Contract
Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kollektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som uppkommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen.
Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunnan teettämä käännös suomenkielisestä työehtosopimuksesta. Työehto- sopimuksen sopijaosapuolet eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehto- sopimustekstistä. Mikäli ruotsinkielisen käännöksen tulkinta johtaa erilai- seen lopputulokseen kuin alkuperäinen suomenkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suomenkielistä työehtosopimusta. Työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunta ei vastaa käännöksen mahdol- lisista virheellisyyksistä aiheutuvista vahingoista.
KOLLEKTIVAVTAL FÖR DEN KEMISKA
BASINDUSTRIN
mellan
KEMIINDUSTRIN RF
och
INDUSTRIFACKET RF
18.1.2022–31.12.2023
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 § Avtalets tillämpningsområde 10
ARBETSTAGARE SOM UTFÖR HEMARBETE 10
4 § Avtalets bindande verkan och arbetsfredsförpliktelse 11
ARBETSFRED OCH TILLSYNSSKYLDIGHET 12
5 § Anställningsförhållandets uppkomst och upphörande 13
INTRODUKTION OCH HANDLEDNING I ARBETET 14
BERÄKNING AV FÖRHANDLINGSTIDEN 15
ARBETSSKIFTSFÖRTECKNING OCH UTJÄMNINGSSCHEMA FÖR
ÄNDRING I ARBETSSKIFTSFÖRTECKNING ELLER UTJÄMNINGSSCHEMA FÖR ARBETSTIDEN 20
ÖVERGÅNG FRÅN EN ARBETSTIDSFORM TILL EN ANNAN 20
AVLÖSNING OCH VÄXLING AV SKIFT 20
BÖRJAN AV ARBETSVECKA OCH ARBETSDYGN 21
INLEDANDE OCH AVSLUTANDE ARBETEN 21
AVTAL OM FLYTTNING AV TIDPUNKTEN FÖR LÖNEUTBETALNING 22
7 § Arbetstiden i dagarbete samt ett- och tvåskiftsarbete 23
UTJÄMNING AV ARBETSTIDEN/UTJÄMNINGSDAGAR FÖR ARBETSTIDEN 23
INTJÄNING AV UTJÄMNINGSDAGAR 24
BEVILJANDE AV UTJÄMNINGSLEDIGHET 25
AVVIKANDE AVTAL OM UTJÄMNINGSLEDIGHET 26
UTJÄMNING AV ARBETSTIDEN/GENOMSNITTLIG VECKOARBETSTID 26
8 § Intermittent treskiftsarbete 27
9 § Kontinuerligt treskiftsarbete 28
ORGANISERING AV ORDINARIE ARBETSTID 29
FASTSTÄLLANDE AV ÖVERTIDSARBETE VID ÖVERGÅNG TILL ANNAN ARBETSTIDSFORM 33
ÖVERTIDSARBETE I KONTINUERLIGT SKIFTARBETE 33
ERSÄTTNING ENLIGT BESTÄMMELSERNA OM ÖVERTIDSARBETE PER VECKA 34 UTBYTE AV ÖVERTIDSARBETE MOT LEDIGHET 34
VILOPAUS FÖRE ÖVERTIDSARBETE 34
DIVISOR FÖR BERÄKNING AV MÅNADSLÖN 35
NORMTIMLÖNER FÖR UNGA ARBETSTAGARE 38
FASTSTÄLLANDE AV INDIVIDUELL LÖNEDEL 39
ÄNDRINGAR I PRODUKTIONSMETODERNA 42
16 § Tillägg för skift-, kvälls- och nattarbete 44
TILLÄGG FÖR KVÄLLS- OCH NATTARBETE 44
LOKALA AVTAL OM TILLÄGG FÖR SKIFT-, KVÄLLS- OCH NATTARBETE 44
17 § Förflyttning till annat arbete 44
ANVÄNDNINGSPERIOD FÖR MEDELTIMFÖRTJÄNST 47
ANVÄNDNING AV MEDELTIMFÖRTJÄNST 48
23 § Resekostnader och dagtraktamenten 51
2 Ersättning för resekostnader 53
BEGRAVNINGS- OCH VIGSELDAGAR 58
KONSTATERANDE AV ARBETSOFÖRMÅGA 58
ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE SOM FORTGÅTT UNDER 1 MÅNAD 59
INSJUKNANDE UNDER ARBETSDAG 60
AVSLÅENDE AV LÖN FÖR SJUKTID 60
ANVISNINGAR OM FÖRFARANDET BETRÄFFANDE BETALNINGSSYSTEM FÖR LÖN FÖR SJUKTID 61
ARBETSOFÖRMÅGAN KONSTATERAS MED ETT INTYG SOM ARBETSGIVAREN GODKÄNT 61
OKLARHETER KRING LÄKARINTYG 61
MISSBRUK AV LÖNEFÖRMÅNER UTGÖR GRUND FÖR HÄVNING AV ARBETSAVTALET 61
MINSKNING AV PROBLEM TILL FÖLJD AV SJUKFRÅNVARO 62
27 § Moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet samt vårdledighet63
RÄTT TILL TILLFÄLLIG VÅRDLEDIGHET 64
LÖN FÖR TILLFÄLLIG VÅRDLEDIGHET 64
LAGSTADGADE HÄLSOKONTROLLER 68
MED ARBETAD TID LIKSTÄLLDA DAGAR 71
VI FÖRTROENDEMÄN, ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGE OCH FACKAVDELNING 72
34 § Förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige 72
35 § Fackavdelningens möten 73
36 § Innehållning av medlemsavgift till fackförening 74
38 § Personliga anställningsfrågor 75
40 § Medling i meningsskiljaktigheter 77
VIII SPECIELLA BESTÄMMELSER 77
41 § Möten inom Industrifacket rf:s förvaltningsorgan 77
42 § Utbildningar och utvecklingstillfällen 78
44 § Företagets interna informationsverksamhet 79
45 § Anlitande av utomstående arbetskraft 79
46 § Organisationsbestämmelser 79
UNDERTECKNINGSPROTOKOLL FÖR FÖRNYANDE AV KOLLEKTIVAVTALET FÖR ARBETSTAGARE INOM DEN KEMISKA BASINDUSTRIN FÖR TIDEN 18.1.2022–31.12.2023 81
LÖNESYSTEMET FÖR DEN KEMISKA BASINDUSTRINS ARBETSTAGARE 107
1 Lönesystemets struktur 107
UPPGIFTERNAS SVÅRIGHETSGRAD 107
INDIVIDUELL LÖNEDEL 107
TJÄNSTETIDSTILLÄGG 107
2 Lönebildning 108
3 Lönerna enligt uppgifternas svårighetsklass 108
NY ARBETSTAGARE 108
4 Företagsanpassade system 108
5 Lönesystemets underhåll och lön 108
6 Direktiv och avgörande av meningsskiljaktigheter 109
7 Fastställande av individuell lönedel 114
ALLMÄNT AVTAL 115
KAPITEL 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 115
UTGÅNGSPUNKT 115
GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETER 115
DIREKTIONSRÄTT 115
FÖRHANDLINGAR MELLAN PARTERNA OCH BEGÄRAN OM UTLÅTANDEN 115
FÖRHANDSMEDDELANDE OM ARBETSKONFLIKTER 116
TILLÄMPNINGSOMRÅDE 116
ORGANISATIONSFÖRÄNDRINGAR OCH DYLIKA ÄNDRINGAR 116
LAGHÄNVISNINGAR 116
KAPITEL 2 SAMARBETE PÅ ARBETSPLATSER 116
UTVECKLINGSVERKSAMHET 116
GENOMFÖRANDE AV SAMARBETE 117
VERKSAMHET FÖR UPPRÄTTHÅLLANDE AV DE ANSTÄLLDAS ARBETSFÖRMÅGA 118
KAPITEL 3 SAMARBETSUPPGIFTER OCH SAMARBETSORGANISATIONER 118
3.1 BESTÄMMELSER SOM GÄLLER FÖRTROENDEMÄN 118
3.2 BESTÄMMELSER OM ARBETARSKYDD 120
3.3 MEDDELANDEN 121
KAPITEL 4 BESTÄMMELSER SOM GÄLLER FÖRTROENDEMÄNNENS, ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGES OCH ARBETARSKYDDSOMBUDETS STÄLLNING 122
4.1 BEFRIELSE FRÅN ARBETET OCH ERSÄTTNING FÖR FÖRLORAD ARBETSFÖRTJÄNST 122
4.2 STÄLLNING 123
4.3 ANSTÄLLNINGSSKYDD 125
4.4 SUPPLEANTER 127
KAPITEL 5 ARBETSGIVARENS INFORMATIONSPLIKT 128
LÖNESTATISTIKS- OCH PERSONALUPPGIFTER 128
INFORMATION OM UTOMSTÅENDE ARBETSKRAFT 128
ARBETSTIDSBOKFÖRING 129
UPPGIFTERNAS KONFIDENTIELLA KARAKTÄR 129
FÖRFATTNINGAR 129
UPPGIFTER OM FÖRETAGET 129
TYSTNADSPLIKT 129
KAPITEL 6 PERSONALENS INTERNA INFORMATIONSVERKSAMHET OCH ORDNANDE AV MÖTEN 131
KAPITEL 7 UTBILDNING 131
7.1 YRKESUTBILDNING 131
7.2 GEMENSAM UTBILDNING 132
7.3 FACKFÖRENINGSUTBILDNING, ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDETS BESTÅND OCH ANMÄLNINGSTIDER 133
7.4 ERSÄTTNINGAR 133
7.5 SOCIALA FÖRMÅNER 134
KAPITEL 8 ANLITANDE AV UTOMSTÅENDE ARBETSKRAFT 134
8.1 ALLMÄNT 134
8.2 UNDERLEVERANS 135
8.3 HYRD ARBETSKRAFT 135
KAPITEL 9 AVTALETS BINDANDE VERKAN 136
SEMESTERLÖNEAVTAL 135
AVTAL OM UPPSÄGNINGSSKYDD 137
I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 137
1 § Allmänt tillämpningsområde 137
2 § Uppsägningsgrunder 138
3 § Uppsägningstider 139
4 § Underlåtelse att iaktta uppsägningstiden 141
5 § Anmälan om uppsägning 142
6 § Anmälan om uppsägningsgrund 142
II UPPSÄGNING AV SKÄL SOM BEROR PÅ ARBETSTAGAREN . 142 7 § Tillämpningsområde 142
8 § Verkställande av uppsägning 142
9 § Hörande av arbetstagare 142
10 § Domstolsbehandling 143
11 § Skiljemannaförfarande 143
12 § Ersättning för ogrundad uppsägning av arbetsavtal 143
13 § Ersättningens belopp 143
III PERMITTERING 144
14 § Permittering 144
15 § Förhandsutredning 145
16 § Anmälan om permittering 146
AVVIKELSER FRÅN TIDSFRISTERNA FÖR ANMÄLAN OM PERMITTERING 146
ARBETSGIVARENS ERSÄTTNINGSSKYLDIGHET I VISSA EXCEPTIONELLA SITUATIONER 147
EXCEPTIONELLA PERMITTERINGSSITUATIONER 147
PERMITTERING OCH FÖRKORTAD ARBETSTID 148
ANMÄLAN OM ÅTERUPPTAGANDE AV ARBETET 149
ANNAT ARBETE UNDER PERMITTERINGSTIDEN 149
BOSTAD UNDER PERMITTERINGSTIDEN 149
IV SÄRSKILDA BESTÄMMELSER 150
17 § Turordning vid nedskärning av arbetskraft 150
18 § Anmälan om uppsägning eller permittering till förtroendemannen och arbetskraftsmyndigheten 150
19 § Återanställning 150
20 § Påföljdssystem 151
21 § Bestämmelse om ikraftträdande 151
BILAGA 1 LÖN UNDER FADERSKAPSLEDIGHET 152
BILAGA 2 FÖRTROENDEMANNENS OCH ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGENS RÄTT TILL INFORMATION 155
BILAGA 3 MÖJLIGHETER ATT INGÅ LOKALA AVTAL I KOLLEKTIVAVTALET 158
BILAGA 4 TILLÄMPNINGSANVISNING SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG OCH FACKFÖRENINGSUTBILDNING 161
BILAGA 5 ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖRETAGET SKA ÖVERLEVA EKONOMISKA SVÅRIGHETER 164
BILAGA 6 SOMMARPRAKTIKPROGRAMMET LÄR KÄNNA ARBETSLIVET OCH TJÄNA EN SLANT 2022–2023 166
ARBETSTIDEN PER ÅR FÖR ARBETSTAGARE INOM KEMIINDUSTRIN 2022-2025 (ÅTTA TIMMARS ARBETSDAG) 168
KOLLEKTIVAVTAL FÖR DEN KEMISKA
BASINDUSTRIN
mellan
KEMIINDUSTRIN RF
och
INDUSTRIFACKET RF I ALLMÄNT
1 § Avtalets tillämpningsområde
Bestämmelserna i detta kollektivavtal tillämpas på sådana till Kemiindustrin rf hörande företag som idkar kemisk basindustri och på deras samtliga arbetstagare.
Arbetstagare som utför hemarbete
På arbetstagare som utför hemarbete tillämpas detta avtal till följande delar:
Till arbetstagare som utför hemarbete betalas i samband med varje löneutbetalning i semesterersättning och som en summa som motsvarar semesterpremien ett särskilt tillägg på 13 procent.
Ifall anställningsförhållandet har fortgått utan avbrott i minst ett år är tillägget som motsvarar semesterersättningen och semesterpremien 16,5 procent.
Då man i kollektivavtalet avtalar om löneförhöjningar, höjs lönerna för arbetstagare som arbetar hemma vid motsvarande tidpunkter och i motsvarande utsträckning som andra arbetstagares löner. Höjningen görs som en allmän förhöjning.
För deltidsanställa arbetstagare beräknas förhöjningens belopp utifrån förhållandet mellan den överenskomna arbetstiden och full arbetstid.
Deltidsarbete
Det är fråga om deltidsarbete när arbetstagarens arbetstid enligt arbetsavtalet kontinuerligt eller genomsnittligt underskrider den ordinarie arbetstiden enligt kollektivavtalet.
Deltidsanställningen kan till exempel hänföra sig till:
Ett anställningsförhållande där arbetstiden underskrider den i kollektivavtalet avtalade ordinarie arbetstiden, partiell vårdledighet, deltidspension, deltidstillägg eller alterneringsledighet.
En deltidsanställd arbetstagares ekonomiska förmåner som avses i detta kollektivavtal fastställs i förhållande till den avtalade arbetstiden och den fulla arbetstiden.
2 § Organisationsfrihet
Arbetsgivarna och arbetstagarna har rätt att fritt besluta om de vill ansluta sig till fackliga organisationer eller inte.
3 § Bilageavtal
Som en del av detta kollektivavtal iakttas följande avtal:
- Allmänna avtal EK (TT/AFC) – FFC
- Avtalet om arbetarskyddscentralen inklusive arbetsordning 19.3.1997
Avtal mellan förbunden
- Semesterlöneavtal
- Allmänt avtal
- Avtal om uppsägningsskydd
4 § Avtalets bindande verkan och arbetsfredsförpliktelse Avtalets bindande verkan
1. Detta kollektivavtal binder de undertecknade förbunden och deras underföreningar samt de arbetsgivare och arbetstagare som är eller under avtalets giltighetstid har varit medlemmar i dessa föreningar.
Arbetsfred och tillsynsskyldighet
2. Förbunden och deras underföreningar är skyldiga att se till att deras medlemsföreningar, arbetsgivare eller arbetstagare som avtalet gäller inte vidtar stridsåtgärder eller bryter mot bestämmelserna i kollektivavtalet.
3. Fackavdelningen, förtroendemän i egenskap av representanter för fackavdelningen och arbetsgivaren är skyldiga att upprätthålla arbetsfreden på arbetsplatsen. Då fackavdelningen, förtroendemannen eller arbetsgivaren får kännedom om hot om störningar av arbetsfreden är dessa skyldiga att utan dröjsmål underrätta förbunden om detta och alla omständigheter som påverkar bedömningen av störningen. Lokala parter ska avstå från alla stridsåtgärder tills förbunden har behandlat frågan.
4. Förbunden ska efter att ha mottagit den information som avses i punkt
3 utan dröjsmål utreda orsakerna till den överhängande arbetskonflikten och ge en bedömning om den överhängande stridsåtgärden strider mot lagen om kollektivavtal. Förbunden meddelar de lokala parterna om sin ståndpunkt. Om en stridsåtgärd enligt förbundens bedömning strider mot lagen om kollektivavtal får inga stridsåtgärder vidtas. Fackavdelningen måste följa förbundens syn och avstå från stridsåtgärder eller om det redan pågår en störning av arbetsfreden ska stridsåtgärderna upphöra och arbetsfreden ska omedelbart återställas.
Förbunden ska ge anvisningar till de lokala parterna om upprätthållande av arbetsfred. På de lokala parternas begäran ska förbunden samt arbetsgivaren och huvudförtroendemannen inom tre vardagar utreda vilka gemensamma åtgärder som de anser vara nödvändiga för det som tvisten som äventyrar arbetsfreden gäller, vilka dess orsaker är samt vilka följderna av en eventuell stridsåtgärd är. Om den lokala meningsskiljaktigheten gäller tillämpningen eller tolkningen av kollektivavtalet, ska ärendet behandlas i den förhandlingsordning som avses i 40 § kollektivavtalet.
5. För vidtagande av stridsåtgärder som strider mot lagen om kollektivavtal och försummelse av tillsynsskyldigheten kan enligt kollektivavtalslagen utdömas en plikt. Enligt förbundens åsikt
- om fackavdelningen eller arbetsgivaren har försummat sina skyldigheter enligt punkterna 3–4 ska detta tas i beaktande som en faktor som höjer plikten och
- som en faktor som höjer eller sänker plikten som förordnas bör även förbundens åtgärder enligt punkt 4 för att förhindra en lagstridig arbetskonflikt beaktas.
6. Kemiindustrin rf förbinder sig att inte väcka arbetsfredstalan för hot om stridsåtgärd då ett förfarande enligt 3–4 mellan förbunden fortfarande pågår.
Protokollsanteckning 1:
Efter att ha tagit emot ett meddelande enligt punkt 3 ska förbunden utan dröjsmål och senast inom ett dygn ge en bedömning enligt punkt 4 om huruvida den överhängande stridsåtgärden strider mot lagen om kollektivavtal.
Protokollsanteckning 2:
Parterna konstaterar att hot om arbetskonflikt inte ska användas som en påtryckningsmetod för att ändra det gällande kollektivavtalet eller ett lokalt avtal eller ett praktiskt villkor enligt kollektivavtalet eller tolkningen av kollektivavtalet. Meningsskiljaktigheter som gäller tillämpningen av kollektivavtalet ska behandlas enligt förhandlingsordningen som avses i 40 § i kollektivavtalet, och inte i den ordning som avses i denna paragraf.
5 § Anställningsförhållandets uppkomst och upphörande Direktionsrätt
1. Arbetsgivaren har rätt att anställa och säga upp arbetstagare samt bestämma om arbetsledningen. Arbetstagaren är skyldig att iaktta de bestämmelser och anvisningar som arbetsgivaren eller dennes representant har gett, om dessa inte står i strid mot den gällande lagstiftningen, detta kollektivavtal eller arbetsreglementet.
Arbetstagaren utför det arbete som arbetsledningen anvisat honom eller henne, och arbetsgivaren har rätt att vid förefallande behov förflytta arbetstagaren till annat arbete.
Interimistiskt arbetsintyg
2. Under pågående anställningsförhållande får arbetstagaren vid behov ett interimistiskt arbetsintyg. I intyget ska anges uppgifter om anställningsförhållandets längd och arbetsuppgiftens natur samt därtill, om arbetstagaren begär detta, vitsord över arbetstagarens arbetsskicklighet, flit och uppförande.
Arbetsavtal på viss tid
3. Ett arbetsavtal kan ingås för viss tid om arbetets art, vikariat, praktik eller någon annan därmed jämförbar omständighet förutsätter arbetsavtal på viss tid eller om arbetstagaren av en annan grundad anledning som hänför sig till företagets verksamhet eller till en vacklande efterfrågan på tjänster eller till det arbete som ska utföras vill ingå ett arbetsavtal på viss tid. Ett arbetsavtal för viss tid kan även ingås i sådana situationer som avses i 1 kap. 3 § i arbetsavtalslagen.
Om ett arbetsavtal på viss tid har ingåtts i andra än ovan nämnda fall eller om sådana arbetsavtal utan giltigt skäl upprepade gånger har ingåtts efter varandra, anses avtalet vara ett arbetsavtal som gäller tills vidare.
Protokollsanteckning 1:
Förbunden anser det viktigt att arbetsavtalets innehåll görs så klart att det inte ger anledning till senare meningsskiljaktigheter. Förbunden rekommenderar att arbetsavtal för nya arbetstagare ingås skriftligen.
Introduktion och handledning i arbetet
4. Arbetsgivaren ska i enlighet med 14 § i lagen om skydd i arbete se till att arbetstagaren får en tillräcklig introduktion och handledning i arbetet.
Handledning i arbetet är systematisk utbildningsverksamhet där en ny arbetstagare under ledning av en handledare utbildas enligt en på förhand utarbetad och godkänd anvisning för handledning i arbetet, så att han eller hon blir förtrogen med arbetsplatsen och sina
arbetsuppgifter liksom också med farorna i arbetet och arbetsmiljön och hur dessa kan avvärjas.
Till en arbetstagare som arbetsgivaren särskilt utsett till handledare, som vid sidan av sitt eget arbete enligt ett fastställt inskolningsprogram eller motsvarande, introducerar och handleder en ny arbetstagare för att lära sig känna sin arbetsomgivning och sina arbetsuppgifter, betalas för de timmar som åtgår till introduktionen och handledningen en skild timersättning som är 7 procent av hans medeltimförtjänst, ifall man inte på annat sätt beaktat introduktionen och handledningen i hans lön.
