ANSLUTNINGSVILLKOR FÖR ELPRODUKTION
ANSLUTNINGSVILLKOR FÖR ELPRODUKTION
AVP 2014
Rekommenderade av Finsk Energiindustri rf
1. Tillämpning av anslutningsvillkoren
1.1. Dessa anslutningsvillkor för elproducenter (AVP 2014) bifogas till ett anslutningsavtal som gäller anslutning av en plats för elproduktion till ett eldistributionsnät vars nominella spänning är högst 24 kilovolt samt underhåll av möjligheten till elförbrukning och elproduktion.
1.2. Dessa villkor tillämpas då en anläggning för elproduktion som tillhör abonnenten eller en tredje part på dennas sida ansluts till elnätet och fungerar parallellt med distributionsnätet så att den producerade elen helt eller delvis kan matas in i distributionsnätet. Då ska ett särskilt nättjänstavtal för elproducenter ingås, liksom separata avtal för eventuella uppköp av el från samma ställe. Anläggningen för elproduktion kan vara kopplad till distributionsnätet direkt eller via ett internt elnät för fastigheten eller en motsvarande grupp av fastigheter.
1.3. Dessa villkor har karaktären av rekommendation och distributionsnätets innehavare och abonnenten kan även träffa andra överenskommelser.
2. Definitioner
2.1. Ett distributionsnät är ett elnät vars nominella spänning är mindre än 110 kilovolt.
2.2. Distributionsnätets innehavare (nätinnehavaren) är en sammanslutning eller inrättning som har ett distributionsnät i sin besittning och som utövar tillståndspliktig elnätsverksamhet.
2.3. En abonnent är en ägare eller innehavare av en anläggning för elproduktion som ingår ett anslutningsavtal med en nätinnehavare eller en innehavare av en fastighet där en tredje parts anläggning för elproduktion har kopplats till anslutningen.
2.4. Genom ett anslutningsavtal avtalar abonnenten och nätinnehavaren om eldistributionsförbindelsen mellan anläggningen för elproduktion och elnätet, anslutningspunkten och anslutningsavgiften.
2.5. Med avtalsparter avses i dessa villkor nätinnehavaren och abonnenten.
2.6. Med anslutning avses abonnentens rätt att ansluta sig till distributionsnätet på en plats som definieras i anslutningsavtalet samt gränssnittet mellan anläggningen för elproduktion och nätinnehavarens elutrustning.
2.7. Med anslutningens storlek avses bestämmandet av anslutningens maximala eldistribution, till exempel enligt märkströmmen (säkringsstorleken) eller den abonnerade effekten.
2.8. Anslutningsledningen är en elledning som byggts för en eller flera produktionsanläggningar och som ansluter abonnenten eller abonnenterna till elnätet.
2.9. Anslutningspunkten är en punkt (ägandegräns) mellan nätinnehavarens och abonnentens elutrustning, om inte annat har överenskommits. Anslutningspunkten definieras i anslutningsavtalet.
2.10. Anslutningsavgiften är en avgift som abonnenten betalar för att få de rättigheter som grundar sig på anslutningsavtalet.
2.11. Med tilläggsanslutningsavgift avses i dessa villkor en avgift som tas ut för en förstoring av anslutningen.
2.12. Elproducenten är en person eller en sammanslutning som producerar el vid en anläggning som fungerar parallellt med distributionsnätet så att den producerade elen helt eller delvis kan matas in i distributionsnätet.
3. Ingående av anslutningsavtal
3.1. Parterna ingår anslutningsavtalet tills vidare.
3.2. Anslutningsavtalet och eventuella ändringar i avtalet ska göras skriftligt. Parterna får var sitt exemplar av avtalet med därtill hörande villkor.
3.3. Anslutningsavtalet innehåller en överenskommelse om anslutningspunkten och anslutningsavgiften och därutöver om bland annat de krav som ställs på anläggningen för elproduktion, driften och skyddet av anläggningen, gränsvärden för effekt och energi samt de systemtekniska kraven på elproduktionsanläggningen. Abonnenten ansvarar för anläggningar för elproduktion och -utrustning som eventuellt kopplas till anslutningen och som tillhör tredje part.
3.4. Anslutningsavtalet består av enskilt överenskomna avtalsvillkor och allmänna avtalsvillkor. När avtalet tolkas beaktas dokumenten i följande ordning:
1) individuella avtalsvillkor inklusive bilagor och
2) allmänna avtalsvillkor: Anslutningsvillkor för elproduktion AVP 14.
