Ängstorps avloppsreningsverk
LBVA 2024/00060
Ängstorps avloppsreningsverk
Laholms kommun
Miljörapport 2023
Miljörapport för år 2023 Textdel
Verksamhetsutövare | |
Namn Laholmsbuktens VA AB | Xxx.xx 559227-1752 |
Anläggningens namn Ängstorps avloppsreningsverk | Länsstyrelsens anläggnings nr 0000-00-000 |
Fastighetsbeteckning Lagaholm 3:17 | Besöksadress Västerleden 80, 312 33 Laholm |
Verksamhetsbeskrivning
Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. (NFS 2016:8 5 § punkt 1)
Organisation
Laholmsbuktens VA AB (LBVA) ansvarar för drift av vatten-, spillvatten- och dagvatten- verksamheten i Halmstads och Laholms kommuner. Bolaget samägs av Halmstads och Laholms kommuner. Sedan 2020-01-01 är Laholmsbuktens VA AB ett kommunalt bolag som sedan 2023-11-01 är organiserat enligt nedan, se figur 1.
Figur1. Organisationsschema för Laholmsbuktens VA.
Beredskapspersonal finns tillgänglig dygnet runt samtliga årets dagar enligt uppgjord bered- skapslista. Sedan 2013-09-01 har Laholmsbuktens VA en egen beredskapsorganisation bestående av fem områden; arbetsledare, vattenverk, rörnät, avloppsreningsverk inre (Västra stranden, Ängstorp) samt avloppsreningsverk yttre (övriga reningsverk, samtliga pumpstationer).
Tillrinningsområde
Reningsverkets tillrinningsområde är Laholms tätort, La: Tjärby, Ahla, Våxtorp, Ränneslöv, Vallberga, Ysby samhälle, hela kuststräckan från Snapparp till Skummeslövsstrand, Hasslöv, Östra Karup, Båstad tätort, Veinge, Genevad och Öringe. Nödavlopp från Ahla deponi kan ledas till reningsverket om deras egna rening fallerar. Detta har inte skett under 2022.
Avloppsreningsverket tar även emot externslam från enskilda avlopp samt från de mindre reningsverken Knäred, Hishult, Skogaby, Mästocka och Kornhult.
Anslutet till reningsverket finns inte någon A-verksamhet, däremot ett antal B- och C- verksamheter. Av de anslutna industrierna är det Lantmännen Cerealia AB som står för störst utsläppsmängder. Övriga verksamheter som är anslutna till spillvattensystemet är ett mindre antal mekaniska verkstäder, biltvättsanläggningar, lackerare samt några grafiska företag.
Utsläppen utgörs i de flesta fall endast av sanitärt vatten. Dessutom är ett antal restauranger anslutna till spillvattensystemet.
Avloppsvattenrening
Vid Ängstorps reningsverk behandlas vattnet mekaniskt, biologiskt och kemiskt. Inkommande vatten kommer via två ledningar till reningsverkets sil- och inloppspumpstation.
Pumpstationen är försedd med fyra dränkbara pumpar som är varvtalsreglerade vilket ger en kontinuerlig tillströmning till reningsverket. Före pumpstationen finns en brunn för nödbräddning av det avloppsvatten som kommer från den ena inloppsledningen (från Laholms tätort).
Avloppsvattnet leds först till 2 st inloppssilar med håldimension 3 mm. Renset tvättas och pressas för att sedan transporteras till förbränning. Därefter pumpas vattnet genom en tryckledning, försedd med flödesmätning, till ett sand- och fettfång. Den avskilda sanden pumpar sanden vidare till en sandtvätt, den tvättade sanden används som anläggningsmaterial internt eller externt. Det avskilda fettet pumpas till rötkammare för biogasproduktion. Vid flöden större än 800 m3/h, som är biostegets maxkapacitet, leds den överstigande mängden avloppsvatten till reningsverkets utlopp där det blandas med det utgående avloppsvattnet och flödesmäts och provtas. Vattnet är då mekaniskt renat genom silning. Vattnet leds därefter till 4 st försedimenteringsbassänger och därefter till 2 st anaeroba bassänger (som är en del av den biologiska behandlingen) varifrån det pumpas från en mellanpumpstation till den biologiska behandlingen.
Den biologiska behandlingen syftar i första hand till att reducera organiskt material och kväve men det kan även ske en viss biologisk reduktion av fosfor. Den biologiska reningen består av två identiska processlinjer med aktivt slam. Respektive bioprocesslinje är indelad i följande zoner 1 st anoxisk, 2 st anoxisk/aeroba, 1 st aerob och 1 st deoxzon. Kväverening sker genom fördenitrifikation, som drivs helt av intern kolkälla i det inkommande avloppsvattnet. Vattnet rinner sedan vidare till tre mellansedimenteringsbassänger.
Den fosfor som kvarstår efter biologisk rening avskiljs kemiskt genom tillsats av järnklorid vid det kemiska steget (efterfällning). Järnklorid doseras och vattnet leds vidare till fyra parallella flockningsbassänger med grindomrörare, för att sedan rinna ut i fyra sedimenteringsbassänger, innan avledning till recipient. Det finns även möjlighet att dosera polymer för att förstärka flockningen vid höga flöden. Det renade vattnet släpps ut i Lagan på 1 meters djup 2 meter från strandkanten. Recipientkontroll genomförs av Lagans vattenvårdsförbund.
Flödesstyrda provtagare tar prov på inkommande vatten direkt efter inloppssilarna och på utgående vatten efter det kemiska steget. Externslam som mottas på Ängstorps avloppsreningsverk från enskilda avlopp och de mindre kommunala avloppsverken ingår ej i den inkommande provtagningen.
Driftövervakning och styrning
Driftdatainsamling och driftstyrning sker via överordnat system som också kontrollerar larm- övervakning och jourlarm. Via systemet kan pumpar, omrörare, syrehalter och slamhalter
m.m. styras.
Slambehandling
Reningsverket tar emot externslam från alla kommunens övriga mindre reningsverk, privata trekammarbrunnar och slutna tankar, och detta behandlas tillsammans med slammet från Ängstorps reningsverk. Xxxxxxx förtjockas med hjälp av polymertillsats i 2 st mekaniska förtjockare före rötning. Efter förtjockningen förs slammet till rötkamrarna där det stabiliseras i en anaerob nedbrytningsprocess. Det rötade slammet avvattnas i 2 st skruvpressar, med tillsats av polymer. Allt avvattnat slam lagras i 2 st slamsilor (2x50 m3) på reningsverket.
Därefter transporteras slammet till en slamplatta för lagring och hygienisering. Efter lagring sprids slammet på åkermark alternativt används till jordtillverkning.
Vid nedbrytningsprocessen i rötkammaren bildas rötgas, som i huvudsak består av metangas och koldioxid. Den bildade gasen driver en värmepanna. Värmeenergin används internt för att värma reningsanläggningen.
Provtagning av slammet sker efter avvattningen.
