Arbetsvillkorsdirektivet exempelklausuler

Arbetsvillkorsdirektivet. Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1152 av den 20 juni 2019 om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor i Europeiska unionen, kallat arbetsvillkorsdirektivet, syftar enligt artikel 1 till att förbättra arbetsvillkoren genom att främja tydligare och mer förutsebara anställningar och samtidigt säkerställa anpassningsförmågan på arbetsmarknaden. I linje med det fastställs i direktivet ett antal miniminormer som gäller för varje arbetstagare i EU. I de inledande skälstexterna beskrivs arbetsvillkorsdirektivet dels som en åtgärd för att följa upp principerna 5 Trygg och anpassningsbar anställning och 7 Information om anställningsvillkor och skydd vid uppsägning i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, dels som en respons på att arbetsmarknaden har förändrats. I mars 2022 överlämnade regeringen proposition 2021/22:151 Genom- förande av arbetsvillkorsdirektivet till riksdagen. Propositionen innehåller förslag till ändringar i bl.a. anställningsskyddslagen, lagen om arbetstid m.m. i husligt arbete och arbetstidslagen. På förslag från arbetsmarknadsutskottet antog riksdagen regeringens lagförslag (bet. 2021/22:AU11, rskr. 2021/22:289).
Arbetsvillkorsdirektivet. 3.1.1 Direktivets huvudsakliga syfte och innehåll‌ I artikel 1 slås fast att syftet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1152 av den 20 juni 2019 om tydliga och förut- sägbara arbetsvillkor i Europeiska unionen, arbetsvillkorsdirektivet, är att förbättra arbetsvillkoren genom att främja tydligare och mer förutsebara anställningar och samtidigt säkerställa anpassningsför- mågan på arbetsmarknaden. I de inledande skälstexterna beskrivs arbetsvillkorsdirektivet dels som en åtgärd för att följa upp principerna 5 och 7 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som proklamerades i Göteborg den 17 november 2017, dels som en respons på att arbetsmarknaden har förändrats. Direktivet grundar sig på Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, FEUF artikel 153.2 b jämförd med dess artikel
Arbetsvillkorsdirektivet. Av arbetsvillkorsdirektivet framgår att direktivets syfte är att förbättra arbetsvillkoren genom att främja tydligare och mer förutsägbara anställningsvillkor och samtidigt säkerställa anpassningsförmågan på arbetsmarknaden. Direktivet innehåller miniminormer för rättigheter som ska gälla för varje arbetstagare i unionen som har ett anställningsavtal eller ett anställningsförhållande enligt definitionen i lagstiftning, kollektivavtal eller praxis som gäller i varje medlemsstat, med beaktande av EU-domstolens praxis. Arbetsvillkorsdirektivet innehåller bestämmelser som uppdaterar och ersätter informationsbestämmelserna i upplysningsdirektivet. I direktivet uppställs även ett antal minimikrav i fråga om anställningsvillkor som inte tidigare har reglerats på EU-nivå. Direktivet ger möjlighet att avvika från dessa krav genom kollektivavtal, under förutsättning att avtalet respekterar det övergripande skyddet för arbetstagare.

Related to Arbetsvillkorsdirektivet

  • Veckoarbetstid Med veckoarbetstid avses antalet arbetstimmar per helgfri vecka för den enskilde tjänstemannen. För den som har oregelbunden arbetstid beräknas veckoarbetstiden i genomsnitt per månad eller annan förläggningscykel. Veckoarbetstiden beräknas med högst 2 decimaler, varvid 0-4 avrundas nedåt och 5-9 uppåt. Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året, räknas arbetstiden per helgfri vecka i genomsnitt per år. Om lönen ändras gäller följande. Arbetsgivaren ska göra sjukavdrag med utgångspunkt från den gamla lönen till den dag tjänstemannen får besked om sin nya lön.

