BILDANDE AV TESTEBOSKOGENS NATUR- RESERVAT
Förslag till beslut
Dnr 00XXX0000 2012-10-19
BILDANDE AV TESTEBOSKOGENS NATUR- RESERVAT
Beslut
För att tillgodose och uppnå syftet med naturreservatet förordnar Gävle kom- mun med stöd av 7 kap. 5, 6 och 30 §§ miljöbalken samt 22 § förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. att nedan angivna föreskrifter ska gälla för naturreservatet (se Föreskrifter för naturreservatet).
Slutligen fastställer Gävle kommun med stöd av 3 § förordningen om områdes- skydd enligt miljöbalken m.m. skötselplan enligt bilaga 3 för naturreservatets långsiktiga vård. Förvaltare för naturreservatet ska vara Gävle kommun.
Förevarande beslut träder i kraft när det vinner laga kraft. Föreskrifterna en- ligt punkten C om rätten att färdas och vistas inom naturreservatet och om ordningen i övrigt inom naturreservatet träder dock i kraft den dag som fram- går av kungörelsen i ortstidning samt Post- och Inrikes Tidningar, och dessa föreskrifter gäller därvid enligt 7 kap. 30 § andra stycket miljöbalken omedel- bart, även om de överklagas.
Gävle kommun Samhällsbyggnad Gävle 801 84 Gävle Besök Xxxxxxxxxx 00 Xxxxx 000-00 00 00 Fax 000-00 00 00 xxxxx.xxxxxx@xxxxx.xx xxx.xxxxx.xx
Uppgifter om naturreservatet
Benämning: | Testeboskogens naturreservat |
NVR-id: | 21- 2031029 |
Kommun: | Gävle |
Karta: | Ekonomisk karta 13H 6f (Fredriksskans), 13H 7f (Hillesjön) och 13H 6e (Strömsbro) |
Lägesbeskrivning: | 5 km NNO om Gävle centrum, se bifogad över- siktskarta (bilaga 2) |
Centrumkoordinater (Rikets nät, RT 90): | X: 6733995 Y: 1576415 |
Gräns: | Se bifogad beslutskarta (bilaga 1) och bryt- punktskarta (bilaga 5). |
Fastigheter och markägare: | Fredriksskans 2:1 Gävle kommun Fredriksskans 15:1 Gävle kommun Fredriksskans 15:2 Gävle kommun Fredriksskans 15:3 Gävle kommun Fredriksskans 17:1 Gävle kommun |
Areal: | Total areal 393 ha Landareal 393 ha Produktiv skogsmark 356 ha |
Förvaltare: | Gävle kommun |
Friluftsliv: | Området är av mycket stort intresse för frilufts- livet. |
Syftet med naturreservatet
Syftet med naturreservatet är att tillgodose det ickemotoriserade friluftslivets behov av områden för motion, skidåkning, vandring, bär- och svampplockning i tätortsnära natur. Syftet är också att genom anpassad skogsskötsel öka den biologiska mångfalden. Ett tredje syfte är att bevara de kulturhistoriska värden som finns i reservatet. På detta sätt bidrar området till att uppfylla det natio- nella miljökvalitetsmålet ”Levande skogar” vad avser miljömålets samtliga fyra komponenter: skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas, den biologiska mångfalden ska bevaras, kulturmiljövärden ska värnas och skogens sociala värden ska värnas. Viktiga delmål är att det i reservatet finns ett flertal väl underhållna stigar och spår för motionärer och vandrare, att viktiga struk- turer för biologisk mångfald som grov död ved och gamla grova träd ökar i reservatet, att skogsmarkernas öppna karaktär bibehålls, att lövträdens andel ökar i samtliga bestånd, att viktiga arter som tjäder, järpe, sparvuggla och pärluggla finns och häckar i området samt att de kulturhistoriskt viktiga miljö- erna hålls hävdade och vårdade.
• Exploateringar och arbetsföretag förhindras så att områdets karaktär av oexploaterat skogsområde bibehålls.
• Sköta och underhålla ett system av stigar, skidspår, motionsspår och elljus- spår med tillhörande anläggningar.
• Anlägga ett antal parkeringsplatser för att öka områdets tillgänglighet.
• Sköta skogsmarken på ett sådant sätt att skötseln inte kommer i konflikt med friluftslivet samt att den biologiska mångfalden ökar.
• Bevara ett antal områden utan skogliga åtgärder så att de kan utvecklas mot naturskog.
• Sköta och restaurera ett antal kulturhistoriskt värdefulla miljöer så att des- sa blir pedagogiska exempel och estetiskt tilltalande.
Föreskrifter för naturreservatet
Föreskrifterna under A och C nedan utgör inte hinder för förvaltaren av natur- reservatet att utföra de åtgärder som behövs för att uppnå syftet med naturre- servatet, som framgår av föreskrifterna B1-B8 nedan och som preciseras i fast- ställd skötselplan. Inte heller utgör föreskrifterna hinder för Gävle kommun eller av Gävle kommun utsedd uppdragstagare att utföra inventeringsverk- samhet, nödvändig insamling av bestämningsmaterial, eller annan dokumen- tation av växt- och djurliv, andra naturförhållanden och friluftsliv inom natur- reservatet.
Föreskrifterna utgör inte hinder för normalt underhåll av vägar, elledningar, teleledningar, stigar, motionsspår, elljusspår, vindskydd och eldstäder eller att preparera skidspår med motorfordon. Föreskrifterna utgör inte heller hinder för normalt nyttjande och skötsel av tomtmarken vid arrendestället Kulan.
Föreskrifterna utgör efter anmälan om samråd till kommunen inte hinder för restaurering och utveckling av befintliga motionsspår.
A. Föreskrifter enligt 7 kap. 5 § miljöbalken om inskränkningar i rätten att använda mark- och vattenområden
Utöver vad som gäller enligt andra författningar är det förbjudet att
1. uppföra byggnad, brygga, bro, mast, antenn, torn, campingplats, luft- eller markledning, stängsel, hägnad eller annan anläggning,
2. anlägga väg, stig, spår eller parkeringsplats utöver de som anges i sköt- selplanen,
3. bedriva vattenverksamhet, som t.ex. att utföra vattenreglering eller leda bort vatten,
4. bedriva täkt, anordna upplag, borra, mejsla, måla, spränga, gräva, schakta, dämma, tippa, fylla ut, dika, dikesrensa, muddra, eller på annat sätt skada mark och block,
5. bedriva mineralutvinning,
7. framföra motordrivet fordon annat än på väg som är avsedd för motor- fordonstrafik. Undantag gäller för älgdragare eller liknande som behövs för uttransport av större vilt från området vid den jakt som är tillåten i naturreservatet, liksom vid underhåll och utveckling av motionsspåren eller vid det skogsbruk som är tillåtet i reservatet,
8. ta upp hyggen större än 2 ha,
9. bedriva drivning av virke när förhållandena är sådana att det finns risk för stora markskador,
10. utföra transport av virke på stigar, spår och elljusspår utmärkta i ter- rängen eller i skötselplanen,
11. utföra skogsvårdsåtgärder när förhållandena är sådana att det finns risk för stora markskador,
12. sätta upp tavla, plakat, affisch, skylt eller göra inskrift,
13. plantera in eller sätta ut växt- eller djurart, annat än vid skogs- eller åkerbruk,
14. upplåta mark för militära övningar,
15. avverka tallar över 140 års ålder, sälgar, aspar, klibbalar och rönnar över 15 cm stamdiameter vid brösthöjd eller björkar över 35 cm stamdiame- ter vid brösthöjd.
Föreskrift 4 ovan utgör inte hinder för skötsel av motionsspåren. Föreskrift 4 utgör inte hinder för erforderlig dikesrensning vid åkrar och slåttermark som brukas. Föreskrift 6 utgör inte hinder för spridning av naturgödsel på åkrar som brukas. Föreskrift 12 utgör inte hinder för den skyltning om områdets natur- och kulturvärden som reservatsförvaltaren anser, inte heller utgör det hinder för skyltning/markering av motionsspår och stigar samt vägvisning.
B. Föreskrifter enligt 7 kap. 6 § miljöbalken om förpliktelser för ägare och innehavare av särskild rätt till fastighet att tåla visst intrång
För att tillgodose syftet med naturreservatet förpliktigas ägare och innehavare av särskild rätt till fastighet att tåla följande intrång.
1. Utmärkning av naturreservatets gränser enligt svensk standard (SIS 03 15 22) och Naturvårdsverkets anvisningar.
2. Uppsättning och underhåll av informationstavlor.
3. Anläggning, underhåll och markering av stigar, skidspår, elljusspår och rastplatser enligt karta bilaga 4a.
4. Genomförande av naturvårdsinriktade restaureringsåtgärder (av en- gångskaraktär) så som röjning av gran och ungt löv på tidigare intagor, röjning och iståndsättning av betesmarker, avverkning av gran för att skapa lövdominerade bestånd, enligt karta bilaga 4a.
5. Genomförande av återkommande skötselåtgärder så som röjning av betesmarker, röjning av buskar och träd på mark med öppen ört- och gräsdominerad vegetation, enligt karta bilaga 4a.
6. Skogsbruk med restriktioner, enligt karta bilaga 4b. En skogsbruksplan ska finnas som följer reservatsföreskrifterna och gällande skötselplan.
7. Områden för skolskog, scoutverksamhet eller liknande.
8. Undersökning och dokumentation av växt- och djurliv, andra naturför- hållanden och friluftsliv.
Utöver vad som gäller enligt andra författningar är det förbjudet att
1. framföra motordrivet fordon annat än på väg som är avsedd för motor- fordonstrafik,
2. ta ved. Endast egen medhavd ved eller ved från kommunens iordning- ställda vedförråd får användas,
3. bryta kvistar, fälla eller på annat sätt skada levande eller döda stående eller omkullfallna träd och buskar,
4. skada, plocka eller samla in växter och svampar. Bär-, matsvamp- och blomplockning för eget behov är dock tillåten, med undantag för fridlys- ta och rödlistade arter,
5. klättra i boträd, uppehålla sig nära rovfågelbo, lya eller gryt, samla in djur eller på annat sätt medvetet skada eller störa djurlivet,
6. sätta upp tavla, plakat, affisch, skylt eller göra inskrift,
7. skada fast föremål eller ytbildning, så som att omlagra eller bortföra sten eller därmed jämförligt,
8. använda området för militära övningar,
9. rida på elljusspår eller preparerade skidspår,
10. framföra snöskoter annat än på vägar avsedda för motortrafik som plo- gas på vintern,
11. cykla annat än på vägar, stigar och spår markerade på skötselkartan.
