Varför. Världens länder behöver göra mer för att nå nettonollutsläpp till 2050 och för att inte ökningen av den globala medeltemperaturen överstiger 1,5°C jämfört med förindustriella nivåer. Inget land som inte aktivt involverar näringslivet i klimatomställningen kommer att kunna uppnå sina klimatmål. Näringslivet behövs för att NDC:er ska vara praktiskt genomförbara. Närmare samarbete mellan offentlig och privat sektor på nationell nivå är också viktigt för näringslivets egen lyckade omställning, inte minst för de minsta företagen vars resurser är begränsade. Löpande översyn av NDC:erna är ett viktigt verktyg för att successivt höja ambitionerna.
Varför. Långsiktiga, transparenta och förutsebara ramverk är en förutsättning för att näringslivet ska våga och vilja investera i klimatomställningen. Långsiktighet, både i Parisavtalet i sig, men också kring formerna för hur Xxxxxxxxxxxx ersätts, är viktiga för att investerare ska vara trygga i att de kan tillgodoräkna sig sina klimatinvesteringar om såväl fem som femton eller trettio år. Om inte mätning, verifiering och rapportering sker på ett transparent och korrekt sätt som dessutom undviker dubbelräkning blir det svårare att veta om utsläppen faktiskt minskar i den takt som behövs samt att skilja på vilka länder som vidtar konkreta klimatåtgärder och vilka som inte gör det. I längden drabbar det även företagens klimatarbete negativt, möjliggör s.k. green- washing och riskerar att snedvrida konkurrensen. Ett marknadsbaserat utsläppshandelssystem mellan länder är ett viktigt incitament för att stärka det nationella klimatarbetet och sätta ett pris på utsläpp.
Varför. De som står för utsläppen måste också betala för dem, eftersom det skapar marknadsbaserade incitament för att minska utsläppen. Om inte prissättningsmekanismer harmoniseras och länkas kommer länder och regioner att införa så kallade klimattullar för att säkerställa att deras höga klimatambitioner inte leder till att deras företag utkonkurreras på den globala marknaden. Det kan i sin tur få konsekvenser för det internationella handelssystemet och skapa ökade geopolitiska spänningar. Frågan är redan aktuell i och med EU:s förslag på en gränsjusteringsmekanism för koldioxidutsläpp (Carbon Border Adjustment Mechanism). Därför är en global lösning så viktig. Avsaknaden av harmonisering skapar också risk för att företag dubbelbeskattas om koldioxidpriset som de betalar i ett land inte kan tillgodoräknas när varor eller tjänster säljs i ett annat land. Med harmoniserade prissättningsmekanismer på koldioxid undviker man även risken för s.k. koldioxidläckage när produktion flyttar från ett land med höga klimatambitioner till ett annat med lägre eller inget pris på utsläpp.
Varför. Med bättre koordination mellan policyområden kan klimatomställningen snabbas på och den positiva effekten som varje politikområde kan ha tas tillvara bättre. Det är ett viktigt incitament att hållbara företag, produkter och varor gynnas, inte bara att de mindre hållbara alternativen missgynnas. Om klimatomställningen ska vara möjlig är det en nödvändighet att världens länder slutar att aktivt främja ohållbara alternativ såsom att subventionera fossila bränslen.
Varför. Om man inte tar hänsyn till människor och samhällen kommer legitimiteten i ambitiösa klimatåtgärder att minska och klimatarbetet att sinkas i längden. Omställningen ska lösa utmaningar, men får inte skapa nya sociala och ekonomiska problem och hinder längs vägen. Om inte små och medelstora företag får en chans och stöd att ställa om kommer de ekonomiska konsekvenserna att bli kännbara, samtidigt som de stora företagens klimatarbete försvåras drastiskt. Stärkt samverkan är en förutsättning för att kunna höja klimatambitionerna ytterligare och för att nationella klimatplaner ska vara praktiskt genomförbara, men också för att klimatomställningen ska vara inkluderande och inte bidra till nya problem. Klimatåtgärder som saknar förankring i företags verklighet och behoven och utmaningarna i deras omställning kommer inte leda oss närmare Parisavtalets mål. Vad är Artikel 6 under Parisavtalet och vilken betydelse har den för det globala näringslivet? Centralt för att öka takten i klimatomställningen är implementeringen av ett gränsöverskridande ramverk för utsläppshandel. Det är avgörande eftersom det skulle möjliggöra för länder och näringslivet att på ett kostnadseffektivt sätt genomföra sina utsläppsminskningar, både nationellt och globalt genom samarbete stater och företag emellan. Ett sådant system kräver dock att länder kommer överens om ett gemensamt regelverk för implementeringen av Artikel 6 vid kommande klimattoppmöte.