Kemikaliehantering
Fällningskemikalie levereras med tankbil. Den förvaras i en invallad tank (17 m3) och pumpas till doseringspunkterna. Polymer till förtjockning köps i flytande form och förvaras IBC-behållare á 1 m3. Polymer till slutavvattningen köps i torr form och förvaras i storsäck á 700 kg.
Kemikalieförbrukning redovisas i bilaga 6.
Ledningsnät och pumpstationer
Den totala längden spillvattenförande huvudledningar uppgår till ca 271 km. Dessutom tillkommer 57 km tryckspillvattenledningar.
Antalet spillvattenpumpstationer inom avrinningsområdet uppgår till 49 st.
Avfallshantering
Inga förändringar gällande avfallshantering har gjorts under 2023.
Alla förbrukade kyvettester som använts på det interna laboratoriet skickas tillbaka till leve- rantören för destruktion.
Avfall som uppstår i verksamheten sorteras och mellanlagras på Ängstorps avloppsreningsverk.
För avfall som uppkommit 2023 finns redogörelse i bilaga 6.
Verksamhetens påverkan på miljön
Den yttre miljön kan påverkas negativt om funktionerna i de olika anläggningsdelarna inte fungerar tillfredsställande. Till exempel kan utsläppen av fosfor, kväve och syreförbrukande ämnen från reningsverkets utsläpp påverka närområdet i recipienten, Lagan-Laholmsbukten.
Eventuella bräddningar från ledningsnätet kan påverka miljön lokalt vid utsläppet. Utsläppen till luft är begränsade. Slambehandlingen är inbyggd. Vid enstaka tillfällen kan lukt förekomma i samband med slamtransporter.
Driften av reningsverk och pumpstationer genererar buller. För att minska på bulleremissio- nerna sker ett fortlöpande arbete med bullerdämpande åtgärder. Idag bedöms anläggningen under normaldrift inte generera speciellt mycket buller och inte överskrida gällande villkor enligt villkorspunkt 11 i tillståndsbeslutet. Bullerutredning har utförts under 2020.
Förhållanden under året
Nederbörden under året var totalt 1201,2 mm. I tabell 1 visas variationer under året. Tabell 1. Flödesvariationer och nederbörd, Ängstorps avloppsreningsverk.
Flöde (m3) | Nederbörd* (mm) | |
Januari | 440 865 | 113,6 |
Februari | 339 734 | 61,8 |
Mars | 412 508 | 219,6 |
April | 368 031 | 29,4 |
Maj | 277 549 | 28,8 |
Juni | 244 571 | 49,4 |
Juli | 302 157 | 165,2 |
Augusti | 461 995 | 231,6 |
September | 318 549 | 27,0 |
Oktober | 362 371 | 156,1 |
November | 432 391 | 54,6 |
December | 415 118 | 64,2 |
Summa | 4 375 839 | 1201,2 |
* Använd nederbördsmätare sitter på Ängstorps ARV.
Tillstånd/dispens för verksamheten Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 § miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. (NFS 2016:8 5 § punkt 2) | ||
Datum | Beslutsmyndighet | Tillståndet avser (t.ex. beslutsmening) |
2014-06-18 | Länsstyrelsen | Tillstånd för befintlig och utökad verksamhet samt överföring av avloppsvatten från Hedhusets och Veinge avloppsreningsverk. |
I denna miljörapport har villkoren från 2014 års beslut angivits och kommenterats.
Gällande kontrollprogram
Uppdaterat kontrollprogram har skickats till miljökontoret, daterat 2020-07-06 och godkänts av Miljö- och byggnadsnämnden 2020-07-16.
Åtgärdsplan/saneringsplan för ledningsnätet
Datum och beslutande myndighet för aktuellt åtgärdsprogram
Förnyelse av ledningsnät
De primära målsättningarna för LBVA:s ledningsförnyelse är att:
• Minska dricksvattenförlusterna.
• Minska tillskottsvattenproblematiken.
Men även andra viktiga aspekter vägs in i ledningsförnyelsen, såsom:
• Kvalitetsproblem – lågt tryck och missfärgat vatten.
• Risk- och konsekvensledningar ur ett geografiskt perspektiv.
• Risk- och konsekvensledningar ur ett brukarperspektiv.
• Hydrauliska problem för alla ledningsslag.
• Minimera driftstörningar.
• Minska driftkostnader för underhåll på ledningsnätet, t ex underhållsspolningar.
• Miljömässiga faktorer.
Behov
• Fortlöpande vidareutveckla och förfina modellen för förnyelsearbetet.
• Fortlöpande förbättra förutsättningar för bedömning av hydrauliska aspekter i ledningsförnyelsen genom att utveckla hydrauliska modeller på ledningsnäten.
• Fortsatt utveckling av sektionering och flödesmätning på dricksvattennätet för att kunna upprätta flödesbalanser som stöd i utvärdering av behov för förnyelsen.
• Tydligare definiera begreppet miljömässiga faktorer kopplat till ledningsförnyelse.
• Vidareutveckla principer för val av områdesvis förnyelse kontra förnyelse av enskilda ledningar.
• Anpassa ledningsförnyelsen till andra planer och övrig samhällsutveckling där detta är möjligt.
Tillskottsvattenarbete
Under våren 2020 antog Laholmsbuktens VA AB en Strategisk plan för tillskottsvatten- planering. Syftet med planen var att redovisa inriktning och ge ett strukturerat förslag till hur arbetet med tillskottsvatten ska bedrivas. I planen redovisas bedömningsgrunder för hur tillskottsvattenarbetet ska prioriteras.
Dokumentet Strategisk plan för tillskottsvattenplanering har täckt det initiala behovet av att få till en inriktning och prioritering för tillskottsvattenarbetet. Planen belyser också i nuläges- analysen de bristerna och kunskapsluckor som behöver fyllas. Det vidare och pågående arbetet kommer att ge en mer djupgående, detaljerad bild på områdesnivå. Initialt för varje tillrinningsområde för pumpstationerna. Detta kommer att ge en bild av vilka områden som först ska angripas för ännu mer detaljerade utredningar som vidare kommer att ligga till grund för konkreta åtgärder, både på det allmänna och privata spillvattennätet.
En annan viktig aspekt är också att göra en kontroll av kvaliteten på data som idag finns tillgänglig. En genomgång behöver göras för att kvalitetssäkra att alla underlag som ligger till grund för beräkning av nyckeltal så dessa är relevanta. Det kan t ex handla om olika typer av mätning, beräknad mätning, nederbördsmätning etc. I detta arbete ingår också att se över behovet av och utöka mätning av bräddflöden, samt i vilken form detta bör göras.
LBVA har en ambition om att utreda och implementera automatiserade system för att kategorisera tillskottsvattnets härkomst och art. Att med hjälp av dessa system mäta framgång, men också framtida behov som kan uppkomma i ett åldrande ledningsnät. I Strategisk plan för tillskottsvattenplanering har följande arbetsmodell tagits fram:
Prioriterade områden – definieras av en hög andel tillskottsvatten där t ex centralisering ligger till grund att området prioriteras högt jämfört med andra områden.
