Avgiftsprinciper exempelklausuler

Avgiftsprinciper. För utnyttjande av järnvägsinfrastrukturen tar A-Train ut dels marginalkostnadsbaserad avgift i form av spåravgift, dels särskild avgift för att bidra till kostnadstäckning i form av stationsavgift. A-Train använder avbokningsavgifter och kvalitetsavgifter för att förebygga driftstörningar. Avgifter för drivmotorström och GSM-R tas ut av och betalas till Trafikverket. Samtliga Järnvägsföretag som trafikerar Arlanda Central skall gemensamt bära samtliga kostnader hänförliga till uppförande av utrustningen samt samtliga personalkostnader avseende kontroll och försäljning av biljetter vid biljettspärrarna.
Avgiftsprinciper. Gävle Hamn AB tillämpar självkostnadsprincipen och debiterar järnvägsföretag med tilldelad kapacitet enligt punkt 3, en avgift per inväxlad vagn.
Avgiftsprinciper. I stycke 4 står att alla avgifter ska betalas om kapaciteten inte används och inte har avbokats. Vi utgår dock från att spåravgiften är undantagen. Det vore anmärkningsvärt att begära att spåravgift ska betalas då inte något slitage uppstått i det läget. Trafikverkets kommentar‌ Avsnitt 6.3.1 Avgiftssystem‌ YTTRANDE FRÅN TRANSDEV SVERIGE AB/SNÄLLTÅGET‌

Related to Avgiftsprinciper

  • Principer I artikel 218.9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) föreskrivs att beslut ska antas ”om fastställande av vilka ståndpunkter som på unionens vägnar ska intas i ett organ som inrättas genom ett avtal, om detta organ ska anta akter med rättslig verkan, med undantag av sådana akter som kompletterar eller ändrar avtalets institutionella ram”. Begreppet ”akter med rättslig verkan” omfattar akter som har rättslig verkan med stöd av de regler i internationell rätt som tillämpas på organet i fråga. Det omfattar även instrument som inte har bindande verkan enligt internationell rätt, men som är ”ägnade att på ett avgörande sätt påverka innehållet i de bestämmelser som antas av unionslagstiftaren”4.

  • Redovisningsprinciper Från och med räkenskapsåret 2014 tillämpar Bolaget årsredovis- ningslagen samt Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3).Tidigare tillämpades årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd förut- om BFNAR 2008:1 (K2) och BFNAR 2012:1 (K3). Övergången gjor- des i enlighet med föreskrifterna i K3s kapitel 35. Övergången har inte medfört några förändringar i redovisade poster eller belopp. I övrigt gäller att försäljning redovisas när väsentliga risker och fördelar övergår från säljare till köpare i enlighet med försäljnings- villkoren, skatter värderas utifrån de skattesatser och skatteregler som gäller på balansdagen, uppskjuten skattefordran redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning, materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar och att dessa skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjan- deperiod, att varulager fastställs enligt FIFU-modellen, samtliga leasingavtal redovisas som operationell leasing och därmed lea- singavgiften redovisas som en kostnad linjärt över leasingperioden, fordringar tas upp till det belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda osäkra fordringar, låneskulder och leverantörsskulder redovisas initialt till anskaffningsvärde efter avdrag för transaktionskostnader, att immateriella anläggningstill- gångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.

  • Uppgiftsskyldighet Arbetstagaren är skyldig att på anfordran lämna uppgift till arbetsgivaren huruvida och i vilken omfattning han innehar bisyssla. Arbetsgivaren får ålägga arbetstagaren att helt eller delvis upphöra med bisyssla som enligt arbetsgivarens bedömande inverkar hindrande i arbetet.

  • Personuppgiftsansvarig Personuppgiftsansvarig för Gouda Reseförsäkring är: Gjensidige Forsikring ASA Norge, svensk filial, Xxxxxxxxxx 000, Xxxx 0 000 00 Xxxxxxxxx Organisationsnummer 516407–0384. 103 61 Stockholm

  • Arbetsuppgifter Den anställde ska under ordinarie arbetstid stå till förfogande för den verksamhet som bedrivs av arbetsgivaren eller i samproduktion med arbetsgivaren och utföra förekommande arbetsuppgifter som faller inom ramen för vederbörandes yrkeskvalifikationer. Den anställde medger att arbetsgivaren får göra inspelningar och upptagningar för teaterns egen föreställningsverksamhet och interna behov samt för de nyttjanden som ersätts enligt bilaga 7. Den anställde är skyldig att medverka vid av arbetsgivaren anordnade föreställningar (konserter) som sänds i radio eller TV. För sådan medverkan har den anställde rätt till ersättning enligt det avtal som vid varje tidpunkt träffats mellan Teaterförbundet och den aktuella utsändaren. Den anställde är även skyldig att medverka vid av arbetsgivaren anordnade föreställningar och konserter som distribueras och ersätts enligt bilaga 7. Beslut om samproduktion, direktutsändning eller upptagning av hel eller större del av föreställning för sändning/distribution i radio, TV eller via elektroniska medier, ska hanteras enligt reglerna i parternas samverkansavtal, se bilaga 4.