  • Betalningsvillkor Frakten i sin helhet ska betalas antingen av avsändaren eller av mottagaren. Avsändaren är alltid betalningsskyl- dig för frakten för gods som är utsatt för hastig förstöring eller vars värde inte med säkerhet täcker fraktkostnaden. Avsändaren är betalningsskyldig för alla kostnader som vilar på en sändning som inte utlöses av mottagaren. Om Tempcon, enligt uppdragsgivarens instruktion, fakturerar mottagaren och denne vägrar betalning är uppdragsgiva- ren skyldig att erlägga frakten. Detsamma ska gälla om mottagaren efter betalningstidens utgång och efter be- talningspåminnelse ej betalat frakten. Frakt och andra avgifter anges exklusive mervärdesskatt. Tempcons gene- rella betalningsvillkor är tio (10) dagar netto från faktura- datum, såvida Tempcon inte kräver kontant betalning. Förlängd kredittid kan undantagsvis beviljas och regleras då i avtal, varvid en kreditavgift uttas på fakturabeloppet för varje extra kreditdag utöver generella tio (10) dagar. Betalningskredit kan erhållas efter särskild prövning och mot sedvanlig säkerhet såsom deposition, á-conto eller bankgaranti. Om det under avtalstiden framkommer skäl att anta att kunden helt eller delvis inte kommer att upp- fylla sina förpliktelser, ska betalning ske vid Tempcons an- fordran. Sker dröjsmål med betalning debiterar Tempcon vid faktureringstillfället gällande dröjsmålsränta, att uttas från fakturans förfallodag, jämte lagstadgad försenings- avgift för närvarande 450 kronor. Dröjsmålsräntan är för närvarande 1,8 procent per månad. Om fakturamotta- garen finner att fakturan inte mottagits, inte kan utväxlas med EDI, eller om förvanskning upptäcks, ska motparten omedelbart meddelas. Efter felet avhjälpts ska parterna gemensamt besluta om och utföra erforderliga tester in- nan ordinarie utväxling av faktura/EDI-meddelande åter- upptas. Krav på rättelse av faktura utfärdad av Xxxxxxx ska framställas senast enligt gällande information på xxx- xxxxx. Krav gällande transportskador framställs separat för enskild handläggning (kan ej kvittas mot oreglerade fraktfakturor). Vid fler än en avsändare ska fraktbetala- ren anges i den separata överenskommelsen. Tempcon kan returnera sändningsreferens i transportfakturan för- utsatt att referens sänts in korrekt i transportinstruktion via EDI av transportbeställaren.

  • Arbetsgivaransvar Leverantören ska se till att arbetet bedrivs i enlighet med författningsföreskrifter, myndighetsbeslut, verksamhetsföreskrifter samt branschregler som syftar till att säkerställa att verksamheten är tillförlitlig ur säkerhetssynpunkt och att arbetsmiljön är god.

  • Lön och anställningsvillkor för anställda Ersättningen till ledande befattningshavare ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara företag utan präglas av måttfullhet. Vid beredningen av styrelsens förslag till dessa ersättningsriktlinjer har lön och anställningsvillkor för bolagets anställda beaktats genom att uppgifter om anställdas totalersättning, ersättningens komponenter samt ersättningens ökning och ökningstakt över tid har utgjort en del av styrelsens beslutsunderlag vid utvärderingen av skäligheten av riktlinjerna och de begränsningar som följer av dessa. Styrelsen ska årligen upprätta förslag till nya riktlinjer och lägga fram förslaget för beslut vid årsstämman. Styrelsen ska följa och utvärdera tillämpningen av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Vid styrelsens behandling av och beslut i ersättningsrelaterade frågor närvarar inte verkställande direktören eller, i förekommande fall, andra personer i bolagsledningen, i den mån de berörs av frågorna. Styrelsens beslut om ersättning till ledande befattningshavare fattas med beaktande av stämmans antagna riktlinjer, varigenom det säkerställs att ersättningen ryms inom riktlinjerna. Skriftligt beslutsunderlag, som uppvisar bolagets kostnad, upprättas alltid innan beslut om enskild ersättning tas.

