigt fakturerat Cevencia. Denna verksamhet har såvitt framkommit inte omfattats av städentreprenaden med Choice Hotels och får förutsättas ha varit kvar hos ChoHSMG även sedan ISS och Choice Hotels hade träffat sitt avtal. Slutsatsen av det anförda blir att den aktuella verksamhetsövergången inte har omfattat hela ChoHSMG:s verksamhet utan bara städverksamheten och att de berörda arbetstagarna inte har varit hänförliga till den delen av verksamheten utan till den del som skötte ledning och administration för hela ChoHSMG:s verksamhet som omfattat också annan städverksamhet än den övergångna städverksamheten. Med den utgångspunkten har deras anställningsavtal inte övergått till ISS i samband med entreprenörsbytet den 1 september 2011. Den bedömningen ändras inte av att arbetstagarna utfört administrativa sysslor för den överlåtna städverksamheten. I det ovan nämnda Botzen-målet uttalade dåvarande EG-domstolen att överlåtelsedirektivet (artikel 3.1) ska tolkas så att bestämmelserna inte täcker överlåtarens rättigheter och skyldigheter med anledning av ett anställningsavtal som vid tidpunkten för överlåtelsen förelåg med anställda som, fast de inte var anställda i den del som överläts, t.ex. arbetade vid en administrativ avdelning av verksamheten som inte överlåtits och därvid utförde vissa uppgifter till nytta för den överlåtna delen. Hade de aktuella arbetstagarna övergått skulle det såvitt framkommit inte ha funnits någon personal kvar i ChoHSMG som kunnat fortsätta sköta ledning och administra- tion av det företagets övriga verksamhet. Arbetsdomstolen kommer alltså sammanfattningsvis fram till att H.A., R.N., V.A. och L.H. inte omfattas av den verksamhetsövergång som skett från ChoHSMG till ISS med anledning av att bolaget ingått avtal om städentreprenad med Choice Hotels. Mellandomstemat ska besvaras i enlighet med dettaregleringen.
Appears in 1 contract
Samples: Skiljeklausul
UTREDNINGEN. Arbetsdomstolen har avgjort mellandomsfrågan efter huvudförhandlinghållit huvudförhandling i målet. Vid denna har på förbundets Bygg- nads begäran vittnesförhör hållits förhör under sanningsförsäkran med H.A.lokalombudsmannen B.H. och före detta ombudsmannen C.S. På arbetsgivarparternas begäran har vittnesförhör hållits med Å.B., R.N.som tidigare var löneansvarig vid BI, V.A. avdelningschefen vid Stockholms Byggmästarförening H.Å., entreprenadchefen vid NCC Construction Sverige AB M.W., anställda hos NCC Construction Sverige AB J.A., B.P., M:J., R.L. och L.H. På begäran av arbetsgivarparterna har hållits vittnesförhör med J.P., Housekeeping Manager hos ISS, M.H., f.d. avtalssekreterare hos Hotell- och restaurangfacket, och med S.D., tidigare Housekeeping Manager hos ISS och dessförinnan hos ChoHSMG. Parterna P.K. Arbetsgivarparterna har åberopat viss skriftlig bevisning. Vid övergång Byggnads har gjort gällande att NCC inte har lämnat någon förstagångsinfor- mation till Byggnads avseende det polska företaget Unisped. Det är ostridigt mellan parterna att NCC inte har lämnat in någon UE 2004-blankett till Bygg- nads. Arbetsgivarparterna har emellertid gjort gällande att förstagångsanmälan ska anses ha skett eftersom lokalombudsmannen B.B. på fråga från NCC:s inköpare X.X. xxxxxx besked om att alla handlingar var i sin ordning Om förstagångsanmälan inte ska anses ha skett är det enligt arbetsgivarparterna i vart fall fråga om formaliafel eller ett ursäktligt misstag. Enligt bilaga 2 till branschöverenskommelsen, anteckningar till överenskom- melse, utser Byggnads vilken lokalavdelning – numera region – som ska hantera överenskommelsen i företag som har rikstäckande eller regional verksamhet. Det framgår vidare att arbetsgivarens skyldigheter enligt överenskommelsen ska fullgöras enbart mot den region som av ett företag, Byggnads blivit tilldelad detta ansvar. Parterna är överens om att den region som av Byggnads har utsetts att hantera förstagångsanmälan från NCC är region Stockholm-Gotland och att NCC alltså ska skicka sina förstagångsanmälningar dit. Ombudsmannen B.H. har uppgett att företagen är skyldiga att veta vart förstagångsanmälan ska skickas och att om en verksamhet eller anmälan skickas till fel ställe har någon förstagångsanmälan inte skett. Även före detta ombudsmannen C.S. har uppgett att en del av en verksamhet felsänd förstagångsanmälan innebär att någon anmälan inte skett. H.