Åtgärdsområden – definieras av områden där andelen tillskottsvatten inte nödvändigtvis är bland de högsta, men där andra konsekvenser av tillskottsvatten ligger till grund för en prioritering. I Laholm ingår Öringe, Genevad och Veinge i denna prioritering.
Anmälningsärenden beslutade under året
Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 1 kap. 10–11 §§ miljöprövningsförordningen (2013:251) samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. (NFS 2016:8 5 § punkt 3)
Inga anmälningspliktiga ändringar som föranlett något beslut från tillsynsmyndigheten har lämnats in under 2023. Ett antal anmälningar angående driftstörningar och underhåll har lämnats in under året vilket inte föranlett något beslut från tillsynsmyndigheten. Se även avsnittet ”Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor m.m.”.
Andra gällande beslut Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. T.ex. förelägganden till följd av anmälningsärenden som är beslutade tidigare år och som är aktuella. (NFS 2016:8 5 § punkt 4) | |
Datum | Beslutet avser |
1999-01-21 | Övertagande av tillsyn enligt miljöbalken. |
Tillsynsmyndighet
Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. (NFS 2016:8 5 § punkt 5)
Jävsnämnden.
Verksamhetens tillståndsgivna och faktiska omfattning
Tillståndsgiven maximal belastning, tillståndsgiven dimensionerad belastning el dyl. (NFS 2016:8 5 § punkt 6)
Länsstyrelsen har meddelat Laholms kommun tillstånd till befintlig och utökad verksamhet vid Ängstorps avloppsreningsanläggning omfattande en maximal genomsnittlig veckobelastning av 50 000 personekvivalenter (pe), motsvarande cirka 3 500 kg BOD7/dygn.
Under år 2023 var medeldygnsbelastningen in till Ängstorps avloppsreningsverk 1 132 kg BOD7/d.
Gällande villkor i tillstånd Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. (NFS 2016:8 5 § punkt 7) | |
Villkorets nummer och lydelse | Kommentar |
Villkor 1: Om inte annat framgår av övriga villkor ska verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden angivit i ansökningshandlingarna och i övrigt åtagit sig i ärendet. | Uppfyllt. |
Villkor 2: En detaljerad tekniks beskrivning av avloppsreningsanläggningens utformning inklusive processchema skall lämnas till tillsynsmyndigheten innan utbyggnaden av avloppsreningsanläggningen påbörjas. | Uppfyllt. |
Villkor 3: Industriellt avloppsvatten, lakvatten samt avloppsvatten från övriga anslutna verksamheter inklusive externslam får inte tillföras avloppsreningsanläggningen i sådan mängd eller vara av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller särskilda olägenheter uppkommer från avloppsslammet eller recipienten eller omgivningen i övrigt. | Kommunens fastställda riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från yrkesmässiga verksamheter tillämpas vid anmälnings- och tillståndsärenden. Ett utökat uppströmsarbete bedrivs i och med REVAQ-certifiering. |
Villkor 4: Vid haveri eller driftstörning i avloppsreningsanläggning och vid omfattande ombyggnads- och underhållsarbeten som medför att avloppsreningsanläggningen helt eller delvis tas ur drift ska åtgärder vidtas för att motverka vattenförorening eller andra olägenheter för omgivningen. Samråd ska ske med tillsynsmyndigheten. | Uppfyllt. |
Villkor 5: Avloppsledningsnätet, inklusive pumpstationer, ska fortlöpande ses över, underhållas och åtgärdas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till avloppsreningsverket av ovidkommande vatten och dels minimera utsläppen av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten. | Uppfyllt. |
Villkor 6: För innehållet i det samlade utsläppet från avloppsreningsanläggningen, inbegripet delbehandlat och bräddat avloppsvatten vid verket vid pumpstationerna vid Hedhuset och Veinge, gäller följande begränsningsvärden: a. Halten av totalfosfor i utgående vatten från avloppsreningsanläggningen får som medelvärde för kalenderår inte överstiga 0,3 mg/l. Utsläppet av fosfor får inte överstiga 2 ton per kalenderår. b. Halten av organiskt material, mätt som BOD7, i utgående vatten från avloppsreningsanläggningen får som medelvärde för kalenderår inte överstiga 10 mg/l. c. Halten av totalkväve i utgående vatten från avloppsreningsanläggningen får som medelvärde för kalenderår inte överstiga 10 mg/l. | a. Uppfyllt 2023 Årsmedelvärde totalfosfor: 0,28 mg/l. Utsläppt mängd fosfor: 1,27 ton. b. Uppfyllt 2023 Årsmedelvärde BOD7: 3,1 mg/l. c. Inte uppfyllt 2023 Årsmedelvärde totalkväve: 10,9 mg/l. Detta har skett på grund av haveri av slamskrapor i två av tre mellansedimenteringsbassänger i februari 2023. På grund av det var det svårt att hålla bioslammet kvar i biosteget, och det har i sin tur påverkat utgående kvävehalter. Detta kunde inte åtgärdas helt förrän i slutet av april på grund av leveransförseningar, och leverans av felaktiga delar. Stabila utsläppsvärden av kväve uppnåddes inte förrän i mitten av maj. Även andra driftstörningar, högbelastningsperiod, samt extremt höga flöden har påverkat det flödesvägda medelvärdet negativt. |
Villkor 7: Om besvärande lukt från avloppsreningsanläggningen uppstår i omgivningen eller klagomål på lukt från avloppsreningsanläggningen ska detta anmälas till tillsynsmyndigheten och nödvändiga åtgärder ska vidtas så att störningarna upphör. | Inga klagomål på lukt har registrerats under 2023. |
Villkor 8: Hanteringen av slam vid avloppsanläggningen ska ske på sådant sätt att olägenheter inte uppkommer i omgivningarna. | Inga olägenheter angående slamhanteringen har rapporterats från omgivningen. Ingen deponering av slam förekommer, slammet hämtas av entreprenör där slammet lagras. Spridning på åkermark sker av det slam som är godkänt enligt REVAQ. Övrigt slam används vid jordtillverkning. Se bilaga 5 för sammanställning över gjorda slamanalyser. |
Villkor 9: Vid nyinstallation av utrustning ska så energieffektiv utrustning som möjligt väljas. | Uppfyllt. |
Villkor 10: Gas från rötkammaren ska i första hand nyttiggöras för energiändamål och i andra hand facklas. | Uppfyllt. Under 2023 har ca 600 Nm3 oförbränd gas släppts ut på grund av driftstörningar och förberedande arbete inför installation av gasmotor. |
Villkor 11: Buller från verksamheten skall begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostäder under inte överstiger: 50 dB(A) vardagar kl 07-18 40 dB(A) nattetid kl 22-07 45 dB(A) övrig tid Momentana ljud nattetid får vid bostäder maximalt uppgå till 55 db(A). Det angivna begränsningsvärdet ska kontrolleras när verksamheten är i full drift. Kontroll ska ske inom ett år efter att anläggningen tagits i drift och så snart det skett förändringar i verksamheten som kan medföra ökade bullernivåer eller när tillsynsmyndigheten anser att kontroll är befogad. | Inga klagomål angående buller har registrerats under 2023. |