  • Priser och betalningsvillkor 5.1. Priset på tjänsten avtalas skriftligen. Om det inte finns ett skriftligt avtal om priset på tjänsten, används priset enligt leverantörens ikraftvarande prislista. 5.2. Priserna har angetts i euro exklusive mervärdesskatt och faktureringsvalutan är euro. 5.3. Till priserna läggs den gällande mervärdesskatten. Om mervärdesskattesatsen eller storleken eller grunden för någon annan offentlig avgift som fastställts av myndigheter ändras till följd av ändringar i lagstiftningen, ändras priserna på motsvarande sätt. 5.4. Leverantören har rätt att separat debitera de kostnader som orsakas av anskaffandet av de tillstånd och samtycken som leveransen av tjänsten förutsätter. 5.5. Leverantören har rätt att separat debitera tilläggsutgifterna med anledning av leveransen av tjänsten som kan uppstå med anledning av svår terräng eller jordmån, leveransobjektets ovanliga struktur eller annan sådan anledning som leverantören inte rimligen har kunnat förutse då avtalet ingåtts. Leverantören informerar kunden om dylika tilläggskostnader och deras uppskattade belopp omedelbart efter att ha fått veta om dem. Xxxxxx är då skyldig att utan dröjsmål meddela leverantören om kunden förbinder sig att ansvara för tilläggskostnaderna eller om kunden säger upp avtalet att upphöra omedelbart. Om kunden säger upp avtalet, är kunden skyldig att betala de rimliga kostnader som fram till denna tidpunkt orsakats för leverantören. 5.6. Leverantören har rätt att separat debitera sedvanliga och rimliga kostnader för resa och logi samt dagtraktamenten. Därtill har leverantören rätt att separat debitera för resetiden enligt överenskommet timpris. 5.7. Leverantören har rätt att separat debitera kostnader som har föranletts av (a) felaktiga, bristfälliga eller föråldrade uppgifter eller anvisningar som kunden gett; (b) dröjsmål som beror på kunden; (c) utredning av kundens ogrundade påminnelse eller annat ogrundat meddelande; eller (d) annan motsvarande orsak som beror på kunden. 5.8. Kunden är skyldig att betala grundavgifterna och andra avgifter i enlighet med avtalet, även om tjänsten inte har varit tillgänglig för kunden, om detta beror på kunden, leverantörens lagbaserade skyldighet eller av orsak som avses i punkt 4.18 av avtalet. 5.9. Leverantören fakturerar för tjänsten eller dess del då tjänsten eller dess del har levererats. Leverantören har dock rätt att fakturera grundavgifterna, de fasta avgifter som faktureras periodvis eller andra avgifter som inte baserar sig på användningen enligt överenskomna faktureringsperioder i förväg. 5.10. Betalningsvillkoret är 14 dagar från fakturadatumet. 5.11. Kunden kan framställa en anmärkning mot fakturan. Fakturan anses vara godkänd, om kunden inte gör en specificerad anmärkning om fakturan skriftligen till leverantören före fakturans förfallodag. Beställningen av en fakturaspecifikation eller annan begäran av information anses inte vara en anmärkning. Den obestridda delen av avgiften ska betalas senast på förfallodagen trots anmärkningen. 5.12. Dröjsmålsräntan bestäms enligt räntelagen. 5.13. Om kunden annullerar en beställning eller uppsägning och leverantören samtycker till detta, har leverantören trots detta rätt att debitera av kunden öppnings-, installations- eller anslutningsavgifter eller motsvarande avgifter samt de kostnader som eventuellt överskrider dem.

  • Arbetstidsförändring Om arbetstidens längd vid företaget eller för vissa tjänstemän förändras skall lönerna för berörda tjänstemän ändras i proportion till arbetstidsförändringen. Detta gäller inte för överenskommelse om arbetstidsförkortning i central löneöverenskommelse.

