Användningsperiod för medeltimförtjänst exempelklausuler

Användningsperiod för medeltimförtjänst. De medeltimförtjänster som avses i punkt 1 och som baseras på kvartal används på följande sätt: – för februari, mars och april används medeltimförtjänsten för fjärde kvartalet föregående år, – för maj, juni och juli används medeltimförtjänsten för årets första kvartal, – augusti, september och oktober används medeltimförtjänsten för årets andra kvartal samt – för november, december och januari används medeltimförtjänsten för årets tredje kvartal. Månadsperioderna och kvartalen som nämns i denna punkt beräknas börja och sluta enligt räkenskapsperioderna så att när räkenskapsperioden fördelar sig på två av de ovan nämnda månadsperioderna eller kvartalen räknas räkenskapsperioden höra till den period under vilken det större antalet ordinarie arbetstimmar infaller.
Användningsperiod för medeltimförtjänst. 5. De i punkt 1 avsedda medeltimförtjänster som baserar sig på kvartal tillämpas på följande sätt: ˗ under februari, mars och april tillämpas medeltimförtjänsten under IV kvartalet föregående år, ˗ under maj, juni och juli tillämpas medeltimförtjänsten under årets I kvartal, ˗ under augusti, september och oktober tillämpas medeltimförtjänsten under årets II kvartal och - under november, december och januari tillämpas medeltimförtjänsten under årets III kvartal. De månadsperioder och kvartal som nämns i denna punkt räknas börja och utgå enligt löneperioderna så att då en löneperiod fördelar sig på två av de ovannämnda månadsperioderna eller på två kvartal anses löneperioden höra till den period under vilken det större antalet ordinarie arbetstimmar infaller.
Användningsperiod för medeltimförtjänst. Mom. 4. De enligt föregående moment beräknade genomsnittliga timförtjänsterna för de olika kvartalen används enligt följande: för februari, mars och april används medeltimförtjänsten för fjärde kvartalet föregående år, för maj, juni och juli används medeltimförtjänsten för årets första kvartal, för augusti, september och oktober används medeltimförtjänsten för årets andra kvartal samt för november, december och januari används medeltimförjänsten för årets tredje kvartal. De månadsperioder och kvartal som anges i denna paragraf räknas börja och sluta enligt räkenskapsperioderna så att då en räkenskapsperiod fördelar sig på två av de ovan nämnda månadsperioderna eller på två kvartal, anses räkenskapsperioden höra till den period under vilken det större antalet ordinarie arbetstimmar infaller.

Related to Användningsperiod för medeltimförtjänst

  • Giltighet, ändringar och tillägg 9.1 Avtalet gäller tills vidare. Om inte annat avtalats upphör avtalet senast en månad efter skriftlig uppsägning från kunden.

  • Förberedelse- och avslutningsarbete Som övertid räknas inte den tid som går åt för att utföra nödvändigt förberedelse- och avslutningsarbete som normalt ingår i tjänstemannens uppgifter.

  • Förnyelsepremie Premien för förnyad försäkring ska betalas senast på dess begynnelsedag. Premien behöver dock inte betalas tidigare än 1 månad efter det att bolaget skickat ut premieavin. Försäkringen förnyas under förutsättning att premien betalas inom här föreskriven tid. Försäkringen förnyas även om premien betalas senare än inom föreskriven tid, dock endast under förutsättning att betalning sker innan försäkringen sagts upp. Bolagets ansvarighet inträder i detta fall först dagen efter betalningen.

  • Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. att införa en proportionalitetsprincip och sympatiåtgärder. Utskottet hänvisar bl.a. till det befintliga regelverkets utformning. Jämför reservation 18 (M), 19 (C), 20 (V), 21 (KD) och 22 (L) samt särskilt yttrande 5 (C).

  • Teckningsperiod Teckning av aktier med stöd av teckningsrätter ska ske under tiden från och med den 15-29 mars 2019. Observera att ej utnyttjade teckningsrätter blir ogiltiga efter teckningstidens utgång och därmed förlorar sitt eventuella värde. Outnytt- jade teckningsrätter kommer att avregistreras från respektive aktieägares VP- konto utan avisering från Euroclear. Styrelsen för European Institute of Science AB har rätt att förlänga teckningsperioden, vilket – i förekommande fall – kom- mer att meddelas genom pressmeddelande så snart möjligt efter att sådant be- slut har fattats.