3.5. Avtalsparterna underrättar varandra om ändringar i sina kontaktuppgifter.
4. Anslutningsavgift
4.1. Nätinnehavaren tar ut en anslutningsavgift av abonnenten enligt gällande prislista som nätinnehavaren publicerat och anmält till Energimyndigheten och enligt de anslutningsavgiftsprinciper som Energimyndigheten fastställt. Beloppet och betalningstiden för anslutningsavgiften fastställs i anslutningsavtalet.
4.2. Anslutningsavgiften gäller en enskild anslutning.
4.3. Om anläggningen för elproduktion förändras, kan den i anslutningsavtalet definierade anslutningsstorleken eller -konstruktionen ändras. Avtalsparterna upprättar ett separat avtal om ändringen, vilket blir en oskiljaktig del av anslutningsavtalet. Anslutningsavtalet och dessa allmänna villkor förblir som sådana i kraft till de delar som inte ändrats. Nätinnehavaren debiterar abonnenten för de kostnader som förminskningen, förstoringen eller konstruktionsändringen i anslutningen orsakar och på det sätt som de publicerats och anmälts till Energimyndigheten samt definierats i de fastställda grunderna för anslutningsavgifter.
4.4. Om produktionen i anslutningen upphör och verksamheten fortgår i form av elförbrukning ändras anslutningsavtalet till ett anslutningsavtal för elförbrukare. Kostnaderna som ändringen ger upphov till ersätts enligt gällande grunder för anslutningsavgiften.
5. Upprätthållande av anslutningen
5.1. Om abonnenten vill att anslutningsavtalet ska förbli i kraft trots att gällande avtal om nättjänst saknas, ska han utgående från ett separat avtal ersätta
nätinnehavaren för de kostnader som upprätthållandet av anslutningen förorsakar, enligt den prislista som nätinnehavaren publicerat och anmält till Energimyndigheten.
5.2. Abonnenten anses ha brutit mot en väsentlig avtalsförpliktelse om han vägrar att ingå ett avtal om upprätthållande av anslutningen. Detsamma gäller om abonnenten väsentligen försummar att betala de avgifter som bestäms i nämnda avtal.
5.3. Avtalet om upprätthållande eller därtill fogade tillämpliga avtalsvillkor ska innehålla ett omnämnande av bland annat avgiftens storlek samt de grunder på vilka avgiftens storlek kan ändras under avtalets giltighetstid.
6. Anslutande
6.1. Nätinnehavaren ansluter anläggningen för elproduktion till sitt distributionsnät då anslutningsavtalet har trätt i kraft och abonnenten har betalat anslutningsavgiften eller en överenskommen del av den. Abonnenten ska vidare förete en utredning om att hans produktionsanläggningar är i ett sådant skick att inkopplingen inte förorsakar fara eller störning samt uppfyller de tekniska krav som framställs i de individuella avtalsvillkoren. Som utredning ska abonnenten uppvisa kompletterande dokument över produktionsanläggningen som eventuellt nämns i anslutningsavtalet. En anmälan om att anläggningen för elproduktion är färdigställd ska lämnas till nätinnehavaren innan anläggningen tas i drift. Till anmälan ska vederbörliga protokoll över provkörning och driftsättning bifogas. Anläggningen för elproduktion får kopplas till distributionsnätet för provning och drift först då nätinnehavaren har gett tillstånd till det.
6.2. Abonnenten och nätinnehavaren avtalar om hur elanläggningar och -ledningar som är nödvändiga för eldistributionen och som nätinnehavaren kommer att förfoga över ska placeras och byggas i lokaler och mark- och vattenområden som abonnenten äger eller innehar. I samband med detta avtalas även om ägande och användningsrätt till elanläggningar och -ledningar, mätutrustning, tillträde till lokalerna, eventuell fjärrstyrning och ansvarsgränser samt service, skydd och besiktning av anläggningar och ledningar. Dessa elanläggningar och elledningar placeras så att de inte medför onödigt förfång. För nyttjanderätten till lokalerna och områdena betalas ingen ersättning om inte annat har avtalats.
6.3. Abonnenten och nätinnehavaren kommer överens om var andra ledningar och anläggningar än de som avses i 6.2 (d.v.s. sådana som även betjänar andra än abonnenten) ska placeras i området som kunden äger eller innehar. Ifall enighet inte kan nås om placeringen av ledningarna och anläggningarna, ska ärendet avgöras i enlighet med tillämpliga bestämmelser i markanvändnings- och bygglagen.