5. Huvudförtroendemannen ska utan dröjsmål underrättas om att en ny arbetstagare anställs.
I introduktionen för arbetstagare ingår också information som ges av arbetsgivarens representant, huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen tillsammans om företagets samarbetssystem, det lokala avtalsförfarandet och möjligheterna i kollektivavtalet att ingå lokala avtal.
Protokollsanteckning 2:
Introduktionen och handledningen av sommarvikarier och olika praktikanter ingår i arbetstagarnas normala arbetsuppgifter och för introduktionen och handledningen av dessa personer betalas ingen separat ersättning.
Uppsägningstider
6. Uppsägningstiderna fastställs enligt 3 § i det bifogade avtalet om uppsägningsskydd, om man inte i samband med uppsägningen har avtalat om en annan uppsägningstid.
Beräkning av förhandlingstiden
7. Om det på arbetsplatsen uppstår behov av att säga upp eller permittera arbetstagare eller överföra arbetstagare till deltid av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker eller på grund av omorganisering av arbetsgivarens verksamhet, ska en arbetsgivare som hör till tillämpningsområdet för samarbetslagen (1333/2021) iaktta bestämmelserna i samarbetslagen, dock med de undantag som avtalas i denna punkt. Samarbetslagen utgör inte del av
kollektivavtalet. Bestämmelserna i denna punkt kompletterar lagen och ersätter motsvarande punkter i den.
När en arbetsgivare som hör till tillämpningsområdet för samarbetslagen överväger att säga upp eller permittera arbetstagare eller överföra arbetstagare till deltid av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker eller på grund av en omorganisering av arbetsgivarens verksamhet, anses samarbetsförpliktelserna vara uppfyllda med avvikelse från bestämmelserna i 19 § om uppgörande av en förhandlingsframställning och i 23 § om fullgörande av förhandlingsskyldigheten, förutsatt att förhandlingar har förts i enlighet med samarbetslagen sedan en skriftlig förhandlingsframställning har gjorts upp samt har förts utgående från på förhand presenterade nödvändiga fakta och under den förhandlingstid som fastställs i 23 § i samarbetslagen, såvida inget annat om förhandlingstiden har beslutats med stöd av lagen.
Protokollsanteckning:
Paragrafhänvisningarna till samarbetslagen är enbart informativa.
II ARBETSTID
6 § Ordinarie arbetstid Allmänna bestämmelser
I frågor som gäller arbetstid iakttas gällande lagbestämmelser.
Den ordinarie arbetstiden är högst 8 timmar per dygn och 40 timmar per vecka.
Den ordinarie arbetstiden per vecka kan även ordnas så att den i genomsnitt är 40 timmar i dagarbete och i tvåskiftsarbete under en period på högst 52 veckor förutsatt att det för arbetet på förhand har gjorts upp ett utjämningsschema för arbetstiden för minst den tid inom vilken den ordinarie arbetstiden per vecka utjämnas till genomsnittet.
Den ordinarie arbetstiden per dygn kan genom ett lokalt avtal förlängas till högst 12 timmar medan arbetstiden per vecka inte får överskrida 50 timmar. Arbetstiden ska i dylika fall inom en period på högst ett kalenderår utjämnas till i genomsnitt 40 timmar per vecka.
Protokollsanteckning:
De arbetstider som ska iakttas i olika arbetstidsformer och särskilda bestämmelser om arbetstidsarrangemang har antecknats i 7, 8 och 9 § i detta kollektivavtal.
Innan en ny arbetstidsform tas i bruk konstateras gemensamt av vilken arbetstidsform enligt kollektivavtalet arrangemanget omfattas.
10 timmar
I händelse av en akut och oförutsebar eller exceptionell produktionsmässig situation kan arbetsgivaren med tre dagars anmälningstid temporärt förlänga den ordinarie arbetstiden per dygn till högst 10 timmar och den ordinarie arbetstiden per vecka till högst 50 timmar för andra arbetstagare än skiftarbetare. Löneutbetalningen bibehålls enligt den ordinarie arbetstiden såväl när den förlängda arbetstiden utförs som när arbetstiden utjämnas, med undantag av sådana timmar som utförs på en söckenhelg eller på en söndag och som utbetalas enligt det faktiska antalet arbetstimmar och enligt kollektivavtalsbestämmelserna. En lokalt avtalad arbetstidsförändring kan genomföras utan anmälningstid.
En enskild arbetstagare får utföra högst tio timmar långa dagar under högst 30 dagar per kalenderår och under högst två på varandra följande arbetsveckor.
Arbetstagaren har möjlighet att neka till sådana arbetstidsförändringar enligt denna kollektivavtalsbestämmelse från fall till fall när det finns sakliga personliga skäl till detta (t.ex. hälsoskäl, vård av barn eller anhöriga).
Arbetstiden ska under en period på 52 veckor jämnas ut till i genomsnitt
40 timmar per vecka. Arbetsgivaren utarbetar ett preliminärt utjämningsschema för arbetstiden och parterna avtalar om tidpunkten för ledighet inom fyra kalenderveckor efter att arbetet har utförts. Om ingen överenskommelse om tidpunkten för ledigheten kan nås har arbetstagaren rätt att utjämna sin arbetstid till i genomsnitt 40 timmar per vecka genom att meddela om ledighet tre veckor i förväg och i första hand ta ledigheten som hela dagar. Den ledighet som arbetstagaren meddelar kan ändå inte hållas om företagets produktionsverksamhet störs allvarligt eller under veckor när arbetsgivaren har meddelat att det är nödvändigt
att den förlängda arbetstiden enligt kollektivavtalsbestämmelsen ska utföras.
Om den ledighet som avses i denna kollektivavtalsbestämmelse inte har hållits inom 52 kalenderveckor, ska arbetsgivaren kompensera för de timmar som inte har utjämnats med en förhöjning på 50 % i samband med därpåföljande löneutbetalning.
Som uppföljningsperiod för den maximala flexibla arbetstiden kan tolv månader användas.
Arbetstidsbank
Om arbetstidsbank avtalas lokalt. Ett avtal ingås skriftligen mellan arbetsgivaren och personalens representant.
Den maximala ordinarie arbetstiden per dygn och per vecka, som inte begränsas av bestämmelsen om maximal arbetstid enligt 6 § i kollektivavtalet, avtalas när arbetstidsbanken införs. I enlighet med avtalet kan det i arbetstidsbanken sparas arbetstid, betalda ledigheter enligt kollektivavtalet, sparade ledigheter, penningförmåner som omvandlats till arbetstid eller andra förmåner vars värde kan uppskattas i pengar.
Den ledighet som överförts till arbetstidsbanken förlorar sin ursprungliga identitet, och för den gäller inte utjämningsperioder eller preskriptionstider enligt till exempel arbetstidslagen eller semesterlagen.
Förbunden är överens om
- att beviljande och uttag av ledighet inte får leda till behov av övertid eller till att produktionen stannar av
- den princip enligt vilken de timmar som sparats i banken ska tas ut innan man tillgriper permittering då arbetet minskar.
Periodarbete
Den ordinarie arbetstiden i periodarbete fastställs enligt 7 § 1 mom. i arbetstidslagen.
Det är möjligt att lokalt avtala om periodarbete även i andra fall än de som avses i 7 § i arbetstidslagen.
Nattarbete
Nattarbete kan genom lokala avtal utföras även i andra situationer än de som nämns i 8 § i arbetstidslagen.
Lediga dagar
Målet är att arbetstagaren utöver söndagen även har en annan ledig dag per vecka. Om den andra lediga dagen förläggs till en fast veckodag, ska den, såvitt möjligt, vara lördag. Om den andra lediga dagen är en rörlig veckodag, ska detta framgå av en arbetsskiftsförteckning som gjorts upp på förhand.
Söckenhelgsveckor
För arbetstagare i annat än kontinuerligt ett- eller tvåskiftsarbete eller kontinuerligt treskiftsarbete är påskafton, midsommar- och julafton lediga dagar, likaså lördagarna under de veckor då nyårsdagen, trettondagen, annandag påsk, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, första maj, självständighetsdagen eller annandag jul infaller om inte produktionstekniska skäl annat förutsätter.
Arbetsskiftsförteckning och utjämningsschema för arbetstiden
Inom ramen för lagen och detta kollektivavtal bestämmer arbetsgivaren om tidpunkten för när den ordinarie arbetstiden börjar och slutar samt om de nödvändiga pauserna i arbetet. De nämnda tidpunkterna antecknas i den arbetsskiftsförteckning om avses i 30 § i arbetstidslagen eller i en kombination av arbetsskiftsförteckning och utjämningsschema för arbetstiden.
Utjämningsschemat för arbetstiden är till sin natur kollektivt och gäller den tid under vilken man på arbetsstället, avdelningen eller arbetsplatsen använder den arbetstidsform som enligt utjämningsschemat för arbetstiden ska iakttas.
När utjämningsschemat för arbetstiden och arbetsskiftsförteckningen förbereds ska förtroendemannen och arbetstagaren beredas tillfälle att framföra sina åsikter så som föreskrivs i 29 och 30 § i arbetstidslagen.
När anställningsförhållandet uppför för en arbetstagare som arbetat enligt utjämningsschemat för arbetstiden görs ingen skild utjämning av hans eller hennes arbetstid. När man använder ett system med genomsnittlig arbetstid kan en enskild arbetstagares arbetstid följas upp för att säkerställa att den utförda arbetstiden och den utbetalda lönen motsvarar varandra.
Ändring i arbetsskiftsförteckning eller utjämningsschema för arbetstiden
Arbetsskiftsförteckningen eller utjämningsschemat för arbetstiden kan ändras av produktionsrelaterade orsaker eller av orsaker som hänför sig till arbetsarrangemangen eller på arbetstagarens begäran.
Bestående ändringar i arbetsskiftsförteckningen eller utjämningsschemat för arbetstiden, som fortgår i minst en månad, ska meddelas till vederbörande arbetstagare senast två veckor tidigare och tillfälliga förändringar senast tre dagar innan ändringen träder i kraft, om inte annat avtalas lokalt om tidsfristerna för meddelandet. Efter detta får arbetsskiftsförteckningen ändras endast med arbetstagarens samtycke eller av oförutsebara skäl i anknytning till organisering av arbetet, till exempel sjukfrånvaro, maskindefekter eller vid en hastigt uppkommen ändring i orderstocken. Före förändringen ska man förhandla om ändringen med huvudförtroendemannen, och om en ändring som gäller en enskild arbetstagare med arbetstagaren i fråga.
Övergång från en arbetstidsform till en annan
När man övergår från en arbetstidsform till en annan iakttas fram till övergångstidpunkten den arbetstid som använts enligt gällande arbetstidsform och andra arbetstidsbestämmelser som gäller arbetstidsformen i fråga. Från och med att den nya arbetstidsformen tagits i bruk fastställs arbetstiden och andra arbetstidsbestämmelser enligt bestämmelserna som gäller den nya arbetstidsformen.
Avlösning och växling av skift
I skiftarbete ska arbetsskiften regelbundet avlösa varandra och växla med högst tre veckors intervaller. Någon annan växlingsperiod kan avtalas
lokalt. Arbetstagaren kan dock, om så avtalas, kontinuerligt hållas i samma skift, dock inte i nattskift.
Avvikelser
Bestämmelserna om arbetstid enligt ovan förhindrar inte avvikelser från de ovan fastställda ordinarie arbetstiderna inom de ramar som lagen anger, om det finns produktionstekniskt tvingande skäl till dessa. Dylika skäl ska anses vara utförande av nödvändiga reparationer, oöverkomligt hinder, brist på råvaror och material, otillräcklig produktåtgång samt andra därmed jämförbara orsaker.
Början av arbetsvecka och arbetsdygn
Om inte annat avtalats lokalt, börjar arbetsveckan och arbetsdygnet på måndag när det första arbetsskiftet börjar. Söndagsarbetsdygnet upphör vid samma tidpunkt.
Inledande och avslutande arbeten
Inledande och avslutande arbeten ska ifall den ordinarie arbetstiden överskrids utföras som mertidsarbete i syfte att förbättra leveranssäkerheten och undanröja produktionsstörningar. Utförandet av dessa avtalas lokalt. Personalen informeras om avtalet.
I inledande och avslutande arbeten ingår mertidsarbete som utförs före eller efter den egna ordinarie arbetstiden. Inledande och avslutande arbeten kan bestå av arbete som är
• nödvändigt för att arbetsplatsens övriga arbetstagare ska kunna utföra arbete under hela sin ordinarie arbetstid,
• nödvändigt i skiftarbete för utbyte av information vid avlösning av skift.
Om inledande och avslutande arbete kan avtalas genom arbetsavtal.
En arbetstagare får utföra högst fem timmar inledande och avslutande arbeten per vecka och arbetstagare.
För inledande och avslutande arbeten betalas en lön som motsvarar lönen för den ordinarie arbetstiden inklusive arbetstids- och miljötillägg. Lokalt kan också avtalas om ett belopp som motsvarar en fast månadsersättning.
Ändring av tillägg
Lokalt kan avtalas om att olika lönebelopp som hänför sig till olika arbetstidsformer, såsom tillägg för utjämning av arbetstiden, skifttillägg, förhöjningar för söndagsarbete m.m. betalas i form av fasta separata tillägg per timme eller per månad.
Avtal om flyttning av tidpunkten för löneutbetalning
På initiativ av förtroendemannen eller en annan representant för arbetstagarna kan ingås lokalt avtal om att tidpunkten för betalning av lön för ordinarie arbetstid till timavlönade arbetstagare flyttas (tidigareläggs eller uppskjuts) till perioder för utjämningsledighet utan lön. Avtalet gäller samtliga arbetstagare på arbetsplatsen. Avtalet kan ingås att gälla antingen tills vidare eller för viss tid, dock minst för ett kalenderår i taget.
Vid lokala arrangemang gällande flyttning av tidpunkten för betalning av lön för ordinarie arbetstid kan den fasta delen av timlönen vara mindre än lönen enligt svårighetsklassen. Det lönebelopp som betalas ska dock vara minst lika stort som lönen enligt svårighetsklassen.
De lönebelopp som betalas på utjämningsdagar för arbetstiden kan vara
1) en i början av året överenskommen summa eller procentandel av lönen som läggs undan, 2) flyttning av löneutbetalning för de dagar som överskrider den normala löneperioden (när månaden har 31 dagar, och antalet arbetsdagar överskrider 20 eller när löneperioden är två veckor och antalet arbetsdagar är mer än tio), 3) söckenhelgsersättningar, helgaftonsersättningar eller storhelgsersättningar, 4) semesterpenning. Utöver detta kan man använda en genomsnittlig arbetstid per vecka, som man kommit överens om i samband med arbetstidsreformen, genom att ingå ett lokalt avtal där man på förhand kommer överens om när och hur ofta dessa dagar tas ut. Arrangemanget förutsätter uppgörande av en arbetsskiftsförteckning.
När företagen förhandlar om flyttning av löneutbetalning till utjämningsdagar för arbetstiden utan lön, kan de utnyttja de ovannämnda alternativen eller komma fram till någon annan lösning.
Protokollsanteckning:
Förbunden rekommenderar att förhandlingar förs i god samarbetsanda och enligt lokal avtalskultur. Vid behov ger förbunden också förhandlings- och förlikningshjälp.
7 § Arbetstiden i dagarbete samt ett- och tvåskiftsarbete
Bestämmelserna i denna paragraf gäller de arbetstidsformer där den ordinarie arbetstiden är 40 timmar i veckan, dvs. dagarbete, tvåskiftsarbete och kontinuerligt ett- och tvåskiftsarbete. Därutöver förutsätts att arbetstagaren har en högst 30 vardagar lång semester och att hans eller hennes arbetstid per år i övrigt endast förkortas av kyrkliga helger, första maj, midsommarafton, självständighetsdagen, julafton och nyårsdagen.
Arbetstidens längd
Den ordinarie arbetstiden är högst 8 timmar per dygn och 40 timmar per vecka.
Arbetstiden för de arbetstagare som arbetar i dessa arbetstidsformer utjämnas med 100 timmar under kalenderåret. Utjämningen sker antingen genom att under kalenderåret bevilja det antal utjämningsdagar för arbetstiden som motsvarar 100 timmar eller genom att använda genomsnittlig veckoarbetstid. Arbetstidsutjämningen genomförs så att drifts- och servicetiderna säkras.
För arbetstagare som är berättigad till 30 semesterdagar blir den verkliga arbetstiden i nämnda arbetstidsformer, med beaktande av arbetstidsutjämningen och hur de årliga söckenhelgerna infaller, på lång sikt i genomsnitt 36,4 timmar per vecka.
Utjämningen av arbetstiden till ovan nämnda timantal kan genomföras antingen genom att bevilja utjämningsdagar eller genom att använda genomsnittlig veckoarbetstid.
Utjämning av arbetstiden/utjämningsdagar för arbetstiden
Antalet utjämningsdagar fastställs utifrån antalet ordinarie arbetsdagar som utförts under kalenderåret. Från antalet dras av andra än de i första stycket i denna paragraf nämnda semesterarrangemangen som på basis av avtal eller praxis förkortar årsarbetstiden eller de årligen regelbundet återkommande extra lediga dagarna.
Intjäning av utjämningsdagar
Minst | 17 arbetsdagar | 1 ledig dag |
" | 35 ” | 2 lediga dagar |
" | 53 ” | 3 " |
" | 71” | 4 " |
" | 88” | 5 " |
" | 105” | 6 " |
" | 121” | 7 " |
" | 138” | 8 " |
" | 155” | 9 " |
" | 172” | 10 " |
" | 189” | 11 " |
" | 205” | 12,5 " |
Vid intjäning av arbetstidsförkortningar räknas som utförda ordinarie arbetsskift även sådana som enligt utjämningsschemat för arbetstiden är arbetstagarens arbetsskift men som sammanfaller med hans eller hennes sjukdagar för vilka arbetsgivaren betalar lön för sjuktid samt den tid som åtgår till utbildning som helt eller delvis bekostas av arbetsgivaren till den del som arbetsgivaren ersätter förlorad arbetsförtjänst. Under samma förutsättningar jämställs med ordinarie arbetsskift den tid som åtgår till kommunfullmäktiges eller -styrelsens möten eller för möten som ordnas av nämnder eller andra bestående organ som tillsatts av dem och för Industrifacket rf:s förbundsfullmäktige- eller styrelsemöten, 50- och 60- årsdagar, eget bröllop eller registrering av ett parförhållande, en nära anhörigs begravning, ledighet för vård av sjukt barn, uppbåd, repetitionsövningar samt den tid som åtgår till vikariering av huvudförtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig.
Som utförd ordinarie arbetsdag räknas även en sådan ordinarie arbetsdag då arbetstagaren arbetat under minst halva arbetsdagen och varit frånvarande resten av dagen antingen med arbetsgivarens samtycke eller av en annan godtagbar anledning.
Utjämningsledighet ges inte till arbetstagare som anställts för viss tid för högst tre månader. Om ett arbetsavtal på viss tid förlängs, intjänas ledighet från början av anställningsförhållandet.
Beviljande av utjämningsledighet
Utjämningsledigheten ges före utgången av intjäningsåret vid den tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer, om inte annat avtalas lokalt. Ledigheten kan ges antingen individuellt eller kollektivt till alla arbetstagare eller en viss arbetsavdelning. Om ledighet som beviljats kollektivt ska meddelas minst två veckor före tidpunkten för ledigheten och om individuella ledigheter minst en vecka före. Om andra tidsfrister för meddelandet kan ingås lokala avtal.
Ifall avsikten är att på förhand utan avbrott ge flera än två utjämningsdagar utan lön, ska man på förhand avtala om detta med förtroendemannen eller den enskilda arbetstagaren.
Ifall avsikten är att utan avbrott ge flera än fyra redan intjänade utjämningsdagar utan lön inom 30 dagar, ska man på förhand avtala om detta med förtroendemannen eller den enskilda arbetstagaren.
För de arbetstimmar som arbetstagaren utfört på en individuellt beviljad utjämningsdag betalas utöver den normala lönen en ersättning på samma sätt som för veckoövertidsarbete, ifall man senare än en vecka före utjämningsdagen kommit överens om att arbetstagaren arbetar på utjämningsdagen.
Utjämningsdagarna ska ges vid den tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer antingen en arbetsdag/ett arbetsskift i taget eller som halva dagar för högst 6,5 arbetsdagars/arbetsskifts del. Utjämningsdagarna kan också ges på annat sätt om lokalt så avtalas.
Om den ledighet som ges ingår i den tid som räknas som ordinarie arbetsskift, anses den lediga dagen vara förbrukad.
Ifall utjämningsschemat för arbetstiden inte ger anledning till annat anses en arbetstagare som varit frånvarande från arbetet ha tagit ut sin utjämningsledighet när hela företaget, en arbets- avdelning eller en arbetsgrupp till vilken arbetstagaren hör, har tagit ut den ledighet som avses i detta avtal trots att den arbetstagare som varit frånvarande inte särskilt har kunnat meddelas om saken.
Om utjämningsledigheterna inte har tagits ut förrän anställningsförhållandet upphör eller inte har kunnat ges före utgången av kalenderåret, får månadsavlönade arbetstagare enkel lön i ersättning för outtagen ledighet.
Avvikande avtal om utjämningsledighet
Med arbetstagaren/arbetstagarna kan även avtalas om att utjämningsledighet inte tas ut.
