Samarbete varje verksamhet som parterna bedriver eller stödjer enligt detta avtal, inbegripet gemensam forskning.
Samarbete. •I det hälsofrämjande daghemmet finns ett gott samarbete mellan personal samt mellan barn och personal. Även samarbetet med hemmet , skolan och samhället prioriteras högt. Folkhälsans Förbund och Forskning är våra naturliga samarbetspartners för en hälsofräm- jande verksamhet inom dagvården. Banksektorns målsättning är att ha en personal som orkar, kan och villa arbeta mot målsätt- ningen. Vi vill erbjuda en möjlighet att göra ett gott arbete genom att våra medarbetare känner att deras arbete är meningsfullt och genom att arbetsuppgifterna är hanterbara. För att nå detta arbetar ledarskapet salutogent, vilket innebär att vi ger medarbetarna möjlighet till delaktighet och belastningsbalans, samt en effektiv respons.
Samarbete. Gemensamt bedrivet arbete som gäller en avgränsad uppgift Samverkan Övergripande gemensamt handlande på organisatoriskt plan för ett visst syfte
Examples of Samarbete in a sentence
Samarbete mellan arbetarskyddscheferna behövs likaså i situationer där flera företag verkar i samma enhetliga utrymmen.
Samarbete •I det hälsofrämjande daghemmet finns ett gott samarbete mellan personal samt mellan barn och personal.
Samarbete handlar om mellanmänskliga relationer med- och kring enskilda individer.
Samarbete och samverkan med andra aktörer och specialistpsykiatri genomförs där det är relevant.
Samarbete med frivilliga organisationer, studieförbund och pensionärsorganisationer utvecklas, i syfte att bidra till att tillgodose hyresgästernas sociala, kulturella och andliga behov.
More Definitions of Samarbete
Samarbete är en lösning på den låga lönsamheten inom jordbruksbranschen. I Finland är gårdarna ganska små och ligger över ett stort område. Det är nästan omöjligt för en jordbrukare att ensam uppnå de leveransvolymer som krävs av inhemska köpare, än mindre utländska. Inköpsvolymerna för en enskild gård uppnår inte heller en storlek som skulle ge stora rabatter. Samarbete bidrar således till att balansera situationen och skapar en mer jämlik utgångspunkt för förhandlingar. Det handlar dock inte bara om högre försäljningspriser, eftersom vi lever i en marknadsekonomi och marknaden har en begränsad betalningsförmåga. De producentorganisationer som redan är verksamma rapporterar att de har uppnått stora besparingar genom gemensamma inköp av insatsvaror och produktionstillbehör. Särskilt i början av verksamheten har gemensamma upphandlingar kunnat förbättra produktionens täckningsbidrag. Kamratstöd till exempel när det gäller att utveckla jordbruksförvaltningsmetoder samt att dela tekniskt kunnande och bästa produktionspraxis har ökat gårdarnas effektivitet och resultat. En producentorganisation betyder också möjligheter att använda gemensamma maskiner, till exempel torkar och bearbetningsutrustning, för att minska kostnaderna. Ett bra exempel inom spannmålssektorn finns i Estland, där andelslaget Kevili, som fungerar som en producentorganisation trots att de ännu inte har officiell status, har lyckats skapa ett betydande mervärde för sina medlemmar genom gemensam lagring och exporthandel. Dessutom säger de att de har fått bättre villkor för investeringsfinansiering genom saminvesteringar. Producentorganisationen ger också möjligheter att förhandla fram bättre villkor i fråga om försäkringar, elavtal, telefonabonnemang etc. Bättre tolerans för risker och svårigheter, liksom möjligheten att jämna ut priserna mellan åren är inte heller någon liten sak.