Föreskrifterna 1 och 5 ovan utgör inte hinder för innehavare av särskild rätt i samband med den jakt som är tillåten i naturreservatet. Föreskrift 3 utgör inte hinder för innehavare av jakträtt att, efter anmälan om samråd till kommunen, utföra röjning av pass och siktgator. Föreskrifterna 2, 3 0ch 7 ska inte vara till hinder för verksamhet inom område för skolskog, scouting eller liknade som regleras i nyttjanderättsavtal.
Ärendets handläggning
Under de senaste decennierna har ett behov identifierats om att långsiktigt säkerställa tätortsnära oexploaterad mark för det rörliga friluftslivet. Testebo- skogen är där ett högt prioriterat område.
I kommunens naturvårdsprogram (Gävle kommun 1998) är området med som ett område som bör ges prioritet för säkerställande.
I kommunens strategi för bildande av naturreservat (Gävle kommun 2007) beskrivs området (under namnet ”Lillgården”) mer utförligt. Vid framtagandet av strategin bestämdes att Hilleklack, som ligger direkt norr om området, inte skulle omfattas av reservatsutredningen eftersom markägarna motsatte sig detta.
Kommunen har under de senaste åren blivit kontaktade vid ett flertal tillfällen, framförallt av ”Gröna gruppen” inom Strömsbro fastighetsägareförening, om att området bör skyddas som naturreservat. ”Gröna gruppen” har varit be- hjälpliga med att leta fram kulturhistoriskt intressanta fakta och gjort inmät- ningar av kulturspår i området.
Under 2011 utfördes en översiktlig inventering av områdets natur- och kultur- värden av Pro Natura på uppdrag av Gävle kommun. Pro Natura har utifrån resultatet tagit fram ett förslag till reservatsbeslut med skötselplan. Ett nytt namn för området föreslås, ”Testeboskogens naturreservat”, med grund i gam- la kartdokument. Gävle kommuns namnberedning är, enligt minnesanteck- ningar från möte 2012-06-12, eniga om att Testeboskogens naturreservat är ett lämpligt namn.
Området ägs av Gävle kommun.
Ett normalt skogsbruk har bedrivits inom området. Skogsbruk kommer att fortgå även efter naturreservatsbildningen, men med extra hänsyn till, och utvecklande av, natur- och rekreationsvärden.
Gävle kommun skickade ut ett förslag till beslut för samråd under tiden 13 augusti-23 september 2012. 17 yttranden kom in. Här nedan redovisas syn- punkterna i förkortad form samt de ändringar som gjorts i det reviderade för- slaget.
Kultur- och fritidsnämnden, Barn- och ungdomsnämnden, Skogsstyrelsen och två personer från Lindbacka ställer sig positiva till/tillstyrker förslaget utan ytterligare synpunkter.
Tekniska nämnden bifaller bildandet av Testeboskogens naturreservat. De påtalar att Gävle Ryttarsällskap, som är en viktig intressent i området, saknas på sändlistan.
Gävle kommuns kommentar: Gävle Ryttarsällskap har själva hört av sig och fått förslagshandlingarna med förlängd svarstid till 4 oktober.
Byggnads- och miljönämnden tillstyrker bildande av naturreservatet. De fram- för följande synpunkter: en översyn bör göras av tillgång till sopkorgar och hundlatriner, cykelparkering med tak är önskvärt, en bevarande- och återväxt- plan bör finnas för värdefulla trädslag (exempelvis sälg) samt en tydligare ut- redning av eventuell påverkan på det rörliga friluftslivet, exempelvis befintliga skidspår, bör göras.
Gävle kommuns kommentar: Gävle kommun använder inte särskilda hundla- triner. En sopsorteringscentral likande den vid spårcentralen vid Hemlingby ska anordnas vid Skidstavallen liksom en cykelparkering. Skogsbruksplanen som upprättas utifrån reservatsföreskrifterna och skötselplanen kommer att styra hur återväxten av värdefulla trädslag sker. Alternativet att höja vattenni- vån i Igeltjärn är borttaget och därmed behövs ingen utredning av påverkan på friluftslivet.
Länsstyrelsen Gävleborg tillstyrker bildandet av Testeboskogens naturreservat. De tror att det kan vara positivt att begränsa storleken på hur stora slutavverk- ningar som får göras. Föreskrift A10 [A11 efter revidering] anser de även ska gälla vid kalavverkning. Länsstyrelsen föreslår att det skrivs in en möjlighet att skylta och markera stigar och spår under B-föreskrifterna. Vidare tycker de att skötselplanen innehåller väldigt många skötselområden, det kan bli en ineffek- tiv förvaltning. Den generella skrivningen om röjning av ett område om 10 meter längs stigar och spår bör skrivas om så att det inte innebär en så omfat- tande åtgärd. Vissa skötselområden saknar bevarandemål. Länsstyrelsen ser gärna att skrivningen om ”maximalt får ett uttag om 40% av virkesvolymen i beståndet göras under en 30-årsperiod” skrivs om så att det inte går att miss- uppfatta. De skickar med synpunkter och förslag på justeringar i flera av sköt- selområdena och att uppföljningen av biologiska bevarandemål behöver kompletteras. Länsstyrelsen tycker att friluftsliv ska anges som ett eget sköt- selområde.
Gävle kommuns kommentar: Beslut och skötselplan revideras enligt Länssty- relsens synpunkter utom i fråga att minska antalet skötselområden. Kommu- nens avsikt är att skogsbruksplanen ska upprättas utifrån reservatsbeslutet.
Exemplet Hemlingby naturreservat som Länsstyrelsen hänvisar till har vi inga goda erfarenheter av. När skogsbruksplanen som reservatsbeslutet hänvisar till där inte gäller längre blev det vissa komplikationer.
Länsmuseet Gävleborg ser positivt på att området avsätts som naturreservat. De påminner om att avverkning och andra skötselåtgärder ska utföras på ett sätt som inte skadar befintliga kulturhistoriska lämningar. Museet har ett för- slag till justering för bevarandemålen för skötselplanens område 7: ”alla bygg- nader är väl underhållna” kompletteras med ”på ett sådant sätt att deras kul- turhistoriska värde inte minskar”.
Gävle kommuns kommentar: Skötselplanen revideras enligt museets förslag.
Gävle Skidkamrater (GSK) har inget att invända mot att området blir naturre- servat. De visar på att föreslagna föreskrifter kommer att försvåra underhåll och omöjliggöra utvecklingen av spåren. Även preparering av skidspår försvå- ras av föreskrifterna.
Gävle kommuns kommentar: reservatsföreskrifterna ska inte inverka menligt på GSK:s verksamhet och deras skötsel av spår och anläggningar. Det revide- rade förslaget till beslut innehåller därför följande tillägg: ”Föreskrifterna ut- gör efter anmälan om samråd till kommunen inte hinder för restaurering och utveckling av befintliga motionsspår”, ett tillägg i § A7 och undantag av § A4 vid skötsel av motionsspår.
Gävleborgs Botaniska Sällskap (GÄBS) instämmer i syftet att tillgodose det ickemotoriserade friluftslivets behov av områden. De påpekar att det är viktigt att personalen som ska utföra skötselinsatser i området får adekvat utbildning för att det ska utföras på rätt sätt. GÄBS påtalar även att återväxten av grova träd måste säkerställas, särskilt för lövträd som har en begränsad livstid.
Gävle kommuns kommentar: Relevanta synpunkter som kommer att beaktas vid framtida skötsel av området, men har inte lett till några ändringar i det reviderade beslutsförslaget
Gävle Kyrkliga Scoutkårs stugstiftelse och Gävle Sjöscouter lämnar ett gemen- samt yttrande. De anser att deras scoutverksamhet inskränks med föreslagna föreskrifter. De vill kunna fortsätta att göra eldplatser vid hajker och övernatt- ningar i skogen, de vill hålla gläntan som de använder som friluftskyrka fri från uppväxande sly och göra en majkase på sista april av döda grenar och ris från skogen runt Hästmuren. De undrar vad som kommer att hända med parkering och vindskydd söder om Xxxxxxxxx.
Gävle kommuns kommentar: Scouternas verksamhet kommer inte att kunna fortsätta fullt ut som tidigare inom just detta område. För att mildra effekterna ändras föreskrifterna så att det generella eldningsförbudet tas bort och att det blir möjligt att upprätta ett nyttjanderättsavtal för särskilt utpekat område. Ett viktigt mål med reservatsbildningen är att öka mängden död ved i området, så scouternas majkase kommer inte att kunna byggas upp av material från natur- reservatet. Parkeringsplatsen och vindskyddet söder om Hästmuren ingår inte i reservatet, frågan skickas vidare till markförvaltaren.
Norrlandets Jaktklubb och Svenska jägareförbundet motsätter sig förbudet mot fågeljakt i en gemensam skrivelse. De önskar att reservatsgränsen ändras så att ett område för tjäderspel omfattas av reservatet. Svenska jägareförbun- det har också inkommit med en egen skrivelse där de påtalar att jakten som friluftsliv, främjande av biologisk mångfald och bevarande av kulturhistoria och landskapsbild inte omnämns eller tas hänsyn till i förslaget till reservats- beslut. Förbundet vill att förbudet mot fågeljakt slopas och att föreskrifterna inte ska vara till hinder för uppförande av jakttorn, röjning av pass och siktga- tor eller gödsling av viltåkrar.
Gävle kommuns kommentar: § A 14”…bedriva jakt på fågel”, tas bort för att Norrlandets Jaktklubb ska kunna fortsätta med sin jaktverksamhet fullt ut där det bl.a. ingår jakt på predatorer och vård av viltåkrar. Vad gäller tjäderspel- platsen så kommer den inte att ingå i reservatet, men den kommer att pekas ut i skogsbruksplanen för att inte påverkas negativt vid kommande skogsbruksåt- gärder. När det blir aktuellt med uppförande av jakttorn krävs tillstånd från
kommunen. Röjning av pass och siktgator får utföras av jaktklubben efter sam- råd med kommunen. Spridning av naturgödsel på åkermark blir tillåtet i och med ett tillägg under A-föreskrifterna.
Gävle skoterklubb har inget att erinra mot Testeboskogen naturreservat, men tycker det var tråkigt att de inte var med på sändlistan för samrådsutskicket och därför fick kort om tid för att svara.
En person har inkommit med ett yttrande om förbudet att cykla annat än på vägar och markerade stigar.