Villkor 12: Kemiska produkter och farligt avfall ska hanteras på ett sådant sätt att spill eller läckage inte kan nå avlopp och så att förorening av mark, ytvatten eller grundvatten inte kan ske. Förvaring ska ske på kemikalieresistenta, täta underlag utan golvbrunnar eller andra avlopp, belägna under tak. Flytande eller vattenlösliga produkter ska förvaras inom invallning. Invallningen ska minst rymma den största behållarens volym +10 % av summan av övriga behållares volym. Kemikalier som kan reagera häftigt med varandra ska förvaras åtskilda. Cisterner ska vara försedda med överfyllnadsskydd och saneringsutrustning ska finnas lättillgängligt vid förvaringsplatsen. Förvaras cisterner för fordonstrafik sker ska de vara försedda med påkörningsskydd. | Uppfyllt. |
Villkor 13: Införande av nya processkemikalier samt ändring av sådana kemikalier får endast ske efter medgivande av tillsynsmyndighet. | Uppfyllt. |
Villkor 14: Allt avfall som uppkommer i verksamheten skall hanteras så att återanvändning eller återvinning främjas, bland annat genom att olika avfallsslag hålls isär. Avfall som för närvarande inte kan återanvändas eller återvinnas skall omhändertas på sätt som tillsynsmyndigheten godkänner. | Uppfyllt. |
Villkor 15: Bolaget skall upprätta förslag till kontrollprogram, vilket skall inges till tillsynsmyndigheten senast tre månader efter det att tillståndet har tagits i anspråk. I kontrollprogrammet skall anges mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder. Det ska även ingå periodiska besiktningar vart tredje år. | Uppfyllt. Nu gällande kontrollprogram godkändes av tillsynsmyndigheten 2020-07-16. Senaste periodiska besiktningen skedde 2023-11-23. |
Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar
En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. (NFS 2016:8 5 § punkt 8) Kan t.ex. vara mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, före- läggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt 8 och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen.
Energi
Medelförbrukning av elektricitet (pumpstationer och reningsverk) var 2023, 6941 kWh/ton reducerat BOD7, för Ängstorp avloppsreningsverk vilket är högre än föregående år. (Medelförbrukning av elektricitet för år 2022 var 5254 kWh/ton reducerat BOD7)
Luft
Utsläppen till luft består av ventilationsluft från lokaler, processluft från behandlingsbassänger och processlokaler samt rökgasutsläpp från värmecentralen. Processluften kan ge upphov till luktspridning i omgivningen. Basproduktionen i värmecentralen sker med egenproducerad biogas och med naturgas som spetsbränsle. Rökgasutsläppen från pannan ger upphov till utsläpp av t.ex. CO2 och NOx.
Besiktningar
Genomfördes i november 2023. Tillsynsmyndigheten var då närvarande.
Recipientkontroll
Det sker ingen recipientkontroll i direkt anslutning till reningsverkets utsläpp i Lagan - (Laholmsbukten). Resultaten från de samordnade programmen som utförs dels i Lagan och dels i Laholmsbukten svarar för en mer övergripande kontroll. Laholms kommun är medlem i Lagans Vattenråd, Kustvattenrådet och Kustvattenkontrollen för Hallands län. Rapporteringen av de båda undersökningarna som nu genomförs, sker årligen i en årsrapport. Länsstyrelsen i Halland har ett övergripande ansvar för programmens genomförande.
Transporter
Fällningskemikalie till vattenbehandlingen har levererats med tankbil ca 25 gånger under 2023, polymer har levererats ca 20 gånger.
Externslamtransporter från kommunens övriga reningsverk kommer till Ängstorps ARV i genomsnitt ca 3 - 4 gånger per vecka. Externslamtransporter med slam från privata anläggningar kommer i genomsnitt ca 2 gånger per dag. Avvattnat slam transporteras från Ängstorps ARV 1 - 2 gånger per vecka.
Sandcontainern har tömts vid ett tillfälle under 2023.
Brännbart avfall har transporterats tre gånger från reningsverket och renscontainer har tömts vid sjutton tillfällen.
Transport av farligt avfall har skett vid två tillfällen. Vanligt avfall transporteras genom kommunens hämtning var annan vecka.
Dessutom förekommer transporter av paketleveranser m.m.
Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. (NFS 2016:8 5 § punkt 9)
Onlinemätare genomgår total service en till två gånger per år, enligt serviceavtal med leverantören. Däremellan sker rengöring regelbundet och kalibrering vid behov. Kontroll av kalibreringsbehov sker 2 gånger per månad enligt dokumenterad rutin. Kontrollen sker genom att analys på nitrat, ammonium, suspenderade ämnen med mera genomförs på driftlaboratoriet och resultatet jämförs med onlinemätaren.
Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor m.m.
Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. (NFS 2016:8 5 § punkt 10)
• I början på året har slamskrapor i två mellansedimenteringsbassänger havererat. Därefter har det utförts byte av de gamla skraporna i slutet av april.
• I slutet av 2023 har det installerats en gasmotor på Ängstorps ARV. Denna motor kommer att sättas i drift i början av 2024.
• En ny polymerberedare till slamavvattningen har installerats.
• Slambehållare för orötat slam (B1) har tömts och rengjorts i slutet av 2023.
• En ny extra pump som lyfter till biosteget har köpts in.
Åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi
Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska verksamhetens förbrukning av råvaror och energi. (NFS 2016:8 5 § punkt 11)
Vid byte av pumpar, såväl vid avloppsreningsverket som i pumpstationer, väljs de nya alltid med hänsyn tagen till energieffektivisering.
Optimering av driften pågår kontinuerligt med målsättningen att minska användningen av energi, polymer och fällningskemikalier.
Ersättning av kemiska produkter m.m.
De kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. (NFS 2016:8 5 § punkt 12)
De kemikalier som används vid Ängstorps avloppsreningsverk är framför allt fällnings- kemikalier i vattenbehandlingen samt polymer i samband med slamavvattningen.
Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet
Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året i syfte att minska volymen avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet. (NFS 2016:8 5 § punkt 13)
De största fraktionerna avfall som uppkommer är gallerrens, fett och sand. Renset passerar en renstvätt och renspress, vilket gör att volymerna rens hålls nere. Renset samlas upp i soptunnor och förbränns.
Sanden som avskiljs i sandfånget passerar en sandtvätt. Xxxxxx återanvänds efter mellanlag- ring som fyllnadsmaterial.
Tillstånd har sökts av länsstyrelsen för transport av farligt avfall. Beslutet gäller till den 9 juli 2025.