6.4. Om en avtalspart före anslutningen får kännedom om en omständighet som förhindrar anslutning vid avtalad tidpunkt, ska den andra avtalsparten genast underrättas om detta för att avtalsparterna gemensamt ska kunna ändra anslutningstidpunkten. Sådana omständigheter kan bland annat vara att en markägare eller myndighet förvägrar nyttjanderätt till mark eller väg som behövs för byggande av ledning, nätstation eller annan nödvändig anläggning, eller att byggarbetet för produktionsanläggningen eller tillståndsförfarandet fördröjs.
7. Dröjsmål vid inkoppling av en anslutning
7.1. En anslutning inkopplas (ansluts) till distributionsnätet när de enskilt avtalade och i dessa villkor nämnda förutsättningarna uppfyllts och senast vid den tidpunkt som anges i anslutningsavtalet. En avtalspart ska i god tid komma överens med den andra parten om ändring av tidpunkten för anslutandet (till exempel på grund av förändringar i abonnentens byggtidtabell).
7.2. Efter inkopplingen av anslutningen har abonnenten rätt att hålla inne betalning av en sådan del av avgiften som behövs som säkerhet för skadeståndsanspråk som grundar sig på dröjsmålet.
7.3. Standardersättning
7.3.1. Abonnenten har rätt till standardersättning om inkopplingen av en anslutning fördröjs av ett skäl som beror på nätinnehavaren. Rätt till standardersättning föreligger inte om nätinnehavaren kan påvisa att dröjsmålet beror på hinder som ligger utanför hans påverkningsmöjligheter och som han inte rimligen kan förutsättas beakta vid ingången av avtalet och vars följdverkningar han inte heller rimligen kunde ha undvikit eller övervunnit.
7.3.2. Standardersättningen uppgår till 5 procent av anslutningsavgiften för varje påbörjad vecka under de två första dröjsmålsveckorna och utgör därefter 10 procent av anslutningsavgiften för varje påbörjad dröjsmålsvecka. Vid uträkningen av standardersättningen används anslutningsavgiften i anslutningsavtalet mellan nätinnehavaren och abonnenten som grund.
7.3.3. Standardersättningen uppgår till högst 30 procent av anslutningsavgiften enligt föregående punkt, dock högst 3000 euro.
7.4. Skadestånd
7.4.1. Abonnenten har rätt till ersättning för skada han åsamkats på grund av dröjsmål som nätinnehavaren orsakat, om inte denna påvisar att dröjsmålet beror på hinder som ligger utanför hans påverkningsmöjligheter och som han inte rimligen kan förutsättas beakta vid ingången av avtalet och vars följdverkningar han inte heller rimligen kunde ha undvikit eller övervunnit. I skadeståndet beaktas eventuella utbetalda eller förfallande standardersättningar som en nedsättande faktor. Skadeståndet uppgår dock högst till anslutningsavgiftens belopp, om inte nätinnehavaren har gjort sig skyldig till uppsåt eller grov vårdslöshet.
7.4.2. Om dröjsmålet beror på en person som nätinnehavaren har anlitat för att fullgöra avtalet (exempelvis en entreprenör), är nätinnehavaren fri från skadeståndsskyldighet endast om också den person han anlitat skulle vara fri från ansvar enligt föregående punkt.
7.4.3. Abonnenten har utöver standardersättning och skadestånd rätt till ersättning för indirekt skada bara om dröjsmålet beror på uppsåt eller grov vårdslöshet på nätinnehavarens sida.
7.4.4. Som indirekt skada betraktas:
1) förlust av inkomst som abonnenten drabbas av på grund av dröjsmålet eller åtgärder som föranleds av detta;
2) skada som beror på skyldighet som grundar sig på något annat avtal;
3) sådan väsentlig förlust av bruksnyttan från stället för elproduktionen som inte medför direkt ekonomisk skada, samt annan jämförbar väsentlig olägenhet; och
4) annan liknande skada som är svår att förutse.
7.4.5. Om abonnenten anmäler ett dröjsmål på sin sida så sent att nätinnehavaren redan har hunnit inleda arbetet på anslutningen, ska abonnenten ersätta kostnader som orsakats av nödvändiga åtgärder på grund av dröjsmålet och av nödvändiga åtgärder som blivit överflödiga.