Gävle kommuns kommentar: Föreskrifterna justeras så att cykling är tillåten på alla vägar, stigar och spår markerade på skötselkartan.
Två gävlebor tycker att det är en utomordentligt bra idé att skydda området som naturreservat. De föreslår att det ska finnas cykelställ med tak och möjlig- het att låsa fast cykeln vid spårcentralen och de andra planerade parkerings- platserna.
Gävle kommuns kommentar: Skötselplanen revideras med tillägget att det ska finnas cykelställ vid Skidstavallen.
I en gemensam skrivelse från Hille IF, Spunkens förskola, Milbo-Varva skola, PRO Hille och Gävle Skidkamrater föreslås att en gångbro anläggs över Björ- kevägen i höjd med Hille IP.
Gävle kommuns kommentar: I dagsläget finns inga sådana planer, men kom- munen håller med om att det finns många fördelar med en sådan bro.
Efter samrådstiden uppmärksammade avdelningen Mark och exploatering att reservatsförslaget överlappar till viss del med ett förslag för bostäder i fördju- pad översiktplan för Avan-Fredriksskans.
Gävle kommuns kommentar: Reservatsgränsen justeras.
Ett samrådsmöte för allmänheten anordnades 20 augusti i Lillgården. Ett 30- tal personer kom och lämnade värdefulla synpunkter. Här redovisas synpunk- ter som inte återfinns ovan och som har föranlett ändringar i det reviderade beslutsförslaget. Strömsbro fastighetsägareförening påpekade att jättegrytorna inte finns beskrivna. I det reviderade förslaget omnämns de under rubriken Geologiska bevarandevärden i skötselplanen. Gävle Skidkamrater uttryckte farhågor för att spåren blir obrukbara om skötselplanens förslag att höja nivån på Igeltjärn genomförs. De påpekar även att det finns behov av dikesrensning- ar för att hålla spåren i brukbart skick. Alternativet att höja nivån på Igeltjärn har tagits bort i skötselplanen och ett tillägg efter A-föreskrifterna gör det möj- ligt att dikesrensa för spårens skull.
Möte med fyra medlemmar från släktföreningen Kulan hölls 19 september. Boningshuset och ett av uthusen vid Kulan omfattas inte av reservatsbestäm- melserna i förslaget. Gränsen ändras så att hela Kulan omfattas av samma bestämmelser. Förslaget förbjuder dikesrensning. Ändras så att dikesrensning får göras vid brukad åker- och slåttermark.
Möte med ordförande i Gävle Skidkamrater hölls 21 september. De två vind- skydd som inte finns redovisade på skötselkartan kommer inte att läggas till på
grund av att de inte är placerade på tillräckligt attraktiva ställen. Skötselkartan ändras så att spår som främst används som skidspår, och har begränsad fram- komlighet sommartid, får en särskild markering. För att föreskrifterna inte ska vara till hinder vid skötsel, restaurering och utveckling av motionsspåren görs ett tillägg vid A-föreskrifterna.
Skälen för Gävle kommuns beslut
Enligt 1 kap. 1 § andra stycket miljöbalken ska densamma tillämpas så att bl.a. värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas och den biologiska mångfalden bevaras.
Enligt 7 kap. 4 § första stycket miljöbalken får Gävle kommun förklara ett mark- eller vattenområde som naturreservat i syfte att bevara biologisk mång- fald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områ- den för friluftslivet.
I 7 kap. 5 § miljöbalken, första och andra styckena anges följande. I ett beslut om att bilda naturreservat skall skälen för beslutet anges. I beslutet skall också anges de inskränkningar i rätten att använda mark- och vattenområden som behövs för att uppnå syftet med reservatet. Enligt tredje stycket får Gävle kommun meddela beslut om nya inskränkningar eller nya skäl för naturreser- vat om det behövs för att uppnå syftet med skyddet.
Enligt 7 kap. 6 § miljöbalken får Gävle kommun förplikta ägare och innehavare av särskild rätt till fastighet att tåla visst intrång om det behövs för att tillgodo- se syftet med naturreservatet.
Enligt 7 kap. 30 § första stycket miljöbalken jämfört med 22 § första meningen förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. får Gävle kommun meddela föreskrifter om rätten att färdas och vistas inom naturreservatet samt om ordningen i övrigt inom naturreservatet om det behövs för att tillgodose syftet med skyddet.
Kommunen skall enligt 3 § förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken
m.m. även fastställa en skötselplan för ett naturreservats långsiktiga vård.
Gävle kommun bedömer att cykling på vägar och markerade stigar och spår samt tältning ska vara tillåtet i naturreservatet. Ridning får utövas överallt utom på elljusspår och preparerade skidspår. Om någon av dessa aktiviteter skulle visa sig ha negativ påverkan på området kan den bedömningen dock komma att ändras.
Utredningen i ärendet
Beskrivning av området
Testeboskogen är ett småkuperat skogsklätt område där tallskog är det domi- nerade inslaget. Högre liggande marker täcks av blockrik morän medan sänkor är plana och utgörs av finsediment eller torv. Sänkorna har till stor del varit
fodermarker men är nu huvudsakligen igenväxta med skog av gran eller löv. Tallskogarna kännetecknas av att de är förhållandevis ljusa och har stort lövin- slag. I skogarna har bedrivits skogsbruk men påverkan i form av körskador och stora avverkningsytor är förhållandevis liten. Det saknas i stort sett gammal skog och förekomsten av grov död ved är begränsad. Spritt i hela området finns dock enstaka mycket gamla tallar.
I området finns ett antal mindre våtmarker samt en tallmosse. Den senare är det enda bestånd som har kvalitéer motsvarande nyckelbiotop.
I området finns också ett arrendeställe, Kulan, som är ett välbevarat småska- ligt odlingslandskap, även vad gäller byggnader.
Fågellivet är en typisk barrskogsfauna med förekomst av skogshöns som tjäder och järpe, och ugglor som sparvuggla och pärluggla.
Kännetecknande för större delen av området är att det har ett tätt nät av stigar, spår och elljusspår anlagda för motionärer, skidåkare, vandrare och andra som rör sig i området. Området nyttjas i mycket hög utsträckning av det rörliga friluftslivet och det ideella föreningslivet.
Beskrivning av prioriterade bevarandevärden
Följande kvalitéer och växt- och djursamhällen är särskilt viktiga att bevara
• Skogsområde lämpligt för friluftsliv, motion och rekreation
• Ljus talldominerad skog med gamla träd och grov död ved
• Lövrika barrskogar
• Kulturmiljöer med äldre odlingslandskap och rester efter äldre fodertäkter
Andra sakförhållanden av betydelse för beslutet
Området är ett större sammanhängande skogsområde som genom anpassad skötsel kommer att öka den biologiska mångfalden. Området bidrar därmed till att uppfylla miljökvalitetsmålet ”Levande skogar”.
Gävle kommuns bedömning och intresseprövning
Bedömning
Gävle kommun bedömer att bedrivande av normalt skogsbruk, andra arbetsfö- retag eller anläggningar ej går att förena med bevarande av områdets värden och målsättningen för skyddet. Området är av mycket stor betydelse för fri- luftslivet. Det är därför enligt Gävle kommuns bedömning ett område som i enlighet med 1 kap. 1 § miljöbalken bör skyddas som naturreservat enligt 7 kap. 4 § miljöbalken. Att så sker bedöms vara förenligt med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenområdena enligt 3 och 4 kap. miljöbalken.
Området omnämns som viktigt för friluftslivet i ÖP 90. Delar av området är utpekat som tätortsnära friluftsområde i fördjupad översiktplan för Avan- Fredriksskans från år 2004. Gävle kommun bedömer därför att bildandet av naturreservatet överensstämmer med intentionerna i kommunens översikts- plan.
Enligt Gävle kommuns mening är föreskrifterna anpassade till naturreserva- tets syfte och bevarandevärdena i området.
I reservatsbildningsprocessen ingår som en del att i alla frågor göra en avväg- ning mellan enskilda och allmänna intressen med den utgångspunkten att det ska finnas en rimlig balans mellan de värden som ska skyddas genom förbu- det/inskränkningen, och den belastning som förbudet/inskränkningen har för den enskilde. Gävle kommun menar att den avgränsning av naturreservatet och de inskränkningar som gjorts i rätten att använda mark- och vattenområ- den är nödvändiga, och att de inte går längre än vad som krävs för att uppnå syftet med naturreservatet. Gävle kommun har beaktat proportionalitetsprin- cipen.
Vid avvägning enligt 7 kap. 25 § miljöbalken har Gävle kommun funnit att föreskrifterna inte går längre än vad som krävs för att syftet med naturreserva- tet ska tillgodoses.
Upplysningar
Gävle kommun ska bedriva tillsyn över naturreservatet. I tillsynen ingår att tillse att reservatsföreskrifterna följs.
Av 29 kap. 2 och 2 a §§ miljöbalken följer bland annat att det kan medföra straffansvar att orsaka skada i eller bryta mot föreskrift som meddelats för ett naturreservat.
Har någon vidtagit åtgärd i strid mot meddelad föreskrift, kan Gävle kommun enligt 26 kap. 9 och 14 §§ miljöbalken vid vite förelägga om rättelse.
Eftersom naturreservatet syftar till att bevara biologisk mångfald ska eventuel- la vindfällen och stormskadad skog lämnas. Bestämmelserna i 5, 6 och 10 §§ skogsvårdslagen (1979:429) ska inte tillämpas inom naturreservatet.
Hur man överklagar
Detta beslut kan överklagas hos Länsstyrelsen Gävleborg, se bilaga 7 om hur man överklagar.