Se också bilaga 6 för information om mängder samt övrigt uppkommit avfall vid avlopps- reningsverket.
Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa
Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts under året med syfte att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa. (NFS 2016:8 5 § punkt 14)
Åtgärder som vidtagits under året
Ledningsnätet
Projekt Lugnarohögen i Hasslöv där ett LTA-system ska byggas ut till två fastigheter samt en utetoalett till museet Lugnarohögen. Handläggning av ledningsförrättning påbörjades 2023 och det beräknas byggas 2025.
Projektering och ansökan om ledningsrätt har gjorts för överföringsledningar mellan Edenberga och Ränneslöv under 2023.
Utbyggnad av spillvattensystem och pumpstation som pågått vid Magnussons har slutförts under 2023. Pumpstationen har besiktigats och är redo att ta emot spillvatten. Xxxxxxxxxx potatis har inte kopplat på sig ännu då deras vattenkvalité från processen antas kunna skada ledningsnätet samt äventyra Revaq certifieringen för Ängstorps reningsverk.
Den planerade utökningen av verksamhetsområde spillvatten för Mellby biodammar har försenats något, under 2023 påbörjades arkeologiska undersökningar som förväntas pågå även under våren 2024.
En flödesmätningskampanj med fokus på tillskottsvatten har utförts i Genevad/Daggarp och utifrån resultatet av detta arbete pågår det ett systematiskt arbete med TV-inspektioner av spillvattenätet i området.
Förnyelse ledningsnät
I Skummeslövstrand har det förnyats ca 1 000 meter dricksvattenledningar.
Reliningar med GAP (schaktfri ledningsrenovering) som genomförts under 2023: I Våxtorp (Sandvägen) har ca. 135 meter spillvattenledningar renoverats.
Distributionsledningar bostäder
För att möjliggöra fortsatt exploatering i Mellbystrand har arbetet med att förstärka dagvattensystemet i Sydvästvägen startat under 2023. Arbetet planeras färdigställas under 2024.
Avloppsreningsverket
Se föregående avsnitt ”Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor m.m.”.
Planerade åtgärder
Ledningsnätet
Pågående utredningar gällande tillskottsvatten i Genevad och Xxxxxxxxxxxx kommer att utmynna i ledningsrenovering med planerad start under 2024.
Delar av sträckningen längs kusten i Skummeslöv, där det idag ligger en asbestledning, kommer att förnyas och vissa anslutande ledningar till denna kommer att läggas om i nya sträckningar för att underlätta framtida förnyelse och kommer att inledas under 2024/2025 i samråd med Länsstyrelsen. Sträckningen omfattar även delar av Barrvägen och Doktorsgatan.
Spilltryckledningen från P6 (spillvattenpumpstation) i Mellbystrand kommer att förnyas.
Under 2023 gjordes ett nytt försök att schaktfritt korsa Lagan för att förnya dykarledningen under Lagan där bland annat Lantmännen Cerealia är kopplad vilket tyvärr misslyckades igen. Man tittar på andra dyrare alternativ som kommer att tittas på under 2024.
Gällande den planerade utökningen av verksamhetsområde spillvatten för Mellby biodammar, är den försenad eftersom de arkeologiska undersökningarna fortsatt under 2023, och förväntas bli klara under våren 2024
Anläggandet av överföringsledningar mellan Edenberga och Ränneslöv planeras utföras under 2024/2025
Ledningsrätt sökt 2023 för anläggande av överföringsledningar mellan Skogaby och Ahla har överklagats men så fort ledningsrätten är klar under 2024 kommer detaljprojekteringen att handlas upp. Xxxxxx planeras i framtiden att anslutas till överföringsledning så man planerar en avsättning för en sådan ledning.
Projektet Lugnarohögen i Hasslöv där ett LTA-system ska byggas ut till ett mindre två fastigheter och en utetoalett till museet Lugnarohögen. Projektet beräknas vara färdigutbyggt under 2025
Avloppsreningsverket
Under 2024 planeras byte av skrapor i den tredje bassängen för mellansedimenteringen. Momentvakt som kan kopplas till styrsystemet för bevakning samt larm, kommer att installeras på skrapspelen i mellansedimenteringen.
Det som kommer utföras under året är tömning av behållare för förtjockat slam (B2) för rengöring och underhåll.
Ventilationen i externslammottagningen kommer att göras om.
Sandfånget har tömts och rengjorts i början av 2024, vidare kommer det repareras och sättas i gång.
Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar
En sammanfattning av resultaten av de undersökningar som genomförts under året för att klarlägga miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar samt vilka åtgärder detta eventuellt har resulterat i. (NFS 2016:8 5 § punkt 15)
Arbetet med att jobba mot ständiga förbättringar avseende slamkvaliteten har följt handlings- plan enligt egenkontrollen och REVAQ, och har bland annat omfattat provtagning och spårning i ledningsnätet.
Avtal med Kuskatorpet i Halmstad gäller sedan 2019-09-15. Nytt avtal tecknades med Ragn- Sells AB 2023-09-15.
Producerad slammängd samt användning av slam redovisas i bilaga 5.
Sammanfattning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1994:2 (5 i § NFS 2016:8) Föreskrifter om skydd för miljön, särskilt marken när avloppslam används i jordbruket.
Producerat slam är Revaq certifierat och därmed uppfylls alla krav från föreskrifterna. Detta kontrolleras genom externrevision som utförs en gång per år av ett ackrediterat organ (RISE). Certifieringsorganet reviderar att krav i Revaq-reglerna efterlevs. Alla avvikelser dokumenteras och åtgärder vidtas för att förhindra att avvikelsen upprepas.
Bilagor
Bilaga 1: Anslutning och belastning Bilaga 2: Utsläppskontroll vatten Bilaga 3: Bräddning
Bilaga 4: Totala utsläppsuppgifter Bilaga 5: Slam
Bilaga 6: Avfall, kemikalier och energihushållning Bilaga 7: Villkorsuppföljning
Bilaga 8: Beräkningsbeskrivning
Bilagorna omfattar bl.a. uppgifter som skall redovisas till följd av NFS 2016:8, NFS 2016:6, SNFS 1994:2, kontrollprogram samt andra beslut m.m.
Bilageförteckning
Lägg till de bilagor som är aktuella för verksamheten.