8. Anslutningens driftsäkerhet, användning och underhåll
8.1. Avtalsparterna är skyldiga att hålla de anläggningar för elproduktion och den elutrustning som de ansvarar för i ett sådant skick som föreskrivs i elsäkerhetslagen och de bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av den. Abonnenten är därutöver skyldig att följa andra eventuella krav och instruktioner som utfärdats för konstruktion, byggande och drift av anläggningar för elproduktion eller elutrustning i lagstiftningen eller myndighetsföreskrifter och anslutningsavtalet.
8.2. Om abonnenten till nätinnehavaren har anmält ett fel eller en störning som han upptäckt och nätinnehavaren är skyldig att reparera det, ska nätinnehavaren ofördröjligen vidta åtgärder för att avhjälpa situationen sedan han fått kännedom om anmälan. Ifall felet eller störningen som abonnenten anmält faller utanför nätinnehavarens reparationsskyldighet, underrättar denna abonnenten om sin uppfattning om vem som är ansvarig. Om nätinnehavaren har anmält ett fel eller en störning som han upptäckt till abonnenten och abonnenten är skyldig att reparera det, ska abonnenten ofördröjligen vidta åtgärder för att avhjälpa situationen sedan han fått kännedom om anmälan. Ifall felet eller störningen som nätinnehavaren anmält faller utanför abonnentens reparationsskyldighet, underrättar abonnenten nätinnehavaren om sin uppfattning om vem som är ansvarig.
8.3. Nätinnehavaren äger tillträde till mätare i abonnentens lokaliteter. För att kunna reparera fel, avläsa mätaren och tillhandahålla så störningsfria nättjänster som möjligt måste nätinnehavaren ha tillträde till sina elanläggningar. Detsamma gäller tillträde till elanläggningar som abonnenten ansvarar för och med vilka kopplingsförhållandena i distributionsnätet kan ändras. Om en elanläggning som nätinnehavaren innehar är belägen i abonnentens lokaler eller på hans område, ska abonnenten, på sätt som parterna kommer överens om, bereda nätinnehavaren tillfälle att utan dröjsmål komma åt elanläggningen för bl.a. underhåll, kontroll, felutredning och reparation, utan ersättning och oberoende av tid på dygnet.
8.4. Abonnenten tillåter nödvändig överföring i sitt eget elnät av data för överföring av nätinnehavarens mätdata eller förmedling av andra data som grundar sig på nätverksamheten. Denna dataöverföring får inte medföra kostnader eller olägenheter för abonnenten. Abonnenten får inte heller genom senare åtgärder störa eller äventyra dataöverföring som nätinnehavaren, i enlighet med denna punkt, tidigare påbörjat.
8.5. En avtalspart kan använda den andra avtalspartens elnät till annan dataöverföring än den som avses i 8.4 om parterna särskilt har avtalat om detta. Sådan användning eller dataöverföring i abonnentens nät får inte störa andra användare eller den andra avtalsparten.
9. Överföring av avtal
9.1. Nätinnehavaren kan överföra anslutningsavtalet på en annan nätinnehavare. Villkoren i anslutningsavtalet kan inte ensidigt ändras vid överföringen. Den nya nätinnehavaren ska skriftligt underrätta abonnenten om överföringen så snart som möjligt, dock senast inom 30 dagar från överföringen.
9.2. Abonnenten kan överföra anslutningsavtalet på en ny ägare eller innehavare av produktionsplatsen. Avtalet kan inte överföras om nätinnehavaren har fordringar på överlåtaren vilka hänför sig till anslutningsavtalet, elleveransavtalet eller elnätsavtalet för ifrågavarande produktionsplats eller om abonnenten inte har uppfyllt andra väsentliga förpliktelser, såvida inte den nya abonnenten uttryckligen åtar sig att svara för dem. Överföringen är bindande för nätinnehavaren när den har undertecknats och nätinnehavaren har godkänt överföringen av ovannämnda fordringar och andra skyldigheter i anslutningsavtalet. På mottagaren tillämpas de bestämmelser i villkoren som gäller abonnenten.
9.3. Anslutningsavtalet överförs inte automatiskt vid överlåtelse av fastighet. Om man önskar överföra anslutningsavtalet på fastighetens nya ägare eller innehavare, ska överföringen nämnas i överlåtelsebrevet för fastigheten eller i ett särskilt överlåtelsebrev eller också ska det på något annat sätt avtalas om överföringen så att avtalet kan bestyrkas i efterhand. Anslutningsavtalet överförs på fastighetens nya ägare eller innehavare också om parterna har avtalat om överföringen på annat sätt.