Å. från BI har uppgett att om en arbetsgivare inte följt överenskommelsen, är det ett avtalsbrott, men att en arbetsgivare, som lämnat alla handlingar till en annanlokalombudsman och fått ett godkännande från denne, övergår måste kunna lita på att godkännandet gäller. Å.B. från BI har lämnat uppgifter av innebörd att en felsänd förstagångsanmälan bör bedömas som ett ursäktligt misstag. Med hänsyn till ordalydelsen i överenskommelsen och med beaktande av vitt- nenas utsagor kommer Arbetsdomstolen till slutsatsen att förstagångsanmälan inte kan anses ha skett, om inte anmälan skett till den region som Byggnads utsett enligt 6 b § anställningsskyddslagen också överenskommelsen. NCC kan alltså inte anses ha uppfyllt kravet på förstagångsanmälan beträffande Unisped och har därmed gjort sig skyldigt till avtalsbrott. Arbetsdomstolen återkommer nedan till frågan om avtalsbrottet ska anses ursäktligt eller röra rena formaliafel. Byggnads har gjort gällande att NCC underlåtit att kontrollera de rättigheter och skyldigheter på grund av de anställningsavtal och de anställnings- förhållanden som gäller vid tidpunkten för övergången på den nya arbetsgivaren. Bestämmelsen är avsedd att tolkas aktuella underentreprenörerna i enlighet med direktivet (2001/23/EG) branschöverenskommelsen, något som NCC bestritt. Beträffande underentreprenörerna Xxxxxxx och Unisped på arbetsplatsen Laröd Östra har NCC anfört att upphandlingarna gjordes av J.A. och B.P. med hjälp av A.J. vid NCC Purchasing Group AB. Det var enligt NCC A.J. som kontrollerade företagen och kontrollerna innefattade kontroll av F-skattebevis, momsregistreringsbevis och kollektivavtal samt registrering i polskt handelsregister. J.A. har i förhör uppgett följande. Det var han som var ansvarig för inköpen. B.P., som stöttade NCC i internationella inköpsfrågor, hade inte behörighet att göra inköp men talade polska och hade kunskap om tillnärmning polska företag. Det var A.J. som i Polen kontrollerade Unisped och Xxxxxxx och som lade in informationen om företagen i NCC:s inköpsportal. Det var emellertid han själv som, i inköpsportalen, skrev avtalet med Xxxxxxx. Han var medveten om vilka kontroller som skulle göras och han är säker på att alla dessa har gjorts. J.A:s uppgifter om att alla föreskrivna kontroller har skett stöds av medlemsstaternas lagstiftning handlingar som getts in i målet. Av dem framgår beträffande Unisped att kollektivavtal undertecknats samt att UE-blankett, ansökan om skydd registrering för arbetstagares rättig- heter F-skatt och mervärdesskatt fyllts i och undertecknats. Beträffande Xxxxxxx framgår att kollektivavtal har tecknats och att UE-blankett fyllts i och undertecknats. Av polskt intyg om registrering vid överlåtelse näringslivsregistret, daterat i mars 2010, framgår också att Xxxxxxx var registrerat där vid den aktuella tidpunkten. Mot bakgrund av företag, verksamheter eller delar av företag eller verk- samheter, det s.k. överlåtelsedirektivet. Som framgår av bestämmelsens orda- lydelse tar den sikte på de anställningsavtal som omfattas av den verksamhet eller del av en verksamhet som överlåtits. Övergången behöver alltså inte avse en hel verksamhetanförda är det enligt Arbetsdomstolens mening utrett att NCC utfört föreskrivna kontroller beträffande Unisped och Procyon. När övergången avser en del av verksamheten, omfattar rätten till övergång bara de arbetstagare det därefter gäller underentreprenören Grefstad Benarp Xxxx AB har det inte förebringats någon bevisning angående vilka kontroller som hör till denna del. Däremot saknar bestämmelsen tillämpning på arbetstagare som inte hör till den överförda delen utan stannar kvar i det överlåtande företaget. Dåvarande EG-domstolen har i mål 186/83 Botzen m.fl. [1985] ECR 519 uttalat bl.a. att ett anställningsförhållande väsentligen karaktäriseras av sambandet mellan den anställde och den del av verksamheten eller företaget som han eller hon är hänförlig till för utförande av sina sysslorutförts. Det är därfördärmed inte styrkt att föreskrivna kontroller har utförts. Beträffande underentreprenören Mojo Bygg vid arbetsplatsen Sörgården har NCC anfört att upphandlingen gjordes av platschefen M:X. M:J. har i förhör bekräftat att det var han som gjorde upphandlingen. Han har vidare uppgett att han kontrollerade med skattemyndigheten att Xxxx Xxxx hade F-skattebevis och momsregistreringsbevis, enligt EGmen att några andra kontroller inte gjordes. Någon ytterligare bevisning i fråga om vilka kontroller som utförts har inte förebringats. Det är därmed inte styrkt att NCC utfört samtliga föreskrivna kontroller beträffande Mojo Bygg. Beträffande underentreprenörerna X.XX., L.A., M.P. och A.S. på arbetsplatsen Trumman 4 har NCC anfört att upphandlingen gjordes av M.W. och N.H. NCC har gjort gällande att kontroll av F-domstolenskattebevis, tillräckligt momsregistreringsbevis och registrering i handelsregister har skett beträffande X.XX., M.P. och L.A. samt att slå fast till vilken del av verksamheten som arbetstagaren hör. ISS ståndpunkt är utdrag från Register Hantwerkammer Ostmecklenburg-Vorpommern, utdrag ur Finanzamt Rostock samt Gewerbekarte für handwerksähnliche Betriebe har inhämtats avseende A.S. M.W. har bekräftat att verksamhetsövergången avsåg enbart själva städverksam- heten hon och att den personal som övergick till ISS tillhörde den verksamheten. De arbetstagare som tvisten rör tillhörde däremot, enligt ISS, en annan del av ChoHSMG:s verksamhet, nämligen företagsledning och administration. De övergick därmed enligt ISS uppfattning inte till ISS till följd av verksamhets- övergången. Förbundet har å sin sida hävdat N.H. kontrollerade att de sysslor aktuella underentreprenörerna