Beslut i ärendet har fattats av Kommunstyrelsen i Gävle. I den slutliga hand- läggningen har biolog Xxxxx Xxxxxxxxx, markförvaltare Xxxx-Xxxx Xxxxxxxxxx
Testeboskogens naturreservat - Beslutskarta
Gävle kommun Samhällsbyggnad Gävle 801 84 Gävle Besök Xxxxxxxxxx 00 Xxxxx 000-00 00 00 Fax 000-00 00 00 xxxxx.xxxxxx@xxxxx.xx xxx.xxxxx.xx
Testeboskogens naturreservat - Översiktskarta
Gävle kommun Samhällsbyggnad Gävle 801 84 Gävle Besök Xxxxxxxxxx 00 Xxxxx 000-00 00 00 Fax 000-00 00 00 xxxxx.xxxxxx@xxxxx.xx xxx.xxxxx.xx
Förslag till skötselplan
Dnr 00XXX0000 2012-10-19
SKÖTSELPLAN FÖR TESTEBOSKOGENS NATUR- RESERVAT
1. BESKRIVNINGSDEL
1.1 Administrativa data
Objektnamn | |
NVR-id | 00-0000000 |
Län | Gävleborgs län |
Kommun | Gävle kommun |
Arealer: | Total areal 393 ha Därav landareal 393 ha Produktiv skogsmark 356 ha |
Naturtyper landareal (enligt Metrias naturtypskartering KNAS): | Tallskog 140 ha Granskog 40 ha Barrblandskog 100 ha Barrsumpskog 17 ha Lövblandad barrskog 37 ha Triviallövskog 16 ha Lövsumpskog 1 ha Hygge 31 ha Jordbruksmark 2 ha Övrigt 9 ha |
Prioriterade bevarandevärden: Markslag Naturtyper Strukturer Arter | Skog, äldre odlingsmark Tallskog, lövrik barrblandskog, tallmosse Gamla tallar, kulturhistoriska spår Svampar Cortinarius violaceus, violspindling (S) Hydnellum peckii, skarp dropptaggsvamp (S) Hydnellum ferrugineum, dropptaggsvamp (S) Lavar Hypogymnia farinacea, grynig blåslav (S) |
Gävle kommun Samhällsbyggnad Gävle 801 84 Gävle Besök Xxxxxxxxxx 00 Xxxxx 000-00 00 00 Fax 000-00 00 00 xxxxx.xxxxxx@xxxxx.xx xxx.xxxxx.xx
Friluftsliv | Mossor Pseudobryum cinclidioides, källpraktmossa (S) Kärlväxter Botrychium lunaria, låsbräken (NT) Carex elongata, rankstarr (S) Dactylorhiza maculata, Jungfru Marie nycklar (S) Hepatica nobilis, blåsippa (S) Paris quadrifolia, ormbär (S) Carex pseudocyperus, slokstarr Origanum vulgare, kungsmynta Insekter Aromia moschata, myskbock (S) Fåglar Picoides tridactylus, tretåig hackspett (NT) Strix nebulosa, lappuggla (NT) Glaucidium passerinum, sparvuggla* Picus canus, gråspett* Tetrastes bonasia, järpe* Tetrao tetrix, orre* Tetrao urogallus, tjäder* Däggdjur Canis lupus, varg (CR) Lynx lynx, lo (NT) Området har högsta bevarandevärde för skidåkning, motion, vandring, mountainbikeåkning och högt beva- randevärde för bär- och svampplockning. |
Bebyggelse och anläggningar | I området finns ett omfattande nät av stigar och spår för motion och friluftsliv i form av elljusspår, längre motions- och skidspår, samt vandringsstigar. Två vindskydd finns utmed spåren. I området ingår flera grusvägar och ytterligare vägar följer reservatets gräns. Kulturhistoriska värden finns i form av bevarad äldre odlingsmark med välhållna byggnader. Två ledningsrätter finns i områdets västra del och ett servitut för väg till fastigheten Fredriksskans 15:17 |
NT = nära hotad, VU = sårbar, CR = akut hotad enligt rödlistan 2010 S = signalart
* = Upptagen i EU:s fågeldirektiv
1.2 Historisk och nuvarande mark- och vattenanvändning
Hela Testeboskogen donerades till Gävle stad 1602 av Xxxx XX och har sedan dess varit i stadens ägo. Dessförinnan hörde det till Testebo bys bönder och var denna bys utmarker. Denna by har efter donationen försvunnit men namnet lever kvar i t.ex. Testeboån och Testebovallen. Det berörda området benämn- des Testeboskogen på kartor in på 1900-talet.
1.3.1 Biologiska bevarandevärden
Biologiska bevarandevärden är knutna till trädklädd mark, skog. Ett område med äldre skog på Hocksjömossen är av högt bevarandevärde. Två mindre, odikade tallmyrar har också vissa naturvärden. Några områden med lövrik, mogen blandskog på god mark har vissa naturvärden och har mycket god ut- vecklingspotential. I ett större landskapsperspektiv är den stora mängden ljus och tämligen öppen tallskog med gamla överståndare värdefullt. Större delen av skogsmarken har god potential att utveckla högre naturvärden, även med ett skogsbruk.
1.3.2 Kulturhistoriska bevarandevärden
Ett välbevarat kulturlandskap finns runt det lilla arrendestället Kulan. Såväl hävd som byggnader är i gott skick med flera bevarade kulturelement. Bevarad bebyggelse från fäbodbruk finns i Hocksjö fäbodar. Av kulturhistoriskt intresse är också den stora mängden spår av s.k. intagor, fodermarker som delar av stadens befolkning nyttjade. Vid en del av intagorna finns husgrunder och andra lämningar. I hela området finns gott om äldre brukningsvägar och i den sydvästra delen finns Gamla Bönavägen som användes av gävleborna vid fär- der mot Norrlandet.
1.3.3 Geovetenskapliga bevarandevärden
Området har måttliga geologiska värden och dessa har inte varit grundläggan- de för reservatsbeslutet. Ett mindre klapperstensfält finns mellan Hästmuren och Höghällsvägen. Två jättegrytor i form av rännor finns i området.
1.3.4 Bevarandevärden för friluftsliv
Området är av mycket stort intresse för friluftslivet. Här finns många motions- spår och skidspår, tre elljusspår samt ett par vindskydd. Spåren utgår från Skidstavallen och dessa används av motionärer, skidåkare, vandrare och mountainbikeåkare. I området finns ytterligare ett stort antal stigar som an- vänds av vandrare, bär- och svampplockare.
1.4 Källförteckning
Litteratur
Xxxxxxxxx, X. 2012: Naturinventering av Testeboskogen (naturområdet Lill- gården). Gävle kommun. – Pro Natura & Gävle kommun.
Xxxxxxxxx, X. 1956: Gävle stads tänkebok. – Gästriklands Kulturhistoriska Fö- rening. Särtryck ur Från Gästrikland 1955.
Gävle kommun 1998: Naturvårdsprogram för Gävle.
Gävle kommun 2007: Strategi för bildande av naturreservat i Gävle kommun.
– Kommunstyrelsens Mark-, miljö- och planberedning.
Gävle kommun 2010: Översiktsplan Norrlandet. Utställningshandling maj 2010.
Xxxxxxxx, X. 1999: Xxxxxx Xxxxx: en kraftkvinna i 1700-talets Gävle. – Bidrag till Gästriklands kulturhistoria Nr 5, Gävle, Gästriklands kulturhistoriska fö- ren.
Xxxxxxx, X. 2001: Dokumentation av Kulturmiljön kring Gamla Bönavägen. – Xxxxx X. X. Bengtsson AB. Xxxxx och teknik.
Xxxxxx, X. 1949: Till landställenas äldre historia i Gävle. – Från Gästrikland. Gästriklands Kulturhistoriska Förenings meddelanden 1949:53-98.
Xxxxxx, X. 1962: Testebo by och dess marker. – Från Gästrikland. Gästrik- lands Kulturhistoriska Förenings meddelanden 1962:95-112.
Xxxx-Xxxxxxx, X. 2001: Norrlandet. Kulturhistorisk bebyggelseinventering mellan Kullsand och Lugnet. Gävle stad, Gästrikland. Slutredovisning. – Länsmuseet Gävleborg 259/310.
Xxxxxxxx, X. 1888: Om jord hörande till och under Gefle Stad. Gävle, Gävlepos- tens tryckeri.
Xxxxxx, X. 1973: Sommarvillor utefter Gävlebuktens norra strand uppförda före 1900. – Uppsats för 3-betyg i konstvetenskap. Uppsala universitet.
Trafikverket 2011: Miljökonsekvensbeskrivning. Fredriksskansbanan – ny spåranslutning till Gävle Hamn. Gävle Kommun, Gävleborgs län. Samråds- handling 2011-10-26.
Övriga källor
Generalstabskartan kartbladet Gävle (1900). Ekonomisk karta 13E 6e Strömsbro (1954). Ekonomisk karta 13E 6f Fredriksskans (1954). Ekonomisk karta 13E 7f Hillesjön (1954).
Orienteringskarta över Norrlandet. Upprättad av Gävle OK 2002. Berggrundskarta 1:50 000, SGU.
Berggrundskarta 1:250 000, SGU.
Jordartskarta 1:50 000, SGU.
Karta över den till Xxxxxxxxx donerade jord innefattande Sörby, Gefle och Tes- tebo ägor. Sammandragen och utgiven är 1846 av Joh. Henr. Rosenbaum.
Gefle stad. Översiktskarta no 2. Över Gefle Stads Testebo Område. Samman- ställd år 1916 av stadsingenjör Xxxxxx Xxxxxxx.
Gefle Stads Registerkarta. Upprättad åren 1917-1920. (I 40 blad). Beskrifning öfver Gefle Stads Donationsjord av Wretar, Intagor, Nyodlingar Beteshagar År 1817.
Skogsbruksplan – beskrivning med karta. Upprättad under tiden 1905-1922. Gävle stads skogar. Skogsindelningsplan till Strömsbroblocket 1/1 1923-1/1 1943 (avser indelningen i ovanstående karta).
Skogsbruksplan upprättad 2008. Skogssällskapet. Uppgifter från inventeringen av Gästriklands flora Uppgifter från Artportalen.
2. PLANDEL
2. 1. Skötselområden med bevarandemål och åtgärder
Naturreservatet är indelat i 23 skötselområden, vilka utgår från den skötsel som ska genomföras. Skötselområdena är:
1: Lövrik barrblandskog med örtrik markflora väster om Lillgården
2. Igenväxningsmarker och hyggen i Testeboskogens västra och nordvästra del 3: Tallskogar vid Skidstavallen
4: Barrblandskogar mellan Kulan och Igeltjärnen
5: Igenväxningsmarker och lövskog på f.d. Storintagan 6: Björkskogar i Testeboskogens norra del
7: Odlings- och kulturlandskap runt Kulan 8: Igenväxt odlingslandskap norr om Kulan 9: Lövrik granskog runt Igeltjärnen
10: Igeltjärnen
11: Barrskog i Testeboskogens nordöstra del 12: Hygge på före detta intaga
13: Mindre tallmossar och tallkärr i Testeboskogens nordöstra del 14: Lövrik skog och igenväxningsmarker på Hästmurens intagomark 15: Hygge mellan Hästmuren och Kristinedal
16: Tallmosse på Hocksjömossen
17: Lövrik barrblandskog mellan Hocksjö fäbodar och Kristinedal 18: Viltåker och igenväxningsmark mellan Hocksjön och Kristinedal 19: Hocksjön
20: Fuktiga marker mellan Hocksjön och Hocksjö fäbodar
21: Lövrik barrskog och igenväxningsmark nordväst om Hocksjö fäbodar 22: Viltåker och igenväxningsmark vid Hocksjö fäbodar
23: Information och friluftsliv
Skötselplanens skötselområde 1: Lövrik barrblandskog med örtrik markflora väster om Lillgården 9,0 ha
Målbild
Lövrik barrskog med gamla träd och förhållandevis gott om död ved. Spår och stigar för friluftslivet finns i området.
