Kapital og gjeld Eksempelklausuler

Kapital og gjeld. Egenkapitalen i SpareBank 1 BV består av eierandelskapital, overkursfond, utjevningsfond, gavefond grunnfondskapital, fond for urealiserte gevinster og annen egenkapital. Bankens kjernekapitaldekning og kapitaldekning var henholdsvis 15,7 % og 16,1 % per 30. september 2015, mot 16,2 % og 16,7 % per 30. september 2014. Ren kjernekapital per 30. september 2015 var 14,4 %, mot 14,9 % per samme periode i 2014. Det vises forøvrig til avsnitt 6.2.2 og avsnitt 6.4 for en oversikt over Konsernets gjeld og egenkapital.

Related to Kapital og gjeld

  • Kapitalforvaltning Styret avgjør plasseringen av Sluttvederlagsordningens midler og fastsetter retningslinjer for kapitalforvaltningen. Styret kan innenfor de fastsatte retningslinjer delegere myndighet til å bestemme plasseringer til administrasjonen. Styret kan beslutte at Sluttvederlagsordningen skal overlate kapitalforvaltningen til et foretak med konsesjon til å drive aktiv forvaltning eller oppnevne en investeringskomité til å bestemme plasseringer eller på annen måte bistå ved kapitalforvaltningen. Kapitalforvaltningen skal være forsvarlig.

  • Stansing av levering på grunn av betalingsmislighold Fjordkraft kan stanse levering av sine ytelser dersom kunden ikke betaler innen betalingsfristen eller hvor Fjordkraft har grunn til å forvente at betaling ikke vil finne sted.

  • Tekniske og faglige kvalifikasjoner Kvalifikasjonskrav Dokumentasjonskrav

  • Leverandørens tekniske og faglige kvalifikasjoner Krav Dokumentasjonskrav

  • Innleie av arbeidstakere Så tidlig som mulig, og før bedriften inngår avtale om å leie inn arbeidstakere i henhold til gjeldende regler i arbeidsmiljøloven kap. 14 (se §§ 14-12 og 14-13) skal omfang og behov drøftes med de tillitsvalgte, jfr. Hovedavtalen § 9-3 – 9-6.

  • Den nye AFP- ordningen finansieres på følgende måte Kostnadene ved AFP finansieres av foretakene, eller deler av foretakene, som er eller har vært tilsluttet Fellesordningen, samt at staten yter et bidrag knyttet til den enkelte pensjonist. Staten yter tilskott til AFP. Frem til 31. desember 2010 gjelder reglene i lov 23. desember 1988 nr. 110 og fra 1. januar 2011 reglene i AFP- tilskottsloven. Kompensasjonstillegg til ny AFP dekkes i sin helhet av staten. Foretakene betaler premie til Fellesordningen til dekning av den delen av utgiftene som ikke dekkes av statens tilskott. Nærmere bestemmelser om premiebetaling fastsettes i vedtektene for Fellesordningen for avtalefestet pensjon (AFP) og i Fellesordningens styrevedtak. I perioden 2011 til og med 2015 vil det være personer som mottar opprinnelig AFP, og i denne perioden vil foretak som var med i opprinnelig AFP-ordning måtte betale premie til denne, samt egenandel for egne ansatte som har tatt ut opprinnelig AFP. Premie og egenandel fastsettes av Styret for Fellesordningen. Foretakene skal for ny AFP betale en premie for arbeidstakere og andre som har mottatt lønn og annen godtgjørelse som rapporteres under kode 111-A i Skattedirektoratets kodeoversikt. Premiesatsen fastsettes av styret for Fellesordningen. Premien skal utgjøre en prosentdel av de samlede utbetalinger fra foretaket i henhold til bedriftens innberetning på kode 111-A. Foretaket skal bare betale premie av den del av utbetalingene til den enkelte i foregående inntektsår som ligger mellom 1 og 7,1 ganger gjennomsnittlig grunnbeløp. Premie betales for til og med det året medlemmet av ordningen fyller 61 år. Premien innbetales kvartalsvis.

  • Personvern og taushetsplikt Det er en forutsetning at de lønns- og arbeidsvilkår som bedriften blir bedt om å dokumentere er tilstrekkelig anonymisert og ikke strider mot lov. Virksomhetens behov, eksempelvis konkurransemessige forhold, kan tilsi at informasjon ikke bør gis videre. I slike tilfeller kan arbeidsgiver pålegge tillitsvalgte og eventuelle rådgivere taushetsplikt. Taushetsplikten gjelder også etter utløpet av vedkommendes mandatperiode. Det er ingen taushetsplikt i forhold til å gi informasjon videre til relevant offentlig myndighet.