hade F-skattebevis, momsregistreringsbevis samt registreringsbevis. Det har inte framkommit något som de berörda arbetstagarna utförde var en nödvändig motsäger hennes uppgifter. Det får därmed anses styrkt att NCC utfört föreskrivna kontroller be- träffande X.XX., L.A., M.P. och integrerad del av den överlåtna verksamhetenA.S. Arbetsdomstolen har ovan kommit till slutsatsen att NCC underlåtit att lämna förstagångsinformation beträffande samtliga åtta underentreprenörer. I vart fall var enligt förbundet åtminstone några av arbetstagarna Därutöver har NCC brustit i sådan utsträck- ning knutna att genomföra samtliga föreskrivna kontroller beträffande underentreprenörerna Xxxx Xxxx och Grefstad Benarp Bygg AB. Genom underlåtenheten har NCC gjort sig skyldigt till den överlåtna verksamheten att de omfattades av bestämmelsen i 6 b § anställningsskyddslagenkollektivavtalsbrott. Arbetsdomstolen gör följande bedömning. Av entreprenadavtalet mellan ISS och Choice Hotels framgår under rubriken ”Uppdragets art och omfattning” att ISS uppdrag avser att utföra städtjänster samt arbetsledning av dessa tjänster, som bland annat omfattar rengöring och iordningställande av hotellrum, allmänna utrymmen och konferenslokaler på Choice Hotels hotell på det sätt och i den omfattning som anges i en bilaga till avtalet. Xxxxxxxx måste enligt Arbetsdomstolens mening uppfattas på det sättet att uppdraget omfattar endast själva städverksamheten. Villkoren i avtalet i övrigt ger inte anledning till någon annan bedömning. I detta ligger att ISS påstående att den arbetsledande personal som uppdragstagaren, dvs. ISS, åtagit sig att tillhandahålla utöver Housekeeping Managers tar sikte på sådan personal som är underställd dessa, inte har vederlagts. Av utredningen framgår att varken H.A., R.N. eller V.A. har varit engagerade Arbetsdom- stolen övergår i det praktiska arbetet ute på hotellen. Deras arbetsuppgifter har i stället varit helt administrativa. L.H. har visserligen befunnit sig ute på hotellen och hon har berättat att hon vid vissa tillfällen också utfört enstaka sysslor som ingått i städpersonalens arbetsuppgifter. Av vad som framkommit synes dock hennes huvudsakliga och så gott som uteslutande arbetsuppgift emellertid ha varit att kontrollera att XxxXXXX:s uppdrag utfördes korrekt i enlighet med entreprenad- avtalet. Den kontrollfunktionen kan inte gärna följande till frågan om dessa kollektivavtalsbrott ska anses ha ingått i själva städverk- samheten, utan ligger närmare till hands att uppfatta som en del av uppdrags- tagarens, dvs. ChoHSMG:s, lednings- och administrativa funktion. Inte någon av H.A., R.N., V.A. och L.H. har alltså enligt Arbetsdomstolens mening ingått i den faktiska städverksamheten som utförts på de aktuella hotellen hos Choice Hotels och som alltså omfattats av städentreprenaden. Av avgörande betydelse är emellertid att utredningen vidare visar att alla de berörda arbetstagarna i sin anställning hos XxxXXXX utförde motsvarande administrativa sysslor även för ett annat företags räkning, Cevencia, som hade städentreprenadavtal med andra hotell. För dessa sysslor har ChoHSMG ostridigt fakturerat Cevencia. Denna verksamhet har såvitt framkommit inte omfattats av städentreprenaden med Choice Hotels och får förutsättas ha varit kvar hos ChoHSMG även sedan ISS och Choice Hotels hade träffat sitt avtal. Slutsatsen av det anförda blir att den aktuella verksamhetsövergången inte har omfattat hela ChoHSMG:s verksamhet utan bara städverksamheten och att de berörda arbetstagarna inte har varit hänförliga till den delen av verksamheten utan till den del som skötte ledning och administration för hela ChoHSMG:s verksamhet som omfattat också annan städverksamhet än den övergångna städverksamheten. Med den utgångspunkten har deras anställningsavtal inte övergått till ISS i samband med entreprenörsbytet den 1 september 2011. Den bedömningen ändras inte av att arbetstagarna utfört administrativa sysslor för den överlåtna städverksamheten. I det ovan nämnda Botzen-målet uttalade dåvarande EG-domstolen att överlåtelsedirektivet (artikel 3.1) ska tolkas så att bestämmelserna inte täcker överlåtarens rättigheter och skyldigheter med anledning av ett anställningsavtal som vid tidpunkten för överlåtelsen förelåg med anställda som, fast de inte var anställda i den del som överläts, t.ex. arbetade vid en administrativ avdelning av verksamheten som inte överlåtits och därvid utförde vissa uppgifter till nytta för den överlåtna delen. Hade de aktuella arbetstagarna övergått skulle det såvitt framkommit inte ha funnits någon personal kvar i ChoHSMG som kunnat fortsätta sköta ledning och administra- tion av det företagets övriga verksamhet. Arbetsdomstolen kommer alltså sammanfattningsvis fram till att H.A., R.N., V.A. och L.H. inte omfattas av den verksamhetsövergång som skett från ChoHSMG till ISS med anledning av att bolaget ingått avtal om städentreprenad med Choice Hotels. Mellandomstemat ska besvaras i enlighet med dettaursäktliga eller röra rena formaliafel.
