Att anföra besvär över förrättningsbeslut. Anförande av besvär hos tingsrätt som verkar som jorddomstol är sakägarens ordinära rättsmedel mot beslut som fattas vid fastighetsförrättning. Ändring kan sökas antingen efter att förrättningen avslutats (päävalitus) eller särskilt medan förrättningen pågår (erillisvalitus). Enligt FBL kan ändring sökas ge- nom besvär i alla beslut utom sådana som gäller utförande av klyvning då sakägarna har överens- kommit om det (232.1 § punkterna 10a och 13 FBL). Besvär som anförs efter förrättningens avslutande baserar sig på 231 § FBL. Ändring i avslutad för- rättning kan sökas genom besvär hos jorddomstolen, om det inte genom lag är förbjudet att söka änd- ring (232.4 § FBL). Kommunen har besvärsrätt i ärenden som uppräknas i 231.2 § FBL, även om den inte är sakägare vid förrättningen. Besvär kan anföras särskilt medan förrättningen pågår stadgeenligt över förrättningsbeslut som nämns i 232.1 § FBL, eller tillståndspliktigt efter förrättningsingenjörens ändamålsenlighetsprövning över förrättningsbeslut i ärenden som nämns i 232.2 § FBL. På den ändringssökandes yrkande kan jorddomstolen i enlighet med 232.3 § FBL förbjuda sakägarna från att utföra en åtgärd som avses i 177 § FBL innan saken har slutgiltigt avgjorts. Om besvär över förrättningsmännens beslut kan anföras medan förrättningen pågår, ska förrättnings- ingenjören meddela sakägarna om detta (76 § FBF). Förrättningsingenjören ska även redogöra för förfarandet vid ändringssökning och överlämna besvärsanvisning. Om sakägaren inte söker ändring i förrättningsmännens beslut medan besvärstiden pågår, vinner be- slutet laga kraft när besvärstiden gått ut. Bestämmelser om besvärsförfarande, besvärsanvisningens innehåll, besvärsskrivelsens innehåll och sökande av ändring hos jorddomstolen finns i 233 - 237 § FBL och 76 - 78 § FBF. Om besvär gällande förrättningskostnaderna, se HFF 21.7.