  • Krav Av praktiska skäl begränsas prövningen och utvärderingen av varor till de typfall som Statens inköpscentral angivit för varje anbudsområde. Vara som offereras för ett typfall ska uppfylla samtliga krav, dvs. både utformningskrav och tekniska krav. För varje typfall kan Anbudsgivaren endast offerera en vara, dvs. alternativa varor får inte offereras per typfall. Om anbudsgivaren offererar flera varor i strid med denna regel kommer Statens inköpscentral att välja den vara som står förstnämnd. Varje typfall har en numrering. För varje typfall framgår av detta förfrågningsunderlag inkl. bilagor vilka utformningskrav och tekniska krav som gäller samt vad som ska anges för att styrka uppfyllelsen av kraven. Offererade varor samt tillkommande varor (undantaget tillbehör) ska vara provade enligt de angivna standarderna i detta förfrågningsunderlag. Offererade varor ska vara provade av provningsorgan som är ackrediterade för de angivna tekniska provningarna i detta förfrågningsunderlag. En möbelserie kan i vissa fall täckas av en och samma provning och därför bör t ex en förvaringsenhet provas med den vara som har störst mått och har flest funktioner som luckor, lådor hyllor mm. Vad gäller tekniska krav för möbelklädsel och gardintyger accepterar Statens inköpscentral egenprovningar genomförda av anbudsgivaren eller tillverkaren. Detta gäller även för tekniskt krav G1 för Textila mattor. Om en ny provningsstandard revideras för ett område under ramavtalsperioden kommer Statens inköpscentral även att godkänna provningar baserade på dessa reviderade provningsstandarder. Om en ny provningsstandard fastställs för ett område under ramavtalsperioden kommer Statens inköpscentral även att godkänna provningar baserade på dessa nya provningsstandarder. Statens inköpscentral accepterar att Xxxxxxxxxxxxx offererar varor med godkända provningsresultat för en representativ vara inom ett specifikt varusortiment. Ett exempel är att ett bord i ett speciellt utförande har provats och godkänts. Om ett bord tillkommer inom det specifika varusortimentet där skillnaden bara är en annan kulör eller liknande mindre avvikelse jämfört med det ursprungliga bordet accepterar Statens inköpscentral även detta bord om det offereras. Provningsrapporter ska inte bifogas med anbudet. Om Anbudsgivaren dock väljer att styrka uppfyllelse av ett visst krav med annan provningsmetod än den som Statens inköpscentral angivit, åligger det Anbudsgivaren att skriftligen i anbudet bevisa att resultatet enligt vald provningsmetod styrker uppfyllelsen av aktuellt krav. Beviset ska biläggas anbudet. Beviset/intyget på att annan vald provningsmetod tillämpas accepteras på svenska, danska, norska eller engelska. Anbudsgivaren ska ange vilken provningsmetod som ersätter, av Statens inköpscentral, önskad provningsmetod. För uppfyllande av de tekniska ska-kraven som är ställda i förfrågningsunderlaget accepterar Statens inköpscentral Möbelfaktamärkta offererade typfall, men endast där Möbelfaktamärket är tillämpbart. Statens inköpscentral äger rätt att när som helst under ramavtalsperioden begära in bevis på att vara uppfyller de provningskrav som angivits förfrågningsunderlaget. Alla krav i detta förfrågningsunderlag ska gälla under hela Ramavtalsperioden.

  • Krav til lønns- og arbeidsvilkår Leverandøren er ansvarlig for at egne ansatte, ansatte hos underleverandører (herunder innleide) har lønns- og arbeidsvilkår i henhold til: • Forskrift om allmenngjort tariffavtale. • Forskrift om lønns- og arbeidsvilkår i offentlige kontrakter av 8. februar 2008 der denne kommer til anvendelse. På områder som ikke er dekket av forskrift om allmenngjort tariffavtale, skal lønns- og arbeidsvilkårene være i henhold til landsomfattende tariffavtale for den aktuelle bransje. Med lønns- og arbeidsvilkår menes bestemmelser om minste arbeidstid, lønn, herunder overtidstillegg, skift- og turnustillegg og ulempetillegg, og dekning av utgifter til reise, kost og losji, i den grad slike bestemmelser følger av tariffavtalen. Leverandøren plikter på forespørsel å dokumentere lønns- og arbeidsvilkårene for egne arbeidstakere, arbeidstakere hos eventuelle underleverandører (herunder innleide). Opplysningene skal dokumenteres ved blant annet kopi av arbeidsavtale, lønnsslipp, timelister og arbeidsgiverens bankutskrift. Dokumentasjonen skal være på personnivå og det skal fremgå hvem den gjelder. Ved brudd på kravene til lønns- og arbeidsvilkår skal leverandøren rette forholdet. Der bruddet har skjedd hos en underleverandør (herunder bemanningsselskaper) er rettingsplikten begrenset til krav som er fremmet skriftlig innen tre måneder etter lønnens forfallsdato, både for krav som følger av allmenngjort tariffavtale og landsomfattende tariffavtale. De vilkår og begrensninger som følger av lov om allmenngjøring av tariffavtaler m.v. av 4. juni 1993 § 13 skal gjelde i begge disse tilfellene. Byggherren har rett til å holde tilbake et beløp tilsvarende ca. to ganger innsparingen for arbeidsgiveren. Tilbakeholdsretten opphører så snart retting etter foregående ledd er dokumentert. Vesentlig mislighold av lønns- og arbeidsvilkår hos leverandøren kan påberopes av byggherren som grunnlag for heving, selv om leverandøren retter forholdene. Dersom bruddet har skjedd i underleverandørleddet (herunder bemanningsselskaper), kan byggherren på samme måte kreve at leverandøren skifter ut underleverandører. Dette skal skje uten omkostninger for byggherren. Alle avtaler leverandøren inngår for utføring av arbeid under denne kontrakten skal inneholde tilsvarende bestemmelser.

  • Kvalitetssikring Leverandøren er ansvarlig for at Varene som omfattes av Avtalen til enhver tid er godkjent i henhold til gjeldende lover og forskrifter, samt at de er i henhold til kravene til egnethet og kvalitet som framkommer i konkurransedokumentene og i Avtalen for øvrig. Leverandøren skal ha et kvalitetssikringssystem som er innrettet slik at avvik blir oppdaget så tidlig som mulig.