Appears in 1 contract
Samples: Kollektivavtal
UTREDNINGEN. Arbetsdomstolen Målet har avgjort mellandomsfrågan avgjorts efter huvudförhandling. Vid denna har på förbundets begäran av förbundet hållits förhör under sanningsförsäkran med H.A.medlemmen Y.L., R.N.vittnesförhör med H.L. och F.H., V.A. och L.H. som båda brukar arbeta som FAD, samt elektrikern A.H. På arbetsgivarparternas begäran av arbetsgivarparterna har hållits vittnesförhör med J.P., Housekeeping Manager hos ISS, M.H., f.d. avtalssekreterare hos Hotell- producenterna B.H. och restaurangfacket, M.C. samt med produktionsledarna S.E. och med S.D., tidigare Housekeeping Manager hos ISS och dessförinnan hos ChoHSMG. Parterna S.B. I första hand är det vad avtalsparterna gemensamt har åberopat viss skriftlig bevisning. Vid övergång av ett företag, en verksamhet eller en del åsyftat vid tillkomsten av en verksamhet från en arbetsgivare till en annan, övergår enligt 6 b § anställningsskyddslagen också de rättigheter kollektivavtalsbestämmelse som avgör hur den ska tolkas och skyldigheter på grund av de anställningsavtal och de anställnings- förhållanden som gäller vid tidpunkten tillämpas. Förbundet har hävdat att den omtvistade bestämmelsen utformades för övergången på den nya arbetsgivaren. Bestämmelsen är avsedd att tolkas i enlighet överensstämma med direktivet (2001/23/EG) om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättig- heter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av företag eller verk- samheter, det s.k. överlåtelsedirektivettjänstemannaundantaget i 2 § första stycket 2 arbetstidslagen (1982:673). Enligt förbundet är möjligheten att avtala bort rätten till övertidsersättning därför tänkt att gälla bara för arbetstagare med företags- ledande ställning och arbetstagare som med hänsyn till sina arbetsuppgifter har förtroendet att själva disponera sin arbetstid. Arbetsgivarparterna har bestritt att det skulle finnas någon sådan överensstämmelse mellan den omtvistade bestämmelsen och arbetstidslagens undantagsregler. Hur diskussionerna vid bestämmelsens tillkomst fördes har inte alls belysts i målet. Det är alltså inte visat att bestämmelsen utformats med tjänstemannaundantaget i arbetstidslagen som förebild. Utredningen ger inte heller stöd för att fastställa någon annan ursprunglig gemensam partsavsikt som kan läggas till grund för tolkningsfrågan. Parterna är dock, som anförts ovan, ense om att bestämmelsen innebär att minst en av de två förutsättningar som anges i bestämmelsen ska vara uppfylld för att det ska vara möjligt att avtala bort en anställds rätt till särskild ersättning för övertidsarbete eller för arbete på obekväm arbetstid. De är också ense om att det inte är avgörande vilken yrkesbeteckning som den anställde har utan bedöm- ningen får göras utifrån anställningens innehåll. De synes vidare vara överens om att vissa yrkeskategorier såsom produktionsledare, regissörer och sceno- grafer i regel har anställningar med sådant innehåll att rätt till övertidsersättning och ersättning för obekväm arbetstid kan avtalas bort. Arbetsgivarparterna har till stöd för sin ståndpunkt även hänvisat till att rätten till övertid i praktiken regelmässigt avtalats bort för dem som anställts som FAD. Den utredning som har lagts fram ger också visst stöd åt den ståndpunkten även om det framkommit att det inte alltid sker. Det är dock inte utrett att förbundet före nuvarande tvist har varit införstått med denna praxis och således godtagit att bestämmelsen ska tolkas och tillämpas på det sättet. Som bestämmelsen är utformad är det inte heller möjligt att direkt bedöma när den kan tillämpas. Dessutom är ordalagen i sig inte helt otvetydiga. Det är t.ex. inte helt klart vad som ligger i begreppet beordra i bestämmelsen. Det framgår av bestämmelsens orda- lydelse inte om det tar den sikte enbart på de anställningsavtal som omfattas av den verksamhet eller del av en verksamhet som överlåtits. Övergången behöver alltså inte avse en hel verksamhet. När övergången avser en del av verksamheten, omfattar rätten till övergång bara de arbetstagare som hör till denna del. Däremot saknar bestämmelsen tillämpning på arbetstagare som inte hör till den överförda delen utan stannar kvar i det överlåtande företaget. Dåvarande EG-domstolen har i mål 186/83 Botzen m.fl. [1985] ECR 519 uttalat bl.a. att ett anställningsförhållande väsentligen karaktäriseras av sambandet mellan den anställde och den del av verksamheten ska ha en sådan position att andra anställda är skyldiga att följa hans eller företaget som hennes anvisningar eller om han eller hon är hänförlig till också ska vara den som beslutar att anställda ska tas i anspråk för utförande av sina sysslorövertids- arbete med den extra kostnad som det kan medföra. Det är därför, enligt EG-domstolen, tillräckligt förefaller dock som att slå fast till vilken del av verksamheten som arbetstagaren hör. ISS ståndpunkt är parterna har uppfattningen att verksamhetsövergången avsåg enbart själva städverksam- heten och rätt att den personal som övergick till ISS tillhörde den verksamheten. De arbetstagare som tvisten rör tillhörde däremot, enligt ISS, en annan del av ChoHSMG:s verksamhet, nämligen företagsledning och administration. De övergick därmed