9.4. Anslutningsavtalet kan inte överföras på en annan anslutning.
10. Ändring av avtalsvillkor
10.1. Avtalsparterna kan tillsammans komma överens om att ändra ett individuellt anslutningsavtal. Beträffande ändringens form se punkterna 3.2 och 3.3.
10.2. Nätinnehavaren har rätt att ändra avtalsvillkor, om ändringen baserar sig på en ändring av lagstiftningen eller ett myndighetsbeslut som nätinnehavaren inte kunde beakta då anslutningsavtalet ingicks.
10.3. Nätinnehavaren kan även ändra avtalsvillkor på basis av en sådan lagändring eller ett sådant myndighetsbeslut som har varit känt då avtalet ingicks, förutsatt att ändringen inte väsentligen ändrar det centrala innehållet i anslutningsavtalet.
10.4. Vidare har nätinnehavaren rätt att ändra avtalsvillkoren om ändringen är särskilt motiverad på grund av väsentligt förändrade omständigheter eller modernisering av föråldrade avtalsarrangemang.
10.5. Nätinnehavaren har rätt till sådana mindre ändringar av avtalsvillkoren som inte påverkar det centrala innehållet i avtalsförhållandet.
10.6. Nätinnehavaren ska meddela abonnenten om hur och när avtalsvillkoren ändras och om grunden för ändringen. Om grunden är någon annan än ändring i lagstiftning eller myndighetsbeslut, får ändringen träda i kraft tidigast en månad efter att meddelandet sänts. Beskedet skickas till den faktureringsadress eller någon annan kontaktadress som abonnenten meddelat nätinnehavaren, och om någon sådan adress inte är känd, till anslutningens adress. Beskedet kan till exempel ingå i den faktura för nättjänst eller elleverans som sänds till abonnenten.
10.7. Om grunden för ändringen är en ändring av lagstiftningen eller ett myndighetsbeslut, har nätinnehavaren rätt att verkställa ändringen från den dag då ändringen eller beslutet trädde i kraft. Ändringen kan verkställas även senare vid tidpunkt som nätinnehavaren fastslår, om det inte är fråga om en
ändring till abonnentens fördel. Nätinnehavaren ska meddela om ändringar på dessa grunder så snart som möjligt.
11. Avtalets upphörande
11.1. Abonnentens rätt till uppsägning
11.1.1. Abonnenten kan säga upp avtalet när de elförsäljningsavtal som gäller produktionsplatsen i fråga och de separata avtalen om nättjänst inte är i kraft. Nätinnehavaren kontrollerar elnätsavtalets giltighet när anslutningsavtalet sägs upp. Uppsägningstiden är en månad. Om bestämmelserna i denna punkt kan inte annan överenskommelse till förfång för kunden göras.
11.1.2. Nätinnehavaren kan trots uppsägning hålla i kraft de rättigheter som gäller förläggande av ledningar och elanläggningar i enlighet med vad som tidigare har avtalats eller bestämts. Nätinnehavaren betalar då en skälig ersättning för de rättigheter som nämns i punkt 6.2, ifall någon ersättning inte tidigare har betalats.
11.2. Nätinnehavarens rätt till hävning
11.2.1. Nätinnehavaren kan häva anslutningsavtalet omedelbart om
1) abonnenten i väsentlig grad har brutit mot sina skyldigheter enligt anslutningsavtalet och avtalsbrottet inte har rättats till inom en skälig tid som nätinnehavaren skriftligen har meddelat; eller om
2) abonnenten försätts i konkurs och konkursboet inte förbinder sig till åtminstone avtal om upprätthållande.
11.2.2. Nätinnehavaren har i enlighet med de allmänna bestämmelserna om kvittning rätt att kvitta sina förfallna fordringar hos abonnenten mot en eventuell säkerhet som ska återbetalas eller mot abonnentens övriga fordringar på nätinnehavaren. Nätinnehavaren har således rätt att från en eventuell säkerhet som ska återbetalas eller abonnentens övriga fordringar dra av bland annat kostnaderna som föranletts eller föranleds av nedmontering av anslutningsledningen och andra elanläggningar som är nödvändiga för elförbrukningen och frånkoppling av dessa från abonnentens nät.
12. Avgörande av tvister
Meningsskiljaktigheter om anslutningsavtalet behandlas i tingsrätten på den ort där anslutningen är belägen som första rättsinstans, om inte annat har överenskommits.