  • Arbetstidsförkortning 1. Förkortningen av arbetstiden gäller de arbetstidsformer vars ordinarie arbetstid är 40 timmar per vecka. Normalt är sådana arbetstidsformer dagsarbete, tvåskiftsarbete och kontinuerligt ett- och tvåskiftsarbete. Därutöver förutsätts att arbetstagaren har en semester på högst 30 vardagar och att hans eller hennes arbetstid per år i övrigt endast förkortas av kyrkliga helger, midsommarafton, självständighetsdagen, julafton, nyårsdagen och första maj. 2. Ledighet ges under kalenderåret för utförda ordinarie arbetsdagar enligt följande: minst 18 1 36 2 53 3 70 4 87 5 104 6 121 7 138 8 155 9 172 10 189 11 206 12,5 Som utförda ordinarie arbetsdagar räknas även de arbetsdagar enligt arbetstidsschemat som infaller under arbetstagarens sjukdomstid och som arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid för eller lön för förlossningsledighet för och utbildningstid till den del som arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet. På samma sätt jämställs med ordinarie arbetsdagar den tid som används till kommunfullmäktiges eller kommunstyrelsens möten och till möten som ordnas av nämnder eller andra bestående organ som tillsatts av dem, för Industrifackets förbundsfullmäktiges eller förbundskommittéers möten och den tid som, med de förutsättningar som avtalats om i kollektivavtalet, använts till möten för valnämnder eller -kommittéer som tillsatts för statliga val, 50- och 60-årsdagar, eget bröllop, nära anhörigs begravning, uppbåd, repetitionsövningar samt ledighet som orsakats av vård av sjukt barn. Om ledigheten som ska beviljas ingår i den ovan nämnda tiden som ackumulerar antalet ordinarie arbetsdagar, anses den lediga dagen vara förbrukad. För en dylik ledig dag betalas ersättning enligt den genomsnittliga timförtjänsten. En sjuk arbetstagare får inte beordras på skiftledighet. Ifall skiftledigheterna samtidigt ges till hela avdelningen, produktionslinjen eller arbetsskiftet, förbrukas dock skiftledigheterna. Skiftledigheterna förbrukas också om arbetstagaren meddelats om skiftledigheterna innan han eller hon insjuknat. Av arbetstidsförkortningen avdras övriga än under punkt 1 nämnda årliga avtals- eller praxisbaserade semesterarrangemang som förkortar arbetstiden eller årligen regelbundet återkommande extra lediga dagar. 3. Ledig tid som intjänats under kalenderåret ska ges arbetstagaren senast före utgången av kalenderåret, eller ifall det inte är möjligt före utgången av april nästa år, om man inte lokalt kommer överens om annat. Ledigheten ges vid den tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer. Om ledigheten beviljas samtliga arbetstagare eller arbetsavdelningar samtidigt iakttas anmälningstiden på två veckor. Det avgörs på företagsnivån på vilket sätt ledighet ges. Skiftledighet kan med tanke på drifttiderna förverkligas i företagen bl.a. på följande vis: a) genom att ge en arbetsdag ledigt, b) genom att ge två eller flera arbetsdagar ledigt i sänder, c) genom att ge mellandagen eller mellandagarna i söckenhelgsveckor ledigt, d) genom att ge lediga dagar enligt produktionssituationen till exempel under sommaren. Ledighet ges minst ett arbetsskift åt gången, om inte annat avtalas lokalt. 4. Åt arbetstagaren betalas en ersättning för ledigheten enligt den genomsnittliga timförtjänsten. Ersättningen betalas i samband med lönebetalning för den lönebetalningsperiod inom vilken ledigheten tas. Ifall arbetstagarens antal arbetsdagar som inverkar på skiftledigheterna vid utgången av kalenderåret är 9–17 eller 27–35 ” 43–52 ” 61–69 ” 79–86 ” 95–103 ” 113–120 ” 130–137 ” 147–154 ” 164–172 ” 181–188 ” 198–205 ” betalas till honom eller henne på följande lönebetalningsdag hälften av lönen för en skiftledighet. Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör och den intjänade ledigheten inte fram till denna tidpunkt har getts, betalas till arbetstagaren lön som motsvarar den intjänade ledigheten i enlighet med den genomsnittliga timförtjänsten. Om arbetstagaren då anställningsförhållandet upphör har getts för mycket ledighet, får arbetsgivaren från arbetstagarens slutlön innehålla den summa som motsvarar denna ledighet. 5. I de arbetstidsformer som avses i den här paragrafen ersätts arbete som överskrider arbetstiden per vecka i den aktuella arbetsveckans arbetstidsschema i enlighet med vad man har avtalat om angående övertidsarbete per vecka i kollektivavtalet. 6. Vid fastställandet av semesterns längd anses såsom dagar jämställda med dagar i arbete även de dagar under vilka arbetstagaren varit förhindrad att utföra arbete på grund av att han eller hon har tagit ut ledigheter i enlighet med denna paragraf. 7. Med arbetstagaren kan även avtalas om att ledighet inte tas ut. För arbete som har utförts på en ledig dag betalas till arbetstagaren enkel lön.

  • Förtidsåterbetalning Hela eller delar av krediten kan återbetalas i förtid när som helst. Ja

  • Arbetsuppgifter Den anställde ska under ordinarie arbetstid stå till förfogande för den verksamhet som bedrivs av arbetsgivaren eller i samproduktion med arbetsgivaren och utföra förekommande arbetsuppgifter som faller inom ramen för vederbörandes yrkeskvalifikationer. Den anställde medger att arbetsgivaren får göra inspelningar och upptagningar för teaterns egen föreställningsverksamhet och interna behov samt för de nyttjanden som ersätts enligt bilaga 7. Den anställde är skyldig att medverka vid av arbetsgivaren anordnade föreställningar (konserter) som sänds i radio eller TV. För sådan medverkan har den anställde rätt till ersättning enligt det avtal som vid varje tidpunkt träffats mellan Teaterförbundet och den aktuella utsändaren. Den anställde är även skyldig att medverka vid av arbetsgivaren anordnade föreställningar och konserter som distribueras och ersätts enligt bilaga 7. Beslut om samproduktion, direktutsändning eller upptagning av hel eller större del av föreställning för sändning/distribution i radio, TV eller via elektroniska medier, ska hanteras enligt reglerna i parternas samverkansavtal, se bilaga 4.

  • Arbetsskada Försäkringen gäller inte för arbetsskada* som drabbar försäkrads egna anställda.