enligt ISS uppfattning inte till ISS till följd av verksamhets- övergången. Förbundet har å sin sida hävdat beordra andra anställda att de sysslor som de berörda arbetstagarna utförde var en nödvändig och integrerad del av den överlåtna verksamheten. I vart fall var enligt förbundet åtminstone några av arbetstagarna i sådan utsträck- ning knutna till den överlåtna verksamheten att de omfattades av bestämmelsen i 6 b § anställningsskyddslagen. Arbetsdomstolen gör följande bedömning. Av entreprenadavtalet mellan ISS och Choice Hotels framgår under rubriken ”Uppdragets art och omfattning” att ISS uppdrag avser att utföra städtjänster samt arbetsledning av dessa tjänster, som bland annat omfattar rengöring och iordningställande av hotellrum, allmänna utrymmen och konferenslokaler på Choice Hotels hotell på det sätt och arbeta övertid i den omfattning som anges omtvistade bestämmelsen berör fler kategorier av anställda än vad bestäm- melsen i en bilaga § 30 om rätt till avtaletersättning för övertid tyder på. Xxxxxxxx måste enligt Arbetsdomstolens mening uppfattas på Enligt den senare bestämmelsen verkar det sättet vara förbehållet producenten att uppdraget omfattar endast själva städverksamhetenbeordra övertid. Villkoren i avtalet i övrigt ger inte anledning till någon annan bedömning. I detta ligger att ISS påstående att den arbetsledande personal som uppdragstagaren, dvs. ISS, åtagit sig att tillhandahålla utöver Housekeeping Managers tar sikte på sådan personal som är underställd dessa, inte har vederlagts. Av utredningen framgår att varken H.A., R.N. eller V.A. har varit engagerade i det praktiska arbetet ute på hotellen. Deras arbetsuppgifter har i stället varit helt administrativa. L.H. har visserligen befunnit sig ute på hotellen och hon har berättat att hon vid vissa tillfällen också utfört enstaka sysslor som ingått i städpersonalens arbetsuppgifter. Av vad som framkommit Parterna synes dock hennes huvudsakliga och så gott som uteslutande arbetsuppgift emellertid ha varit ense om att kontrollera t.ex. en produktionsledare kan uppfylla förut- sättningen om rätt att XxxXXXX:s uppdrag utfördes korrekt beordra övertid i enlighet med entreprenad- avtaletden omtvistade bestämmelsens mening. Den kontrollfunktionen När det gäller den andra förutsättningen, rätten att självständigt avgöra om han eller hon ska arbeta övertid, kan inte gärna anses ha ingått ordvalet synas något oegentligt. Med utgångs- punkt i själva städverk- samheten, utan parternas ståndpunkter i tvisten ligger närmare det dock närmast till hands att uppfatta den förutsättningen som att den tar sikte på arbetstagare som har sådan ställning och sådana arbetsuppgifter att de arbetar självständigt och i huvudsak själva förfogar över arbetstiden. Arbetsdomstolen finner mot den här bakgrunden att bedömningen av om det i Y.L:s fall funnits förutsättningar att avtala bort rätten till övertidsersättning får göras med ledning av vad som närmare framkommit om hennes arbetsuppgifter och ställning i övrigt. Y.L:s arbete under hennes tidsbegränsade anställning var, som angetts ovan, indelat i en del planeringsfas och en inspelningsfas. Av utredningen, bl.a. Y.L:s egna uppgifter, har framkommit följande om hennes arbete. Arbetet under planeringsfasen bestod i att upprätta en utförlig plan för hur inspelningen skulle bedrivas. En sådan plan anger i detalj hur inspelningen ska göras med angivande av uppdrags- tagarensbl.a. tider, dvsplatser och vilka som vid varje givet tillfälle ska delta. ChoHSMG:sArbetet med planen sker i nära samarbete med bl.a. produktionsledare, lednings- regissör och administrativa funktionfotograf. Inte någon Uppgifterna i arbetet som FAD innefattar att i planen beakta, ta hänsyn till och jämka ihop synpunkter och önskemål om inspelningsplatser, tidpunkter på dagen när en scen ska tas osv. från dem som är engagerade i produktionen. Arbetstiden för detta arbete är inte schemabunden. Däremot måste tider för möten och för att åka och titta på tänkbara inspelningsplatser samordnas med dem som berörs. Under inspelningsfasen innebar arbetet att vara på plats under de tider då inspelningen pågick och ansvara för att arbetet löpte på enligt plan. Vidare förekom också planeringsarbete som hade föranletts av H.A., R.N., V.A. oförutsedda förändringar i inspelningsförutsättningarna samt vidare visst arbete före och L.H. har alltså enligt efter varje inspelningsdag. Enligt Arbetsdomstolens mening ingått förfaller arbetsuppgifterna under planerings- fasen i huvudsak ha varit självständiga och av den faktiska städverksamheten som utförts på karaktären att det inte går att i förväg beräkna hur lång tid de aktuella hotellen hos Choice Hotels skulle ta att utföra eller närmare när de skulle utföras. Någon löpande kontroll av hur och som alltså omfattats av städentreprenaden. Av avgörande betydelse är emellertid att utredningen vidare visar att alla de berörda arbetstagarna i sin anställning hos XxxXXXX utförde motsvarande administrativa sysslor även för ett annat företags räkning, Cevencia, som hade städentreprenadavtal med andra hotell. För dessa sysslor har ChoHSMG ostridigt fakturerat Cevencia. Denna verksamhet när arbetet bedrivits har såvitt framkommit inte omfattats av städentreprenaden