Utjämning av arbetstiden/genomsnittlig veckoarbetstid
Genom lokalt avtal kan den i denna paragraf avsedda ordinarie arbetstiden per vecka ordnas så att den i genomsnitt är 36,4 timmar per vecka under en period som utgör högst ett kalenderår, förutsatt att man för arbetet på förhand uppgjort ett utjämningsschema för arbetstiden för minst den tid under vilken den ordinarie arbetstiden per vecka ska utjämnas till genomsnittet. De utjämningsscheman som används uppförs för varje företag skilt.
Beroende på placeringen av söckenhelgerna varierar den genomsnittliga arbetstiden årligen. De årliga arbetstimmarna framgår av tabellen som bifogas detta kollektivavtal som bilaga.
Exempel 1
För arbetstagare som året om arbetar i dag- och tvåskiftsarbete och som är berättigade till 30 dagars semester, bildas ovan nämnda årsarbetstid enligt följande:
- den tidsperiod under vilken arbete ska utföras i dag-/tvåskiftsarbete 365
kalenderdagar
- samma uttryckt i arbetsveckor, dvs. 365 dagar./. 7 dagar/vecka, dvs. 52,14 veckor
- under denna tid har arbetstagarna semester 5 veckor
- antalet verkliga arbetsveckor är 47,14 veckor
Arbetstiden enligt kollektivavtalet exempelvis år 2022 är 47,14 v. x 36,6 h/v., dvs. 1 725 h, vilket omräknat i åtta timmars arbetsskift motsvarar 215,5 arbetsskift.
Exempel 2
Ifall arbete endast utförs under en del av året, beräknas den i
kollektivavtalet avtalade genomsnittliga veckoarbetstidens förverkligande på följande sätt:
- den tidsperiod under vilken arbete ska utföras i dag-/tvåskiftsarbete 196
kalenderdagar
- samma uttryckt i arbetsveckor, dvs. 196 dagar./. 7 dagar/vecka, dvs. 28 veckor
- under denna tid har arbetstagarna semester 3 veckor
- antalet verkliga arbetsveckor är 25 veckor
Arbetstiden enligt kollektivavtalet exempelvis år 2022 är 25 v. x 36,6 h/v., dvs. 915 h, vilket omräknat i åtta timmars arbetsskift motsvarar 114 arbetsskift.
Ifall det i ovan beskrivna exempel 1 och 2 avsedda tidsperioder för enskild arbetstagares del ingår längre frånvaron utan lön, såsom exempelvis långvarig arbetsoförmåga utan lön, faderskaps- ledighet, alterneringsledighet, studieledighet eller motsvarande beaktas denna tid, på samma sätt som semestern, som en faktor som förkortar arbetsveckorna.
8 § Intermittent treskiftsarbete Tillämpningsområde
Med intermittent treskiftsarbete avses arbete, som i regel utförs i tre skift så att arbetet vanligtvis avbryts för veckoslutet. Arbetstiden varierar under söckenhelgsveckorna beroende på om arbetet avbryts för söckenhelgen eller inte.
Arbetstidens längd
Den regelbundna arbetstiden vid intermittent treskiftsarbete är i genomsnitt åtta timmar per dygn och på lång sikt i genomsnitt 35,8 timmar per vecka. Beroende på placeringen av söckenhelgerna varierar den genomsnittliga arbetstiden årligen. De årliga arbetstimmarna framgår av tabellen som bifogas detta kollektivavtal som bilaga.
Utjämning av arbetstiden
För arbetet ska på förhand uppgöras ett utjämningsschema för arbetstiden för den period under vilken arbetstiden utjämnas till de i föregående punkt nämnda genomsnitten. Utjämningsperioden är högst ett kalenderår.
Utjämningen sker så att man i utjämningsschemat antecknar lediga dagar som motsvarar utfört arbete så att arbetstiden utjämnas till ovan nämnda genomsnitt. Ifall lokalt så avtalas, kan ledigheterna eller en del av dem ges individuellt utan att de på förhand antecknas i utjämningsschemat.
Arbetstagaren betalas en lön som motsvarar minst en lön som motsvarar den arbetstidsform som avses i 14 § från och med början av den månad som efterföljer övergången till denna arbetstidsform.
Protokollsanteckning 1:
Till en person, i vars normala arbete ingår att övergå från en arbetstidsform till en annan (t.ex. avlösare, turarbetare), betalas en lön enligt den arbetstidsform som personen arbetar oftast i under arbetsveckan.
Protokollsanteckning 2:
Förbunden rekommenderar att utjämningsschemat för arbetstiden läggs upp så att man utför högst fem arbetsskift i en följd.
Söckenhelgsveckor beaktas på samma sätt som andra arbetsveckor, vilket innebär att söckenhelgerna jämnar ut den årliga arbetstiden. Semesterdagar kan inte användas för utjämning.
Ifall söckenhelgerna är arbetsdagar enligt utjämningsschemat för arbetstiden ska arbetstagaren beviljas motsvarande ledighet vid en annan tidpunkt. I stället för söckenhelgsersättningen betalas till arbetstagaren för ifrågavarande ledig dag ersättning enligt medeltimförtjänsten. Det ovan nämnda gäller dock inte arbetstidsform 36.
9 § Kontinuerligt treskiftsarbete Tillämpningsområde
Med kontinuerligt treskiftsarbete avses arbete som i allmänhet utförs i tre skift sammanlagt 24 timmar per dygn och sju dagar i veckan.
Arbetstidens längd
Den ordinarie arbetstiden i kontinuerligt treskiftsarbete är i genomsnitt 34,6 timmar per vecka under en period av högst ett år. Efter uttagen 30 dagars semester är antalet ordinarie arbetstimmar för arbetstagaren 1632 timmar per kalenderår, dvs. 204 arbetsskift x 8 timmar.
Organisering av ordinarie arbetstid
För arbetet ska på förhand uppgöras ett utjämningsschema för arbetstiden för den period under vilken arbetstiden utjämnas till de i föregående punkt nämnda genomsnitten. Utjämningsperioden är högst ett år, i regel ett kalenderår. De utjämningsscheman som används uppförs för varje företag skilt.
Exempel 1
För arbetstagare som året om arbetar i kontinuerligt treskiftsarbete och som är berättigade till 30 dagars semester, bildas ovannämnda årsarbetstid enligt följande:
- den tidsperiod under vilken arbete
ska utföras i kontinuerligt treskiftsarbete 365 kalenderdagar
- samma uttryckt i arbetsveckor, dvs. 365 dagar./. 7 dagar/vecka, dvs. 52,14 veckor
- under denna tid har arbetstagarna semester 5 veckor
- antalet verkliga arbetsveckor är 47,14 veckor
Arbetstiden enligt kollektivavtalet under den nämnda tidsperioden är 47,14 veckor x 34,6 h/vecka, dvs. 1 632 h, vilket omräknat i åtta timmars arbetsskift motsvarar 204 arbetsskift.
Exempel 2
Ifall arbetstagare endast utför kontinuerligt treskiftsarbete en del av året beräknas den i kollektivavtalet avtalade genomsnittliga veckoarbetstidens förverkligande på följande sätt:
- den tidsperiod under vilken arbete
ska utföras i kontinuerligt treskiftsarbete 196 kalenderdagar
- samma uttryckt i arbetsveckor, dvs. 196 dagar./. 7 dagar/vecka, dvs. 28 veckor
- under denna tid har arbetstagarna semester 3 veckor
- antalet verkliga arbetsveckor är 25 veckor
Under ovan nämnda tidsperiod är arbetstiden enligt kollektivavtalet 25 veckor x 34,6 h/vecka, dvs. 865 h, vilket omräknat i 8 timmars arbetsskift betyder 108 arbetsskift och det innebär att i arbetstidsplanen för ovan nämnda tidsperiod ska således ingå 108 arbetsskift.
Ifall det i den ovan beskrivna tidsperioden på 28 kalenderveckor för en enskild arbetstagares del ingår längre, andra frånvaron utan lön än sådana som beviljas för att jämna ut arbetstiden, exempelvis en långvarig arbetsoförmåga utan lön, faderskapsledighet, alterneringsledighet, studieledighet eller motsvarande, beaktas denna tid som en faktor som förkortar arbetsveckorna på samma sätt som semestern i exemplet.
Arbetstagaren betalas en lön som motsvarar minst en lön som motsvarar den arbetstidsform som avses i 14 § från och med början av månaden som efterföljer övergången till denna arbetstidsform.
Protokollsanteckning 1:
Till en person, i vars normala arbete ingår att övergå från en arbetstidsform till en annan (t.ex. avlösare, turarbetare), betalas en lön enligt den arbetstidsform som personen arbetar oftast i under arbetsveckan.
10 §Vilotider Daglig vilotid
1. I ordinarie dag- och ettskiftsarbete beviljas arbetstagaren under de förutsättningar som stadgas i 24 § i arbetstidslagen en måltidsrast på en timme under vilken arbetstagaren fritt får avlägsna sig från arbetsplatsen.
2. Genom lokalt avtal kan man iaktta en måltidsrast på en halv timme så att arbetstagaren under denna rast fritt får avlägsna sig från arbetsplatsen.
Lokalt kan avtalas om att arbetstagaren i dagarbete inte har någon måltidsrast utan honom eller henne bereds möjlighet att inta måltid vid mitten av arbetsdagen vid den tidpunkt som med tanke på arbetet anses vara lämplig.
3. I skiftarbete har arbetstagaren ingen måltidsrast, utan han eller hon ges möjlighet att inta sin måltid vid mitten av skiftet vid den tidpunkt som med tanke på arbetet i varje enskilt fall är lämpligast. Från mitten av skiftet kan avvikas med högst 2 timmar i båda riktningarna.
Rekreationspaus
4. Arbetstagaren har rätt att två gånger om dagen ha en rekreationspaus på arbetsplatsen så att det så litet som möjligt stör produktionen.
Vilopaus
5. Om arbetstiden per dygn överskrider 10 timmar har arbetstagaren rätt till en vilopaus på högst en halv timme efter åtta timmars arbete.
Dygnsvila
6. Arbetstagaren ska före varje arbetsskifts början under följande 24 timmar beviljas en oavbruten vilotid på minst 11 timmar, samt i periodarbete en vilotid på minst nio timmar, om det inte är fråga om arbete som utförs under beredskapstid. Om en ändamålsenlig organisering av arbetet så förutsätter kan arbetsgivaren och arbetstagaren i fråga komma överens om en tillfällig utjämning av dygnsvilan. Xxxxxxxxxx ska emellertid omfatta minst sju timmar.
Om det till exempel på grund av rotation eller annan sådan anledning anses nödvändigt, kan man lokalt avtala om att förkorta dygnsvilan så att den är minst sju timmar.
Från det ovan nämnda kan tillfälligt avvikas under högst tre på varandra följande dygnsviloperioder per gång i de fall som avses i 25
§ 3 mom. i arbetstidslagen. Viloperioden ska dock vara minst fem timmar. En viloperiod som ska ersätta förkortad dygnsvila ska tilldelas arbetstagaren i samband med följande dygnsvila eller om detta på grund av skäl med anknytning till organisering av arbetet inte är möjligt ska den ordnas så snabbt som möjligt, dock inom 14 dygn. En ersättande viloperiod ska ges utan avbrott och får inte ges under beredskapstid.
Ledighet per vecka
7. Arbetstiden ska ordnas så att arbetstagaren en gång per vecka får en oavbruten ledighet på minst 35 timmar som ska, såvitt möjligt, förläggas i samband med söndagen. Ledigheten per vecka kan även ordnas så att den i genomsnitt omfattar 35 timmar under en tidsperiod på 14 dygn. Ledigheten ska emellertid omfatta minst 24 timmar per vecka.
I kontinuerligt skiftarbete kan ledigheten ordnas så att den i genomsnitt omfattar 35 timmar under en tidsperiod på högst 12 veckor. Ledigheten ska emellertid omfatta minst 24 timmar per vecka. Ifall tekniska omständigheter eller arbetsarrangemangen så förutsätter, kan man med arbetstagarens samtycke gå tillväga på motsvarande sätt.
Protokollsanteckning:
Tolkningen av bestämmelsen motsvarar tolkningen av 31 § i den gamla arbetstidslagen (9.8.1996/605) (inklusive arbetsrådets utlåtanden om detta, t.ex. TN 1365-00 och TN 1417-06).
Man kan avvika från ledigheten per vecka om den ordinarie arbetstiden är högst 3 timmar per dygn samt i de undantagsfall som nämns i 28 § i arbetstidslagen. I dessa undantagsfall ska ledigheten per vecka ersättas så som stadgas i 2 mom. i samma paragraf.
11 §Övertidsarbete
1. Arbete som är nödvändigt för verksamheten och arbetets regelbundna fortgång vid industriinrättningen och som inte kan förläggas till ordinarie arbetstid utförs såsom övertidsarbete med i lag stadgade begränsningar av arbetstiden.
Övertidsarbete per dygn
2. Med övertidsarbete per dygn avses det arbete som utförs under arbetsdygnet utöver den ordinarie arbetstiden per dygn som nämns i 6 § punkt 2 i kollektivavtalet, dvs. åtta timmar, eller utöver en längre överenskommen ordinarie arbetstid per dygn än denna som man avtalat om enligt 6 § punkt 4.
3. För övertidsarbete per dygn samt för periodövertidsarbete betalas förhöjd lön enligt arbetstidslagen. För övertidsarbete som utförs på lördagar och helgdagsaftnar betalas dock med detsamma lön förhöjd med 100 procent. För arbete som genast utförs efter ett ordinarie fullt nattskift betalas med detsamma lön förhöjd med 100 procent.
4. Ifall arbetstiden är ordnad så att den i genomsnitt är 40 timmar per vecka, avses som övertidsarbete per dygn det arbete som under respektive arbetsdygn överskrider det antal arbetstimmar som i
utjämningsschemat för arbetstiden fastställts som ordinarie arbetstid per dygn för arbetsdygnet i fråga.
Övertidsarbete per vecka
5. Med övertidsarbete per vecka avses det arbete som överskrider den ordinarie arbetstiden per vecka enligt 6 § punkt 2 i kollektivavtalet, dvs. 40 timmar. Som övertidsarbete per vecka räknas inte det övertidsarbete per dygn som utförts under samma arbetsvecka.
6. Ifall den ordinarie arbetstiden per vecka är ordnad så att den i genomsnitt är 40 timmar per vecka, avses med övertidsarbete per vecka det arbete som under respektive arbetsvecka överskrider det antal arbetstimmar som i utjämningsschemat för arbetstiden fastställts som ordinarie arbetstid per arbetsveckan i fråga.
7. För övertidsarbete per vecka betalas för de åtta första timmarna lön förhöjd med 50 procent och för de följande timmarna lön förhöjd med 100 procent.
8. Till arbetstagare i annat än intermittent eller kontinuerligt skiftarbete och i ordinarie kvälls- eller nattarbete betalas för arbete som utförs på påskafton och midsommar- och julafton lön förhöjd med 100 procent och för arbete som utförs på lördagen under övriga söckenhelgsveckor än de som nämns i 6 § punkt 8 samma ersättning som för övertidsarbete per vecka. En förutsättning är att arbetstagaren under ifrågavarande veckor arbetat enligt utjämningsschemat för arbetstiden eller att förutsättningarna i punkt 5 i denna paragraf blir uppfyllda.
Fastställande av övertidsarbete vid övergång till annan arbetstidsform
9. Om en arbetstagare arbetar i olika arbetstidsformer under arbetsveckan, betraktas som övertidsarbete de timmar som överskrider timmarna för den arbetstidsform i enlighet med arbetsskiftsförteckningen som iakttas mest under veckan i fråga, om man inte avtalat om att dessa timmar byts mot fritid.
Övertidsarbete i kontinuerligt skiftarbete
10. I kontinuerligt treskiftsarbete räknas som övertidsarbete per vecka de timmar som utförs under lediga skift och som under respektive kalendervecka överskrider det antal ordinarie arbetstimmar som i
utjämningsschemat för arbetstiden fastställts för ifrågavarande vecka, om man inte avtalat om att dessa övertidstimmar ska ersättas med motsvarande ledighet.
Ersättning enligt bestämmelserna om övertidsarbete per vecka
11. Ifall arbetstagare på grund av semester, sjukdom, utjämningsledigheter som avses i 7 § i kollektivavtalet, ersättning för ledighet per vecka, permittering på grund av ekonomiska eller produktionsmässiga skäl, resa utförd på arbetsgivarens order, utbildning som avses i det allmänna avtalets punkt 7.1 eller 7.2, eller reservövning inte haft möjlighet att arbeta på arbetsdagarna enligt arbetsveckans arbetstidsutjämningsschema så många timmar att det skulle motsvara hans eller hennes ordinarie veckoarbetstid och han eller hon arbetar på fridagen enligt arbetstidsutjämningsschemat, betalas för arbetstimmar utförda på fridagen övertidsersättning så som det är avtalat angående veckoövertidsarbete.
Utbyte av övertidsarbete mot ledighet
12. Man kan avtala om att den grunddel eller förhöjningsdel av lön eller båda som betalas för övertidsarbete byts ut mot motsvarande ledighet under ordinarie arbetstid. Ledigheten ska ges och tas ut inom nio veckor efter att övertidsarbetet utfördes.
Maximal arbetstid
13. Den maximala arbetstiden följer begränsningarna i arbetstidslagen. Som granskningsperiod för den maximala arbetstiden används ett kalenderår. I stället för ett kalenderår kan man lokalt avtala om att granskningsperioden är ett år.
Vilopaus före övertidsarbete
14. Om arbetstagaren stannar i övertidsarbete omedelbart efter att den ordinarie arbetstiden har upphört, tillåts honom eller henne en vilopaus på 15 minuter. Denna paus räknas som arbetstid. Om vilopauser som behövs i övertidsarbete avtalas lokalt med beaktande av 24 § i arbetstidslagen.
Söndagsförhöjning
15. För arbete som utförs på söndag eller annan kyrklig helgdag samt på första maj och självständighetsdagen betalas som förhöjning för söndagsarbete enligt arbetstidslagen lön förhöjd med 100 procent.
Divisor för beräkning av månadslön
16. Vid beräkning av övertids- och söndagsarbete beräknas timlönen för en arbetstagare med månadslön genom att dividera månadslönen i dags- och tvåskiftsarbete och intermittent treskiftsarbete med talet 159 och i kontinuerligt treskiftsarbete med talet 155.
12 §Utryckningsarbete Förutsättningar
1. Förutsättningarna för utryckningsbetonat arbete är följande: arbetet utförs på grund av uttryckningskallelse, arbetstagaren måste komma i arbete utanför sin ordinarie arbetstid efter det att han eller hon redan avlägsnat sig från arbetsplatsen och arbetet utförs antingen under det dygn kallelsen getts eller under det därpå följande dygnet mellan kl.
00.00 och 07.00.
Utryckningspenning
2. Utryckningspenningens storlek bestäms utgående från den tidpunkt då kallelsen getts.
Den är:
a) två timmars lön, om kallelsen ges på en ledig dag, under eller efter arbetstiden före kl. 21.00
b) tre timmars lön, om kallelsen ges mellan kl. 21.00 och kl. 07.00
3. För arbete som utförs utifrån en utryckningskallelse mellan kl. 21.00 och 07.00 betalas alltid lön förhöjd med 100 procent.
4. Ersättningen för kortare än en timmes uttryckningsarbete är en timmes lön.
5. Om arbetet hänför sig till det följande ordinarie arbetsskiftet är det inte fråga om utryckningsarbete.
13 §Jourberedskap
Med jour avses att arbetstagaren enligt avtal är beredd att på kallelse komma till arbetet utanför sin ordinarie arbetstid.
Arbetsgivaren är skyldig att betala ersättning för jourberedskap till arbetstagaren.
Ersättningen för jourberedskap är:
1. 50 procent av medeltimförtjänsten om arbetstagaren är skyldig att inleda arbetet senast inom en timme efter kallelsen.
2. 25 procent av medeltimförtjänsten om arbetstagaren är skyldig att inleda arbetet inom två timmar efter kallelsen.
3. 10 procent av medeltimförtjänsten om arbetstagaren är skyldig att inleda arbetet senast inom tre timmar efter kallelsen.
Ersättning betalas för den tid under vilken arbetstagaren är i jourberedskap utan att utföra arbete.
Om en arbetstagare som befinner sig i jourberedskap kallas till arbete, betalas lön för den tid som han eller hon använt för arbete lön enligt de övriga bestämmelserna i detta avtal.
Bestämmelser om utryckningsbetonat arbete eller bestämmelser om beredskap i arbetstidslagen tillämpas inte på arbetstagare som befinner sig i jourberedskap och kallas till arbetet.
Om jourberedskap ska avtalas med arbetstagaren så tydligt att det inte senare kan uppstå meningsskiljaktigheter om på vilket sätt och hur länge arbetstagaren är bunden.
Lokalt kan avtalas annat om ersättningen för jourberedskap och om grunderna för fastställande av denna.
III ARBETSLÖNER
14 §A. Lön enligt arbete
Svårigheten i den kemiska basindustrins arbetstagares uppgiftshelheter fastställs enligt lönesystemet som ingår som bilaga till detta kollektivavtal.
Löner enligt svårighetsklass bildas enligt arbetstidsform.
Lön enligt svårighetsklass
Lön enligt svårighetsklass för fullt arbetsföra arbetstagare över 18 år är fr.o.m. 1.4.2022 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter följande:
cent/timme | euro/månad | |||
TAM15- | TAM35- | TAM | TAM15- | TAM35- |
TAM27 | TAM36 | 37 | TAM27 | TAM37 |
TVL 1 1220 | 1238 | 1299 | 1976 | 2055 |
TVL 2 1321 | 1341 | 1407 | 2141 | 2227 |
TVL 3 1429 | 1450 | 1522 | 2315 | 2408 |
TVL 4 1549 | 1572 | 1650 | 2510 | 2610 |
TVL 5 1677 | 1702 | 1786 | 2717 | 2826 |
TAM är en förkortning för arbetstidsform (työaikamuoto). Siffrorna efter TAM berättar hur många skift det görs per dag och på hur många dagar per vecka. Till exempel TAM15 är en arbetstidsform där det görs et skift fem dagar per vecka, det vill säga dagsarbete.
