Sammanfattning och slutsatser. Avtal av den typ som är föremål för denna uppsats är oreglerade i svensk rätt. Det är emellertid inte detsamma som att säga att svensk rätt inte har förmåga att hantera avtalstypen. Tack vare de principer som utvecklats inom avtalsrätten genom närliggande lagstiftning, rättspraxis och framförallt doktrin, erbjuder svensk rätt flexibla – om än formellt sett mindre förutsebara – redskap att tillämpa i olika typer av frågor. I de flesta fall för tillämpningen av avtalsrättsliga principer dessutom med sig lösningar motsvarande de som SGECC Design erbjuder. Liksom enligt SGECC Design finns i svensk rätt möjligheter att göra gällande en prekontraktuell skyldighet för formgivare att varna beställaren, om det är så att formgivaren inser att särskild expertis är nödvändig för att genomföra uppdraget på ett sätt som överensstämmer med beställarens förväntningar. Det finns, i likhet med enligt SGECC Design, enligt svensk rätt en skyldighet för beställaren att samarbeta med sin uppdragstagare. Huruvida det innebär att han i allmänhet måste anlita sådan särskild expertis som formgivaren upplyst honom om, är emellertid mindre klart. Enligt svensk rätt anses uppdragstagaren ha ett metodansvar och en skyldighet att visa beställaren omsorg, vilket i stort sett överensstämmer med vad som stadgas i SGECC Design. Huruvida uppdragstagaren dessutom har en skyldighet att möjliggöra ett visst resultat är mindre klart. För produktutvecklings- och designavtalens del finns det mycket som talar för ett sådant ansvar, åtminstone som utgångspunkt. Resultatansvaret kan möjligen utgöra en skillnad från vad som gäller enligt svensk rätt, men är en ändamålsenlig lösning för avtalstypen. I fråga om formgivarens överlämnande av designen och om beställarens mottagningsskyldighet finns vissa skillnader mellan SGECC Design och de lösningar som svensk rätt möjliggör. Dessa skillnader rör emellertid snarare vilken utgångspunkt man väljer och inte lika mycket vilket resultat som uppnås. Medan man i SGECC Design väljer att klassificera beställarens underlåtenhet att motta designen som ett avtalsbrott, ligger det enligt svensk rätt närmare tillhands att anse att beställaren får stå konsekvenserna av sin underlåtenhet utan att formgivaren pga. beställarens underlåtenhet tillåts hamna i ett sämre läge än om beställaren fullgjort sin skyldighet. När det gäller formgivarens skyldighet att förvara dokumentation saknas i svensk rätt tillräckligt underlag för att göra någon egentlig jämförelse. Vad gäller ...
Sammanfattning och slutsatser. Genomförandet av de åtgärder som har planerats inom ramen för de regionala tillväxtavtalen har kommit igång. 18 län redovisar att per den 15 september 2000 har be- slut tagits om totalt 2 585 miljoner kronor. Av informa- tionen från 15 av länen framgår att staten (49 %), den privata sektorn (25 %) och kommunerna (8 %) är de största fnansiärerna. EU-medel uppgår hittills endast till 6 % men väntas öka i takt med att strukturfondspro- grammen genomförs i ökad utsträckning. Den fnansiella informationen är ofullständig och skall tolkas försiktigt. • Länsarbetsnämnderna och länsstyrelser/självstyrelse- organ svarar för 42 % respektive 36 % av den statliga fnansieringen. Statens fnansiella engagemang varie- rar mellan länen, är störst i Norrbotten och lägst i Uppsala län. Uppsala tillsammans med Stockholm och Västra Götaland är de län som uppvisar störst antal olika fnansiärer till sina tillväxtavtal. • Tillväxtavtalen i 18 län omfattar sammanlagt 1 624 olika projekt. I genomsnitt avsätter man 1,5 miljoner kronor per projekt. Hälften av medlen går till insatser för företagsutveckling och entreprenörskap. En fjärde- del av medlen satsas på kompetensutveckling och forskning och utveckling. • Tillväxtavtalen leder till att offentliga och även privata resurser som satsas för att främja tillväxt och syssel- sättning blir synliga. • Enligt en majoritet av samordnarna bidrar tillväxtavta- len till effektivare samordning av resurser för regional tillväxt. De får stöd i sin uppfattning av närmare 70 % av företrädare för stat, företagsorganisationer och landsting. Däremot instämmer endast 30 % av företagen i detta. • Tillväxtavtalen har medverkat till att s.k. en-dörr-in- lösningar bildas i några län. Arrangemanget skall dels underlätta för företag, organisationer m.fl. som ansöker om projektmedel, dels fungera som ett gemensamt forum för fnansiärer att diskutera projektansökningar och bedöma om de överensstämmer med det regiona- la tillväxtavtalets mål och intentioner. • Statens roll som medfnansiär av tillväxtavtalen upp- fattas som otydlig och olika statliga aktörer har skilda uppfattningar om vilken deras roll i avtalsarbetet är. Detta har i sin tur skapat en osäkerhet kring proces- sen. Tillväxtavtalets värde som ett instrument för regionala förhandlingar anses vara begränsat. • En förutsättning för att de regionala tillväxtavtalen skall kunna vidareutvecklas som instrument för sam- ordning av resurser för regional tillväxt och sysselsätt- ning är att de statsfnansie...
