Viten som risk och affärsmöjlighet exempelklausuler

Viten som risk och affärsmöjlighet. Ett avtal bygger på förpliktelser från två eller flera parter där det klassiska upplägget är en affärstransaktion som bygger på att något ska presteras, på viss plats och vid viss tid mot ett vederlag. Köplagen har en central ställning vid denna typ av transaktioner tillsammans med speciallagar såsom konsumentköplagen och lag om internationella köp. Vitet är på motsvarande sätt ett vederlag som förutsätter att avtalet inte uppfylls på rätt sätt eller i rätt tid. Den som ska prestera något enligt avtal kan genom vitet prissätta sin risk och faktiskt räkna med att inte prestera. Det skulle därmed kunna gå att köpa sig ur avtalsförpliktelser. Detta förutsätter att vitet tolkas som en ansvarsbegränsning utifrån parternas avtal och at det inte föreligger skäl för jämkning till förmån för den skadelidande parten.107 Det har förekommit i anbud att vissa prissatta arbeten i mängdförteckningen har fått negativa belopp i syfte att få lägst utvärderingssumma. Med negativa belopp avses att beställaren ska få betalt för vissa arbeten istället för att betala. Problemet är om entreprenören då räknat med vite och anser det vara billigare än att kostnaden att utföra arbetena. Samma sak kan uppstå vid förseningsviten, där det är billigare med viten än att forcera arbetet. Frågan har behandlats i Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) där Trafikverket anförde följande skäl att på grund av anteciperat avtalsbrott förkasta anbudet från anbudsgivaren: 108 - Anbudsgivaren har inte klargjort att denne tänker utföra uppdragen, trots prissättningen. - Trafikverket kan inte riskera att uppdragen inte utförs av trafiksäkerhetsskäl. 107 Xxx Xxxxxxxxxx, Xxx, AB 04 en kommentar, andra väsentligt omarbetade uppl. Nordstedts Juridik, 2020, s. 287.

Related to Viten som risk och affärsmöjlighet

  • Upplysningsplikt Och Riskökning Den som vill teckna en tjänstereseförsäkring är skyldig att på Europeiska ERV begäran lämna upplysningar som kan ha betydelse för frågan om försäkringen skall meddelas. Detsamma gäller om försäkringstagaren begär att få för- säkringen utvidgad eller förnyad. Försäkringstagaren skall ge riktiga och fullständiga svar på Europeiska ERV frågor. Även utan förfrågan ska försäkringstagaren lämna uppgift om för- hållanden av uppenbar betydelse för riskbedömningen. Under försäkringstiden ska försäkringstagaren på begäran ge Europeiska ERV upplysningar om förhållanden som anges i första stycket. En försäkringstagare som inser att Europeiska ERV tidigare har fått oriktiga eller ofullständiga uppgifter om förhållanden av uppenbar betydelse för riskbedömningen är skyldig att utan oskäligt dröjsmål rätta uppgifterna. Om försäkringstagaren vid fullgörande av sin upplysnings- plikt enligt ovan förfarit svikligt eller i strid mot tro och heder, är avtalet ogiltigt enligt vad som sägs i lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område och Europeiska ERV fritt från ansvar för försäkrings- fall som inträffar därefter. Har försäkringstagaren annars uppsåtligen eller av oaktsam- het eftersatt sin upplysningsplikt och kan Europeiska ERV visa att Europeiska ERV inte skulle ha meddelat försäkring om upplysningsplikten hade fullgjorts, är Europeiska ERV fritt från ansvar för inträffade försäkringsfall. Kan Europeiska ERV visa att man skulle ha meddelat för- säkring mot högre premie eller i övrigt på andra villkor än som avtalats, är dess ansvar begränsat till vad som svarar mot den premie och de villkor i övrigt som har avtalats. Har Europeiska ERV inte tagit återförsäkring som annars skulle ha tecknats, skall ansvaret anpassas efter detta. Europeiska ERV ansvar faller inte bort eller begränsas enligt andra stycket, om Europeiska ERV när upplysningsplikten eftersattes insåg eller borde ha insett att lämnade uppgifter var oriktiga eller ofullständiga. Detsamma gäller om de orik- tiga eller ofullständiga upplysningarna saknade eller senare har upphört att ha betydelse för avtalets innehåll.

  • Tillämplig lag och tvistelösning Rättigheter och skyldigheter enligt Kontraktet regleras av svensk rätt med undantag av dess lagvalsregler.

  • Tillämplig lag och tvistlösning Tvist avseende giltighet, tolkning eller tillämpning av avtalet och dessa allmänna villkor ska i första hand lösas genom förhandlingar mellan parterna. Om sådana förhandlingar inte leder till att tvisten avgörs kan tvisten på kundens begäran prövas av Allmänna Reklamationsnämnden, vars beslut är en rekommendation till parterna om hur tvisten bör lösas. Tvisten kan även prövas av allmän domstol eller annan enligt författning behörig instans.

  • Om vi inte kommer överens Om du inte är nöjd med ett beslut eller hanteringen av ett ärende är vi naturligtvis beredda att ompröva ärendet. Kontakta i första hand den handläggare som haft ansvar för ditt ärende eller vår klagomålsansvariga/kundombudsman. Till Allmänna reklamationsnämnden kan du vända dig med tvistefrågor som inte är av medicinsk karaktär.

  • Tillämplig lagstiftning Aktierna ges ut under aktiebolagslagen (2005:551) och regleras av svensk rätt.

  • Tvist och tillämplig lag Tvist i anledning av Avtaletska avgöras av allmän domstol, varvid svensk rätt ska tillämpas.

  • Tillämplig lag och domstol På detta kreditavtal ska svensk rätt vara tillämplig. Tvister med anledning av detta avtal ska avgöras av svensk domstol. Banken har dock rätt att väcka talan vid domstol i annat land.

  • Tillämplig lag och behörig domstol För försäkringsavtalet ska svensk lag gälla. Tvist angående avtalet ska prövas av svensk domstol. Detta gäller även om tvisten avser Skada som inträffar utomlands. Det finns även möjlighet att få eventuell tvist prövad av Allmänna reklamationsnämnden, Box 174, 101 23 Stockholm, telefon 00- 000 000 00. Försäkrad har slutligen även möjlighet att väcka talan mot försäkringsgivaren vid allmän domstol.

  • Söndagsarbete 1. Med söndagsarbete avses arbete som utförs på en söndag, övrig kyrklig helgdag, första maj och självständighetsdagen. För söndagsarbete betalas utöver den lön som i övrigt utbetalas för ifråga varande tid enkel grundlön såsom söndagsförhöjning.

  • Intyg om uttagen semester När tjänstemannens anställning upphör har han rätt att erhålla intyg som utvisar hur många av de lagstadgade 25 semesterdagarna han har tagit ut under innevarande semesterår. Arbetsgivaren skall lämna intyget till tjänstemannen senast inom en vecka från det att tjänstemannen har begärt att få intyget. Om tjänstemannen har rätt till flera semesterdagar än 25 skall den överskjutande semestern i detta sammanhang anses ha uttagits först.