Lönetabellerna i kollektivavtalet tillämpas inte i sådana företag där det före 31.1.2018 har tagits i bruk ett eget lönesystem.
Normtimlöner för unga arbetstagare
När en ung arbetstagare utför samma arbete som en vuxen arbetstagare och har den arbetsskicklighet och -erfarenhet och kompetens som förutsätts i arbetet och när arbetstagarens arbete inte begränsas av andra lagstadganden utöver övertidsbestämmelserna, fastställs arbetstagarens lön enligt lönegrunderna för ifrågavarande arbete. I övrigt är normtimlönerna för arbetstagare mellan 15 och 17 år följande:
Normtimlönerna för unga arbetstagare är fr.o.m. 1.4.2022 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter:
Normtimlöner för unga arbetstagare | cent/timme | euro/månad |
15 år | 898 | 1518 |
16 år | 913 | 1542 |
17 år | 921 | 1560 |
Förbunden har avtalat om rekommendationen Lär känna arbetslivet och tjäna en slant för åren 2022–2023. Avtalet ingår som bilaga i kollektivavtalet.
Protokollsanteckning 1:
Normtimlönerna för unga arbetstagare gäller inte skolelever som anställts som sommarpraktikanter för högst två månader.
Protokollsanteckning 2:
För att förbättra förutsättningarna för praktik kan 75 % av lönen i löneklass 1 TAM15-TAM27 utbetalas i följande fall:
- för tiden för en obligatorisk praktik som hänför sig till en examen eller en examensdel,
- för tiden för en sommarpraktik för studerande vid yrkesläroanstalter eller högskolor.
Om personen har utfört praktik vid samma företag under tidigare år kan denne under andra året betalas 80 % av lönen i löneklass 1 TAM15– TAM27, under tredje året 90 % av lönen i löneklass 1 TAM15–TAM27.
14 §B. Individuell lön
Fastställande av individuell lönedel
1. Till fullt arbetsföra arbetstagare över 18 år kan betalas individuell lön som överstiger lönen enligt arbetsuppgift.
2. Den individuella lönedelen kan fastställas utgående från arbetstagarens personliga kunnande, kompetens och arbetsprestation eller andra faktorer som stödjer uppnåendet av de målsättningar som ställts för utvecklingen av kunnandet bland företagets personal eller för utvecklingen av verksamhetsmetoderna
o.s.v. Det i vilken mån arbetstagaren lyckats och utvecklats med avseende på de valda kriterierna ska bedömas systematiskt och rättvist.
För att få arbetstagarna att engagera sig och godkänna behovet av att utveckla faktorerna kunnande, kompetens och prestation, är det viktigt att man redan i planeringsskedet med arbetstagarna och/eller deras representanter diskuterar de uppställda målen och innehållet i de valda utvärderingsfaktorerna som stödjer uppnåendet av de uppställda målen. För arbetstagarna utreds också de grunder som används i utvärderingen av kompetens och prestation och efter utvärderingen får arbetstagaren på begäran också resultaten av sin personliga utvärdering.
Systemet ska vara så klart, enkelt och lätt att använda som möjligt. När utvärderingsfaktorerna väljs ska man beakta bl.a. följande:
- Att personen själv ska kunna påverka de valda faktorerna.
- Att faktorerna är synliga, mätbara och självständiga variabler.
- Att faktorerna hänför sig till det arbete som arbetstagaren sköter.
Samtalen mellan chef och medarbetare är att rekommendera som medel när det gäller att ge feedback till de anställda och för att kartlägga utvecklingsbehoven. I processen ska absolut objektivitet eftersträvas och förfarandet bör upprepas med jämna mellanrum, exempelvis en gång om året. Förbunden rekommenderar att man samtidigt med utvärderingen av respektive arbetstagares personliga kunnande kontrollerar att befattningsbeskrivningen som ligger till
grund för utvärderingen motsvarar det verkliga innehållet i uppgiftshelheten.
Kunnandet utvärderas alltid i relation till arbetstagarens aktuella uppgift. Ifall uppgiften förändras ska personens kompetens, ifall inte de valda faktorerna ger anledning till annat, utvärderas på nytt i förhållande till den nya uppgiften. Den individuella lönedelens relativa andel av totallönen kan således förändras i dylika situationer.
Förbunden har utarbetat modellsystem i form av exempel som företagen kan utnyttja när de skapar sina egna system antingen som sådana eller hellre så att de anpassas till företagets egna omständigheter och målsättningar. Även andra system är möjliga.
Tjänstetidstillägg
1. På basis av tjänstetiden utan avbrott i en och samma arbetsgivares tjänst betalas till arbetstagaren oberoende av löneform tjänstetidstillägg som del av den individuella lönen såsom följer:
Tjänstetidstilläggen fr.o.m. 1.4.2022 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter:
år | cent/h | €/mån. |
5–9 | 18 | 31 |
10–14 | 24 | 41 |
15–19 | 32 | 53 |
20–24 | 42 | 70 |
25- | 52 | 89 |
2. Tjänstetidstillägg betalas från början av den lönebetalningsperiod som följer efter att antalet tjänsteår har uppnåtts.
En förutsättning för att tjänstgöringstiden ska beaktas som en lönegrund är att tjänstgöringstiden varit kontinuerlig och inom samma företag.
I det fall där en arbetstagares anställningsförhållande "vilar" på grund av fullgörande av värnplikt, studieledighet, vårdledighet eller motsvarande orsak, räknas också tiden före ifrågavarande ledighet med i tjänstgöringstiden. Själva tiden för fullgörande av värnplikt beaktas dock inte.
Om anställningsförhållandet upphör avbryts kontinuiteten. Av denna orsak räknas vid ett eventuellt senare anställningsförhållande endast den tjänstgöringstid till godo som fullgjorts efter att anställningsförhållandet återupptagits.
Arbete som utförts på olika arbetsplatser inom samma företag på kontinuerlig basis, beaktas vid beräkning av tjänstgöringstid.
De dagar likställda med arbetade dagar som nämns i 7 § i semesterlagen kumulerar tjänsteårstillägget.
3. Om man lokalt har avtalat om lönesystem eller andra system, där tjänstgöringstiden beaktas som löne- eller ersättningsfaktor, ska inte det företagsanpassade och det i avtalet avsedda systemet tillämpas samtidigt så att verkan blir kumulativ.
15 §Prestationslönearbete
Om arbetets karaktär så tillåter och det tekniskt är möjligt, utförs arbetet som prestationslönearbete för att öka produktionen och arbetstagarnas förtjänst.
Prissättningsgrund
Prissättningen av prestationslönearbete ska grunda sig på löner enligt arbetets svårighetsgrad.
Prissättningsregel
1. Prissättningen i rakt ackord ska vara sådan att arbetstagarens ackordsförtjänst vid normal ackordsarbetstakt överstiger prissättningsgrunden, dvs. lönen enligt arbetets svårighetsgrad, med
20 procent samt ökar minst i samma proportion vid ökad arbetsprestation eller arbetseffekt.
Del- eller blandackord
2. Del- eller blandackordsarbete, där en del av lönen betalas som fast och en del som rörlig del enligt arbetsprestation, ska prissättas så att förtjänsten överstiger prissättningsgrunden, dvs. lönen enligt arbetets svårighetsgrad, med 20 procent när arbetsprestation eller arbetseffekt motsvarar normal ackordsarbetstakt. När prestationslönen stiger, bör den rörliga delen stiga i samma proportion.
Premielön
3. Premielönesystem kan användas i de arbeten där arbetsresultatet (produktionsvolym, produktens kvalitet, materialets ekonomiska användning etc.) beror på t.ex. arbetstagarens noggrannhet, arbetsskicklighet eller annan dylik faktor. Premielönearbetet ska prissättas så att förtjänsten vid normal prestationsnivå överstiger lönen enligt arbetets svårighetsgrad.
Protokollsanteckning 1:
Förbunden konstaterar att i del- eller blandackordsarbete kan lönens fasta del vara mindre än normtimlönen med förutsättning att förtjänstnivån uppfyller prissättningsbestämmelserna.
Avtal om ackord
4. I sådant ackordsarbete, för vilket fast ackordsprislista inte uppgjorts, överenskommer arbetsgivaren och den eller de arbetstagare, som ackordsarbetet erbjuds, om möjligt redan innan arbetet inleds, om ackordspriset, över vilket arbetstagaren ska få ett intyg samt behövliga uppgifter om grunderna för ackordsprissättningen. Då ackorden ges ut, ska man sträva efter att de indelas i ändamålsenliga och meningsfulla ackord där hänsyn tagits till hälsoaspekterna.
Ändringar i produktionsmetoderna
5. Då de faktorer som påverkar beräkningen av ackordsarbete förblir oförändrade, förblir enhetspriset detsamma. Om det i arbets- och produktionsmetoderna, arbetsarrangemangen, arbetsverktygen eller råmaterialets kvalitet sker sådana ändringar som påverkar ackordspriset, ska ett nytt pris fastställas för arbetet.
Kontroll av prissättningen
6. Om en arbetstagare motiverat anför att gällande pris är oriktigt, ska han eller hon anmäla om detta till arbetsgivarens representant för kontroll av prissättningen, men arbetet görs dock till ovannämnda pris. Utredningar för kontroll av ackordspriset ska vidtas utan onödigt dröjsmål. Om kontrollen ger anledning till ändringar, ska det justerade priset tillämpas från den dag då begäran om kontroll framställdes.
Avslående av ackord
7. Om en arbetstagare vägrar att ta emot ett ackord, utförs arbetet mot tidlön, som är lika stor som hans eller hennes individuella timlön.
Gruppackord
8. Vid gruppackord får arbetstagaren sin andel av ackordsvinsten i förhållande till sin individuella timlön och det antal arbetstimmar som han eller hon gjort vid gruppackordet, om inte arbetstagaren och arbetsgivaren sinsemellan har avtalat om annat.
Avbrytande av ackord
Om arbetstagaren på order av arbetsgivaren är tvungen att avbryta ett påbörjat, kontinuerligt avtalat ackordsarbete på grund av annat arbete än sådant reparations- och monteringsarbete som är nödvändigt för att hålla den egna produktionsapparaten i gång och i skick och om det arbete som vållat avbrott inte kan ordnas som ackord, betalas till arbetstagaren för den tid avbrottet varar, dock för högst 6 arbetsdagar, lön enligt hans eller hennes medeltimförtjänst.
Om timarbetet pågår längre än sex arbetsdagar, betalas tidlön för den timarbetstid som följer därpå.
Protokollsanteckning 2:
Det ovannämnda avbrytandet av ackordsarbetet gäller inte fall, där ackordsarbetet upphör t.ex. på grund av sortombyte eller motsvarande orsak.
Arbetsstudier
9. På arbetsplatser där arbetsstudier används ska arbetsgivarnas representanter få tillräcklig information och utbildning gällande undersökningsmetoderna samt i fråga om hur resultaten eventuellt kommer att användas vid lönesättningen.
Protokollsanteckning 3:
De lokala avtalen som avses i denna paragraf som gäller ackord eller andra prestationslöneformer kan av endera parten sägas upp med iakttagande av tre månaders uppsägningstid om man inte i avtalet kommit överens om annan uppsägningstid.
16 §Tillägg för skift-, kvälls- och nattarbete Skifttillägg
1. Till arbetstagare i skiftarbete betalas i skifttillägg fr.o.m. 1.2.2018 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter
tillägg för kvällsarbete 119 cent/timme tillägg för nattarbete 223 cent/timme
Tillägg för kvälls- och nattarbete
2. Om arbetstagarens ordinarie arbetstid infaller så att arbetet utförs mellan kl. 16.00 och 24.00 utan att det är skift-, övertids-, nöd- eller utryckningsarbete, betalas för arbetstimmar mellan dessa klockslag kvällsarbetstillägg till samma belopp som kvällsskiftstillägget och för arbetstimmar mellan kl. 00.00 och 06.00 nattarbetstillägg till samma belopp som nattskiftstillägget.
Lokala avtal om tillägg för skift-, kvälls- och nattarbete
3. Tiderna för tillägg för skift-, kvälls- och nattarbete kan fastställas på något annat sätt genom lokala avtal.
17 §Förflyttning till annat arbete Lägre avlönat arbete
1. Om en arbetstagare som arbetar på tidlön förflyttas till annat arbete, som är lägre avlönat än hans eller hennes eget, betalas i detta fall till arbetstagaren den individuella timlön för två veckor som man avtalat om för det tidigare arbetet. Därefter fastställs lönen enligt det arbete som arbetstagaren utför.
Högre avlönat arbete
2. Om en arbetstagare som förflyttats till ett annat timarbete med högre lön omedelbart kan utföra detta arbete på samma sätt med tanke på både arbetseffektiviteten och arbetets kvalitet som den ordinarie arbetstagaren i detta arbete, betalas till honom eller henne genast lön enligt det nya arbetet.
18 §Löneutbetalning
1. Förbunden rekommenderar att lönerna betalas en gång i månaden. Om inte annat avtalas lokalt, betalas lönerna på avtalade lönebetalningsdagar minst två gånger i månaden. Rörliga lönedelar, till exempel timbaserade tillägg och lön för övertidsarbete, kan betalas och oavlönade frånvaron hanteras en gång i månaden. Om lönebetalningsdagen infaller på en söndag eller en helgdag betalas lönen föregående vardag.
Om man på arbetsplatsen övergår till månadslön enligt 19 § kan lön betalas en gång per månad.
Protokollsanteckning:
Med rörliga timbaserade lönedelar avses timbaserade tillägg som räknas separat, till exempel skifttillägg, specialmiljötillägg, grunddelar och förhöjningsdelar för mertids- och övertidsarbete, söndagsförhöjning, ersättningar för storhelg eller storhelgsafton samt ersättningar för veckovila.
2. För beräkning av lönen kan lönen för 6 arbetsdagar innehållas.
Då ett anställningsförhållande upphör på grund av uppsägning, ska de förfallna fordringarna betalas senast den första arbetsdagen efter anställningsförhållandets slut. I fråga om hävning ska fordringarna betalas inom tre arbetsdagar efter att anställningsförhållandet upphört, och vid upplösning av anställningsförhållande inom tre arbetsdagar efter att beslut fattats om upplösning av anställningsförhållande.
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om att de fordringar som förfallit till betalning när anställningsförhållandet upphört betalas på företagets normala lönebetalningsdag.
3. I anslutning till utbetalning av lönen ska arbetstagaren ges en lönespecifikation skriftligen eller elektroniskt.
Protokollsanteckning:
Före en övergång till elektronisk lönespecifikation ska arbetsgivaren informera om tidpunkten för ändringen och se till att arbetstagaren vet hur och har möjlighet att skriva ut lönespecifikationen vid behov. I annat fall ges lönespecifikationen skriftligen.
4. Av lönen innehålls den del som arbetsgivaren enligt lag och avtal är skyldig eller berättigad att avdra.
5. Anmärkningar mot den utbetalade lönen bör i fråga om penningbeloppet göras vid löneutbetalningen.
6. Förbunden rekommenderar att man på arbetsplatserna kommer överens om att lönerna betalas via en penninginrättning.
19 §Månadslön Övergång till månadslön
1. Då timlön omräknas till månadslön, multipliceras den gällande timlönen med talet 169.
Delning av månadslön
2. Om arbetstagaren inte är berättigad att få lön för hela lönebetalningsperioden, beräknas timlönen för en arbetstagare med månadslön så att månadslönen i dags- och tvåskifts- och intermittent treskiftsarbete divideras med talet 159 och i kontinuerligt treskiftsarbete med talet 155.
20 §Medeltimförtjänst
Företag där grundlönen eller ersättningen för förlust av inkomst kan beräknas på ett enklare sätt, exempelvis på grund av att företaget endast använder tidlön, är inte skyldiga att införa den medeltimförtjänst som beskrivs nedan. Då förhöjs alla lönedelar till exempelvis vid övertidsarbete.
Beräkningsperiod
1. Vid beräkningen av medeltimförtjänsten för ordinarie arbetstid används som beräkningsperiod antingen föregående löneperiod eller föregående kvartal.
Arbetstagare med timlön
2. Arbetstagarens medeltimförtjänst för ordinarie arbetstid beräknas så att den förtjänst han eller hon under beräkningsperioden fått i tids-, ackords- samt blandackords- och premielönearbete inklusive eventuella tjänstetidstillägg, tillägg för särskilt tungt och särskilt smutsigt arbete, tillägg för exceptionellt svårt och farligt arbete samt skifttillägg exklusive övertidsersättning samt förhöjning för söndagsarbete, ersättning för storhelg och ersättning för storhelgsafton divideras med det sammanlagda antalet utförda arbetstimmar under beräkningsperioden.
Vid beräkning av medeltimförtjänst för en arbetstagare i intermittent eller kontinuerligt ett- och tvåskiftsarbete avdras inte förhöjningar för söndagsarbete från förtjänsten.
Arbetstagare med månadslön
3. Vid beräkning av medeltimförtjänst för arbetstagare med månadslön får man den medelinkomst som motsvarar den fasta månadslönen genom att addera de månadslöner som betalas till arbetstagaren för beräkningsperioden enligt överenskommelse jämte tjänstetidstillägg, och dividera detta lönebelopp med det antal timmar som i kontinuerligt treskiftsarbete är 155 och i andra arbetstidsformer 159.
Om det i arbetstagarens lön ingår rörliga lönedelar, till exempel premiedelar eller timbaserade tillägg, betalas den del av medeltimförtjänsten som motsvarar dessa på det sätt som definieras i punkt 2.
4. Om medeltimförtjänsten för ordinarie arbetstid är mindre än den individuella timlönen används den individuella timlönen som beräkningsfaktor.
Användningsperiod för medeltimförtjänst
5. De i punkt 1 avsedda medeltimförtjänster som baserar sig på kvartal tillämpas på följande sätt:
˗ under februari, mars och april tillämpas medeltimförtjänsten under IV kvartalet föregående år,
˗ under maj, juni och juli tillämpas medeltimförtjänsten under årets I kvartal,
˗ under augusti, september och oktober tillämpas medeltimförtjänsten under årets II kvartal och
- under november, december och januari tillämpas medeltimförtjänsten under årets III kvartal.
De månadsperioder och kvartal som nämns i denna punkt räknas börja och utgå enligt löneperioderna så att då en löneperiod fördelar sig på två av de ovannämnda månadsperioderna eller på två kvartal anses löneperioden höra till den period under vilken det större antalet ordinarie arbetstimmar infaller.
Användning av medeltimförtjänst
6. Vid beräkning av de förhöjningsdelar av lön som nämns i kollektivavtalet, såsom till exempel förhöjningar för övertids- och söndagsarbete, används medeltimförtjänsten som grundlön för arbetstagare med timlön.
Dessutom används medeltimförtjänsten för såväl timavlönade som månadsavlönade arbetstagare i de fall då förlorad arbetsförtjänst enligt kollektivavtalet ska ersättas.
Protokollsanteckning 1:
Om det inte är möjligt att fastställa medeltimförtjänsten för en arbetstagare enligt föregående löneperiod eller kvartal exempelvis på grund av lång sjukledighet, moderskapsledighet, alterneringsledighet, ett ringa antal arbetstimmar eller annan motsvarande orsak, används för fastställande av medeltimförtjänsten den föregående hela löneperiodens medeltimförtjänst förhöjd med eventuella allmänna förhöjningar eller den gällande medeltimförtjänsten för motsvarande arbetstagargrupp.
På samma sätt kan man förfara om den personliga medeltimförtjänsten i oskälig grad och utan en grund som anknyter till den använda arbetstidsformen (t.ex. alterneringsvikarier eller vikarier), arbetsuppgiften eller prestationslönearbetet avviker från den gällande medeltimförtjänsten för motsvarande arbetstagargrupp.
IV SÄRSKILDA ERSÄTTNINGAR
21 §Söckenhelgsersättning Söckenhelgsersättning
För nyårsdagen, trettondagen, långfredagen, annandag påsk, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, första maj, midsommarafton, julafton, juldagen och annandag jul betalas under nedanstående förutsättningar till arbetstagare med timlön åtta timmars lön i söckenhelgsersättning, ifall dessa söckenhelger i annat fall hade varit arbetstagarens arbetsdagar.
Söckenhelgsersättning betalas dock endast till en arbetstagare vars anställningsförhållande oavbrutet har fortgått minst tre (3) månader före den nämnda söckenhelgen och förutsatt att arbetstagaren enligt utjämningsschemat för arbetstiden har arbetat på den sista arbetsdagen före söckenhelgen och även på den närmast följande arbetsdagen efter den eller på endera av dessa dagar om arbetstagarens frånvaro sker med arbetsgivarens tillstånd, beror på permittering, graviditets- eller föräldraledighet (träder i kraft 1.8.2022) eller om frånvaro har grundat sig på frånvaron med lön enligt kollektivavtalet.
Protokollsanteckning 1:
Förkortningsdagen som antecknats i utjämningsschemat för arbetstiden samt semestern som inleds eller upphör uppskjuter den förutsättningsdag som avses i föregående stycke.
Ersättning för söckenhelg utbetalas dock då söckenhelg som infaller mellan måndag och fredag sammanfaller med tiden för arbetstagarens semester, sjukdom som varat högst 3 månader före söckenhelgen, permittering på grund av ekonomiska eller produktionstekniska orsaker och fortgått högst 2 veckor före söckenhelgen, eller av arbetsgivaren bekostad utbildning.