  • Dammgenombrott Försäkringen gäller inte för skada vars uppkomst eller omfattning har direkt eller indirekt samband med genombrott av vattendamm.

  • Vissa Samordningsregler Mom 4:1. Om en tjänsteman på grund av arbetsskada uppbär livränta istället för sjukpenning och detta sker under tid då han har rätt till sjuklön, ska sjuklönen från arbetsgivaren inte beräk- nas enligt mom 3. Istället ska den utgöra skillnaden mellan 85 procent av månadslönen och livräntan.

  • Kallelse till bolagsstämma Kallelse till bolagsstämma skall alltid ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar och på bolagets webbplats. Att kallelse skett skall annonseras i Svenska Dagbladet. Om utgivningen av Svenska Dagbladet skulle upphöra skall annonsering istället ske genom Dagens Industri.

  • Utskottets ställningstagande Under 2020 uppgick värdet av de inköp som omfattas av upphandlingslagarna till ca 819 miljarder kronor enligt Konkurrensverket. Detta motsvarade närmare en sjättedel av Sveriges BNP. Systemet med offentlig upphandling ska bidra till kostnadseffektiva och samhällsekonomiskt effektiva offentliga inköp. När den offentliga upphandlingen används som ett strategiskt verktyg finns potential att skapa verksamhetsnytta, samtidigt som inköpen bidrar till att nå andra samhälleliga mål. Utskottets utgångspunkt är att arbete som utförs inom ramen för en verksamhet som har upphandlats offentligt ska utföras under goda arbetsvillkor. Detsamma gäller för arbetsmarknaden i sin helhet. Det ska inte vara möjligt för aktörer att tillskansa sig offentliga kontrakt genom anbud som bygger på att de som i slutändan utför arbetet har undermåliga arbetsvillkor. Som utskottet har framhållit vid upprepade tillfällen är den svenska arbetsmarknadsmodellen en grundpelare för ordning och reda på arbetsmark- naden. Vi har en arbetsmarknad där den arbetsrättsliga lagstiftningens i många delar kollektivavtalsdispositiva karaktär gör att arbetsmarknadens parter har relativt långtgående möjligheter att själva reglera vad de uppfattar som missförhållanden och göra anpassningar till de särskilda behov som kan finnas inom olika branscher. I motionerna 2022/23:1370 (S) och 2022/23:1479 (S) yrkande 1 framställs liknande krav på kollektivavtal vid offentliga upphandlingar. Som har framgått ovan delar utskottet motionärernas syn på vikten av att offentliga upphandlingar utförs under trygga arbetsförhållanden och goda arbetsvillkor. Utskottet konstaterar att dagens upphandlingslagstiftning, som till viss del har sin bakgrund i EU-rätten, innehåller bestämmelser om att vissa upphandlingar ska innehålla arbetsrättsliga villkor enligt nivåerna i ett svenskt centralt kollektivavtal. De arbetsrättsliga villkoren ska även uppfyllas av under- leverantörer som direkt medverkar till att fullgöra kontraktet. Det är välkommet att den offentliga sektorn på detta vis kan bidra till att förbättra arbetsvillkoren för de arbetstagare som utför offentligt upphandlade kontrakt. Utskottet ser också positivt på det stöd som Upphandlingsmyndigheten lämnar till berörda parter för att underlätta tillämpningen av arbetsrättsliga villkor. Utskottet anser att det befintliga regelverket till stor del fångar upp de farhågor som motionärerna verkar ha. Utskottet kan inte se att det finns skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagen med anledning av vad motionärerna anför, och därför bör yrkandena avslås. I motion 2022/23:1962 (S) menar motionärerna att det är problematiskt när det finns flera underentreprenörer vid upphandlingar, och de vill därför se insatser på området. Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna i fråga om vikten av att kunna kontrollera det arbete som utförs inom ramen för en offentlig upphandling och att arbetet ska utföras av seriösa aktörer. Utskottet konstaterar dock att vi redan i dag har lagstiftning på plats som ger arbetstagare och deras arbetstagarorganisationer rätt att vända sig mot andra entreprenörer än arbetsgivaren vid lönefordringar. Utskottet noterar också att systemet för leverantörskontroll i samband med offentlig upphandling för närvarande är under utredning. Utskottet anser inte att det finns skäl att förekomma utredningens arbete genom något initiativ på området, och därför bör yrkandet avslås. Trakasserier i arbetslivet‌

  • Möjlighet till lokal avvikelse Mom. 7 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från denna bestämmelse.