  • Materiella anläggningstillgångar Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balans- räkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anlägg- ningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ac- kumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hän- förbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på di- rekt hänförbara kostnader som ingår i anskaffningsvärdet är kost- nader för leverans och hantering, installation, lagfarter, konsulttjänster och juristtjänster. Redovisningsprinciper för ned- skrivningar framgår nedan. Anskaffningsvärdet för egentillverkade anläggningstillgångar inkluderar utgifter för ersättningar till an- ställda och andra tillverkningsomkostnader som anses vara direkt hänförbara till anläggningstillgången. Materiella anläggningstill- gångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrang- ering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mel- lan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

  • Personuppgiftsbiträdesavtal Leverantören är Personuppgiftsansvarig för de personuppgifter denne behandlar vid uppfyllandet av Avtalet. Leverantören kommer att ingå i sammanhållen journalföring vilket innebär att Uppdragsgivaren i sina IT-system såsom biträde behandlar även de uppgifter som Leverantören är personuppgiftsansvarig för. Härmed ingås därför en överenskommelse mellan Personuppgiftsansvarig (Leverantören) och Personuppgiftsbiträde (Uppdragsgivaren) i enlighet med Personuppgiftslagen (SFS 1998:2004) 30 § andra stycket (Personuppgiftsbiträdesavtal). Överenskommelsen omfattar all behandling av personuppgifter som Personuppgiftsbiträdet inom ramen för Avtalet utför för den Personuppgiftsansvariges räkning.

  • Grundläggande principer för lönesättningen Arbetsgivaren har enligt detta avtal ansvar för lönebildningen. Lönebildning och lönesättning ska bidra till att arbetsgivaren når målen för verksamheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet. Därför ska lönen vara individuell och differentierad och avspegla uppnådda mål och resultat. Även förutsättningarna för att behålla och rekrytera personal påverkar löne- och anställningsvillkoren. Syftet är att skapa en process där arbetstagarens resultat och löneutveckling knyts samman så att det positiva sambandet mellan lön, motivation och resultat uppnås. Det är därför av stor vikt att kontinuerlig dialog förs mellan chef och medarbetare om mål, förväntningar, krav, uppnådda resultat och lön.

  • Uppgiftslämnande för kreditupplysningsändamål Uppgifter om krediten, betalningsförsummelser och kredit- missbruk kan av banken komma att lämnas till kreditupp- lysningsföretag m fl. i enlighet med kreditupplysningslagen (1973:1173). Ytterligare upplysningar om uppgiftslämnande kan erhållas av banken.

  • Tillämpningsdirektiv Bestämmelsen överensstämmer med 7:1–2 § i arbetsavtalslagen där sådana uppsägningsgrunder som hänför sig till arbetstagarens person fastställs. I 7:2.2 i arbetsavtalslagen finns separat listade sådana skäl som åtminstone inte kan anses utgöra sakliga och vägande skäl för uppsägning. Som ett sakligt och vägande skäl anses sådana skäl som beror på arbetstagaren själv, såsom att arbetstagaren försummar sina arbeten, inte iakttar de av arbetsgivaren inom ramen för sin direktionsrätt utfärdade bestämmelserna, ogrundad frånvaro och uppenbar vårdslöshet i arbetet. Strävan har varit att ovan precisera begreppet saklig och vägande grund genom att ge några exempel på sådana fall då det enligt avtalet kan vara tillåtet att avsluta ett anställningsförhållande genom uppsägning. Vid bedömning av huruvida uppsägningsgrunden är saklig och vägande är enligt arbetsavtalslagen försummelsen av eller brottet mot skyldigheterna på grund av arbetsavtalet eller lagen av betydelse. Vid bedömning av huruvida en uppsägningsgrund som hänför sig till arbetstagarens person är saklig och vägande ska man beakta arbetsgivarens och arbetstagarens förhållanden i sin helhet. Detta innebär att man ska bedöma huruvida uppsägningsgrunden är tillräcklig genom att helhetsbedöma samtliga omständigheter som uppenbarar sig kring fallet. Som uppsägningsgrund anses även skäl till följd av vilka det enligt arbetsavtalslagen är möjligt att häva ett arbetsavtal. Närmare beskrivning om innehållet av uppsägningsgrunderna i arbetsavtalet finns i motiveringarna till regeringens proposition (RP 157/2000).