Protokollsanteckning 2:
Ifall permitteringen har genomförts så att den endast gäller varannan vecka eller i form av förkortade arbetsveckor, uppfylls den ovan nämnda tvåveckorsperioden efter att arbetstagaren efter början av ett sådant permitteringsarrangemang tjänat in det antal permitteringsdagar som motsvarar två veckor.
För en söckenhelg som infaller på en ledig dag betalas ingen söckenhelgsersättning. Ifall arbetstagaren arbetar på de nämnda dagarna eller ifall till honom eller henne betalas ersättning på någon annan grund, betalas ingen söckenhelgsersättning.
Protokollsanteckning 3:
Avvikande från det ovan nämnda betalas till en arbetstagare i arbetstidsform 36 söckenhelgsersättning för en sådan söckenhelg som infaller mellan måndag och fredag, oberoende av om den nämnda dagen är en arbetsdag eller en ledig dag enligt utjämningsschemat för arbetstiden.
Ifall arbetstagaren inte är berättigad till lagstadgad lön för självständighetsdagen, betalas till honom eller henne för självständighetsdagen söckenhelgsersättning enligt denna paragraf.
22 §Storhelgsersättning Storhelgsersättning
För nyårsafton, trettondagen, långfredagen, påskdagen, annandag påsk, första maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, pingstdagen, midsommardagen, alla helgons dag, självständighetsdagen samt juldagen och annandag jul betalas från och med kl. 06.00 och under en tid på 24 timmar till alla de som arbetar på den nämnda dagen lön förhöjd med 200 procent, i vilken ingår söndagsförhöjning. Ifall det till exempel på grund av tillämpad rytm på arbetsskift, tidpunkten vid vilken ett nytt arbetsdygn inleds eller av ett annat motsvarande skäl anses vara nödvändigt kan lokalt även avtalas annat om tidpunkten vid vilken storhelgsersättningen betalas.
Protokollsanteckning:
Genom ett lokalt avtal kan man flytta tidpunkten för en storhelg och de ersättningar som ska betalas för den.
För arbete som utförs på aftnarna före de nämnda helgerna, betalas som ersättning för arbete på aftonen före storhelg till arbetstagare i skiftarbete eller i ordinarie kvälls- och nattarbete 100 procent av medeltimförtjänsten för tiden i kvälls- och nattskift och för tiden i morgonskift 20 procent av medeltimförtjänsten. Ersättningen innehåller inte eventuella söndags- eller övertidsförhöjningar
Till arbetstagare i dagarbete betalas för arbete som utförs på aftnar före helg en förhöjning som uppgår till 20 procent av medeltimförtjänsten för ordinarie arbetstid i enlighet med utjämningsschemat för arbetstiden. För tid i övertidsarbete betalas ingen ersättning. Ersättningen innehåller inte eventuell söndagsförhöjning.
23 §Resekostnader och dagtraktamenten Arbete utanför fabriksområdet
1 Allmänna bestämmelser
De resor som arbetsuppgifterna förutsätter ska företas på ett ändamålsenligt sätt så att resan inte tar mera tid i anspråk eller orsakar större kostnader än vad som är nödvändigt för skötseln av uppgifterna.
Ersättningen för kostnaderna för resan, inkvarteringsmöjligheterna, möjligheterna att sköta privata ärenden under arbetskommenderingen och övriga detaljer i anslutning till resan ska vid behov utredas i samråd före resan.
När arbetstagaren på grund av arten av företagets verksamhet är tvungen att fortgående arbeta på olika arbetsplatser, ska arbetsgivaren i samband med anställningen klargöra för arbetstagaren vilken arbetsplats som betraktas som hans eller hennes ordinarie arbetsplats vid tillämpningen av denna paragraf. Om förhållandena som påverkar denna definition väsentligt förändras ska arbetsgivaren förete en motsvarande utredning för arbetstagaren.
Resans början och slut
Resan anses ha inletts när arbetstagaren reser från arbetsplatsen eller sin bostad direkt till kommenderingsorten och avslutad när arbetstagaren
återvänder till sin arbetsplats. Om arbetstagaren inte kan återvända till sin arbetsplats inom den ordinarie arbetstiden, anses resan ha upphört när arbetstagaren återvänder till sin bostad.
Kommenderingsort
Med kommenderingsort avses en annan arbetsort än den ort där den ordinarie arbetsplatsen är belägen eller arbetstagarens hemort.
Arbetskommendering
Det är fråga om en kort arbetskommendering när resan förutsätter övernattning och när vistelsen på en främmande ort uppskattas vara högst 14 kalenderdygn.
Det är fråga om en lång arbetskommendering när resan förutsätter övernattning och när vistelsen på en främmande ort uppskattas vara över 14 kalenderdygn.
Skyldighet att anmäla om arbetskommenderingar
Anmälan om en kort arbetskommendering ska ges till arbetstagaren senast den tredje dagen före resan.
Om en lång arbetskommendering ska anmälas, såvitt möjligt, en vecka före resans början, dock senast den tredje dagen före resan.
Med iakttagande av den ovan nämnda anmälningstiden underrättas arbetstagaren om de speciella frågorna kring resan, till exempel om att en bostad bereds på arbetsgivarens initiativ eller om möjligheterna till att få en bostad på kommenderingsorten.
Man kan dock avvika från de ovan nämnda tidsfristerna i fråga om en sådan arbetstagare vars arbetsavtal eller normala arbetsuppgifter i övrigt förutsätter ständigt resande eller upprepade korta arbetskommenderingar eller om det är fråga om en brådskande arbetskommendering.
Protokollsanteckning 1:
En arbetskommendering är brådskande när det är fråga om nödarbete eller när resan företas av en annan oväntad anledning, till exempel en annan arbetstagares sjukdom, och produktionstekniska skäl förutsätter omedelbar avfärd till kommenderingsorten.
2 Ersättning för resekostnader
a) Ersättning för resekostnader
Arbetsgivaren ersätter samtliga nödvändiga resekostnader samt prisen på sovvagnsbiljetter om resan företas under natten.
Har en överenskommelse träffats före resan om användningen av egen bil, betalas för detta och för med arbetsgivaren överenskommen transport av övriga personer eller varor med egen bil den ersättning som skattestyrelsen årligen fastställer skattefri.
b) Ersättning för restid
Ersättning för restid betalas för högst 16 timmar per arbetsdygn.
Ersättning för restid och lön för arbete som utförs under ordinarie arbetstid betalas sammanlagt för högst 16 timmar per arbetsdygn.
När resan företas under ordinarie arbetstid betalas ersättning enligt medeltimförtjänsten och för övriga restimmar under ifrågavarande arbetsdygn 85 procent av medeltimförtjänsten.
För en resa som företas på en ledig dag betalas för de åtta första restimmarna ersättning enligt medeltimförtjänsten och för därefter följande timmar 85 procent av medeltimförtjänsten.
Sovplats
Då man ordnat en sov- eller hyttplats för arbetstagaren betalas ovan nämnd ersättning inte för tiden mellan kl. 21.00 och 07.00.
c) Dagtraktamente
Dagtraktamente betalas för varje resdygn, när platsen för arbetets utförande ligger på över 55 kilometers avstånd från arbetstagarens ordinarie arbetsplats och bostad, enligt följande:
- Heldagstraktamente betalas när arbetsresan varat över tio xxxxxx.
- Partiellt dagtraktamente betalas när arbetsresan varat över sex timmar men högst tio timmar.
- För ett ofullgånget dygn som omfattar minst två och högst sex timmar och som kan betraktas som en förlängning av ett fullgånget resedygn betalas partiellt dagtraktamente.
Resdygnet är en högst 24 timmar lång tidsperiod som börjar när arbetstagaren beger sig på resa från sin arbetsplats eller sin bostad. Resdygnet upphör när arbetstagaren återvänder från arbetsresan till sin arbetsplats eller sin bostad.
Om arbetstagaren under något resedygn får en fri kost eller en kost som ingår i färdbiljettens pris, avdras hälften av dagtraktamentets belopp. Med fri kost avses i fråga om heldagstraktamente två fria måltider, och i fråga om partiellt dagtraktamente en fri måltid.
d) Måltidsersättning
När arbetet utförs på över 5 kilometers avstånd från arbetstagarens ordinarie arbetsplats och bostad, betalas till honom eller henne
- ersättning för resekostnaderna och
- ersättning för restiden enligt punkt b) samt
- måltidsersättning om arbetstagaren inte har möjlighet att inta måltid på sin ordinarie arbetsplats eller hemma, eller när gratis kost inte serveras på arbetsplatsen.
Tillämpningsanvisning:
Om arbetsresan inleds från den ordinarie arbetsplatsen mitt under en arbetsdag betalas till arbetstagaren ersättning för resekostnaderna och restiden även för en kortare resa än vad som avses ovan.
Ifall inte annat avtalats, ska de uppkomna kostnaderna ersättas med en annan måltidsersättning i sådana fall där arbetstagarens i denna punkt avsedda arbete inklusive resor har pågått minst tolv timmar och han eller hon därför först sent på kvällen kan återvända hem. Även de arbetstimmar som utförs omedelbart före resan under samma arbetsdygn räknas med i de nämnda timmarna.
Protokollsanteckning 2:
Bestämmelsen om måltidsersättning tillämpas inte på sådana fall där arbetstagaren är tvungen att förflytta sig mellan samma företags olika arbetsplatser när dessa är belägna på samma ort eller annars nära varandra och när möjligheterna till och förhållandena för att inta måltid motsvarar varandra på dessa arbetsplatser.
e) Övernattningskostnader
Förutom dagtraktamentet ersätts övernattningskostnaderna antingen genom att betala ersättning för inkvarteringskostnaderna eller nattresepenning enligt följande:
Inkvarteringskostnader
Om inkvartering inte har ordnats för arbetstagaren betalar arbetsgivaren ersättning för inkvarteringskostnaderna under arbetskommendering enligt en av arbetsgivaren godkänd utredning.
Nattresepenning
För sådant till dagtraktamente berättigande resdygn, under vilket fri inkvartering inte ordnats för arbetstagaren eller han eller hon inte fått inkvarteringsersättning eller sov- eller hyttplats under resan, betalas nattresepenning till det belopp som skattestyrelsen bekräftat som skattefritt.
Reseersättningar på kommenderingsorten
Om det inte på kommenderingsorten är möjligt att få en bostad i närheten av arbetsplatsen och arbetstagaren till följd av detta är tvungen att bo på över fem kilometers avstånd från arbetsplatsen, betalas till arbetstagaren ersättning för resekostnaderna.
Beloppet på ersättningen fastställs i första hand enligt kollektivtrafiksavgiften. Om arbetstagaren i brist på lämpliga kollektivtrafikförbindelser är tvungen att använda egen bil, tillämpas avtalspunkten om användningen av egen bil.
Hemresor under vissa helgdagar
Om kommenderingen före påsk-, midsommar- eller juldagen oavbrutet fortgått minst 6 veckor är arbetstagaren berättigad att åka hem, ifall arbetets tekniska art eller övriga tvingande skäl inte hindrar detta. Kostnaderna för ifrågavarande resor ersätts av arbetsgivaren enligt denna paragraf.
Protokollsanteckning 3:
Ersättningarna för resekostnader och grunderna för dessa fastställs under avtalsperioden i enlighet med skattestyrelsens årliga beslut om ifrågavarande ersättningar.
3 Resereglemente
Lokalt kan ingås avtal om ett resereglemente med vilket det är möjligt att avvika från bestämmelserna i denna paragraf förutsatt att ersättningen för resan i sin helhet motsvarar den nivå som avses i denna paragraf.
24 §Arbete utomlands
1 Allmänna bestämmelser
Arbetsgivaren och arbetstagaren ska före resans början komma överens om arbetsvillkoren för arbete utomlands. Om de ovan nämnda villkoren bör avtalas skriftligt så att de i regel skulle motsvara de arbetsvillkor som tillämpas på motsvarande arbete i hemlandet.
Om ett arbete som utförs utomlands på grund av sin längre varaktighet, omfattning, ett större antal arbetstagare än normalt som deltar i arbetet och övriga omständigheter så förutsätter kan förbunden avtala separat om arbetsvillkoren för ett projektartat arbete avvikande från bestämmelserna i denna paragraf.
Arbetstagaren ska inte utan hans eller hennes samtycke sändas ut på en utlandskommendering om det inte är fråga om en arbetstagare vars arbetsavtal även förutsätter resor till utlandet eller i vars normala uppgifter detta tidigare har ingått eller om arbetskommenderingen inte på grund av produktionstekniska orsaker är brådskande.
Parterna konstaterar att man mellan förbunden har gjort upp en rekommendation beträffande de omständigheter som man vid en utlandskommendering ska avtala om eller som annars ska utredas enligt behov.
2 Dagtraktamente
Dagtraktamentets belopp i varje enskilt land är det som skattestyrelsen årligen fastställer som skattefritt.
Om arbetstagaren på en utlandskommendering får gratis bostad eller kost eller bådadera, minskas dagtraktamentet i motsvarande grad. Den andel bostaden utgör anses då vara 1/4 av dagtraktamentet, om inte annat avtalas lokalt.
3 Resereglemente
För en arbetsplats kan fastställas ett resereglemente som föreskriver arbetsvillkor för arbete utomlands på sätt som avviker från detta kollektivavtal förutsatt att förmånerna enligt resereglementet i ett lokalt uppgjort avtal i sin helhet konstaterats vara i nivå med de villkor som detta kollektivavtal om arbete utomlands förutsätter.
25 §Övriga ersättningar Val
1. Arbetsgivaren betalar till en arbetstagare som är medlem i en valnämnd eller -kommitté som enligt lag är tillsatt för statliga eller kommunala val ersättning för förlorad arbetsförtjänst som orsakas av att valnämnden eller -kommittén sammanträder under hans eller hennes arbetstid.
Bemärkelsedagar
2. Arbetstagaren har på sin 50- och 60-årsdag rätt till ledighet med lön motsvarande den ordinarie arbetstiden, då bemärkelsedagen infaller på en dag som enligt arbetsskiftsförteckningen eller utjämningsschemat för arbetstiden är arbetstagarens arbetsdag.
Uppbåd
3. Arbetsgivaren betalar till en arbetstagare som deltar i värnpliktsuppbåd ersättning för förlorad förtjänst.
Reservövningar
4. Arbetsgivaren betalar till arbetstagaren lön för den tid som åtgår till reservövningar så att arbetstagaren får fulla löneförmåner då den reservistlön som staten betalar till honom eller henne medräknas. Bestämmelsen tillämpas också på dem som med stöd av räddningslagen utbildas till särskilda uppgifter inom befolkningsskyddet.
Begravnings- och vigseldagar
5. Arbetstagaren har rätt till ledighet med lön från arbetet på dagen för sitt eget bröllop eller för att registrera partnerskap samt på en nära anhörigs begravningsdag eller urnsättning. Som nära anhörig betraktas arbetstagarens maka eller make, registrerad partner och sambo som bor i samma hushåll, barn och adoptivbarn, hans eller hennes föräldrar och mor- och farföräldrar, bröder och systrar samt makens/makans eller den registrerade partnerns föräldrar.
V SOCIALA BESTÄMMELSER
26 §Lön för sjuktid Karensdag
1. Arbetsgivaren ska som lön för sjuktid betala full lön fr.o.m. början av den andra sjukdagen som skulle ha varit arbetstagarens arbetsdag om han eller hon hade varit på arbetet till en arbetstagare som enligt en av arbetsgivaren godkänd utredning på grund av en sjukdom eller ett olycksfall är förhindrad från att arbeta.
Om arbetstagaren återinsjuknar i samma sjukdom inom högst 30 kalenderdagar efter den dag för vilken lön för sjuktid eller sjukdagpenning senast utbetalades, fortgår utbetalningen av lön för sjuktid utan karensdag om ersättningsperioden för denna sjukdom inte har överskridits. Utbetalningen av lön för sjuktid fortgår utan karensdag tills sjukdomen eller löneutbetalningsperioden för sjuktid upphör.
Konstaterande av arbetsoförmåga
Arbetstagarens arbetsoförmåga konstateras i första hand med ett intyg som utfärdas av företags- läkaren. Ett intyg över arbetsoförmåga utfärdat av en annan läkare än företagsläkaren är en tillräcklig grund för utbetalning av lön för sjuktid i de fall där det inte är möjligt att anlita företags- läkaren på grund av akut vårdbehov, långt avstånd till företagshälsovården, opassande mottagningstid, behov av undersökning av en specialist, researbete, anlitande av systemet med egen läkare eller annan grundad anledning.
Ersättningsperiod
Lön för sjuktid betalas för de arbetsdagar som ingår i en tidsperiod som framgår av tabellen nedan:
Anställningsförhållande som före arbetsoförmågans Tidsperiod i
början fortgått utan avbrott kalenderdagar
minst 1 mån. men mindre än 3 år 28 dagar
3 år men under 5 år 35 dagar
5 år men under 10 år 42 dagar
10 år eller längre 56 dagar
Om arbetstagaren återinsjuknar i samma sjukdom inom 30 kalenderdagar behandlas frånvaron som samma sjukdom. För att återfall i samma sjukdom ska kunna betraktas som en ny sjukdom ska arbetstagaren arbeta enligt arbetsskiftsförteckningen under en period om 30 kalenderdagar. Semesterdagar räknas inte med i denna tidsperiod.
Anställningsförhållande som fortgått under 1 månad
Om arbetsoförmåga på grund av sjukdom eller olycksfall börjar innan anställningsförhållandet fortgått en månad, betalar arbetsgivaren i lön för sjuktid 50 procent av arbetstagarens individuella tidlön, dock högst för de arbetstimmar enligt arbetstidsutjämningsschemat som faller inom en tidsperiod som börjar den dag då arbetsoförmågan började och nio därpå följande dagar. Beträffande lönen för karensdagen och även i övrigt iakttas bestämmelserna i denna paragraf.
Om arbetstagarens rätt till dagpenning enligt sjukförsäkringslagen börjar tidigare, förkortas den tid för vilken lön ska betalas på motsvarande sätt.
Karensdagens bortfall
Lön för sjuktid betalas även för karensdagen ifall
- arbetstagarens anställningsförhållande före arbetsoförmågan fortgått oavbrutet i minst sex månader, eller
- arbetsoförmågan till följd av sjukdom fortgått längre än insjuknandedagen och sju vardagar därefter, eller
- arbetsoförmågan orsakats av ett olycksfall i arbetet.
Insjuknande under arbetsdag
Om arbetstagarens arbetsoförmåga uppkommer mitt under en arbetsdag eller ett arbetsskift betalas till honom eller henne lön fram till slutet av arbetsdagen eller -skiftet.
Avslående av lön för sjuktid
2. Lön för sjuktid betalas dock inte om arbetstagaren uppsåtligen, genom brottslig verksamhet, lättsinnigt leverne eller annat grovt vållande har orsakat sjukdomen eller olycksfallet.
Avdrag
3. Från lönen för sjuktid eller moderskapsledighet avdras det som arbetstagaren får i dag- eller moderskapspenning på grund av arbetsoförmåga eller förlossning för samma tidsperiod eller annan därmed jämförbar ersättning utgående från lag eller avtal. Arbetsgivaren har emellertid ingen rätt att avdra ifrågavarande ersättning från lönen för sjuktid eller moderskapsledighet till den del ersättningen utbetalas till arbetstagaren utgående från en frivillig försäkring som han eller hon helt eller delvis själv bekostat.
För den tid som arbetsgivaren betalat lön för sjuktid eller moderskapsledighet till arbetstagaren är arbetsgivaren berättigad att som återbetalning till sig själv lyfta dag- eller moderskapspenning eller därmed jämförbar ersättning som enligt föregående stycke tillkommer arbetstagaren, eller få beloppet tillbaka av arbetstagaren, dock inte mer än det belopp arbetsgivaren har utbetalat.
Om dagpenning eller en därmed jämförbar ersättning inte betalas på grund av orsaker som beror på arbetstagaren själv eller om den betalas till ett lägre belopp än vad arbetstagaren enligt lag skulle ha varit berättigad till, har arbetsgivaren rätt att avdra från lönen den del av lönen för sjuktid eller moderskapsledighet eller en del av den som på grund av arbetstagarens försummelse har blivit outbetald.
4. Till en arbetstagare som är medlem i en sjukkassa som erhåller understöd av arbetsgivaren är arbetsgivaren skyldig att betala lön för sjuktid enligt punkt 1 under den förutsättning att sjukkassan befrias från att betala sjukbidrag till honom eller henne för den tid för vilken arbetsgivaren enligt punkt 1 har betalat lön. Ifall arbetsoförmågan till följd av sjukdom eller olycksfall fortsätter utöver den tid för vilken arbetsgivaren med stöd av punkt 1 är skyldig att betala lön svarar sjukkassan enligt sina stadgar för betalningen av fortsatt sjukbidrag.
5. Om det på arbetsplatsen finns en kassa som lyder under sjukförsäkringslagen, kan arbetsgivaren fullgöra sina på punkt 1 grundade skyldigheter så att kassan betalar den lön för sjuktid som förutsätts i punkt 1 och arbetsgivaren betalar till kassan en understödsavgift som motsvarar de ifrågavarande kostnaderna som förorsakas av det understöd som betalats utanför sjukförsäkringslagens bestämmelser.
Anmälningsskyldighet
6. Arbetstagaren är skyldig att utan dröjsmål underrätta arbetsgivaren om han eller hon insjuknar.
Anvisningar om förfarandet beträffande betalningssystem för lön för sjuktid
Arbetsoförmågan konstateras med ett intyg som arbetsgivaren godkänt
- Arbetsoförmågan konstateras med ett läkarintyg från företagsläkaren eller annat läkarintyg som arbetsgivaren godkänner, om inte något annat följer av denna anvisning.
- Ett retroaktivt läkarintyg kan godkännas ifall läkaren har skrivit en godtagbar motivering till att intyget utfärdas retroaktivt.