Bilaga 1 | ||
Anslutning och belastning | ||
Uppgiftslämnare | Laholmsbuktens VA AB | |
Avloppsreningsverk: | Ängstorps avloppsreningsverk | |
Anslutning till verket | ||
Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (st) | 18 829 | |
Antal anslutna fysiska personer till avloppsreningsverket (st) | 24 454 | |
Medelvärde, se bilaga 8 | Maxdygn | |
Totalt antal personekvivalenter (pe) beräknat utifrån BOD- belastning i inkommande vatten (70 g/person,dygn) | 16 178 | 28 535 |
-därav från industri (pe) | 1 438 | |
- därav externbelastning (uppskattad antal pe) | ||
- mottagning av slam från enskilda avloppsanläggningar (uppskattat antal pe) | ||
- slam från industri | ||
- slam från andra avloppsreningsverk ange ev förbehandling | ||
Dimensionering (pe) | 50 000 | |
För turistort | högsäsong (antal pe) | |
lågsäsong (antal pe) | ||
Inkommande vattenflöde till verket, årsvärden | ||
Medelvärde (m3/h) | 502 | |
Medelvärde (m3/d) | 12 017 | |
Maxvärde (m3/d) | 19 918 | |
Minvärde (m3/d) | 7 663 | |
Totala årsflödet (m3/år) | 4 375 839 | |
Mängd tillskottsvatten* (m3/år) från enbart Laholm | 1 530 357 | |
Del av totala flödet (%) enbart Laholm | 54 | |
*Tillskottsvatten=behandlat vatten-debiterad mängd avloppsvatten | ||
Utgående vattenflöde från verket, årsvärden | ||
Medelvärde (m3/h) | 502 | |
Medelvärde (m3/d) | 12 017 | |
Maxvärde (m3/d) | 19 918 | |
Minvärde (m3/d) | 7 663 | |
4 375 839 | ||
Dimensionerande flöde | ||
m3/h | 800 | |
m3/d | ||
Bilaga 2:1 | ||||||||
Utsläppskontroll vatten | ||||||||
Beräkning av medelvärde halt och mängd, se bilaga 8 | ||||||||
Inkommande vatten, årsvärden | ||||||||
Medelvärde | Maxvärde (maxdygn) | Mängd (ton/år) inkl bidrag från rejekt | Mängd (ton/år) exkl bidrag från rejekt | Typ av och antal prov (dp, vp, annat) | ||||
mg/l | kg/d | mg/l | kg/d | |||||
BOD7 | 96,8 | 1132 | 200 | 1997 | 413 | 26 dp | ||
CODCr | 275,6 | 3273 | 480 | 4822 | 1195 | 26 vp | ||
TOC | ||||||||
P-tot | 3,11 | 57 | 5,7 | 57 | 14 | 26 vp | ||
N-tot | 27,7 | 324 | 59 | 544 | 118 | 26 dp | ||
Ange om mängd från rejekt är beräknad eller grundad på provtagning. | ||||||||
Ingår rejektvatten i provtagning på inkommande vatten? (Ja/Nej ) | Nej | |||||||
Utgående vatten, årsvärden | ||||||||
Medelvärde | Maxvärde (maxdygn) | Mängd (ton/år) | Reduktion (%) | Typ av och antal prov (dp, vp, annat) | ||||
mg/l | kg/d | mg/l | Kg/d | |||||
BOD7 | 3,1 | 32 | 21 | 397 | 13,7 | 97 | 52 dp | |
CODCr | 18,5 | 207 | 39 | 572 | 82,6 | 93 | 26 vp | |
P-tot | 0,28 | 3,3 | 2,2 | 26,6 | 1,3 | 91 | 52 vp | |
N-tot | 10,9 | 129 | 32 | 340 | 48,8 | 59 | 52 dp | |
NH4-N | 5,83 | 69 | 27 | 313 | 26,1 | 52 dp | ||
SS | ||||||||
Metaller | ||||||||
Ingående vatten, årsvärden | ||||||||
Medelvärde | Maxvärde (maxdygn) | Mängd (kg/år) | Typ av och antal prov (dp, vp, annat) | |||||
mg/l | kg/d | mg/l | kg/d | |||||
Pb | 0,001 | 0,015 | 0,002 | 0,030 | 5,3 | 13/vp | ||
Cd | 0,0001 | 0,001 | 0,0001 | 0,002 | 0,3 | 13/vp | ||
Cr | 0,001 | 0,015 | 0,002 | 0,021 | 5,5 | 13/vp | ||
Cu | 0,072 | 0,822 | 0,097 | 1,009 | 299 | 13/vp | ||
Hg | 0,00010 | 0,0006 | 0,00010 | 0,001 | 0,2 | 13/vp | ||
Ni | 0,003 | 0,031 | 0,004 | 0,055 | 11 | 13/vp | ||
Zn | 0,078 | 0,907 | 0,110 | 1,220 | 330 | 13/vp | ||
Utgående vatten, årsvärden | ||||||||
Medelvärde | Maxvärde (maxdygn) | Mängd (kg/år) | Typ av och antal prov (dp, vp, annat) | |||||
mg/l | kg/d | mg/l | kg/d | |||||
Pb | 0,0002 | 0,0027 | 0,0003 | 0,0045 | 0,95 | 13/vp | ||
Cd | 0,00002 | 0,0002 | 0,00002 | 0,0002 | 0,07 | 13/vp | ||
Cr | 0,0004 | 0,0036 | 0,0011 | 0,0169 | 1,77 | 13/vp | ||
Cu | 0,0019 | 0,1484 | 0,0280 | 0,4310 | 85 | 13/vp | ||
Hg | 0,0001 | 0,0003 | 0,0001 | 0,0008 | 0,5 | 13/vp | ||
Ni | 0,00213 | 0,0148 | 0,0035 | 0,0433 | 9,5 | 13/vp | ||
Zn | 0,02037 | 0,1906 | 0,0310 | 0,4156 | 91,1 | 13/vp | ||
Bilaga 3:1 | |||||
Bräddning | |||||
Bräddat vatten vid reningsverket | |||||
Antal bräddningar | Antal h | Antal m3 | Orsak | ||
Kvartal 1 | Med behandling | ||||
Utan behandling | |||||
Kvartal 2 | Med behandling | ||||
Utan behandling | |||||
Kvartal 3 | Med behandling | ||||
Utan behandling | |||||
Kvartal 4 | Med behandling | ||||
Utan behandling | |||||
Summa | |||||
Typ av behandling av bräddat vatten | |||||
Total bräddad volym pga drifthaveri (m3/år) | |||||
Total bräddad volym pga hydraulisk överbelastning (m3/år) | 0 | ||||
Bräddad volym i % av totala årsflödet | 0,00% | ||||
Föroreningsmängder, bräddning vid reningsverket | |||||
Medelvärde (mg/l) | Maxvärde (mg/l) (maxdygn) | Total mängd (ton/år) | |||
BOD7 | |||||
CODCr | |||||
P-tot | |||||
N-tot | |||||
NH4-N | |||||
Medelvärde (mg/l) | Maxvärde (mg/l) (maxdygn) | Total mängd (kg/år) | |||
Hg | |||||
Cd | |||||
Pb | |||||
Cu | |||||
Zn | |||||