heller skett. Arbetet får närmast ses som ett uppdrag att med Choice Hotels utgångspunkt i den information som kontakter med övriga berörda gett skapa en så realistiskt och får förutsättas ha varit kvar hos ChoHSMG även sedan ISS och Choice Hotels hade träffat sitt avtaleffektiv inspelningsplan som möjligt. Slutsatsen Denna karaktär på arbetet förtas enligt domstolens mening inte av det anförda blir förhållandet att Y.L. varit tvungen att beakta synpunkter från övriga i produktionen samt att anpassa och samordna tider för möten med dem och utomstående kontakter. När det gäller inspelningsfasen har arbetet så tillvida varit osjälvständigt att Y.L. varit uppbunden till inspelningsplatsen och de tider då inspelningen pågått. Det planeringsarbete samt för- och efterarbete som hon utfört har dock, såvitt framkommit, utförts självständigt utan att någon kontrollerat när det utförts eller hur nödvändigt det varit. Sammanfattningsvis kommer Arbetsdomstolen till slutsatsen att annat inte är visat än att Y.L:s arbete som FAD varit av sådant självständigt slag att det krav som i bestämmelsen uttrycks som att den aktuella verksamhetsövergången anställde har rätt att självständigt avgöra om han eller hon ska arbeta övertid är uppfyllt. I varje fall en av förutsättningarna enligt filmavtalet för att avtala bort rätten till ersättning för övertid har alltså förelegat. Därmed har det inte har omfattat hela ChoHSMGstått i strid med filmavtalet att avtala bort Y.L:s verksamhet utan bara städverksamheten och att de berörda arbetstagarna inte har varit hänförliga rätt till den delen av verksamheten utan till den del som skötte ledning och administration ersättning för hela ChoHSMG:s verksamhet som omfattat också annan städverksamhet än den övergångna städverksamheten. Med den utgångspunkten har deras anställningsavtal inte övergått till ISS i samband med entreprenörsbytet den 1 september 2011. Den bedömningen ändras inte av att arbetstagarna utfört administrativa sysslor för den överlåtna städverksamheten. I det ovan nämnda Botzen-målet uttalade dåvarande EG-domstolen att överlåtelsedirektivet (artikel 3.1) ska tolkas så att bestämmelserna inte täcker överlåtarens rättigheter och skyldigheter med anledning av ett anställningsavtal som vid tidpunkten för överlåtelsen förelåg med anställda som, fast de inte var anställda i den del som överläts, t.ex. arbetade vid en administrativ avdelning av verksamheten som inte överlåtits och därvid utförde vissa uppgifter till nytta för den överlåtna delen. Hade de aktuella arbetstagarna övergått skulle det såvitt framkommit inte ha funnits någon personal kvar i ChoHSMG som kunnat fortsätta sköta ledning och administra- tion av det företagets övriga verksamhet. Arbetsdomstolen kommer alltså sammanfattningsvis fram till att H.A., R.N., V.A. och L.H. inte omfattas av den verksamhetsövergång som skett från ChoHSMG till ISS med anledning av att bolaget ingått avtal om städentreprenad med Choice Hotels. Mellandomstemat ska besvaras i enlighet med dettaövertidsarbete.
Appears in 1 contract
Samples: Filmavtal
UTREDNINGEN. Arbetsdomstolen Justitiekanslern har avgjort mellandomsfrågan efter huvudförhandlinginhämtat yttrande från Regeringskansliet (Jordbruksdeparte- mentet), Statens jordbruksverk och Länsstyrelsen i Norrbottens län. Vid denna Jordbruksdepartementet har anfört att den vid den i ärendet aktuella tidpunkten gällande lydelsen av bestämmelserna i rennäringsförordningen och Statens jordbruksverks föreskrifter har ändrats eftersom de inte ansågs stå i full överensstämmelse med gemenskapsrätten. De tidigare gällande bestämmelserna och föreskrifterna gav emellertid länsstyrelsen utrymme att behandla personer som är bosatta eller folkbokförda i utlandet på förbundets begäran hållits förhör under sanningsförsäkran samma sätt de som är bosatta eller folkbokförda i Sverige. Enligt departementets bedömning är det därför länsstyrelsens beslut som, om en skada har orsakats bolaget, har varit den utlösande faktorn för skadan och inte i första hand förordningen eller föreskrifterna. Departementet har ifrågasatt om länsstyrelsens beslut kan anses utgöra myndighetsutövning. Departe- mentet har inte yttrat sig över frågan om skadeståndsskyldighet på gemenskaps- rättslig grund. Statens jordbruksverk har i sitt yttrande, i fråga om folkbokföringskravet i verkets tidigare gällande föreskrifter, hänvisat till den konsekvensundersökning som verket utförde med H.A.anledning av det uppdrag som lämnades av regeringen i december 2006. I konsekvensundersökningen gjorde verket bedömningen att folkbokföringskravet i verkets föreskrifter hade indirekt diskriminerande effekter och att det inte gick att motivera dessa effekter genom att hänvisa till de undantagsmöjligheter som gemenskapsrätten erbjuder. Detta gällde enligt verket även om folkbokföringskravet skulle bytas ut mot ett likartat krav på hemvist i ett visst geografiskt område. I fråga om skadeståndsskyldighet för staten med stöd av skadeståndslagen har verket fram- hållit att upplåtelse av jakt kan ske såväl av staten som av privata rättssubjekt och att länsstyrelsens upplåtelse av jakt på statens mark ovanför odlingsgränsen enligt verkets bedömning utgör privaträttslig verksamhet och inte