Oklarheter kring läkarintyg
- Arbetsgivaren är skyldig att betala lön för sjuktid när lönegrunden och beloppet har utretts på ett godtagbart sätt.
- Ifall arbetsgivaren inte har godkänt det läkarintyg som arbetstagaren företett har arbetsgivaren rätt att hänvisa arbetstagaren till en utsedd läkare för undersökning. I dylika fall betalar arbetsgivaren kostnaderna för anskaffningen av läkarintyget.
- Sjukledighetsintyget är under ovan nämnda förutsättningar ett godtagbart intyg, om inte arbetsgivaren av grundad anledning kan påvisa missbruk. Eventuella oklarheter ska utredas lokalt mellan de berörda parterna. Om detta inte lyckas överförs ärendet via det normala förhandlingssystemet som är gällande på arbetsmarknaden till myndighets- och sakkunnigorgan som behandlar sjukintyg.
Missbruk av löneförmåner utgör grund för hävning av arbetsavtalet
Ifall löneförmånerna för sjuktid missbrukas, betalas det naturligtvis ingen lön för sjuktid. Uppsåtligt missbruk kan dessutom leda till att
anställningsförhållandet hävs med stöd av bestämmelserna i arbetsavtalslagen.
Om insjuknandet ska, såvitt möjligt, meddelas arbetsgivaren innan arbetsskiftet inleds.
- Arbetstagaren ska redan innan arbetsskiftet börjar underrätta sin närmaste chef eller en annan av arbetsgivaren utsedd person om sitt insjuknande alltid när detta med tanke på omständigheterna är möjligt. Arbetsgivaren ska underrätta arbetstagarna om hur de ska förfara i ovan avsedda situationer.
Det är viktigt att anmälan görs i god tid så att man redan då arbetsskiftet inleds på arbetsplatsen vet om någon eventuellt är frånvarande och hur arbetena i frånvarofall organiseras den dagen.
- Då arbetstagaren uppsåtligen försummar sin skyldighet att utan dröjsmål underrätta arbetsgivaren om sitt insjuknande, inleds skyldigheten att betala lön för sjuktid tidigast den dag under vilken anmälan har gjorts.
Minskning av problem till följd av sjukfrånvaro
- Förbunden vill uppmärksamma de lokala parterna om vikten av insatser för att förebygga sjukfrånvaro och olycksfall. Det ligger i parternas gemensamma intresse att antalet frånvaro blir så lågt som möjligt.
- Förbunden följer upp utvecklingen av sjukfrånvaro på det sätt som det har närmare avtalats om och utreder vid behov möjligheterna att lösa problemen som uppstår i produktionen till följd av frånvaro.
- Arbetsgivaren och förtroendemännen ska tillsammans sträva efter att vägleda arbetstagarna till riktig tillämpning av kollektivavtalets bestämmelser om lön för sjuktid.
Det rekommenderas att nya arbetstagare ges upplysning och handledning i ärendet genast i samband med introduktionen.
Ersättande arbete
Arbetstagaren och företagsläkaren kan sinsemellan avtala om s.k. ersättande arbete, såvida arbetstagarens hälsotillstånd tillåter detta. Därefter utreder arbetstagaren och hans eller hennes chef samt vid behov en sakkunnig inom företagshälsovård om det är möjligt att ge arbetstagaren s.k. ersättande arbete. Det ersättande arbetet ska vara ändamålsenligt och om möjligt motsvara arbetstagarens normala
arbetsuppgifter. Beroende på situationen kan man i stället för ersättande arbete ordna utbildning för arbetstagaren.
27 §Moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet samt vårdledighet
1. Arbetstagarens moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet samt vårdledighet fastställs enligt arbetsavtalslagen och sjukförsäkringslagen.
Protokollsanteckning 1:
Enligt sjukförsäkringslagen är moderskapsledigheten 105 vardagar och föräldraledigheten högst 158 vardagar. Barnets far har dessutom rätt till 1–18 vardagars faderskapsledighet som ska tas ut i högst fyra delar när som helst under moderskaps- eller föräldrapenningsperioden. Därutöver har fadern rätt till faderskapspenning för högst 12 dagar i vissa situationer som avses i 23 § i sjukförsäkringslagen.
Lön för moderskapsledighet
2. Till en arbetstagare vars anställningsförhållande fortgått minst sex månader före förlossningen betalas under moderskapsledigheten mellanskillnaden mellan lönen och dagpenningen för de tidsperioder som avses i 26 § punkt 1 från den kommande moderskapsledighetens första dag enligt 4 kap. 1 § i arbetsavtalslagen.
Lön för faderskapsledighet
3. Till en arbetstagare betalas mellanskillnaden mellan lönen för ordinarie arbetstid och dagpenningen för en period av faderskapsledighet på sex (6) dagar. Vid utbetalningen av lön för faderskapsledighet iakttas samma bestämmelser som vid utbetalningen av lön för moderskapsledighet.
Protokollsanteckning:
Utbetalningen av utjämningslön förutsätter arbetstagarens redogörelse av moderskaps-/faderskapspenningens storlek och utredning av motsvarande dagpenningar för familjeledighet efter att familjeledighetsreformen har trätt i kraft.
När en arbetstagare adopterar ett barn och har enligt sjukförsäkringslagen rätt till föräldrapenning för adoptivföräldrar, betalas mellanskillnaden mellan lönen och dagpenningen till adoptivmodern enligt 27 § punkt 2 och till adoptivfadern enligt 27 § punkt 3. Förutsättningen för detta är att anställningsförhållandet har varat oavbrutet i minst sex månader före det att adoptivbarnet tagits i
4.
vård.
Totalplan
5. Om familjeledigheterna ska meddelas på det sätt som anges i 4 kap i arbetsavtalslagen.
6. En arbetstagare som återvänder från moderskaps-, faderskaps- eller föräldraledighet eller från vårdledighet har rätt att återgå till sitt tidigare arbete eller till därmed jämförbart arbete.
28 §Vård av sjukt barn
Rätt till tillfällig vårdledighet
Bestämmelser om arbetstagarens rätt till tillfällig vårdledighet finns i 4 kap. 6 § i arbetsavtalslagen.
Lön för tillfällig vårdledighet
Då ett barn som är under 10 år och bor i arbetstagarens eget hem eller annans hem plötsligt insjuknar, betalas till modern eller fadern eller till barnets vårdnadshavare som bor permanent i gemensamt hushåll med modern eller fadern enligt bestämmelsen om lön för sjuktid i detta kollektivavtal ersättning för oundviklig, kort tillfällig frånvaro för att ordna vård eller vårda barnet. En förutsättning för att ersättningen betalas är att båda föräldrarna förvärvsarbetar och att över frånvaron företes en utredning i enlighet med bestämmelserna om lön för sjuktid i kollektivavtalet Det som föreskrivs ovan tillämpas både på ensam omvårdnad och delad omvårdnad.
Ersättning för samma insjuknande betalas ut endast till den andra av de vårdnadsskyldiga.
Frånvaro är tillåten även då maken eller makan är förhindrad att ordna vård eller vårda ett plötsligt insjuknat barn på grund av att han eller hon är i sjukvård utanför hemmet eller på grund av att han eller hon har obligatorisk närvaro vid lektioner som ingår i dennes heltidsstudier på en annan ort eller han eller hon deltar i tentamen. Arbetstagaren ska förete en tillförlitlig utredning över hindret, till exempel ett intyg från sjukhuset eller läroanstalten.
Svårt sjukt barn
En arbetstagare vars barn lider av en sådan svår sjukdom som avses i statsrådets beslut nr 1315/89 har rätt att vara frånvarande från arbetet för att delta i vården eller rehabiliteringen av barnet eller i vårdhandledning efter att på förhand ha avtalat om frånvaron med arbetsgivaren.
Protokollsanteckningar:
1. Utredning över barnets sjukdom
En förutsättning för att ersättningen betalas är att det över barnets sjukdom och därav föranledd frånvaro företes samma intyg som enligt kollektivavtalet och på företaget eventuellt tillämpad praxis krävs om arbetstagarens egen sjukdom. I allmänhet innebär detta att man skaffar ett läkarintyg över barnets sjukdom. Om man på arbetsplatsen vid arbetstagares sjukdomsfall dock godkänner en annan utredning ska denna också vara en tillräcklig utredning över frånvaro som orsakas av ett barns sjukdom.
2. När frånvaro är nödvändig för att ordna vård eller vårda barnet
Enligt avtalet är frånvaro tillåten både för barnets moder, fader eller för någon person som har omvårdnad om barnet och som bor stadigvarande i samma hushåll med barnets moder eller fader. En förutsättning för frånvaro är att båda vårdnadsskyldiga förvärvsarbetar eller att den vårdnadsskyldiga är förhindrad att ordna vård eller vårda ett plötsligt insjuknat barn på grund av att han eller hon är i sjukvård utanför hemmet eller på grund av att han eller hon har obligatorisk närvaro vid lektioner som ingår i dennes heltidsstudier på en annan ort eller han eller hon deltar i tentamen.
Arbetstagaren ska förete en tillförlitlig utredning över hindret, till exempel ett intyg från sjukhuset eller läroanstalten. Utgångspunkten är att arbetstagaren i första hand ska försöka ordna vård för barnet. Först när detta inte är möjligt kan någondera av de vårdnadsskyldiga stanna hemma för att vårda barnet.
Vid frånvarofall krävs det av arbetstagaren en utredning om frånvarons nödvändighet som ska innehålla uppgifter om vårdplatsens och hushållets övriga familjemedlemmars möjligheter att vårda barnet och om deras lämplighet för uppgiften. Man behöver inte ge arbetsgivaren en utredning över att grannar, kommunala hemvårdare o.d. vårdare inte finns att tillgå. Med familjemedlemmar avses barnets föräldrar, mor- och farföräldrar och syskon samt övriga personer som bor i arbetstagarens hushåll.
3. Barnet insjuknar mitt under arbetsdagen
Om övriga förutsättningar i avtalet föreligger, ska till arbetstagaren i frånvarofall betalas lön enligt kollektivavtalet. I allmänhet innebär detta att arbetstagaren får lön till slutet av arbetsskiftet för den dag under vilken barnet insjuknar. Dagen efter insjukningsdagen är i allmänhet den första dagen av sjukledighet på vilken tillämpas bland annat bestämmelser om karenstid i kollektivavtal.
4. Återfall av samma sjukdom
Om barnet på nytt insjuknar i samma sjukdom inom 30 kalenderdagar betalas lön för sjuktid enligt kollektivavtalet utan karens även för vården av barnet.
Som återfall av samma sjukdom avses enligt avtalet inte sådana fall där två eller flera barn i samma familj insjuknar efter varandra med mindre än 30 kalenderdagars mellanrum. Inte heller arbetstagarens och barnets sjukdom i följd utgör ett sådant återfall av sjukdom som avses i kollektivavtalet.
5. Frånvarons längd
Med den i avtalet avsedda korta, tillfälliga frånvaron avses frånvaro på en, två, tre eller fyra dagar. Frånvarons längd ska alltid bedömas från fall till fall med beaktande av bland annat möjligheterna att ordna vård och sjukdomens art. Avtalet innebär således inte automatiskt rätt till fyra dagars maximala frånvaro med lön.
Om frånvaron varar längre än avtalat betalas ingen ersättning. Ett sjukt barn kan inte alltid lämnas ensamt när sjukdomen fortsätter utöver den tid för vilken ersättning betalas.
6. Ensamförälder
I avtalet avses med ensamförälder även en person som utan särskilt hemskillnadsbeslut eller skilsmässobeslut eller beslut om upplösning av ett registrerat partnerskap permanent har flyttat i sär från sin maka eller make eller registrerade partner samt en person vars make eller maka eller registrerade partner är förhindrad att delta i vården av barnet till följd av militärtjänstgöring eller reservövning.
7. Båda föräldrarna i skiftarbete
Om barnets föräldrar är anställda hos samma arbetsgivare i skiftarbete så att föräldrarnas arbetsskift infaller efter varandra, ska den av föräldrarna som är hemma beredas möjlighet att utan löneförlust vårda sitt barn som plötsligt insjuknat tills den andra föräldern kommer hem från sitt arbetsskift. En dylik frånvaro med lön är lika lång som den tid som går åt för arbetsresan tur och retur.
8. Ett sjukt barn kan inte alltid lämnas ensamt när sjukdomen fortsätter över fyra dagar.
I dessa situationer bestäms arbetstagarens rätt till ledighet för vård av sjukt barn enligt 4 kap. 7 § i arbetsavtalslagen (frånvaro av tvingande familjeskäl) och 4 kap. 7 a § (frånvaro för vård av familjemedlem eller någon annan närstående).
29 §Läkarundersökningar Lagstadgade hälsokontroller
Arbetsgivaren ersätter den förtjänst för ordinarie arbetstid som arbetstagaren går miste om till följd av lagstadgade eller av arbetstagaren förordnade hälsokontroller med anknytning till arbetet eller av resor med anknytning till dessa.
Övriga läkarundersökningar
Arbetsgivaren ersätter förtjänsten i följande fall:
Det är fråga om ett sjukdoms- eller olycksfall, varvid det är nödvändigt att snabbt genomgå en läkarundersökning, eller i övriga sjukdoms- eller olycksfall om man inte inom en rimlig tid utanför arbetstiden kan få en mottagningstid för läkarundersökning.
Laboratorie- och röntgenundersökningar i anknytning till läkarundersökningen som läkaren ordinerat likställs med övriga läkarundersökningar. Med dessa likställs också en läkarundersökning i syfte att fastställa vård för en tidigare konstaterad kronisk sjukdom samt läkarkontroller och undersökningar i anknytning till graviditet. Likaså likställs med dessa en vårdåtgärd till följd av en cancersjukdom eller en akut tandsjukdom.
Arbetstagaren ska på förhand underrätta arbetsgivaren om sitt läkarbesök. Om detta inte är möjligt ska anmälan göras omedelbart då det är möjligt. Arbetstagaren ska i ovannämnda fall och med dem likställda fall förete en utredning över läkarundersökningen, vänte- och restiderna och även över att han eller hon inte har kunnat få en mottagningstid utanför arbetstiden.
Ifall arbetstagaren får lön för sjuktid för tiden för läkarundersökningen, betalas ingen ersättning för förlorad arbetsförtjänst med stöd av avtalsbestämmelserna om läkarundersökning.
Beräkning
Ovan avsedd förlorad arbetsförtjänst fastställs i enlighet med bestämmelserna om beräkning av lön för sjuktid i kollektivavtalet. Angående lagstadgade hälsokontroller betalas ersättning för resekostnaderna i enlighet med principerna om reseersättningar i kollektivavtalet.
30 §Arbetarskydd
1. Det allmänna avtalet om arbetarskyddscentralen mellan TT och FFC inklusive arbetsordningar iakttas som en del av detta kollektivavtal.
2. Vid sidan av detta iakttar arbetsgivaren vid arbetarskyddet och förebyggandet av olycksfall och yrkessjukdomar bestämmelserna i lagen samt arbetarskyddsmyndigheternas anvisningar.
3. När kemikalier tas i bruk i arbetet ska arbetsgivaren ta reda på i vilken mån de är farliga och vidta skyddsåtgärder samt se till att arbetstagarna informeras om hur kemikalierna används tryggt. Speciellt ska man instruera om säkerhetsdatablad och förpackningspåskrifter.
4. I den introduktion och handledning som avses i arbetarskyddslagen inkluderas behövliga miljövårdsfrågor med anknytning till företaget och arbetsuppgifterna.
5. Förbunden rekommenderar att man på en arbetsplats där man inte med stöd av lagen behöver tillsätta en arbetarskyddskommission och där man inte lokalt har kommit överens om en annan samarbetsform beträffande arbetarskyddet ska hålla ett samarbetsmöte om arbetarskyddet som arbetsgivaren sammankallar minst en gång per sex månader.
I samarbetsmötet om arbetarskyddet behandlas miljöfrågorna på arbetsplatsen, bedöms förhållandena och upprätthållandet av arbetsförmågan samt uppställs utvecklingsmål.
Arbetarskyddsfullmäktige representerar arbetstagarna på mötet. Om en fullmäktig inte har valts, representeras arbetstagarna av huvudförtroendemannen eller en annan av dem utsedd person.
31 §Grupplivförsäkring
Arbetsgivaren är skyldig att teckna en grupplivförsäkring, och vid tillämpningen av försäkringen iakttas TT:s och FFC:s anvisningar.
32 §Semester Semesterns längd
1. Arbetstagaren får semester eller motsvarande ledighet enligt semesterlagen. Arbetstagaren har rätt till två vardagars semester för varje full semesterkvalifikationsmånad. En arbetstagare vars anställningsförhållande före utgången av det semesterkvalifikationsår som föregår semesterperioden oavbrutet varat minst ett år, har rätt att för detta semesterkvalifikationsår få 2,5 vardagar semester för varje full semesterkvalifikationsmånad.
Vid sidan om detta iakttas semesterlöneavtalet som undertecknats mellan centralorganisationerna.
Semester ges under semesterperioden, om inte annat avtalas lokalt.
Protokollsanteckning:
I kontinuerligt skiftarbete kan semestern eller en del av den placeras inom de ledighetsperioder som ingår i utjämningsschemat för arbetstiden, om inte annat avtalas lokalt.
2. Om det i arbetstagarens semester, som infaller under semesterperioden mellan 2.5–30.9, utöver söndagar ingår andra dagar som enligt lag inte godkänns som semesterdagar, förkortas den under 9 § 2 punkt i kollektivavtalet avsedda arbetstiden på motsvarande sätt.
3. Om arbetena avbryts för semestern betalas till de arbetstagare som inte är berättigade till semester ingen lön för den tid avbrottet fortgår. Inte heller dem som är berättigade till semester får lön för en längre tid än den för vilken semester enligt lagen tillkommer dem.
4. Om arbetena avbryts för semestern och en arbetstagare som inte är berättigad till semester eller inte till en så lång semester som skulle motsvara avbrottets längd vill arbeta under denna tid, strävar man efter att såvitt möjligt ordna arbete för honom eller henne.
5. Lokalt kan avtalas om att hela semesterlönen, eller en del av den, betalas på en normal lönebetalningsdag.
Med arbetad tid likställda dagar
Dagar för utjämning av arbetstiden enligt 7 § i kollektivavtalet och skiftledigheter enligt 8 och 9 § samt frånvaro med lön på grund av att ett barn plötsligt insjuknar enligt 28 § i kollektivavtalet räknas som tid likställd med arbetstid då längden på semestern beräknas.
Semesterpremie
6. Till en arbetstagare som inleder sin semester vid anmäld eller överenskommen tidpunkt och återgår till arbetet omedelbart efter att semestern upphört betalas i semesterpremie 50 procent av hans eller hennes semesterlön enligt detta kollektivavtal.
7. Hälften av semesterpremien betalas på förhand i samband med utbetalningen av semesterlönen. Denna del berörs inte av de ovannämnda förutsättningarna för utbetalning av semesterpremie.
8. Semesterpremie betalas också om arbetstagaren omedelbart före semesterns början eller direkt efter att semestern upphört under pågående anställningsförhållande varit frånvarande från arbetet med arbetsgivarens samtycke eller av en orsak som nämns i 7 § 2 mom. i semesterlagen.
9. Frånvaro från arbetet på grund av vårdledighet jämställs med sådana situationer där arbetstagaren är frånvarande med arbetsgivarens samtycke. Förutsättningen är att arbetstagaren återvänder till arbetet från vårdledigheten i enlighet med den anmälan som avses i arbetsavtalslagen eller enligt en ändring som av en motiverad anledning senare gjorts i anmälan.
10. Semesterpremie betalas även till en arbetstagare som går i ålders- eller invalidpension, förtida ålderspension eller individuell förtidspension samt till en arbetstagare som efter att ha uträttat sin värnplikt återgår till arbetet enligt lagen om fortbestånd av till tjänstgöring inkallad värnpliktigs arbets- eller tjänsteförhållande.
11. Om arbetstagarens tidsbestämda anställningsförhållande eller hans tillsvidare giltiga anställningsförhållande under semesterperioden (2.5
–30.9.) betalas till honom eller henne semesterpremie för en avbruten eller helt outtagen sommarsemester som arbetstagaren tjänat in före utgången av föregående semesterkvalifikationsår.
12. Semesterpremien betalas i samband med den löneutbetalning då arbetstagarens lön för den dag då han eller hon återvänder till arbetet betalas. Om semestern är uppdelad betalas motsvarande del av semesterpremien då de enskilda delarna av semestern upphört.
Lokalt kan avtalas om att semesterpremien betalas antingen i en eller flera rater, dock så att den i sin helhet är betald senast före början av det följande semesterkvalifikationsåret.
Om en arbetstagares anställningsförhållande upphör före den på ovan nämnt sätt avtalade tidpunkten för utbetalning av semesterpremien, betalas semesterpremien då anställningsförhållandet upphör, om arbetstagaren i övrigt enligt detta kollektivavtal är berättigad till semesterpremie.
Lokalt kan avtalas om att semesterpremien eller en del av den ersätts med motsvarande ledighet, som ska tas ut före utgången av semesterkvalifikationsåret.
33 §Matsalar och klädskåp
1. På varje arbetsplats eller i dess omedelbara närhet ska finnas ändamålsenliga matsalar och låsbara klädskåp som arbetsgivaren håller rena och varma. Likaså bereds på varje arbetsplats behövlig tvättutrustning.
2. Arbetstagarna ska ha tillgång till friskt vatten.
VI FÖRTROENDEMÄN, ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGE OCH FACKAVDELNING
34 §Förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige
Det allmänna avtalet mellan förbunden iakttas som en del av detta kollektivavtal.
Ersättningarna till förtroendeman och arbetarskyddsfullmäktige är fr.o.m.