Samarbete är något som sker då personer, grupper eller företag jobbar tillsammans för gemensam nytta. Denna överenskommelse görs för att den gynnar båda parterna. I detta fall det finska speditionsföretaget som inte har kontakter utanför EU:s gränser dit varorna skall exporteras och det utländska importföretaget som inte har representanter i Finland. På grund av att samarbete kan förorsaka utmaningar är det nödvändigt att båda parterna tillsammans kommer överens om reglerna gällande samarbetet och hur arbetet i sig själva fördelas. Problemet är att det finns inga direkta regleringar gällande spedition eller sam- arbetet mellan speditörerna vilka man kunde använda sig av. I Finland finns det ingen direkt lagstiftning som reglerar verksamheten inom speditionsföretag. Det krävs inte hel- ler något speciellt tillstånd för att man skall kunna ha verksamhet inom den branschen. (Logistiikan Maailma 2011 s.135) På grund av att det inte fanns regleringar gällande spedition grundades 1920 ett förbund av de nordiska speditörerna. Förbundet heter Nordiska Speditörsförbundets Allmänna Be- stämmelser, NSAB. Det är ett verktyg som kan användas för att definiera rättigheter och skyldigheter mellan uppdragsgivaren och speditören. Den nyaste versionen av bestäm- melserna heter NSAB2015. Den definierar hur speditörer skall agera och vad deras an- svarsområden är i ett uppdrag. Bestämmelserna tar i beaktan även uppdragsgivarens andel men den tredje mottagande parten är utesluten och nämns inte i bestämmelserna. Se bilaga 1. (NSAB 2015) Med hjälp av NSAB har det blivit enklare att dra gränser mellan uppdragsgivarens och speditörens skyldigheter i själva exportprocessen. Och ifall otrevliga överraskningar sker kan NSAB användas vid tvistemål och då det sker problem under uppdragets gång. (NSAB 2015) Eftersom bestämmelserna täcker endast den del av exportering som berör relationen mel- lan uppdragsgivaren och det exporterande speditionsföretaget, kan de inte tillämpas mel- lan de exporterande och importerande speditionsföretagen. Detta betyder att bestämmel- serna inte kan användas för att definiera rättigheter och skyldigheter mellan den sändande och mottagande speditören. (NSAB 2015) Ifall dessa två parter vill, kan de komma överens om att göra ett samarbetsavtal. Då upp- står frågan hur avtalet skall byggas upp och vad den skall innehålla. Och hur skall situat- ioner lösas ifall det uppstår problem som inte finns med i avtalet? Detta är något som företagen måste lösa sinsemellan vilket...
Samarbete verksamhet som parterna bedriver eller stödjer enligt detta avtal, inbegripet gemensam forsk- ning,
Samarbete. Lär av andra, delar kunskap, sprider arbetsglädje, arbetar aktivt med uppföljning etc. ANSVAR Tar ansvar för egna uppgifter, tar ansvar för egen kompetensutveckling etc. SKAPA VÄRDE Xxxxxx aktivt med förändringar/ förbättringar, arbetar med kunden i fokus (både interna och externa kunder) etc. RESULTAT I ARBETET Når uppsatta mål, levererar enligt uppgjorda planer etc. Förutsättning för värdering av medarbetare med inslag av mjuka värden kräver en enkel och tydlig mall. • Mallen bör utgå från ett mindre antal bedömnings områden med underrubriker. • Mallen bör utgå från befintliga riktlinjer, värderingar och ha koppling till företagets utveckling och lönsamhet. • Mallen bör innehålla en koppling mellan lönesättning och de verktyg som används vid utvecklingssamtal. • Mallen kan fungera som ett verktyg för chefens bedömning och fungera som underlag vid förhandling med facket. • Mallen kan vara ett bra verktyg för chefen att använda vid lönesamtalet.
Samarbete är i denna del etablerat tillsammans med övriga ”Combine-kommuner” i länet där avtalet upphör samtidigt. Därefter ska ett eller flera upphandlingsdokument utarbetas. Konsultstöd i hela processen kommer att krävas.
Samarbete är ett gemensamt bedrivet arbete som gäller en avgränsad uppgift. Det kan handla om att olika yrkesgrupper hjälps åt med insatser till en enskild äldre.
Samarbete. •I det hälsofrämjande daghemmet finns ett gott samarbete mellan personal samt mellan barn och personal. Även samarbetet med hemmet , skolan och samhället prioriteras högt. Folkhälsans Förbund och Forskning är våra naturliga samarbetspartners för en hälsofrämjande verksamhet inom dagvården. Barnsektorns målsättning är att ha en personal som orkar, kan och villa arbeta mot målsättningen. Vi vill erbjuda en möjlighet att göra ett gott arbete genom att våra medarbetare känner att deras arbete är meningsfullt och ge- nom att arbetsuppgifterna är hanterbara. För att nå detta arbetar ledarskapet salutogent, vilket innebär att vi ger medarbetarna möjlighet till delaktighet och belastningsbalans, samt en effektiv respons. Uppmuntran •Daghemmet uppmuntrar till fysisk aktivitet, hälsosamma kostvanor och en god kommunikat- ion med ett gott språk. •I ett hälsofrämjande daghem ger individerna varandra beröm och visar uppskattning.