Sammanfattning och slutsatser. I ett land som Bangladesh fungerar inte hela den demokratiska processen. De lagar som arbetarna inte känner till existerar oftast inte heller i realiteten utan bara som paragrafer. En stor bidragande orsak till att de inte alltid efterföljs kan vara korruptionen, och att kontrollen av att reglerna efterföljs på arbetsplatser inte är speciellt omfattande. H&M kan mycket väl vara en pådrivande faktor till att stärka demokratiska normer och förbättra lagstiftningen. Multinationella företag som agerar på den globala arenan, speciellt i utvecklingsländer som är institutionellt svaga, kan till viss del komma att agera som en sorts politiska aktörer. Detta eftersom man arbetar med frågor som berör ökade levnadsstandarder, fattigdom, arbetsrätt och utbildning. Frågor som inte ska ses som några avskärmande problem. När lagarna implementeras genom Global Framework Agreement kan det vara problematiskt att det sker genom en icke-demokratiskt vald aktör. Det kan däremot stärka tilliten till demokratin och den bangladeshiska regeringen eftersom det ändå synliggör resultatet av politiskt arbete. Att ha kunskap om de arbetsrättsliga lagarna skapar dessutom en medvetenhet hos den enskilde arbetaren. Den information som skall förmedlas via Global Framework 240 ibid. s.1. 241 ibid. s.1. Agreement ger arbetstagarna en bra kunskapsbas gällande sina rättigheter och en möjlighet att arbeta för förbättrade sådana. Avtalet i sig är inte en mirakellösning för de problem som uppstått, och fortfarande uppstår, för världens arbetstagare. Istället är avtalet ett unikt bidrag som ger arbetstagarna en röst och ett inslag som kan stärka demokratin. Avtalet bör ses som ett verktyg och om det implementeras och underhålls på rätt sätt kan det vara grunden till en förtroendefull, konstruktiv och ansvarstagande relation som i det långa loppet förbättrar arbetstagarnas levnadsstandard. Avslutningsvis är det viktigt att poängtera att denna studie enbart fokuserar på ett av många multinationella företag. Därför är det nästintill naivt att kunna dra några generella slutsatser om hur Code of Conduct eller Global Framework Agreement som redskap, eller H&M:s arbete med Corporate Social Responsibility för den delen, kan påverka arbetstagarnas arbetsvillkor. Studien kan snarare ses som ett bidrag till att förstå hur den internationella textilindustrins aktörer förändrar sitt arbete och hur internationella kollektivavtal kan vara en pådrivande faktor till förbättrad lagstiftning, och i sin tur öka levna...
Sammanfattning och slutsatser. Anledningen till att Xxxxx Xxxxxx-målet blev så uppmärksammat var naturligtvis mycket tack vare huvudpersonen själv, men också att det kom i en tid då frågan diskuterades i avhandlingar och artiklar. Mot bak- grund av denna diskussion och tidigare praxis formulerade högsta instans en kort, men kärnfull, dom. Det finns sålunda all anledning att tro att den skrevs med ett stort bakomliggande intentionsdjup. Lägger man därtill att omständigheterna är enkla att begripa, princip- frågan i domen är klar och utgången lätt att förklara, så har man ett klart och handfast prejudikat, som kan användas som riktmärke i mycket mer