Det är gynnsamt tillstånd när följande bevarandemål är uppnådda:
• Motionsspår ska vara väl markerade och underhållna.
• Död ved i olika former förekommer med minst 10 kubikmeter/hektar, med ett nedre gränsvärde på 5 kubikmeter, med minst 5 lågor per hektar, beräk- nat över hela skötselområdet.
Skötselåtgärder:
• Röjning av sly och avverkning av träd som på något sätt stör underhåll och skötsel av stigar och spår görs vart femte år, kom dock ihåg § A15.
• Skogsbruk med följande prioriteringar och inskränkningar:
Vid föryngringsavverkning ställs minst 120 tallar per ha som fröträd varav minst 20 tallar per ha sparas som evighetsträd. Vid röjningar och gallringar ska tall och löv prioriteras, gran ska i hög grad tas bort.
Öka mängden av gamla träd genom att spara alla gamla tallar (över 140 år), alla aspar, sälgar, klibbalar och rönnar över 15 cm diameter vid skogsåtgärder.
Alla riktigt grova björkar (diameter över 35 cm) sparas. Andelen äldre träd ska öka över tid.
Bevara naturligt uppkommen grov död ved (diameter på grövsta stället mer än 20 cm).
Plant område med igenväxningsmark efter intagor samt ett hygge i söder. Hela området är rikt på lövträd av olika slag. Asp, björk och sälg dominerar men rönn och hägg är vanliga. Inslag av tall och gran finns. På hygget i söder finns ganska mycket kvarlämnade lövträd och några tallar.
Målbild
Lövskog med enstaka tallar. Det är gott om död ved. Spår och stigar för fri- luftslivet finns i området.
Det är gynnsamt tillstånd när följande bevarandemål är uppnådda:
• Motionsspår ska vara väl markerade och underhållna.
• Död ved i olika former förekommer med minst 10 kubikmeter/hektar, med ett nedre gränsvärde på 5 kubikmeter, med minst 5 lågor per hektar, beräk- nat över hela skötselområdet.
Skötselåtgärder:
• Röjning av sly och avverkning av träd som på något sätt stör underhåll och skötsel av stigar och spår görs vart femte år, kom dock ihåg § A15.
• Gran avverkas enligt principen beståndsföryngring. De träd som ska avver- kas väljs ut, och detta bör ske genom stämpling. Andelen gran ska utgöra 10-20% av beståndet. Tall och löv lämnas utan åtgärder.
Skötselplanens skötselområde 3: Tallskogar vid Skidstavallen 23 ha Detta delområde domineras av tall i olika åldrar. Terrängen är förhållandevis kuperad med blockrika kullar. Markerna är torra till friska och av ristyp, men örter och piprör visar på förhållandevis näringsrika jordar.
Området ligger intill Skidstavallen och en mängd spår och stigar löper genom området.
Målbild
Äldre tallskog med gott om riktigt gamla träd och hålträd.
Spår för friluftslivet finns i stor mängd i området . I detta delområde är frilufts- livets intressen prioriterade före naturvårdsmålen.
Det är gynnsamt tillstånd när följande bevarandemål är uppnådda:
• Spår och anläggningar för friluftslivet är välskötta och väl underhållna.
Skötselåtgärder:
• Röjning av sly och avverkning av träd som på något sätt stör underhåll och skötsel av stigar och spår görs vart femte år, kom dock ihåg § A15.
• Skogsbruk med följande prioriteringar och inskränkningar:
Vid föryngringsavverkning ställs minst 120 tallar per ha som fröträd varav minst 20 tallar per ha sparas som evighetsträd. Vid röjningar och gallringar ska tall och löv prioriteras, gran ska i hög grad tas bort.
Öka mängden av gamla träd genom att spara alla gamla tallar (över 140 år), alla aspar, sälgar, klibbalar och rönnar över 15 cm diameter vid skogsåtgärder.
Alla riktigt grova björkar (diameter över 35 cm) sparas. Andelen äldre träd ska öka över tid.
Bevara naturligt uppkommen grov död ved (diameter på grövsta stället mer än 20 cm).
Skötselplanens skötselområde 4: Barrblandskogar mellan Kulan och Igeltjärnen 135,4 ha
Ett stort, huvudsakligen barrklätt område med småbruten topografi. De flesta bestånd domineras av tall men i några områden som tidigare varit intagor dominerar gran. Ett par hyggen och planteringar är så tätt bevuxna med fram- för allt björk att de är lövdominerade. Ett par mindre sänkor med sumpskog som ej tidigare uppodlats finns. En stor mängd stigar och spår för friluftslivet finns i området.
Målbild
Lövrik barrblandskog där tallen är det dominerande trädslaget på torr och frisk mark. I bestånden ska finnas gott om riktigt gamla tallar, björkar, aspar, sälgar och rönnar. Det ska finnas gott om grov död ved i beståndet, både stå- ende och liggande. Skogen är ljus och har god genomsikt. Dock är det naturligt att grandominerade bestånd på äldre intagor och sumpskogar inte har samma genomsikt. Spår för friluftslivet finns i området.
Det är gynnsamt tillstånd när följande bevarandemål är uppnådda:
• Motionsspår är väl markerade och underhållna.
• Död ved i olika former förekommer med minst 10 kubikmeter/hektar, med ett nedre gränsvärde på 5 kubikmeter, med minst 5 lågor per hektar, beräk- nat över hela skötselområdet.
Skötselåtgärder:
• Röjning av sly och avverkning av träd som på något sätt stör underhåll och skötsel av stigar och spår görs vart femte år, kom dock ihåg § A15.
• Skogsbruk med följande prioriteringar och inskränkningar:
Vid föryngringsavverkning av talldominerade bestånd ställs minst 120 tallar per ha som fröträd varav minst 20 tallar per ha sparas som evighetsträd.
Vid röjningar och gallringar ska tall och löv prioriteras och i hög grad lämnas kvar, gran ska i hög grad tas bort. På fuktig mark ska dock gran och löv prioriteras.
Öka mängden av gamla träd genom att spara alla gamla tallar (över 140 år), alla aspar, sälgar, klibbalar och rönnar över 15 cm diameter vid brösthöjd vid skogsåtgärder.
Alla riktigt grova björkar (diameter över 35 cm i brösthöjd) spa- ras.
Andelen äldre träd ska öka över tid.
Gran och xxxxx avverkas enligt principen beståndsföryngring. Bevara naturligt uppkommen grov död ved (diameter på grövsta stället mer än 20 cm).
Skötselplanens skötselområde 5: Igenväxningsmarker och lövskog på
x.x. Xxxxxxxxxxx 5,5 ha
Nordväst om Kulan finns en av områdets större gamla intagor – Storintagan. Elljusspåret korsar Storintagan både i dess norra och i dess södra delar. Bitvis är den igenväxt med ung klibbal, björk, sälg och gran. En del ytor är öppna med stark dominans av älgört. I de södra delarna, i kanten mot skogen, finns en del friskängsväxter som prästkrage, blodrot, häckvicker och fyrkantig jo- hannesört. Här växer även blåsippa i skogskanten liksom, den för växtplatsen otypiska arten, backskärvfrö. I kanterna mot den tidigare skogsmarken finns gamla träd av såväl löv- som barrträd.
Målbild
Bitvis öppen, bitvis lövträdsklädd mark. Gran och tall kan finnas i kantzonerna som ligger på gränsen mellan intagan och det som tidigare var skogsmark. På de öppna markerna ska finnas en förhållandevis artrik gräsmarksflora. På fuk- tig mark kan älgört vara dominant med skogssäv, videört och humleblomster. I kantzonerna ska finnas gamla träd av alla förekommande trädslag. Spår för friluftslivet finns i området.
Det är gynnsamt tillstånd när följande bevarandemål är uppnådda:
• Motionsspår är väl markerade och underhållna.
• Videört, humleblomster, prästkrage och fyrkantig johannesört finns rikt förekommande i området.
Skötselåtgärder:
• Röjning av sly och avverkning av träd som på något sätt stör underhåll och skötsel av stigar och spår görs vart femte år, kom dock ihåg § A15.
• All gran avverkas på det som tidigare varit fodermark, granar i kanten mot äldre skogsmark kan lämnas i viss grad med inriktning på äldre och grövre granar.
• Röjning av buskar och träd vart tionde år på de ytor som idag är öppna med fuktängsvegetation.
Skötselplanens skötselområde 6: Björkskogar i Testeboskogens norra del 6,0 ha
Unga björkskogar på mark som är fuktig till torr. I vissa delar är marken gräs- och örtrik med piprör, midsommarblomster och hagfibblor. I andra delar finns massvegetation av örnbräken. Längst i öster finns bestånd som är markke- miskt magrare med blåbär och även lingon. I den västra delen finns fuktig björkskog med bl.a. grenrör.
Målbild
Äldre björkskog med gott om stående grov död ved.
Det är gynnsamt tillstånd när följande bevarandemål är uppnådda:
• Motionsspår är väl markerade och underhållna.
Skötselåtgärder:
• Röjning av sly och avverkning av träd som på något sätt stör underhåll och skötsel av stigar och spår görs vart femte år, kom dock ihåg § A15.
• All uppkommande gran röjs bort vart femtonde år.
• Då björken nått en ålder kring 80 år kan 60 % av beståndets björkvolym avverkas. Resterande björkar lämnas utan åtgärd.
• Den avverkade ytan kan markberedas och sås med björk.
Skötselplanens skötselområde 7: Odlings- och kulturlandskap runt Kulan 2,8 ha
Markerna runt det lilla arrendestället Kulan bär en prägel av ålderdomligt odlingslandskap. Runt de välhållna byggnaderna finns ett antal små åkrar med öppna tegdiken. Runt dessa finns gräsmarksklädda bryn på blockrik mark.