Cr | |||||
Ni | |||||
Kontinuerlig mätning och registrering av bräddflöde (Skriv ja/nej) | ja | ||||
Flödesproportionell provtagning (Xxxxx ja/nej) | ja | ||||
Tidsproportionell provtagning (Xxxxx ja/nej) | nej | ||||
Bilaga 3:2 | |||||
Bräddat vatten på ledningsnät och pumpstationer | ||||||
Mängd vatten totalt (m3/år) | 101 136 | |||||
Mängd p.g a. drifthaveri (m3/år) | 50 | |||||
Mängd p.g.a hydraulisk överbelastning (m3/år) | 101 086 | |||||
Uppskattade föroreningsmängder, bräddning på ledningsnät och pumpstationer | ||||||
Total mängd (ton/år)* | ||||||
BOD7 | 1,834 | |||||
CODCr | 6,420 | |||||
P-tot | 0,092 | |||||
N-tot | 1,175 | |||||
NH4-N | 0,708 | |||||
Total mängd (kg/år) | ||||||
Hg | 0,2000 | |||||
Cd | 0,0030 | |||||
Pb | 0,0600 | |||||
Cu | 2,3000 | |||||
Zn | 3,7000 | |||||
Cr | 0,1000 | |||||
Ni | 0,2000 | |||||
För bedömning av eventuella utsläpp från ledningsnätet bör samma föroreningshalter som uppmätts i samband med bräddning i reningsverket vid aktuellt tillfälle kunna användas, om inte annat underlag för bedömning finns. | ||||||
* Vid drifthaveri (dh) används inkommande halt. Vid överbelastning (öb) används halterna från filen Brädd till Äng. Veinge+Hedhuset 2023= 93 168 m3/år | ||||||
Specifikation, bräddning på ledningsnät och pumpstationer (ange alla pumpstationer och bräddpunkter även om de inte bräddat) | ||||||
Bräddnings- punkt | Kontrollmetod (se nedan) | Recipient | Frekvens (ggr/år) | Antal bräddygn alt. Xxxxx xxxxxx | Xxxxx (m3/år) | Orsak (drifthaveri el. överbelast ning) |
Mandoling/St råkv | Lagan | |||||
L P Hanssonsv/ Coop | Lagan | |||||
L P Hanssonsv/ Coop | Lagan | |||||
Ängelholmsv ägen | Lagan | |||||
Apelgatan | Lagan | |||||
Lagavägen vid dammarna | Lagan | |||||
Doktorsstigen | Lagan | |||||
Ringvägen | Lagan | |||||
Parken | Lagan | |||||
Blomsterv | Lagan | |||||
Liljevägen | Lagan | |||||
Granitvägen | Lagan | |||||
Tivolivägen | Lagan | |||||
Danskav/Stor gatan | Lagan | |||||
Krukmakareg ränd | Lagan | |||||
Krukmakareg ränd | Lagan | |||||
Gamlebygrän d | Lagan | |||||
Kyrkogatan | Lagan | |||||
Gamlebytorg | Lagan | |||||
Gamlebytorg | Lagan | |||||
Köpmansg/St rotorget | Lagan | |||||
Köpmansg/K varngatan | Lagan | |||||
Kvarng/Möll areg | Lagan | |||||
Kvarng/Laga v | Lagan | |||||
P8 | Laholmsbukten | 7 | 23 | ö.b | ||
P21 | Edenbergaån | 1 | 2 h | ö.b | ||
P22 | Edenbergaån | |||||
P23 | Edenbergaån | |||||
P24 | Edenbergaån | |||||
P25 | Edenbergaån | |||||
P26 | Smedjeån | 1 | 1 h | 20 | d.h | |
P27 | Menlösabäcken | |||||
Y1 | Lagan | |||||
A1 | Lillån | |||||
A2 | Lillån | |||||
A3 | Lagan | 1 | 1 h | ö.b. | ||
L1 | Lagan | |||||
L2 | Lagan | |||||
L3 | Lagan | |||||
L4 | Lagan | |||||
L5 | Lagan | |||||
L6 | Lagan | |||||
L7 | Lagan | 1 | 30 | d.h | ||
L8 | Lagan | |||||
Ö1 | Brostorpsån | 11 | 737 | ö.b | ||
AS Hedhuset | Laholmsbukten | 22 | 51790 | ö.b. | ||
Veinge-V1 | Vessingeån | 91 | 39182 | ö.b. | ||
Genevad-G1 | Vessingeån | 25 | 9377 | ö.b. |
Bilaga 4 | |
Totala utsläppsuppgifter till vatten | |
Utsläpp från reningsverket inklusive bräddning vid reningsverket samt pumpstationer V1 och AS | |
Ton/år | |
BOD | 13,7 |
COD | 82,6 |
P-tot | 1,3 |
N-tot | 48,8 |
NH4-N | 26,1 |
kg/år | |
Pb | 0,95 |
Cd | 0,07 |
Cr | 1,78 |
Cu | 86 |
Hg | 0,5 |
Ni | 9,5 |
Zn | 91 |
Bilaga 5:1 | |||||
Slam | |||||
Slam, årsvärden | |||||
Medelvärde (mg/kg TS) | Maxvärde (mg/kg TS) | Mängd (kg/år) | Gränsvärde enligt SFS 1998:944 §20 (mg/kg TS) | Typ av och antal prov (stickprov, samlingsprov, månad, kvartal, år) | |
N-tot | 51333 | 57000 | 26908 | 12 mp | |
P-tot | 32917 | 37000 | 18254 | 12 mp | |
pH | 7,5 | 7,9 | 12 mp | ||
GF | 68,2 | 71,7 | 12 mp | ||
NH4-N | 12500 | 16000 | 6552 | 12 mp | |
Pb | 14 | 15 | 7,1 | 100 | 12 mp |
Cd | 0,74 | 0,85 | 0,4 | 2 | 12 mp |
Cu | 642 | 760 | 337 | 600 | 12 mp |
Cr | 21 | 25 | 11,2 | 100 | 12 mp |
Hg | 0,4 | 0,47 | 0,2 | 2,5 | 12 mp |
Ni | 15 | 17 | 7,91 | 50 | 12 mp |
Zn | 645 | 810 | 338 | 800 | 12 mp |
Ag | 1,7 | 4 | 0,9 | 12 mp | |
Bi | 4 | 5 | 2,1 | 12 mp | |
Sn | 13,1 15 | 6,9 | 12 mp | ||
W | 2,2 | 3,1 | 1,2 | 12 mp | |
PAH, summa | 0,1 | 0,100 | 52,42 | 4 kp | |
Nonylfenol | 1,5 | 2,1 | 771,9 | 4 kp | |
PCB, summa | 0,01 | 0,022 | 5,6 | 4 kp | |
Vid summering av ”mindre än värden” (t ex <0,1) skall halva värdet användas vid beräkning. | |||||
OBS! Har andra parametrar analyserats t ex PBDE, Sb, Au, Br, W etc? Ange parameter och resultat ovan i en "ledig" rad. | |||||
Slammängder | |||||
Producerad mängd (ton/år) | 2471 | ||||
Mängd TS totalt (ton) | 524 | ||||
TS-halt (%) | 21 | ||||
m³/år ton TS/år | |||||
Externslammängd till vattenfas (vattenfas=inkommande arv eller på ledningsnät) | 230,7 | ||||
Externslammängd till slambehandling | 11486 | ||||