1.4.2020 följande:
Antalet arbetstagare | Befrielse per vecka i timmar | Ersättning i euro per månad |
-20 | 1,5 | 79 |
21-30 | 6 | 79 |
31-40 | 7 | 79 |
41-60 | 8 | 103 |
00-00 | 00 | 000 |
81-100 | 12 | 113 |
101-140 | 15 | 134 |
141-180 | 18 | 143 |
181-220 | 20 | 143 |
221-260 | 27 | 155 |
261-320 | 28 | 155 |
321-420 | 32 | 178 |
421- | helt befriad | 179 |
Vid fastställandet av längden på den fritid som beviljas huvudförtroendemannen konstateras antalet arbetstagare på arbetsplatsen omedelbart före huvudförtroendemannavalet samt vid en motsvarande tidpunkt ett år efter valet. Arbetstagare i anställningsförhållande på viss tid, som pågår högst tre månader, räknas inte med i antalet arbetstagare. Denna längd på befrielsen som härvid fastställs iakttas fram till nästa granskning.
Grundlönen för en huvudförtroendeman på heltid ska minst följa löneutvecklingen för den yrkesgrupp till vilken han eller hon hörde när han eller hon blev vald till huvudförtroendeman.
Huvudförtroendemannens löneutveckling som avses i denna paragraf och behov av befrielse justeras minst en gång per år på ett sätt avtalas lokalt.
35 §Fackavdelningens möten
Industrifacket rf:s registrerade underförening och avdelning, arbetsrumskollektiv eller motsvarande på föreningens arbetsplatser har möjlighet att utanför arbetstiden (före arbetstidens början, under matrasten eller omedelbart efter avslutad arbetstid samt enligt särskild överenskommelse under den tid som infaller under veckovilan) ordna möten om frågor som gäller anställningsförhållandena på arbetsplatsen under följande förutsättningar:
a) En överenskommelse med arbetsgivaren ska, såvitt möjligt, ingås tre dagar innan det planerade mötet ordnas på arbetsplatsen eller på ett ställe som avses i detta avtal.
b) Arbetsgivaren anvisar en för ändamålet lämplig mötesplats som är i arbetsgivarens besittning och belägen antingen på arbetsplatsen eller i närheten av arbetsplatsen. Om en sådan inte finns ska man vid behov förhandla för att nå en ändamålsenlig lösning i frågan. Vid val av mötesplats är det viktigt att beakta att bestämmelserna om bl.a. arbetarskydd, arbetshygien och brandskydd ska kunna iakttas och att mötet inte stör affärs- eller produktionsverksamheten.
c) Den organisation, som reserverat mötesutrymmen och arrangörerna ansvarar för mötets gång och ordningen under mötet och för ordning och reda i möteslokalen. Organisationens förtroendepersoner ska närvara vid mötet.
d) Mötesarrangörerna har rätt att till mötet kalla representanter för förbund som är avtalspart i kollektivavtalet och dess underförening samt för vederbörande centralorganisationer.
e) Industrifacket rf:s tjänsteman har rätt, efter att först ha kommit överens om detta med arbetsgivaren, besöka en arbetsplats som omfattas av detta kollektivavtals tillämpningsområde och göra sig förtrogen med förhållandena där.
36 §Innehållning av medlemsavgift till fackförening
Arbetsgivaren innehåller, om arbetstagaren gett sin fullmakt därtill (uppbördsavtal), medlemsavgifterna till Industrifacket rf från arbetstagarens lön per löneperiod och redovisar dem på ett av Industrifacket rf uppgivet bankkonto. För att ansluta arbetstagaren till systemet ingår arbetsgivaren och arbetstagaren ett uppbördsavtal om medlemsavgifterna.
Medlemsavgiften innehålls från arbetstagarens lön som är underställd förskottsinnehållning per uppbördsperiod som fackavdelningen eller Industrifacket rf skriftligen meddelat för ett kalenderår åt gången som ett belopp i procent eller euro. Om den innehållna medlemsavgiften meddelas till arbetstagaren i lönespecifikationen eller på motsvarande sätt. Arbetsgivaren skickar två gånger per år till Industrifacket rf eller en instans som för dennes räkning sköter medlemsavgifterna en utredning över de innehållna medlemsavgifterna enligt förbundets anvisningar.
Medlemmen meddelar Industrifacket om uppbörd av medlemsavgift som ska upphöra under anställningsförhållandet eller om en oavlönad period under anställningsförhållandet.
Informationen om uppbördsavtalet och dess slutdatum förmedlas till arbetstagaren, arbetsgivaren, förtroendemannen och Industrifacket rf. När anställningsförhållandet upphör anmäler arbetstagaren om att uppbördsavtalet upphör till Industrifacket rf. Arbetsgivaren meddelar Industrifacket rf om att arbetstagarens anställningsförhållande och uppbördsavtalet upphör i en medlemsavgiftsutredning.
37 §Anslagstavlor
Meddelanden och tillkännagivanden från Industrifacket rf och dess lokala avdelning får inom fabriksområdet endast fästas på de anslagstavlor som arbetsgivaren anvisat för detta ändamål. Meddelandena får inte stå i strid mot detta kollektivavtal och inte heller kränka arbetsgivaren eller hans eller hennes representant.
VII FÖRHANDLINGSORDNING
38 §Personliga anställningsfrågor
Arbetstagaren ska reda ut frågor som gäller anställningen med sin chef. Om arbetstagaren inte direkt har fått ärendet utrett med sin chef, kan han eller hon överföra ärendet till förhandlingar mellan förtroendemannen för avdelningen eller en motsvarande enhet och arbetsgivarens representant. Om ärendet inte heller på så sätt kan utredas, kan den ovan nämnda förtroendemannen överföra ärendet till huvudförtroendemannen för behandling.
39 §Lokala avtal
Om frågor som separat nämns i kollektivavtalet kan lokalt antingen mellan arbetsgivaren och arbetstagaren eller arbetsgivaren och förtroendemannen avtalas annat enligt förhandlingsordningen i detta kollektivavtal. Avtalet kan ingås för en viss tid eller att gälla tills vidare. Ett avtal som gäller tillsvidare kan sägas upp med iakttagande av en uppsägningstid på tre månader, om man inte avtalat annat om uppsägningstiden.
Ett avtal mellan förtroendemannen och arbetsgivaren binder arbetsgivaren och samtliga arbetstagare som förtroendemannen representerar. Avtalet ska ingås skriftligen om någondera avtalsparten så önskar. Då ett avtal har ingåtts skriftligen utgör det en del av
kollektivavtalet och det tillämpas även efter att kollektivavtalet i övrigt har upphört att gälla.
Protokollsanteckning 1:
När det är fråga om ett ärende som gäller hela företaget, en arbetsavdelning eller en större arbetsgrupp, avtalas om det med förtroendemannen.
Förbunden rekommenderar att permanenta avtal ingås skriftligen. Förtroendemannen ges alla nödvändiga uppgifter för avtalsförhandlingarna i så god tid som möjligt innan förhandlingarna inleds.
Svårigheter med dialogen
Ett gott samarbete mellan förtroendemännen och arbetsgivarens representanter på arbetsplatsen skapar förutsättningar för såväl lokala avtal som förbättring av företagets produktivitet, konkurrenskraft och sysselsättning och en god arbetsmiljö.
Som en del av att främja ingåendet av lokala avtal ger förbunden stöd till avtalsparterna på arbetsplatserna vid svårigheter med dialogen. Om det uppstår problem kan en eller båda parterna kontakta förbunden och be om hjälp. På vilka sätt samarbetet sedan utvecklas, övervägs därefter utifrån varje arbetsplats behov. I eventuella problem ingriper man dock utan dröjsmål.
Resultat med lokala avtal
För att företagen ska lyckas med att ingå lokala avtal, krävs en gemensam förståelse av ändringsbehovet, tillit och mod att komma överens.
Om det redan har gjorts försök på arbetsplatsen att avtala om viktiga frågor gällande förbättring av företagets produktivitet, konkurrenskraft, sysselsättning eller arbetshälsa, men man inte har lyckats med detta, kan förhandlingsparterna tillsammans eller var för sig be om stöd av företrädare för båda förbunden för de lokala förhandlingarna för att överenskommelser ska kunna uppnås. Målet är att företagen får hjälp med svårigheter i avtalsförfarandet så tidigt som möjligt. Man ingriper i eventuella svårigheter utan dröjsmål.
Förbunden kan också bistå förhandlingsparterna genom att belysa andra alternativ som kollektivavtalet och arbetslagstiftningen erbjuder för att
komma till rätta med ändringsbehovet. Förbunden lägger sig inte i de lokala parternas avtalsfrihet.
Lösningar kan uppnås till exempel genom att
- avveckla hinder för lokala avtal och fördomar kring detta,
- kartlägga behov och möjligheter för lokala avtal.
- säkerställa att avtalsparterna har tidsenlig information om avtalets bakgrund och mål.
40 §Medling i meningsskiljaktigheter Förhandlingsskyldighet
1. Om det mellan arbetsgivaren och arbetstagaren uppstår meningsskiljaktigheter i frågor som gäller tillämpningen eller tolkningen av detta avtal, ska man på arbetsplatsen eftersträva en förlikning mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Förhandlingarna ska inledas snarast möjligt och senast inom två veckor efter att förhandlingsförslaget har lagts fram. Förhandlingarna ska föras utan onödiga dröjsmål.
2. Om en fråga som nämns i punkt 1 ovan inte kan lösas på arbetsplatsen kan den föras till förbunden för avgörande. Om den ena lokala parten vill föra ärendet till förbunden för avgörande ska det uppgöras en promemoria om ärendet som båda parterna undertecknar och i vilken meningsskiljaktigheten och båda parternas ståndpunkt med detaljerade motiveringar har utretts. De lokala parterna ska vardera få ett exemplar av promemorian.
3. En meningsskiljaktighet som man inte har kunnat lösa i förhandlingarna mellan förbunden kan föras till arbetsdomstolen för behandling.
VIII SPECIELLA BESTÄMMELSER
41 §Möten inom Industrifacket rf:s förvaltningsorgan
Arbetstagare som har valts till Industrifacket rf:s förbundsmöte, fullmäktige, styrelse eller bestående organ som dessa inrättat (sektorsdirektionen, kollektivavtalsdelegationen, svenskspråkiga sektionen, sektionen för arbetsmiljön och jämlikhet, ungdomssektionen, utbildningssektionen och sektionen för kultur och fritid) har rätt att få befrielse från arbete för att delta i dessa förvaltningsorgans officiella möten.
Arbetstagaren ska anmäla sitt behov av befrielse utan dröjsmål och förete en vederbörlig utredning om den tid han eller hon behöver för deltagandet i ett möte. Utredningen kan vara till exempel en officiell möteskallelse, av vilken det framgår vilket organs möte det handlar om samt mötestid och plats.
42 §Utbildningar och utvecklingstillfällen
Arbetsgivaren kan utöver den ordinarie arbetstiden per år anvisa arbetstagaren att delta i tilläggs,- fort-, utrustnings- eller säkerhetsutbildning som är viktig för utövandet av arbetet eller att delta i utvecklingstillfällen som ordnas på arbetsplatsen eller på en av arbetsgivaren anvisad plats i syfte att förbättra produktiviteten, effektiviteten och kvaliteten, dock högst 8 timmar i kalenderåret.
Den här tiden är ordinarie arbetstid som kan utföras utöver den arbetstid per år som har avtalats i kollektivavtalet. För den tid som utbildningen och utvecklingstillfällena varar betalas en lön som motsvarar lönen för den ordinarie arbetstiden inklusive eventuella arbetstids- och miljötillägg.
Utbildningen eller utvecklingstillfällena kan genomföras på så vis att arbetsskiftet förlängs med den tid som utbildningen eller utvecklingstillfället varar, dock med högst två timmar per dag. Utbildningen eller utvecklingstillfället kan också genomföras under en hel dag. Utbildningen eller utvecklingstillfället kan inte ordnas under en söckenhelg.
I övrigt iakttas angående utbildningsverksamheten bestämmelserna i det allmänna avtalet mellan förbunden.
Protokollsanteckning:
Om den utbildning eller det tillfälle som nämns ovan arrangeras utanför arbetsplatsen tillämpas bestämmelserna i 23 § om ersättning av resekostnader.
43 §Rationalisering
1. Det allmänna avtalet mellan förbunden iakttas som en del av detta kollektivavtal.
2. Beträffande arbets- och tidsstudier iakttas de grunder som man avtalat om i det allmänna avtalet mellan förbunden.
44 §Företagets interna informationsverksamhet
Angående företagets interna informationsverksamhet iakttas bestämmelserna i det allmänna avtalet mellan förbunden.
45 §Anlitande av utomstående arbetskraft
1. Företaget ska begränsa anlitandet av hyrd arbetskraft, dvs. kommenderingsmän, till att bara gälla utjämningen av arbetstoppar eller till uppgifter som annars är tids- eller kvalitetsmässigt begränsade och som man på grund av att arbetet är brådskande, kräver en begränsad tid, ställer särskilda krav på yrkesskickligheten, förutsätter specialverktyg eller av andra motsvarande skäl inte kan låta företagets egna arbetstagare utföra. Uthyrning av arbetskraft ska anses osund om hyrda arbetstagare som levererats av olika företag som skaffar arbetskraft en längre tid utför företagets normala arbete vid sidan om dess ordinarie arbetstagare och under samma arbetsledning. Om anlitande av hyrd arbetskraft kan det avtalas annat lokalt. Det allmänna avtalet mellan förbunden iakttas som en del av detta kollektivavtal.
2. Ett arbetsavtal får inte ges en sådan form enligt vilken det vore fråga om ett entreprenadavtal mellan självständiga företagare när det i själva verket handlar om ett arbetsavtal.
46 §Organisationsbestämmelser
1. Arbetsgivaren är berättigad till att arrangera kontroll över arbetstid och produktion genom att använda apparater som lämpar sig för passerkontrollen eller övriga apparater. Arrangemanget ska vara sådant att det inte förorsakar arbetstagaren onödig tidsförlust.
2. En arbetstagare som vill utebli från arbetet bör meddela chefen om detta. Chefen beviljar befrielsen ifall arbetsuppgifterna tillåter denna. Om anmälan om insjuknande som ska lämnas till arbetsgivaren stadgas i 26 §.
3. När en arbetstagare avlägsnar sig från arbetsplatsen och det föreligger en grundad anledning därtill, kan arbetstagaren kontrolleras. När kontrollen genomförs får i arbetstagarens integritetsskydd ingripas endast i den omfattning som en ändamålsenlig kontroll förutsätter.
4. Det är strängt förbjudet att inneha och förtära alkoholhaltiga drycker inom fabriksområdet.
47 §Avtalets giltighet
1. Detta kollektivavtal gäller till och med 31.12.2023, om inte annat följer av nedanstående, och förlängs därefter med ett år i sänder, om inte någondera parten senast två månader innan avtalet löper ut skriftligen säger upp avtalet.
Höjningarna för 2023 och avtalsperioden avtalas före slutet av september 2022. Löneförhöjningarna bestäms i första hand med mätare som förbunden kommer överens om. Om man inte når samförstånd om mätarna före slutet av augusti 2022, kommer lönejusteringarna för 2023 att förhandlas före slutet av september 2022.
Om lönejusteringarna för 2023 inte kan avgöras på de ovan nämnda sätten före slutet av september 2022, löper avtalet ut 31.12.2022, om inget annat avtalas.
2. Under förhandlingarna i syfte att ta fram ett nytt kollektivavtal gäller bestämmelserna i detta kollektivavtal fram till att det nya kollektivavtalet har ingåtts eller avtalsförhandlingarna avslutats.
Detta kollektivavtal har gjorts upp i två likalydande exemplar, ett för vardera avtalsparten.
Helsingfors den 31 januari 2022
KEMIINDUSTRIN RF INDUSTRIFACKET RF
Kemiindustrin rf Industrifacket rf
UNDERTECKNINGSPROTOKOLL FÖR FÖRNYANDE AV KOLLEKTIVAVTALET FÖR ARBETSTAGARE INOM DEN KEMISKA BASINDUSTRIN FÖR TIDEN 18.1.2022–31.12.2023
Tid 21.1.2022
Plats Södra kajen 10, Helsingfors Närvarande Kemiindustrin rf
Xxxxx Xxx-Xxxxxxx
Xxxxx Xxxxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxx
Industrifacket rf Xxxxx Xxxxxxxx Xxxx Xxxxx
1. Avtalsperiod, avtalets giltighet och undertecknande av kollektivavtalet
Det konstaterades att från och med 18.1.2022 ersätter det nya kollektivavtalet de kollektivavtal som parterna har undertecknat för perioden 5.2.2020–31.12.2021. Detta avtal gäller 18.1.2022–31.12.2023, om inte annat avtalas.
Det konstaterades att förbunden har 18.1.2022 uppnått ett förhandlingsresultat om text- och löneändringar i kollektivavtalet för arbetstagare inom den kemiska basindustrin. Förbunden har idag undertecknat kollektivavtalet som gäller ovan nämnda bransch.
2. Löneförhöjningar
2.1. Den allmänna förhöjningens storlek och tidpunkt År 2022
Arbetstagarens personliga lön utan tjänstetidstillägg och andra separata tillägg höjs 1.4.2022 eller från början av den lönebetalningsperiod som följer närmast därefter med en allmän förhöjning som uppgår till 1,6 procent.
År 2023
Höjningarna för 2023 och avtalsperioden avtalas före i slutet av september 2022. Löneförhöjningarna bestäms i första hand med mätare som förbunden kommer överens om. Om man inte når samförstånd om mätarna före slutet av augusti 2022, kommer lönejusteringarna för 2023 att förhandlas före slutet av september 2022.
Om lönejusteringarna för 2023 inte kan avgöras på de ovan nämnda sätten före slutet av september 2022, löper avtalet ut 31.12.2022, om inget annat avtalas.
2.2. Den företagsspecifika löneförhöjningens storlek och tidpunkt
Lönerna i enskilda företag eller på enskilda verksamhetsställen höjs 1.4.2022 eller från början av den lönebetalningsperiod som börjar närmast därefter med en lokal pott om 0,4 procent, vars fördelning bestäms av arbetsgivaren. Den lokala potten beräknas utifrån det sammanlagda beloppet av de personliga lönerna för arbetstagare i ett anställningsförhållande i januari 2022, som omfattas av kollektivavtalets tillämpningsområde. Lönerna för arbetstagare som är borta från arbetet en hel månad räknas inte med, om en vikarie har anställts för arbetstagaren.
Beräkning av den lokala potten
Som löner används tids-, ackords- och premiearbetslöner utan separata tillägg, till exempel tjänsteårs-, skift-, miljötillägg.
Exempel på beräkning av den lokala potten
Företaget har i januari tre arbetstagare, A, B och C. A:s lön är 15,05 euro/timme, B:s lön är 14,93 euro/timme och C:s lön är 16,16 euro/timme. Lönerna (15,05 + 14,93 + 16,16) uppgår sammanlagt till 46,14 euro/timme. Den lokala potten är därmed 46,14 euro/timme x 0,4 % = 0,18 euro/timme. För höjning av arbetstagarnas timlöner används sammanlagt 0,18 euro/timme på det sätt som arbetsgivaren bestämmer.
2.3. Krisklausul
Om företagets verksamhetsförutsättningar kräver det kan man lokalt helt eller delvis avstå från löneförhöjningarna för 2022 och 2023 genom överenskommelse med huvudförtroendemannen. Om de löner som betalas i företaget ligger på samma nivå som tabellönerna kan man lokalt komma överens om att för en bestämd tid helt eller delvis återgå till den tidigare tabellönen.
2.4. Företaget ingår ett permanent avtal om löneutbetalning en gång i månaden
Om avtalet om att permanent övergå till löneutbetalning en gång i månaden ingås före 31.3.2022, betalas löneförhöjningen för 2022 i sin helhet ut som en allmän förhöjning på 2,0 procent. Avtalet ingås skriftligen. Övergången till löneutbetalning en gång i månaden kan även ske efter 31.3.2022.
Detta gäller inte de företag där lönerna redan nu betalas en gång i månaden.
2.5. Information som ska ges förtroendemannen
Efter genomförda löneförhöjningar ska arbetsgivaren inom skälig tid underrätta huvudförtroendemannen, eller om ingen huvudförtroendeman har utsetts, hela arbetstagargruppen om storleken på den pott som använts i företaget för höjning av arbetstagarnas löner.
2.6. Avtal om senareläggning av lönejusteringar
Om höjningen senareläggs ska avtalet ingås skriftligen med huvudförtroendemannen senast 31.3.2022. Om det inte finns en förtroendeman på företaget, håller arbetsgivaren förhandlingar med hela personalgruppen. Avtalet ingås skriftligen.
Om man avtalar om att senarelägga lönejusteringen, ska man samtidigt avtala om att det eventuella inkomstbortfallet till följd av ändringen ersätts med en motsvarande post av engångskaraktär. Mellanskillnaden utbetalas senast då löneförhöjningen verkställs.
2.7. Iakttagande av löneförhöjningar vid genomförandet av löneförhöjningar enligt kollektivavtalet
Om företagen gör löneförhöjningar vid tidpunkter som avviker från de löneförhöjningar som avtalas i kollektivavtalet, kan man lokalt avtala om att beakta löneförhöjningarna utifrån kollektivavtalet då de genomförs. Då ska arbetstagaren informeras om att förhöjningen omfattar en förhöjning som bygger på kollektivavtalet.
2.8. Förbundens stöd
Förbunden upprättar en gemensam anvisning inklusive exempel och ordnar utbildning för de lokala parterna om höjning av lönerna enligt kollektivavtalet.
2.9. Lönetabeller
Lönerna enligt svårighetsklass för fullt arbetsföra arbetstagare över 18 år är fr.o.m. 1.4.2022 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter.