myndighetsutövning. Jakttids- och jaktansvarighetskravet ingår inte i statens normgivning utan utgör i stället villkor som länsstyrelsen har beslutat tillämpa vid ingående av avtal i sin roll som markförvaltare. Staten kan därför, R.N.enligt verkets uppfattning, V.A. inte anses skadeståndsskyldig enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen. Länsstyrelsens avtal med jaktkortsförsäljare omfattar endast försäljning av jaktkort. Eftersom avtalen inte innehåller något åtagande från statens sida om möjligheter till helikoptertransporter och L.H. På begäran boende bör staten inte hållas ansvarig för ren förmögenhetsskada i form av arbetsgivarparterna bortfall av rörelseintäkter för avbokade transporter och boende. I fråga om skadeståndsskyldighet på gemenskapsrättslig grund har hållits vittnesförhör med J.P., Housekeeping Manager hos ISS, M.H., f.dverket anfört att bosättnings- respektive folkbokföringskravet inte innebar en skyldighet för läns- styrelsen att införa jakttids- eller jaktansvarighetskravet och att bestämmelserna i rennäringsförordningen respektive verkets föreskrifter därför i sig inte kan utgöra en sådan överträdelse av gemenskapsrätten som kan grunda skadeståndsskyldighet för staten. avtalssekreterare hos Hotell- Eftersom länsstyrelsens beslut att införa jakttids- och restaurangfacket, jaktansvarskravet är av privaträttslig natur och med S.D., tidigare Housekeeping Manager hos ISS och dessförinnan hos ChoHSMG. Parterna har åberopat viss skriftlig bevisning. Vid övergång av ett företag, en verksamhet eller inte utgjorde en del av en verksamhet från en arbetsgivare till en annan, övergår statens normgivning anser verket att staten inte heller har ådragit sig skadeståndsskyldighet på gemenskapsrättslig grund. EG-domstolens praxis om statens skadeståndsskyldighet för överträdelser av gemenskapsrätten gäller enligt 6 b § anställningsskyddslagen också de rättigheter och skyldigheter verkets mening inte för skador på grund av beslut i privaträttsliga förhållanden. Länsstyrelsen i Norrbottens län har i sitt yttrande lämnat en utförlig redogörelse för de anställningsavtal omständigheter som låg till grund för beslutet att införa jakttids- och jaktansvarighetskravet samt för de anställnings- förhållanden avvägningar som gäller vid tidpunkten länsstyrelsen har att göra i egenskap av markförvaltare för övergången statens mark. Länsstyrelsen har anfört att småviltsjakten handlar om att på den nya arbetsgivarenbästa sätt handha en naturresurs och att jakttrycket ska anpassas till rennäringen. Bestämmelsen Den upplåtelse som länsstyrelsen medger sker med beaktande av detta och i länsstyrelsens roll som markförvaltare för statens mark. Upplåtelsen är avsedd att tolkas i enlighet med direktivet (2001/23/EG) om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättig- heter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av företag eller verk- samheter, det s.k. överlåtelsedirektivet. Som framgår av bestämmelsens orda- lydelse tar den sikte på de anställningsavtal som omfattas av den verksamhet eller del av en verksamhet som överlåtits. Övergången behöver alltså därmed inte avse en hel verksamhet. När övergången avser en del av verksamheten, omfattar rätten till övergång bara de arbetstagare länsstyrelsens myndighetsutövning. Enligt länsstyrelsens uppfattning är småviltsjakten således inte någon tjänst som hör till denna deltillhandahålls inom ramen för gemenskapsrätten. Däremot saknar bestämmelsen tillämpning Småviltsjakten är inte på arbetstagare som inte hör till den överförda delen utan stannar kvar i det överlåtande företagetnågot sätt reglerad gemenskapsrättsligt. Dåvarande EG-domstolen har i mål 186/83 Botzen m.fl. [1985] ECR 519 uttalat bl.a. att ett anställningsförhållande väsentligen karaktäriseras En eventuell överträdelse av sambandet mellan den anställde och den del av verksamheten eller företaget som han eller hon är hänförlig till för utförande av sina sysslor. Det är gemenskapsrätten kan därför, enligt EG-domstolenlänsstyrelsen, tillräckligt inte medföra skadeståndsskyldighet för staten och medlemsstaternas utrymme för skönsmässig bedömning i dessa frågor är under alla omständigheter större än normalt. Länsstyrelsen har vidare anfört att slå fast till vilken del bolaget har varit återförsäljare av verksamheten jakttillstånd och inte tjänstemottagare. Bolaget som arbetstagaren hörsådant har därför inte varit föremål för någon olikbehandling. ISS ståndpunkt är att verksamhetsövergången avsåg enbart själva städverksam- heten och Under alla omständigheter anser länsstyrelsen att den personal som övergick till ISS tillhörde den verksamheten. De arbetstagare som tvisten rör tillhörde däremot, enligt ISS, en annan del av ChoHSMG:s verksamhet, nämligen företagsledning och administration. De övergick därmed enligt ISS uppfattning inte till ISS till följd av verksamhets- övergången. Förbundet har å sin sida hävdat att de sysslor som de berörda arbetstagarna utförde var en nödvändig och integrerad del av den överlåtna verksamhetengått utanför sitt utrymme för skönsmässig bedömning i det aktuella fallet. I vart fall var enligt förbundet åtminstone några av arbetstagarna i sådan utsträck- ning knutna till den överlåtna verksamheten