- från enskilda avloppsanläggningar | 9129 | 64,8 | |||
- från andra reningsverk | 2356,5 | 51,1 | |||
från andra verksamheter t ex slam | |||||
från fiskberedningsindustri | |||
Bilaga 5:3 | |||
Lagrat slam | |||
ton | ton TS | ||
Årets början | 1524 | 264 | |
Årets slut | 2299 | 428 | |
Lagrets kapacitet | |||
Behandling | ton TS/år | ||
Rötning. Om ja ange mängd. | 524 | ||
Kompostering. Om ja ange mängd. | |||
Vassbäddar el. liknande. Om ja ange mängd. | |||
Annat. Om ja ange mängd. | |||
Sluthantering | ton TS/år | ||
Åkermark. Om ja ange mängd. | 0 | ||
Förbränning. Om ja ange mängd. | |||
Energigröda. Om ja ange mängd. | |||
Energiskog. Om ja ange mängd. | 0 | ||
Täckning deponi. Om ja ange mängd. | 0 | ||
Övrig markanvändning (Anläggningsjord). Om ja ange mängd. | 360 | ||
Deponering. Om ja ange mängd. | |||
Till annat reningsverk. Om ja ange mängd. | Ange vilket verk: | ||
Förs register över åkermark där slam sprids om detta sker? Ange ja/nej. | Ja | ||
Av vem förs i så fall registret? | Kuskatorpet | ||
Bilaga 6 | ||||
Avfall, kemikalier och energihushållning | ||||
Avfall | ||||
Typ | EWC-kod | Ursprung | Mängd | Slutbehandling |
Rens+Brännbart | 19 08 01 18 01 04 | Avskilt från avloppsvatten Ängstorp ARV | 96,8 ton | HEM, Förbränning |
Sand | 19 08 02 | Avskilt från avloppsvatten | 3,5 ton | Kuskatorpet, kommuntransport |
Fett | 20 01 26 | Avskilt från avloppsvatten | 0 ton | Rötkammaren |
Olja för återvinning | 130205 | 73 kg | Stena Recycling | |
Aerosoler | 160504 | 8 kg | Stena Recycling | |
Batterier, små (maxvikt 3kg) | 200133 | 14 kg | Stena Recycling | |
Småkemikalier | 160506 | 2 kg | Stena Recycling | |
Övrig elektonik utan IT | 160213 | 100 kg | Stena Recycling | |
Blandkabelskrot | 160214 | 125 kg | Stena Recycling | |
Kemikalieretur | 160506 | 52 kg | Xxxx-Xxxxx | |
Lysrör | 200121 | Byggnader | 12 kg | Stena Recycling |
Kemikalier | ||||
Typ | Mängd (ton/år) | |||
Fällning | ||||
Pix-111 | Järnklorid | 324,0 | ||
Flopam EM 533 | 5,3 | |||
Slambehandling | ||||
Zetag 8160 | Flockulant | 7,7 | ||
Zetag 9214 | Flockulant | 11,4 | ||
Flofoam H16 | Skumdämpare | 1,5 | ||
Desinfektion | ||||
Annat | ||||
Energihushållning | ||||
Förbrukad mängd energi (MWh/år)* | 2 845 (varav 1317 MWh/år på ARV) | |||
*Elenergi, inkl pumpstationer | ||||
Bränsletyp | Förbrukning | |||
Inköpt biogas | 254 423 kWh | |||
Egenprod. gas, till värme | 134 368 | |||
Tillvaratagen värme, gasmotor | ||||
Fjärrvärme | ||||
Gasproduktion (Ange ja/nej) | Xx | |||
Mängd prod. gas (m³/år) | 375 785 | |||
Gasens energiinnehåll (kWh/m 3) | 5,7 | |||
Facklad mängd (m3/år) | 241 417 | |||
Användning av gasen. Ange t.ex. uppvärmning | Uppvärmning | |||
Har energibesparande åtgärder gjorts under året? (ja/nej) | Nej | |||
Bilaga 7 | ||||||||
Villkorsuppföljning | ||||||||
För endast in de års-, kvartals- och månadsmedelvärden som regleras i beslutet. | ||||||||
Årsmedelvärden | ||||||||
P-tot | BOD7 | N-tot | NH4-N | |||||
mg/l | % | mg/l | % | mg/l | % | mg/l | % | |
0,3 | 3 | 10,9 | 5,8 | |||||
Halvårsmedelvärden | ||||||||
P-tot | BOD7 | N-tot | NH4-N | |||||
mg/l | % | mg/l | % | mg/l | % | mg/l | % | |
April-september | ||||||||
Kvartalsmedelvärden | ||||||||
P-tot | BOD7 | N-tot | NH4-N | |||||
mg/l | % | mg/l | % | mg/l | % | mg/l | % | |
Kvartal 1 | ||||||||
Kvartal 2 | ||||||||
Kvartal 3 | ||||||||
Kvartal 4 | ||||||||
Månadsmedelvärden | ||||||||
P-tot | BOD7 | N-tot | NH4-N | |||||
mg/l | % | mg/l | % | mg/l | % | mg/l | % | |
Januari | ||||||||
Februari | ||||||||
Mars | ||||||||
April | ||||||||
Maj | ||||||||
Juni | ||||||||
Juli | ||||||||
Augusti | ||||||||
September | ||||||||
Oktober | ||||||||
November | ||||||||
December | ||||||||
Bilaga 8
Beräkningar av halter och mängder m.m. på inkommande och utgående vatten skall i fortsättningen ske enligt följande:
Vid beräkning av medelhalter (mg/l) skall hänsyn tas till flödet, dvs. medelhalterna skall vara flödesvägt enligt följande formel:
Medelhalt (mg/l) =
(C1 * Q1) + (C2 * Q2) + … + (Cn * Qn) Q1 + Q2 + … + Qn
C = uppmätt halt vid respektive provtagningstillfälle (mg/l) Q = uppmätt flöde vid respektive provtagningstillfälle (m³) 1,2…n = provtagningstillfälle
Vid beräkning av dygnsmedelvärde för belastning, total belastning i ton per år samt reduktion används följande formler:
Dygnsmedelvärde (kg/dygn) =
M1 + M2 + … + Mn
n
M = belastning vid respektive mättillfälle (kg/dygn) n = antal mättillfällen
Belastning (ton/år) =
Dygnsmedelvärde * 365
1000
Reduktion som medelvärde (%) =
R1 + R2 + … + Rn
n
R = reduktion (%) vid respektive mättillfälle n = antal mättillfällen
Belastning (antal pe) beräknas enligt följande formel:
Belastning (pe) =
Dygnsmedelvärde BOD7 (kg/dygn) (Beräknat enligt formel ovan)
70 * 10-3 (kg/p,dygn)