Den kemiska basindustrin fr.o.m. 1.4.2022 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter:
cent/timme | euro/månad | |||
TAM15- | TAM35- | TAM15- | TAM35- | |
TAM27 | TAM36 | TAM37 | TAM27 | TAM37 |
Svårighetsklass1 1220 | 1238 | 1299 | 1976 | 2055 |
Svårighetsklass2 1321 | 1341 | 1407 | 2141 | 2227 |
Svårighetsklass3 1429 | 1450 | 1522 | 2315 | 2408 |
Svårighetsklass4 1549 | 1572 | 1650 | 2510 | 2610 |
Svårighetsklass5 1677 | 1702 | 1786 | 2717 | 2826 |
Förhöjning av lönetabeller i lönesystem i enskilda företag
Lönerna enligt svårighetsklass enligt enskilda företags lönesystem höjs på det sätt som avtalats i lönesystemet. Om inget annat har avtalats, höjs tabellönerna i enskilda företag fr.o.m. 1.4.2022 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter med 2,0 procent.
Normtimlönerna för unga arbetstagare är fr.o.m. 1.4.2022 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter:
Normtimlöner förcent/timm euro/måna
unga arbetstagare e d
15 år 898 1518
16 år 913 1542
17 år 921 1560
Förbunden har avtalat om rekommendationen Lär känna arbetslivet och tjäna en slant för åren 2022–2023. Avtalet ingår som bilaga i
kollektivavtalet.
Tjänstetidstilläggen fr.o.m. 1.4.2022 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter
år | cent/h | €/m |
5-9 | 18 | 31 |
00-00 | 00 | 00 |
00-00 | 00 | 00 |
00-00 | 00 | 00 |
25- | 52 | 89 |
ån.
2.10. Förhöjning av medeltimförtjänst
Medeltimförtjänsten höjs 1.4.2022 eller från början av den lönebetalningsperiod som inleds närmast därefter med samma belopp i cent eller euro som den individuella lönen.
2.11. Användning av individuell arbetstidsformsspecifik lönedel vid löneförhöjningar
Individuella arbetstidsformsspecifika lönedelar som bildats i samband med lönejusteringarna 2018 höjs inte med de kollektivavtalsenliga höjningarna.
3. Textändringar
3.1. 5 § Anställningsförhållandets uppkomst och upphörande
Hänvisningarna till paragrafer ändras så att de motsvarar den nya samarbetslagen (1333/2021) enligt följande:
Beräkning av förhandlingstiden
7. Om det på arbetsplatsen uppstår behov av att säga upp eller permittera arbetstagare eller överföra arbetstagare till deltid av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker eller på grund av omorganisering av arbetsgivarens verksamhet, ska en arbetsgivare som hör till tillämpningsområdet för samarbetslagen (1333/2021) iaktta bestämmelserna i samarbetslagen, dock med de undantag som avtalas i denna punkt. Samarbetslagen utgör inte del av kollektivavtalet. Bestämmelserna i denna punkt kompletterar lagen och ersätter motsvarande punkter i den. När en arbetsgivare som hör till tillämpningsområdet för samarbetslagen överväger att säga upp eller permittera arbetstagare eller överföra arbetstagare till deltid av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker eller på grund av en omorganisering av arbetsgivarens verksamhet, anses samarbetsförpliktelserna vara uppfyllda med avvikelse från bestämmelserna i 19 § om uppgörande av en förhandlingsframställning och i 23 § om fullgörande av förhandlingsskyldigheten, förutsatt att förhandlingar har förts i enlighet med samarbetslagen sedan en skriftlig förhandlingsframställning har gjorts upp samt har förts utgående från på förhand presenterade nödvändiga fakta och under den förhandlingstid som fastställs i 23 § i samarbetslagen, såvida inget annat om förhandlingstiden har beslutats med stöd av lagen.
Protokollsanteckning:
Paragrafhänvisningarna till samarbetslagen är enbart informativa.
3.2. 6 § Ordinarie arbetstid, Allmänna bestämmelser, Protokollsanteckning 1
Protokollsanteckningen ändras så att den lyder:
De arbetstider som ska iakttas i olika arbetstidsformer och särskilda bestämmelser om arbetstidsarrangemang har antecknats i 7, 8 och 9 § i detta kollektivavtal.
Innan ett nytt arbetstidsarrangemang tas i bruk konstateras gemensamt av vilken arbetstidsform enligt kollektivavtalet arrangemanget omfattas.
3.3. 6 § Ordinarie arbetstid, tio timmar
Det andra stycket ändras så att det lyder:
En enskild arbetstagare får utföra högst tio timmar långa dagar under högst 30 dagar per kalenderår och under högst två på varandra följande arbetsveckor.
3.4. 6 § Ordinarie arbetstid, Flextid
En ny punkt, 17 § Flextid, läggs till enligt följande:
Flextid
Flextid
Som uppföljningsperiod för den maximala flexibla arbetstiden kan tolv månader användas.
3.5. 6 § Ordinarie arbetstid, Arbetstidsbank
Texten om arbetstidsbanken ändras. Den nya texten gäller fram till 31.12.2023 oberoende av användningen av optionsåret, varefter texten om arbetstidsbank återgår till samma formulering som under avtalsperioden 5.2.2020–31.12.2021, om inte något annat avtalas i kollektivavtalsförhandlingarna. Den nya texten om arbetstidsbanken:
Om arbetstidsbank avtalas lokalt. Ett avtal ingås skriftligen mellan arbetsgivaren och personalens representant.
Den maximala ordinarie arbetstiden per dygn och per vecka, som inte begränsas av bestämmelsen om maximal arbetstid enligt 6 § i kollektivavtalet, avtalas när arbetstidsbanken införs. I enlighet med avtalet kan det i arbetstidsbanken sparas arbetstid, betalda ledigheter enligt kollektivavtalet, sparade ledigheter, penningförmåner som omvandlats till arbetstid eller andra förmåner vars värde kan uppskattas i pengar.
Den ledighet som överförts till arbetstidsbanken förlorar sin ursprungliga identitet, och för den gäller inte utjämningsperioder eller preskriptionstider enligt till exempel arbetstidslagen eller semesterlagen.
Förbunden är överens om
• att beviljande och uttag av ledig tid inte får leda till behov av övertid eller till att produktionen stannar av
• den princip enligt vilken de timmar som sparats i banken ska tas ut innan man tillgriper permittering då arbetet minskar.
3.6. 6 § Ordinarie arbetstid, Ändring av arbetsskiftsförteckningen och arbetstidsutjämningsschemat
Till det andra stycket om ändring av tidsfristen för meddelande om ändring av arbetsskiftsförteckningen eller arbetstidsutjämningsschemat läggs tills möjligheten att avtala frågan lokalt enligt följande:
Bestående ändringar i arbetsskiftsförteckningen eller utjämningsschemat för arbetstiden, som fortgår i minst en månad, ska meddelas till vederbörande arbetstagare senast två veckor tidigare och tillfälliga förändringar senast tre dagar innan ändringen träder i kraft, om inte annat avtalas lokalt om tidsfristerna för meddelandet. Efter detta får arbetsskiftsförteckningen ändras endast med arbetstagarens samtycke eller av oförutsebara skäl i anknytning till organisering av arbetet, till exempel sjukfrånvaro, maskindefekter eller vid en hastigt uppkommen ändring i orderstocken. Före förändringen ska man förhandla om ändringen med huvudförtroendemannen, och om en ändring som gäller en enskild arbetstagare med arbetstagaren i fråga.
3.7. 6 § Ordinarie arbetstid, Avlösning och växling av skift
Definitionen av skiftarbete ändras så att perioden för växling av skift kan avtalas lokalt på ett annat sätt, så att perioden kan vara längre än tre veckor.
I skiftarbete ska arbetsskiften regelbundet avlösa varandra och växla med högst tre veckors intervaller. Någon annan växlingsperiod kan avtalas lokalt. Arbetstagaren kan dock, om så avtalas, kontinuerligt hållas i samma skift, dock inte i nattskift.
3.8. 10 § Vilotider, Daglig vilotid
10 § punkt 2 ändras så att längden på måltidsrasten kan avtalas lokalt även kollektivt.
2. Genom lokalt avtal kan man iaktta en måltidsrast på en halv timme så att arbetstagaren under denna rast fritt får avlägsna sig från arbetsplatsen.
3.9. 16 § Tillägg för skift-, kvälls- och nattarbete
Till paragraf 16 läggs till en ny punkt 3, enligt vilken tidpunkterna för tillägg för skift-, kvälls- och nattarbete kan avtalas lokalt på något annat sätt.
3. Lokala avtal om tillägg för skift-, kvälls- och nattarbete
Tiderna för tillägg för skift-, kvälls- och nattarbete kan fastställas på något annat sätt genom lokala avtal.
3.10. 18 § Löneutbetalning
Under punkt 1 tillfogas en rekommendation om att betala lönerna en gång i månaden, möjlighet att betala rörliga timbaserade lönedelar och hantera oavlönade frånvaron en gång i månaden samt ändras protokollsanteckningen.
1. Förbunden rekommenderar att lönerna betalas en gång i månaden. Om inte annat avtalas lokalt, betalas lönerna på avtalade lönebetalningsdagar minst två gånger i månaden. Rörliga lönedelar, till exempel timbaserade tillägg och lön för övertidsarbete, kan betalas och oavlönade frånvaron hanteras en gång i månaden. Om lönebetalningsdagen infaller på en söndag eller en helgdag betalas lönen föregående vardag.
Om man på arbetsplatsen övergår till månadslön enligt 19 § kan lön betalas en gång per månad.
Protokollsanteckning:
Med rörliga timbaserade lönedelar avses timbaserade tillägg som räknas separat, till exempel skifttillägg, specialmiljötillägg, grunddelar och förhöjningsdelar för mertids- och övertidsarbete, söndagsförhöjning, ersättningar för storhelg eller storhelgsafton samt ersättningar för veckovila.
3.11. 21 § Söckenhelgsersättning
I andra stycket tillfogas ledighet på grund av graviditet och föräldraledighet. Detta träder i kraft 1.8.2022.
Söckenhelgsersättning betalas dock endast till en arbetstagare vars anställningsförhållande oavbrutet har fortgått minst tre (3) månader före den nämnda söckenhelgen och förutsatt att arbetstagaren enligt utjämningsschemat för arbetstiden har arbetat på den sista arbetsdagen före söckenhelgen och även på den närmast följande arbetsdagen efter den eller på endera av dessa dagar arbetstagarens frånvaro sker med arbetsgivarens tillstånd, beror på permittering, graviditets- eller föräldraledighet eller om frånvaro har grundat sig på frånvaron med lön enligt kollektivavtalet.
3.12. 26 § Lön för sjuktid, Ersättningsperiod
Stycket efter tabellen ändras så att det lyder:
Om arbetstagaren återinsjuknar i samma sjukdom inom 30 kalenderdagar behandlas frånvaron som samma sjukdom. För
att återfall i samma sjukdom ska kunna betraktas som en ny sjukdom ska arbetstagaren arbeta enligt
arbetsskiftsförteckningen under en period om 30 kalenderdagar.
Semesterdagar räknas inte med i denna tidsperiod.
3.13. 27 § Moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet samt vårdledighet
Löneutbetalningen under moderskaps- och faderskapsledighet ändras så att som lön för moderskaps- och faderskapsledighet betalas mellanskillnaden mellan lönen och dagpenningen, och en ny protokollsanteckning läggs till.
Lön för moderskapsledighet
2. Till en arbetstagare vars anställningsförhållande fortgått minst sex månader före förlossningen betalas under moderskapsledigheten mellanskillnaden mellan lönen och dagpenningen för de tidsperioder som avses i 26 § punkt 1 från den kommande moderskapsledighetens första dag enligt 4 kap. 1 § i arbetsavtalslagen.
Lön för faderskapsledighet
3. Till en arbetstagare betalas mellanskillnaden mellan lönen för ordinarie arbetstid och dagpenningen för en period av faderskapsledighet på sex (6) dagar. Vid utbetalningen av lön för faderskapsledighet iakttas samma bestämmelser som vid utbetalningen av lön för moderskapsledighet.
Protokollsanteckning:
Utbetalningen av utjämningslön förutsätter arbetstagarens redogörelse av moderskaps-/faderskapspenningens storlek och utredning av motsvarande dagpenningar för familjeledighet efter att familjeledighetsreformen har trätt i kraft.
3.14. 27 § Moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet samt vårdledighet
En ny punkt 4 läggs till och numreringen ändras på motsvarande sätt.
Adoptionsledighet
4. När en arbetstagare adopterar ett barn och har enligt sjukförsäkringslagen rätt till föräldrapenning för adoptivföräldrar, betalas mellanskillnaden mellan lönen och dagpenningen till adoptivmodern enligt 27 § punkt 2 och till adoptivfadern enligt
27 § punkt 3. Förutsättningen för detta är att anställningsförhållandet har varat oavbrutet i minst sex månader före det att adoptivbarnet tagits i vård.
3.15. 36 § Innehållning av medlemsavgift till fackförening
Följande mening i det andra stycket stryks: ”Vid slutet av kalenderåret eller anställningsförhållandet ger arbetsgivaren arbetstagaren på ett sätt som godkänts av skattemyndigheten ett intyg över innehållen medlemsavgift eller anmäler direkt till skattemyndigheten.”
Ett nytt tredje stycke tillfogas:
Medlemmen meddelar Industrifacket om uppbörd av medlemsavgift som ska upphöra under anställningsförhållandet eller om en oavlönad period under anställningsförhållandet.
3.16. 39 § Lokala avtal
Efter protokollsanteckningarna tillfogas nya stycken enligt följande.
Svårigheter med dialogen
Ett gott samarbete mellan förtroendemännen och arbetsgivarens representanter på arbetsplatsen skapar förutsättningar för såväl lokala avtal som förbättring av företagets produktivitet, konkurrenskraft och sysselsättning och en god arbetsmiljö.
Som en del av att främja ingåendet av lokala avtal ger förbunden stöd till avtalsparterna på arbetsplatserna vid svårigheter med dialogen. Om det uppstår problem kan en eller båda parterna kontakta förbunden och be om hjälp. På vilka sätt samarbetet sedan utvecklas, övervägs därefter utifrån varje arbetsplats behov. I eventuella problem ingriper man dock utan dröjsmål.
Resultat med lokala avtal
För att företagen ska lyckas med att ingå lokala avtal, krävs en gemensam förståelse av ändringsbehovet, tillit och mod att komma överens.
Om det redan har gjorts försök på arbetsplatsen att avtala om viktiga frågor gällande förbättring av företagets produktivitet, konkurrenskraft, sysselsättning eller arbetshälsa, men man inte har lyckats med detta, kan förhandlingsparterna tillsammans eller var för sig be om stöd av företrädare för båda förbunden för de lokala förhandlingarna för att överenskommelser ska kunna uppnås. Målet är att företagen får hjälp med svårigheter i avtalsförfarandet så tidigt som möjligt. Man ingriper i eventuella svårigheter utan dröjsmål.
Förbunden kan också bistå förhandlingsparterna genom att belysa andra alternativ som kollektivavtalet och arbetslagstiftningen erbjuder för att komma till rätta med ändringsbehovet. Förbunden lägger sig inte i de lokala parternas avtalsfrihet.
Lösningar kan uppnås till exempel genom att
• avveckla hinder för lokala avtal och fördomar kring detta,
• kartlägga behov och möjligheter för lokala avtal,
• säkerställa att avtalsparterna har tidsenlig information om avtalets bakgrund och mål.
3.17. 41 § Möten inom Industrifacket rf:s förvaltningsorgan
41 § mom. 2 Möten inom Industrifacket rf:s förvaltningsorgan ändras enligt följande:
Arbetstagaren ska anmäla sitt behov av befrielse utan dröjsmål och förete en vederbörlig utredning om den tid han eller hon behöver för deltagandet i ett möte. Utredningen kan vara till exempel en officiell möteskallelse, av vilken det framgår vilket organs möte det handlar om samt mötestid och plats.
3.18. 45 § Anlitande av utomstående arbetskraft
Möjligheten att avtala lokalt om anlitande av hyrd arbetskraft läggs till. Det första stycket ändras så att det lyder:
1. Företaget ska begränsa anlitandet av hyrd arbetskraft, dvs. kommenderingsmän, till att bara gälla utjämningen av arbetstoppar eller till uppgifter som annars är tids- eller kvalitetsmässigt begränsade och som man på grund av att arbetet är brådskande, kräver en begränsad tid, ställer särskilda krav på yrkesskickligheten, förutsätter specialverktyg eller av andra motsvarande skäl inte kan låta företagets egna arbetstagare utföra. Uthyrning av arbetskraft ska anses osund om hyrda arbetstagare som levererats av olika företag som skaffar arbetskraft en längre tid utför företagets normala arbete vid sidan om dess ordinarie arbetstagare och under samma arbetsledning. Om anlitande av hyrd arbetskraft kan det avtalas annat lokalt. Det allmänna avtalet mellan förbunden iakttas som en del av detta kollektivavtal.
3.19. Allmänt avtal, 7.4 Ersättningar
Måltidsersättningen för år 2022 ändras till 26,21 euro.
3.20. Allmänt avtal, 8.3 Hyrd arbetskraft
Ett nytt fjärde stycke tillfogas i slutet av punkten enligt följande:
Om anlitande av hyrd arbetskraft kan det avtalas annat lokalt.
3.21. Avtal om uppsägningsskydd, 14 § Permittering
Efter tillämpningsanvisningen tillfogas ett nytt stycke Oförutsebara och exceptionella omständigheter och en protokollsanteckning enligt följande:
Oförutsebara och exceptionella omständigheter
I händelse av oförutsebara och exceptionella omständigheter som betraktas som force majeure får arbetsgivaren, om permitteringar är nödvändiga, tillämpa en permitteringsvarseltid på fem dagar, om inte annat avtalas lokalt. Som force majeure betraktas oförutsebara omständigheter som arbetsgivaren inte har kunnat påverka genom sina egna åtgärder.
I dessa situationer är den möjliga samarbetsförhandlingstiden fem dagar, om inte annat avtalas lokalt. En arbetsgivare som hör till tillämpningsområdet för samarbetslagen (1333/2021) ska dock följa bestämmelserna i samarbetslagen, dock med de undantag som anges i denna punkt. Samarbetslagen utgör inte del av kollektivavtalet.
Protokollsanteckning:
En oförutsebar och exceptionell situation är inte en sådan situation som upprepas till exempel varje påsk eller jul.
3.22. Bilaga om möjligheterna att ingå lokala avtal i kollektivavtalet
Det upprättas en ny bilaga 3, Möjligheter att ingå lokala avtal i kollektivavtalet, där man samlar de punkter från kollektivavtalet som kan avtalas lokalt på något annat sätt, och numreringen av bilagorna ändras på motsvarande sätt.
3.23. Bilaga, Tillämpningsanvisning små och medelstora företag och fackföreningsutbildning
Tillämpningsanvisningen läggs till som ny bilaga 4, och numreringen av bilagorna ändras på motsvarande sätt.
DELTAGANDE PÅ KURSER SOM ORDNAS AV INDUSTRIFACKET
Beaktande av små och medelstora företag
Kemiindustrin rf och Industrifacket rf konstaterar tillsammans att små och medelstora företag ska beaktas i antalet kurser och i personalrepresentanternas rätt att delta.
I små och medelstora företag deltar personalrepresentanterna i arbetet och i personalens representationsuppgifter, varvid deltagande på kurser kan orsaka betydliga nackdelar för företagets produktion eller verksamhet. Av de ovan nämnda anledningarna sker kursdeltagandet i små och medelstora företag ofta i ett långsammare tempo än i stora företag. Leveranssäkerheten får inte äventyras på grund av kurser. Övertidsarbete undviks alltid när detta är möjligt och man försöker lösa befrielse från arbetet med flexibla arrangemang.
Om en personalrepresentant har sökt sig till en kurs och arbetsgivaren har nekat deltagande eller om arbetsgivaren måste av produktionsrelaterade eller operativa skäl skjuta upp kursen, försöker man gemensamt hitta en ny, lämplig tidpunkt. I oklara situationer kan parterna kontakta Industrifackets utbildningsenhet och/eller Kemiindustrins experter på anställningsärenden.
I små och medelstora företag deltar inte huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktige eller deras suppleanter samtidigt på fackföreningskurser, om inte annat avtalas lokalt.
Utvecklingssamtal
Arbetsgivaren ska åtminstone i början av mandatperioden tillsammans med förtroendemannen xxxxxxxx
• de mål som ska ställas/har ställts för arbetsplatsens förhandlingssystem och förhandlingssystemets funktionsduglighet
• de gemensamma målen för att utveckla företagets verksamhetsförutsättningar, ingåendet av lokala avtal, arbetsplatsen och arbetshälsan
• utbildningar som ordnas av Industrifacket och som omfattas av arbetsgivarens understöd
• behovet av utbildning om förtroendemannens uppgifter och de gemensamma målen samt tidsplanen och målen för denna.
Parterna rekommenderar att man för ett samtal om samma ämnen jämte utbildningsbehov med arbetarskyddsfullmäktige.
Studier
För att erbjuda mångsidigare studiemöjligheter finns i Industrifackets kursutbud även flerformsstudier. I utvecklingen av kurserna utnyttjas erfarenheterna från Kemiindustrins flerformskurs om lokala avtalsförfaranden.
Webbstudier
Av webbstudierna kan en del vara lärarledda digitala föreläsningar som annonseras i förväg och en del studier som avläggs självständigt enligt plan. Arbetsgivaren betalar ersättning för inkomstbortfall även för webbstudier.
För webbstudierna utarbetas en riktgivande plan för tidsanvändningen och framstegen, som den studerande lämnar till kursens lärare. Utbildningarna kan även omfatta gemensamma webbseminarier, material för självstudier och