det sammanhanget anser länsstyrelsen att de omfattades av bestämmelsen i 6 b § anställningsskyddslagen. Arbetsdomstolen gör följande bedömning. Av entreprenadavtalet mellan ISS och Choice Hotels framgår under rubriken ”Uppdragets art och omfattning” det bör beaktas att ISS uppdrag avser att utföra städtjänster samt arbetsledning av dessa tjänster, som bland annat omfattar rengöring och iordningställande av hotellrum, allmänna utrymmen och konferenslokaler på Choice Hotels hotell på det sätt och i den omfattning som anges i en bilaga till avtalet. Xxxxxxxx måste enligt Arbetsdomstolens mening uppfattas på det sättet att uppdraget omfattar endast själva städverksamheten. Villkoren i avtalet i övrigt ger inte anledning till någon annan bedömning. I detta ligger att ISS påstående att den arbetsledande personal som uppdragstagaren, dvs. ISS, åtagit sig att tillhandahålla utöver Housekeeping Managers tar sikte på sådan personal som är underställd dessa, inte har vederlagts. Av utredningen framgår att varken H.A., R.N. eller V.A. länsstyrelsens bedömning har varit engagerade i det praktiska arbetet ute på hotellen. Deras arbetsuppgifter har i stället varit helt administrativa. L.H. har visserligen befunnit sig ute på hotellen och hon har berättat förenlig med gällande lag samt att hon vid vissa tillfällen också utfört enstaka sysslor som ingått i städpersonalens arbetsuppgifter. Av vad som framkommit synes dock hennes huvudsakliga och så gott som uteslutande arbetsuppgift emellertid ha varit att kontrollera att XxxXXXX:s uppdrag utfördes korrekt i enlighet med entreprenad- avtalet. Den kontrollfunktionen kan inte gärna anses ha ingått i själva städverk- samheten, utan ligger närmare till hands att uppfatta som en del av uppdrags- tagarens, dvs. ChoHSMG:s, lednings- och administrativa funktion. Inte någon av H.A., R.N., V.A. och L.H. har alltså enligt Arbetsdomstolens mening ingått i den faktiska städverksamheten som utförts på de aktuella hotellen hos Choice Hotels och som alltså omfattats av städentreprenaden. Av avgörande betydelse är emellertid att utredningen vidare visar att alla de berörda arbetstagarna i sin anställning hos XxxXXXX utförde motsvarande administrativa sysslor även för ett annat företags räkning, Cevencia, som hade städentreprenadavtal med andra hotell. För dessa sysslor har ChoHSMG ostridigt fakturerat Cevencia. Denna verksamhet har såvitt framkommit inte omfattats av städentreprenaden med Choice Hotels och får förutsättas ha varit kvar hos ChoHSMG även sedan ISS och Choice Hotels hade träffat sitt avtal. Slutsatsen av det anförda blir att den aktuella verksamhetsövergången inte har omfattat hela ChoHSMG:s verksamhet utan bara städverksamheten och att de berörda arbetstagarna utländska jägare inte har varit hänförliga till den delen av verksamheten helt ute- stängda från småviltsjakt utan till den del som skötte ledning och administration för hela ChoHSMG:s verksamhet som omfattat också annan städverksamhet än den övergångna städverksamheten. Med den utgångspunkten har deras anställningsavtal inte övergått till ISS i samband med entreprenörsbytet den 1 september 2011. Den bedömningen ändras inte av att arbetstagarna utfört administrativa sysslor för den överlåtna städverksamheten. I det ovan nämnda Botzen-målet uttalade dåvarande EG-domstolen att överlåtelsedirektivet (artikel 3.1) ska tolkas så att bestämmelserna inte täcker överlåtarens rättigheter och skyldigheter med anledning av ett anställningsavtal som vid tidpunkten för överlåtelsen förelåg med anställda som, fast de inte var anställda i den del som överläts, t.ex. arbetade vid en administrativ avdelning av verksamheten som inte överlåtits och därvid utförde vissa uppgifter till nytta för den överlåtna delen. Hade de aktuella arbetstagarna övergått skulle det såvitt framkommit inte ha funnits någon personal kvar i ChoHSMG som kunnat fortsätta sköta ledning och administra- tion av det företagets övriga verksamhet. Arbetsdomstolen kommer alltså sammanfattningsvis fram hänvisade till att H.A.påbörja densamma något senare. Länsstyrelsen har slutligen angett att det inte finns något orsakssamband mellan läns- styrelsens beslut och den nedgång i omsättning som bolaget har gjort gällande. Till utveckling härav har länsstyrelsen anfört att de nya jaktreglerna beslutades i april 2006 och började tillämpas i augusti samma år. De förutsättningar som gäller för dem som tillhandahåller tjänster i anslutning till jakten är att reglerna kan komma att ändras år från år. Reglerna ändrades i detta fall långt före jaktsäsongen och det kan också påvisas att jakttrycket under hösten 2006 generellt sett, R.N.framför allt mot bakgrund av väderlek, V.A. och L.H. inte omfattas varit lägre än året innan. Eftersom den ianspråktagna jakten varit mindre då än året innan har man alltså att räkna med att försäljningen av den verksamhetsövergång jaktkort minskar. De som skett från ChoHSMG tillhandahåller kringtjänster har också haft god tid på sig att anpassa sig till ISS med anledning av nya regler, som de under alla omständigheter har att bolaget ingått avtal om städentreprenad med Choice Hotels. Mellandomstemat ska besvaras i enlighet med dettaräkna med.
Appears in 1 contract
Samples: Skadeståndsanspråk