Runt de öppna markerna finns gammelträd av tall, asp och björk. En trägärds- gård finns utmed vägen. Markerna runt åkrarna är delvis urgallrade och röjda.
Det finns gräsmarksväxter runt åkrar och vägar vid Kulan. Stor blåklocka, liten blåklocka, ängsklocka, åkervädd, flockfibbla och brudborste är några exempel. Brynväxter som skogsklöver och midsommarblomster finns rikligt.
Målbild
Välskött odlingslandskap med brukade små åkrar, öppna tegdiken och röjda kantzoner mot den omgivande skogen. Kantzonen ska vara en gradvis över- gång mot skog och här ska finnas gamla och mycket grova träd av tall, gran, asp, sälg, björk och rönn.
I kantzoner ska finnas gott om gräsmarksväxter.
Husen ska vara väl underhållna, vilket arrendatorn ansvar för.
Det är gynnsamt tillstånd när följande bevarandemål är uppnådda:
• Stor blåklocka, åkervädd, brudborste och vitmåra finns med goda före- komster i området.
• Alla byggnader är väl underhållna på ett sådant sätt att deras kulturhisto- riska värde inte minskar.
• Åkermarkerna ska skötas som åker och måste plöjas minst vart tionde år.
• Rovdjursstängsel ska sättas upp om behov finns.
• Trägärdesgården mot vägen ska underhållas.
• Bete är gynnsamt och kan ske under vissa år istället för vallodling.
• Xxxxxxxx och röjning för att skapa och bibehålla ett skogsbryn mot åkermar- ken.
• Gamla och grova träd av alla trädslag ska sparas vid alla skogliga åtgärder.
Skötselplanens skötselområde 8: Igenväxt odlingslandskap norr om Kulan 1,2 ha
Längst i norr finns gamla inägomarker som vuxit igen med lövträd och gran. En del lärkträd finns här. Här finns några mindre stenmurar. Gräsmarksfloran är här inte särskilt art- eller individrik.
Målbild
Glest trädklätt område som betas. Träden ska vara av hög genomsnittsålder och av såväl tall som lövträd. I fältskiktet ska det finnas gott om gräsmarksväx- ter.
Det är gynnsamt tillstånd när följande bevarandemål är uppnådda:
• Stor blåklocka, åkervädd, brudborste och vitmåra finns med goda före- komster i området.
Skötselåtgärder:
• Som engångsåtgärd röjes alla granar och det mesta av björk- och annat lövsly bort. Äldre träd sparas som hagmarksträd.
• Området stängslas med rovdjursstängsel.
• Området betas. Djurslag kan vara häst, nöt, get eller får.
• Röjning av uppkommande lövsly och gran vart tionde år.
Skötselplanens skötselområde 9: Lövrik granskog runt Igeltjärnen 19,9 ha
Detta område utgörs av stora ytor med igenväxta gamla odlingar på fuktig mark. Terrängen är i stort sett plan. Granskog dominerar med stort inslag av löv. Vissa av bestånden har en lövgeneration som är några tiotal år äldre än granen. Här finns också öppna ytor med älggräs som ännu ej vuxit igen med skog.
Målbild
Blandskog med stort innehåll av lövträd av framför allt xxxxx men också av asp. Det ska finnas gott om död ved av alla trädslag, såväl stående som liggan- de.
Det är gynnsamt tillstånd när följande bevarandemål är uppnådda:
• Motionsspår ska vara väl markerade och underhållna.
• Död ved i olika former förekommer med minst 10 kubikmeter/hektar, med ett nedre gränsvärde på 5 kubikmeter, med minst 5 lågor per hektar, beräk- nat över hela skötselområdet.
Skötselåtgärder:
• Gran tas ut genom selektiv huggning. 15 % av granarna sparas som evig- hetsträd vari ska ingå de grövsta träden.
• Björk tas ut genom selektiv huggning. 50 % av björkarna lämnas som evig- hetsträd. Alla björkar över 35 cm diameter i brösthöjd sparas. Alla övriga lövträd lämnas utan åtgärder.
• Skogsbruket ska ske med beståndsföryngring.
Skötselplanens skötselområde 10: Igeltjärnen 3,0 ha
Igeltjärnen är en sänkt sjö och numera ett sumpkärr. Det domineras av blad- vass med inslag av vasstarr och kråkklöver. Någon intressant art, t.ex. slok- starr, finns i tjärnens kanter. Längre upp mot fastmarken finns gott om gren- rör. Glasbjörk, viden och gran kantar Igeltjärnen.
Målbild
Öppet sumpkärr med gamla träd och viden i kanterna.
Det är gynnsamt tillstånd när följande bevarandemål är uppnådda:
• Endast naturlig påverkan på hydrologin.
Skötselåtgärder:
• Inga skötselåtgärder är för närvarande planerade i området.
Skötselplanens skötselområde 11: Barrskog i Testeboskogens nordöst- ra del 125,8 ha
Området domineras av stora arealer medelålders välskött tallskog. Markerna varierar från fuktiga till torra. Markkemiskt är dessa delar genomsnittligt nå- got magrare än Testeboskogens västra delar. Risen dominerar i de flesta be- stånd. Tallskogarna är i detta område av fattig ristyp, bitvis av torr typ med lingon och ljung, särskilt i riktning mot Hilleklack. Små ytor med tallmosse- vegetation finns i detta område – med lite äldre tall.
Utmed stigar och spår finns ställvis fläckar med gräsmarksvegetation. På mer näringsrik, frisk mark kan arter som rödblära, skogsvicker och hässlebrodd påträffas.
Några mindre intagor som mestadels är igenplanterade med gran finns fram- för allt i norr.
En i stort sett öppen mark efter en intaga finns närmare Hocksjö, längst i nordöst – större delen är dock utanför reservatet.
Målbild
Lövrik barrblandskog där tallen är det dominerande trädslaget på torr och frisk mark. I bestånden ska finnas gott om riktigt gamla tallar, björkar, aspar, sälgar och rönnar. Det ska finnas gott om grov död ved i beståndet, både stå- ende och liggande. Skogen är ljus och har god genomsikt. Dock är det naturligt
att grandominerade bestånd på äldre intagor och sumpskogar inte har samma genomsikt. Spår för friluftslivet finns i området.
Det är gynnsamt tillstånd när följande bevarandemål är uppnådda:
• Motionsspår ska vara väl markerade och underhållna.
• Död ved i olika former förekommer med minst 10 kubikmeter/hektar, med ett nedre gränsvärde på 5 kubikmeter, med minst 5 lågor per hektar, beräk- nat över hela skötselområdet.
Skötselåtgärder:
• Röjning av sly och avverkning av träd som på något sätt stör underhåll och skötsel av stigar och spår görs vart femte år, kom dock ihåg § A15.
• Skogsbruk med följande prioriteringar och inskränkningar:
Vid föryngringsavverkning ställs minst 120 tallar per ha som fröträd varav minst 20 tallar per ha sparas som evighetsträd. Vid röjningar och gallringar ska tall och löv prioriteras, gran ska i hög grad tas bort.
Öka mängden av gamla träd genom att spara alla gamla tallar (över 140 år), alla aspar, sälgar, klibbalar och rönnar över 15 cm diameter i brösthöjd vid skogsåtgärder.
Alla riktigt grova björkar (diameter över 35 cm i brösthöjd) spa- ras.
Andelen äldre träd ska öka över tid.
Gran och xxxxx avverkas enligt principen beståndsföryngring. Bevara naturligt uppkommen grov död ved (diameter på grövsta stället mer än 20 cm).
Skötselplanens skötselområde 12: Hygge på före detta intaga 2,5 ha Strax öster om de gamla fodermarkerna vid Igeltjärn finns en sänka med öp- pen mark. Här har funnits en intaga som varit planterad med gran. Denna gran har avverkats och nu finns här en del lövsly av främst klibbal och björk samt några kvarställda tallar i en tät gräsrik fuktängsvegetation. Hundäxing, strätta och kråkvicker är vanliga här.
Målbild
Lövskog av xxxxxxx, xxxxx och asp med gott om död ved.
Det är gynnsamt tillstånd när följande bevarandemål är uppnådda:
• Död ved i olika former förekommer med minst 10 kubikmeter/hektar, med ett nedre gränsvärde på 5 kubikmeter, med minst 5 lågor per hektar, beräk- nat över hela skötselområdet.
Skötselåtgärder:
• Röjning av sly och avverkning av träd som på något sätt stör underhåll och skötsel av stigar och spår görs vart femte år, kom dock ihåg § A15.
• All uppkommande gran röjs bort vart tionde år.
• Alla övriga träd lämnas utan åtgärder utom utmed stigar och spår.
Norr om Höghällsvägen ligger en liten tallmosse. Den är i stort sett opåverkad av diken. I de centrala delarna finns en mer öppen vegetation med glesare stå- ende, mer kortvuxna tallar och med växter som tyder på påverkan av mineral- rikt grundvatten. Kärrväxter som vattenklöver, stjärnstarr, taggstarr, trådstarr och slidstarr noterades här tillsammans med fläckigt nyckelblomster, öronvide och revlummer. I övrigt finns tallmosseväxter som odon, skvattram, tranbär och ljung. Söder om Höghällsvägen finns en annan odikad tallmosse med mindre mängd kärrväxter.
Målbild
Tallmossar och tallkärr med kärrväxter. En del av tallarna ska vara av hög ål- der.
Det är gynnsamt tillstånd när följande bevarandemål är uppnådda:
• Tio torrträd per hektar av tall med en diameter över 10 cm.
Skötselåtgärder:
• Inga skötselåtgärder är för närvarande planerade i området.
Skötselplanens skötselområde 14: Lövrik skog och igenväxningsmarker på Hästmurens intagomark 13,2 ha
De gamla fodermarkerna norr om scoutstugan vid Hästmuren är huvudsakli- gen på fuktig mark och här finns vidsträckta områden med älgört. En nästan helt öppen yta finns längst i norr mot Höghällsvägen. De gamla fodermarkerna är genomdragna av ett tätt nätverk av diken. Särskilt i kanterna växer intagor- na igen med gran, xxxxx, sälg och klibbal.
De gamla fodermarkerna kantas av blandskogar som mestadels domineras av tall. Väster om de gamla åkermarkerna är skogen bitvis lövdominerad – främst björk. I gränszonen mellan det som varit odlingsmark/fodermark och skogs- mark finns gott om gamla lövträd – asp och björk. I dessa kantzoner finns på några ställen en del äldre grov död ved, huvudsakligen som lågor.