Varför. Flera rapporter visar att det finns stora besparingspotentialer inom offentlig verksamhet genom att strukturerat överväga hur IT-försörjningen ska ske. Exempelvis pekar Riksrevisionens rapport IT inom statsförvaltningen – har myndigheter på ett rimligt sätt prövat frågan om outsourcing bidrar till effektivitet (RiR 2011:4) på att myndigheterna analyserat möjligheterna till outsourcing i mycket begränsad utsträckning (länk i kapitlet med källor). Riksrevisionens iakttagelser pekar tydligt på att det kan finnas risk för att myndigheterna inte producerar sin IT på det mest effektiva sättet eftersom de flesta myndigheter inte gjort överväganden i sourcingfrågan. I förstudien Effektiv IT-drift inom staten, som slutfördes 2012 av E-delegationen och Försäkringskassan, uppskattades den sammanlagda besparingspotentialen inom statlig IT-drift till mellan 1 och 2 miljarder kronor per år. Syftet med E-delegationens Vägledning för effektiv it-försörjning är att möjliggöra en analys av IT-försörjningen på strategisk och taktisk nivå för att kunna fatta väl övervägda beslut. Vägledningen riktar sig till beslutsfattare eller verksamhetsutvecklare inom IT-området, men också övriga medarbetare som är involverade i arbetet med att ta fram beslutsunderlag inför en eventuell förändring av IT-försörjningen (se länk i kapitlet Källor). Oavsett om myndigheten utför drifttjänster i egen regi eller redan har outsourcat, bör myndigheten pröva frågan om IT-driften kan outsourcas. Det är viktigt att såväl myndighetens ledning som de som ska genomföra och förvalta outsourcingen har svaret på frågan och förstår resonemanget bakom. Exempel på motiv till outsourcing kan vara att myndigheten: • vill fokusera på kärnverksamheten • vill få bättre kostnadskontroll • vill åstadkomma förutsägbara kostnader • vill utveckla metoder för styrning, kontroll och ansvar • vill kravställa IT-driften på ett affärsmässigt sätt • inte har möjlighet att utföra driften i egen regi.
Varför. Föreningen har redan internet via fiber genom Bahnhof. Vanlig kabel-tv har tappat i attraktionskraft och är sällan, till skillnad mot internet, något som efterfrågas vid försäljning av lägenheter. Väldigt många använder olika streamingtjänster (Disney+, Netflix med flera samt att även SVT och TV4 finns som streaming) och IP-TV via Bahnhof eller annan leverantör. Styrelsen anser inte att kostnaden för kabel-tv via Tele2 är motiverad sett till innehållet som levereras.
Varför. Med ett fast elprisavtal skulle både föreningen men framför allt alla medlemmar, och hyresgäster, kunna känna sig tryggare med elkostnaden per månad.
Varför. Du eller en person som du har befullmäktigat kan uträtta ärenden i Nättjänsten för försäkringar då det passar er bäst (24/7). Sköt- seln av försäkrings- och skadeärenden går snabbt och säkert i vår dataskyddade nätmiljö. Tjänsten är avgiftsfri.
Varför. Ska förbättra en persons möjligheter till personlig utveckling och måluppfyllelse NÄR • När en person önskar och behöver en förändring i sin livssituation • När samverkan runt den enskilde behöver stärkas AV VEM • Upprättas av medarbetare inom Socialtjänsten, Psykiatrin, Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan. Personen den berör kan med fördel fylla i den själv.