Längre mot norr finns ett område med klibbalskog. Målbild
Ett i huvudsak lövklätt område med några öppningar med högörtsfuktängar. I
kantzonerna finns blandskog. Det ska finnas gott om gamla träd och död ved, såväl stående som liggande.
Det är gynnsamt tillstånd när följande bevarandemål är uppnådda:
• Motionsspår ska vara väl markerade och underhållna.
• Minst 2 ha ska kunna klassas som Natura 2000-typen lövsumpskog av fen- noskandisk typ (9080) med gynnsam bevarandestatus.
• I skogsklädda delar ska finnas död ved i olika former med minst 10 kubik- meter/hektar, med ett nedre gränsvärde på 5 kubikmeter, med minst 5 lå- gor per hektar, beräknat över hela skötselområdet.
Skötselåtgärder:
• Röjning av sly och avverkning av träd som på något sätt stör underhåll och skötsel av stigar och spår görs vart femte år, kom dock ihåg § A15.
• All gran avverkas på det som tidigare varit fodermark, granar i skogskan- terna kan lämnas. I områden med gott om död ved lämnas också gran utan åtgärder.
• Röjning av buskar och träd vart tionde år på de ytor som idag är öppna med fuktängsvegetation.
• Klibbalar och annat löv i beståndet lämnas utan åtgärder utom i de områ- den som i huvudsak är öppna.
Skötselplanens skötselområde 15: Hygge mellan Hästmuren och Kris- tinedal 12,7 ha
Ett stort hygge finns mellan Hästmuren och Kristinedal, totalt 12,5 ha. En del frötallar samt några vuxna lövträd har lämnats kvar i den sydvästligaste delen. På hygget kommer nu upp en mängd lövsly tillsammans med barrplantor. Det- ta ger en god förutsättning för att styra beståndet mot en lövrik tallskog. De flesta av de frötallar som lämnades vid föryngringsavverkningen har avverkats, endast närmast Hästmuren finns de kvar. Detta gör att endast ett begränsat antal äldre tallar finns som kan växa in i det nya beståndet.
Ute på det stora hygget, något hundratal meter väster om Kristinedal finns ett litet källpåverkat område, här noterades bl.a. tätört.
Målbild
Lövrik barrblandskog där tallen är det dominerande trädslaget på torr och frisk mark. I bestånden ska finnas gott om riktigt gamla tallar, björkar, aspar, sälgar och rönnar. Det ska finnas gott om grov död ved i beståndet, både stå- ende och liggande. Skogen är ljus och har god genomsikt. Dock är det naturligt att grandominerade bestånd på äldre intagor och sumpskogar inte har samma genomsikt.
Det är gynnsamt tillstånd när följande bevarandemål är uppnådda:
• Död ved i olika former förekommer med minst 10 kubikmeter/hektar, med ett nedre gränsvärde på 5 kubikmeter, med minst 5 lågor per hektar, beräk- nat över hela skötselområdet.
Skötselåtgärder:
• All uppkommande gran ska röjas bort som engångsåtgärd.
• I övrigt skogbruk med följande inskränkningar och prioriteringar:
Vid föryngringsavverkning ställs minst 120 tallar per ha som fröträd varav minst 20 tallar per ha sparas som evighetsträd. Vid röjningar och gallringar ska tall och löv prioriteras, gran ska i hög grad tas bort.
Öka mängden av gamla träd genom att spara alla gamla tallar (över 140 år), alla aspar, sälgar, klibbalar och rönnar över 15 cm diameter i brösthöjd vid skogsåtgärder.
Alla riktigt grova björkar (diameter över 35 cm i brösthöjd) spa- ras.
Andelen äldre träd ska öka över tid.
Bevara naturligt uppkommen grov död ved (diameter på grövsta stället mer än 20 cm).
(Det ska beaktas att de flesta av dessa åtgärder och prioritering- ar blir aktuella långt fram i tiden då området nyligen är avver- kat.)
Skötselplanens skötselområde 16: Tallmosse på Hocksjömossen 9,2 ha
Hocksjömossen är dikad i de västra delarna men denna del av mossen har inte varit uppodlad. Inte heller har här bedrivits något mer aktivt skogsbruk i sen tid. Här finns en tallmosse som är klassad som nyckelbiotop i Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Den är inte i alla delar av hög klass men har god potential att utveckla högre naturvärden. Tallmossen är av typisk skvattram- typ och uppfyller Natura 2000 typen Skogbevuxen myr (91D0).
Målbild
Tallmosse med grova och gamla tallar och gott om död ved, såväl stående som liggande.
Det är gynnsamt tillstånd när följande bevarandemål är uppnådda:
• Minst 10 torrträd per ha av tall med en stamdiameter över 25 cm.
• Hela området kan klassas som Natura 2000-typen Skogbevuxen myr (91D0) med gynnsam bevarandestatus
Skötselåtgärder:
• Inga skötselåtgärder är för närvarande planerade i området.
Mellan våtmarkerna vid Hocksjön och vägen mellan Kristinedal och Hocksjö fäbodar finns en lövrik barrblandskog på huvudsakligen frisk mark.
Målbild
Lövrik barrskog med gamla träd och förhållandevis gott om död ved.
Det är gynnsamt tillstånd när följande bevarandemål är uppnådda:
• Död ved i olika former förekommer med minst 10 kubikmeter/hektar, med ett nedre gränsvärde på 5 kubikmeter, med minst 5 lågor per hektar, beräk- nat över hela skötselområdet.
Skötselåtgärder:
• Röjning av sly och avverkning av träd som på något sätt stör underhåll och skötsel av stigar och spår görs vart femte år, kom dock ihåg § A15.
• Skogsbruk med följande prioriteringar och inskränkningar:
Vid föryngringsavverkning ställs minst 120 tallar per ha som fröträd varav minst 20 tallar per ha sparas som evighetsträd. Vid röjningar och gallringar ska tall och löv prioriteras, gran ska i hög grad tas bort.
Alla riktigt grova björkar (diameter över 35 cm i brösthöjd) spa- ras.
Andelen äldre träd ska öka över tid.
Bevara naturligt uppkommen grov död ved (diameter på grövsta stället mer än 20 cm).
Xxxxxx Xxxxxxx och Kristinedal finns en mindre viltåker. Denna åker är bara en mindre del av de öppna markerna, större delen är ohävdade fuktiga marker dominerade av älgört med bl.a. kärrtistel, flaskstarr, kärrdunört och nysört.
Målbild
Åker som hålls öppen, gärna som viltåker, omgiven av öppen fuktäng.
Det är gynnsamt tillstånd när följande bevarandemål är uppnådda:
• Öppen åkermark och fuktäng.
Skötselåtgärder:
• Viltåkern ska hållas öppen som åker.
• Uppkommande busk- och trädvegetation på omgivande fuktängsmarker ska röjas bort vart tionde år.
Skötselplanens skötselområde 19: Hocksjön 0,6 ha
Målbild
Öppet sumpkärr.
Det är gynnsamt tillstånd när följande bevarandemål är uppnådda: Endast naturlig påverkan på hydrologin.
Skötselåtgärder:
• Inga skötselåtgärder är för närvarande planerade i området.
Skötselplanens skötselområde 20: Fuktiga marker mellan Hocksjön och Hocksjö fäbodar 2,6 ha
Ett fuktigt område på ömse sidor om diket från Hocksjön mot Hocksjö fäbo- dar. I kanterna finns sumpskog.
Här har noterats ett antal ovanliga växtfynd såsom rankstarr, ärtstarr, häst- svans och myggblomster.
Målbild
Fuktäng, kärrvegetation och sumpskog.
Det är gynnsamt tillstånd när följande bevarandemål är uppnådda:
• Minst två av arterna rankstarr, ärtstarr, hästsvans och myggblomster åter- finns vid inventering av området.
Skötselåtgärder:
• All gran röjs bort vart tionde år.
Hocksjömossen är dikad och har varit uppodlad i de östra delarna. Här växer idag granskog och lövskog – främst björkskogar. Några mindre öppningar med fuktängsvegetation finns.
Målbild
Lövskog med gamla träd och gott om död ved i form av torrträd och lågor.
Det är gynnsamt tillstånd när följande bevarandemål är uppnådda:
• Död ved i olika former förekommer med minst 10 kubikmeter/hektar, med ett nedre gränsvärde på 5 kubikmeter, med minst 5 lågor per hektar, beräk- nat över hela skötselområdet.
Skötselåtgärder:
• Gran tas ut genom selektiv huggning. 15 % av granarna sparas som evig- hetsträd vari ska ingå de grövsta träden. Lövträd lämnas helt utan åtgärder.
Skötselplanens skötselområde 22: Viltåker och igenväxningsmark vid Hocksjö fäbodar 2,3 ha
Vid Hocksjö fäbodar finns fortfarande en liten öppen åker. Den hålls öppen som viltåker av Norrlandets jaktklubb. Denna åker är bara en mindre del av de öppna markerna, större delen är ohävdade fuktiga marker dominerade av älg- ört med bl.a. kärrtistel, flaskstarr, kärrdunört och nysört. Vid vägkanterna vid Hocksjö finns ställvis torrare gräsmarksvegetation med bergrör, rödklint och gulmåra. Här har även noterats darrgräs, vitmåra och ängshaverot utmed vä- gen samt ormrot, brudbröd, gullviva, luddhavre och slankstarr närmare Hock- sjö fäbodar.
Målbild
Öppet område med åker och gräsmark av olika slag. Enstaka lövträd kan före- komma.
Det är gynnsamt tillstånd när följande bevarandemål är uppnådda:
• Öppen åker- och gräsmark.
• På omgivande gräsmarker ska ormrot, rödklint, luddhavre och vitmåra noteras vid varje återinventering.
• Viltåkern ska hållas öppen som åker.
• Uppkommande busk- och trädvegetation på omgivande marker ska röjas bort vart tionde år. Några enstaka träd kan lämnas.
Skötselplanens skötselområde 23: Information och friluftsliv
Vägledning och information om naturreservatet samt anläggningar för frilufts- livet.
Skidstavallen, strax utanför reservatet, ska fungera som huvudentré till områ- det och här finns en parkeringsplats som plogas på vintern. Här ska det även finnas cykelställ, parkeringsplats för fordon med handikapptillstånd samt till- gång till toalett/torrdass.
Ambitionen ska vara att det finns tillgång till ved vid rastplatserna. Bevarandemål
• Naturreservatets gränser ska vara tydligt markerade.
• Informationsskyltar med beskrivning av naturreservatet ska finnas på plat- ser som anges på karta sidan 23.
• Information om kulturspåren i området ska finnas i form av skyltning, broschyr, andra medier och/eller tillgängligt på hemsidan.
• Parkeringsplatser för 4 bilar ska finnas på platser som anges på karta på sidan 23.
• Elljusspår, skid- och motionsspår angivna på karta på sidan 23 ska vara väl markerade och underhållna. Rastplatser angivna på karta på sidan 23 ska vara väl underhållna.
Skötselåtgärder:
• Uppsättning av informationsskyltar och gränsmarkeringar.
• Anläggning av parkeringsplatser.
• Underhåll av rastplatser, elljusspår och motionsspår.
• Underhåll av vägar och parkeringsplatser.
3. Uppföljning
3.1 Uppföljning av skötselåtgärder
Gävle kommun ansvarar för årlig dokumentation av vilka åtgärder som ge- nomförts och när de genomförts. Gävle kommun ansvarar för att uppföljning och utvärdering av genomförda skötselåtgärder sker.
3.2 Uppföljning av bevarandemål
Gävle kommun ansvarar för att uppföljning av bevarandemål genomförs vart 6:e år för:
• Informationsskyltar
• Gränsmarkeringar
• Rastplatser
• Spår, stigar och vägar
• Parkeringsplatser
Gävle kommun ansvarar för att uppföljning av bevarandemål genomförs vart 12:e år för:
• Kulturlandskapet inklusive byggnader vid Kulan
• Viltåkrar
Gävle kommun ansvarar för att uppföljning av bevarandemål genomförs var 24:e år för:
• Död ved
• Natura 2000-typen Lövsumpskog av fennoskandisk typ (9080)
• Natura 2000-typen Skogbevuxen myr (91D0)
• Våtmarker
• Angivna arter
Variabler och mått framgår av preciseringarna av bevarandemålen för respek- tive skötselområde.
4. Sammanfattning och prioritering av planerade skötselåtgärder
Det finns särskilda restriktioner och riktlinjer för hur skogsbruk ska bedrivas inom naturreservatet i sin helhet i reservatsbeslutet, men också särskilda före- skrifter och restriktioner för detta för varje skötselområde.
Skötselåtgärd | När | Var | Priorite- ring | Finansiering |
Underhåll av spår, stigar och rastplatser | Vart 5:e år eller efter behov | Samtliga skötsel- områden | 1 | Kommunala medel |
Markering av reser- vatsgräns | Efter reservatsbeslut | Reservatets gräns | 1 | Kommunala medel |
Uppsättning av in- formationsskyltar | Efter reservatsbeslut | Enligt karta | 1 | Kommunala medel |
Anläggning av par- keringsplatser | Efter reservatsbeslut | Enligt karta | 2 | Kommunala medel |
Skötsel och under- håll av kulturland- skap vid Kulan | Årlig skötsel | Skötselområde 7 och 8 | 1 | Arrendator/ EU-stöd/ Kommunala medel |
Restaurering av igenväxningsmark N om Kulan | Efter reservatsbeslut | Skötselområde 8 | 2 | EU-stöd/ Kommunala medel |
Uppsättning av rov- djursstängsel | Om behov av skydd föreligger för betan- de djur | Skötselområde 7 och 8 | 1 | EU-stöd/ Kommunala medel |
Avverkning av gran och unglöv på Storin- tagan | Efter reservatsbeslut | Skötselområde 5 | 2 | Kommunala medel |
Borthuggning av all ung gran | Efter reservatsbeslut | Skötselområde 15 | 1 | Kommunala medel |
Avverkning av gran och unglöv N om Hästmuren | Efter reservatsbeslut | Skötselområde 14 | 2 | Kommunala medel |
Röjning av upp- kommande löv och gran | Vart tionde år | Skötselområdena 5, 8, 14, 18 och 22 | 1 | Kommunala medel |
Röjning av upp- kommande gran | Vart tionde år | Skötselområde 12 och 20 | 3 | Kommunala medel |
Röjning av gran i björkbestånd | Vart femtonde år | Skötselområde 6 | 2 | Kommunala medel |
Selektiv huggning av gran och xxxxx | Efter reservatsbeslut | Skötselområde 9 | 2 | Kommunala medel |
Hävd av viltåkrar | Årlig skötsel | Skötselområde 18 och 22 | 1 | Arrendator |
Uppföljning av beva- randemål för frilufts- liv och information | Vart 6:e år | Hela reservatet | Kommunala medel | |
Uppföljning av beva- randemål för kultur- historiska värden och öppen xxxx | Xxxx 12:e år | Skötselområde 7, 17 och 22 | Kommunala medel | |
Uppföljning av död ved, Natura2000- typer, våtmarker och arter | Vart 24:e år | Enligt skötsel- planen | Kommunala medel |
5. Revidering
Testeboskogen – Skötselkarta
Gävle kommun Samhällsbyggnad Gävle 801 84 Gävle Besök Xxxxxxxxxx 00 Xxxxx 000-00 00 00 Fax 000-00 00 00 xxxxx.xxxxxx@xxxxx.xx xxx.xxxxx.xx
Testeboskogen – Skötselkarta anläggningar
Gävle kommun Samhällsbyggnad Gävle 801 84 Gävle Besök Xxxxxxxxxx 00 Xxxxx 000-00 00 00 Fax 000-00 00 00 xxxxx.xxxxxx@xxxxx.xx xxx.xxxxx.xx
Testeboskogen – Föreskriftskarta
Gävle kommun Samhällsbyggnad Gävle 801 84 Gävle Besök Xxxxxxxxxx 00 Xxxxx 000-00 00 00 Fax 000-00 00 00 xxxxx.xxxxxx@xxxxx.xx xxx.xxxxx.xx
Testeboskogen – Föreskriftskarta
Gävle kommun Samhällsbyggnad Gävle 801 84 Gävle Besök Xxxxxxxxxx 00 Xxxxx 000-00 00 00 Fax 000-00 00 00 xxxxx.xxxxxx@xxxxx.xx xxx.xxxxx.xx
Lantmäterimyndigheten
i Gävle kommun
Sida 1 (2)
Aktbilaga 5
Teknisk beskrivning
2012-10-19 .............................................
.......................................................................
Ärende Testeboskogens naturreservat
Gävle kommun Gävleborgs län
Koordinatförteckning: Sweref 99 16:30 Punktnummer: | X-Koordinat | Y-Koordinat |
1 | 6735281,0 | 189175,5 |
2 | 6734501,9 | 189698,6 |
3 | 6734529,6 | 189738,8 |
4 | 6734355,5 | 189827,8 |
5 | 6734357,6 | 189793,4 |
6 | 6734287,2 | 189799,2 |
7 | 6734278,3 | 189857,3 |
8 | 6734310,3 | 189859,3 |
9 | 6733658,7 | 189545,0 |
10 | 6733677,2 | 189513,4 |
11 | 6733635,1 | 189432,7 |
12 | 6733640,1 | 189385,9 |
13 | 6733664,4 | 189352,1 |
14 | 6733625,5 | 189300,8 |
15 | 6733489,1 | 189381,7 |
16 | 6733202,8 | 188827,1 |
17 | 6733292,5 | 188846,3 |
18 | 6733296,7 | 188747,0 |
19 | 6733164,5 | 188727,7 |
20 | 6732915,1 | 187766,1 |
21 | 6733138,0 | 187727,5 |
22 | 6733149,1 | 187595,9 |
23 | 6733120,3 | 187581,5 |
24 | 6733110,6 | 187566,4 |
25 | 6733121,9 | 187523,0 |
26 | 6733521,7 | 187430,8 |
27 | 6733404,7 | 187238,4 |
28 | 6733329,3 | 187304,0 |
29 | 6733301,2 | 187293,8 |
30 | 6733247,9 | 187295,1 |
Gävle kommun | ||
31 | 6733225,9 | 187284,9 |
32 | 6733282,8 | 187162,5 |
33 | 6733402,2 | 187147,9 |
34 | 6733404,5 | 187100,5 |
35 | 6733476,1 | 187096,1 |
36 | 6733527,6 | 186913,7 |
37 | 6734230,9 | 187257,9 |
38 | 6734308,7 | 187404,9 |
39 | 6734667,9 | 187855,9 |
40 | 6734682,4 | 188305,6 |
41 | 6734099,5 | 188467,4 |
42 | 6734061,5 | 188477,6 |
43 | 6734051,7 | 188453,2 |
44 | 6734065,1 | 188418,4 |
45 | 6734100,9 | 188416,9 |
Lantmäterimyndigheten
2012-10-19 Sida 2
Xxxx Xxxxxx lantmäteriingenjör
Hur man överklagar
Bilaga 7
Dnr 00XXX0000 2012-10-19
Xxxxx Xxxx
Telefon 000-00 00 00 xxxxx.xxxx@xxxxx.xx
Om Ni vill överklaga detta beslut ska Ni göra det skriftligen hos Länsstyrel- sen Gävleborg.
Brevet med överklagandet ska dock lämnas eller skickas till Gävle Kommun, 801 84 Gävle.
Skrivelsen med överklagandet måste ha kommit in till Gävle Kommun inom tre veckor från den dag Ni fick del av beslutet.
Om överklagandet kommer in för sent kan det inte tas upp till prövning.
Ni ska i överklagandet ange vilket beslut Ni överklagar, vilken ändring Ni vill ha och vilka skäl Ni har för ändringen.
Ange Ert namn samt skriv under överklagandet.
Vill Ni veta mera om hur man överklagar kan Ni ta kontakt med Gävle Kom- mun, telefon 000-00 00 00.
UPPLYSNINGAR
Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen och Fiskeriverket får överklaga beslut om bildande av naturreservat (40 § förordningen om områ- desskydd enligt miljöbalken m m).
Beslut om bildande av naturreservat får även överklagas av den som domen eller beslutet angår, om avgörandet har gått honom eller henne emot samt den myndighet, kommunala nämnd eller annan som enligt vad som är särskilt föreskrivet i balken eller i föreskrifter meddelade med stöd av balken har rätt att överklaga. Denna paragraf innebär inte någon inskränkning av rätten att överklaga enligt bestämmelser i rättegångsbalken (16 kap 12 § miljöbalken).
Gävle kommun Samhällsbyggnad Gävle 801 84 Gävle Besök Xxxxxxxxxx 00 Xxxxx 000-00 00 00 Fax 000-00 00 00 xxxxx.xxxxxx@xxxxx.xx xxx.xxxxx.xx