Brand i byggnad exempelklausuler

Brand i byggnad. Brand eller brandtillbud i byggnad 3,00 2,50 2,00 1,50 10 1,00 0,50 0 0,00
Brand i byggnad. Det antas att antalet bränder i byggnader framöver även kommer uppgå till liknande nivåer. De flesta bränderna i byggnader inträffar i bostäder. I ett samhälle där fler äldre personer bor kvar i eget boende ökar behovet av individanpassat brandskydd. Antalet bränder i fordon antas komma att öka, på grund av ökat antal fordon. Det är viktigt att räddningstjänsten arbetar aktivt med förebyggande åtgärder med bostadsbolag och kommuninnevånarna samt har god operativ förmåga att hantera olika typer av bostadsbränder.
Brand i byggnad. Rädda liv, utrymning, släcka branden, begränsa skador på egendom och miljö, ledning och samordning Inom Smedjebackens kommun finns byggnadstyper såsom villor, lägenheter, industrier, lantbruk, skolor och vårdanläggningar.
Brand i byggnad. I Norrtälje kommun har det i snitt inträffat drygt 70 bränder i byggnader per år sedan rapporteringen av insatsdata startade år 1998. Flest bränder sker vintertid och bortsett från de bränder då startorsak inte kunnat fastställas orsakas majoriteten av bränderna av någon form av fel i utrustning samt soteld. Även avsiktliga (anlagda) bränder är relativt vanliga men sett till andelen per invånarantal inträffar det färre anlagda bränder i Norrtälje än i Sverige överlag. Ungefär 60 % av alla bränder sker i bostäder vilket är något högre än genomsnittet i Sverige. Av de knappt 1 600 bränderna i Norrtälje kommun sedan 1998 har två tredjedelar skett i bostäder eller i vårdinrättningar. Ungefär var tionde brand inträffade i industrier och var tionde i allmänna verksamheter (hotell, kyrkor eller moskéer, restauranger, m.m.). tre procent av bränderna har inträffat i skolor eller förskolor.
Brand i byggnad. Räddningstjänsten har en god förmåga att hantera bränder i alla typer av byggnader. Sett till Sverige som helhet framstår riskbilden som normal i kommunen men det noteras samtidigt att det, sett till genomsnittet, omkommit fler i bränder i Norrtälje kommun de senaste tjugo åren. Både orsaken till detta, vilka som drabbas och om ytterligare åtgärder kan vidtas för att sänka risken för fler dödsfall framöver behöver utredas. Givet de långa avstånden i kommunen är tillgång till och transport av släckvatten vid bränder av stor vikt för effekten av insatser vid den typ av händelse, vilket berörs vidare i avsnitt Räddningstjänst – Förmåga och verksamhet. I Norrtälje kommun finns vidare många vårdboenden, HVB-hem och liknande i äldre byggnader där den förebyggande verksamheten inom räddningstjänsten gör stor skillnad genom att stärka och kontrollera brandskyddet genom bland annat tillsyn enligt LSO. En del av räddnings- tjänstens förebyggande fokus behöver riktas till arbetet med att förebygga bränder i hemmiljö med individanpassat brandskydd i samverkan med andra kommunala kontor och förvaltningar. Antalet händelser kopplat till soteld per invånare är högt i Norrtälje kommun men stämmer också väl överens med andra kommuner med liknande demografi och många fritidsbostäder, exempel är Gotland och Västervik. Rengöringen av fasta förbränningsanläggningar och brand- skyddskontrollens genomförande behöver kvalitetssäkras. Flera kulturhistoriskt värdefulla områden och byggnader har tidigare nämnts i avsnitt Risker. Dessa behöver givetvis skyddas mot brand och skäl finns därmed för räddningstjänsten att säkerställa brandskydd samt den egna förmågan kopplat till dessa områden och byggnader. Vidare på temat byggnader så bebyggs framförallt Norrtälje tätort med mer komplexa byggnader utifrån räddningsinsatsperspektivet. Exempel är de två höghusen Soltornet och Havstornet som är två av alla byggnader där räddningstjänsten behöver särskild kompetens och taktik för att möta riskbilden. Tillsyn enligt LSO, och även lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor, LBE, har en positiv effekt genom att tidigt identifiera och eliminera brister i brandskyddet och är troligtvis en anledning till att antalet omfattande bränder i skolmiljöer och andra publika lokaler är lågt. Brändernas geografiska spridning stämmer väl överens med populationstätheten och tid till första insats är som tidigare nämnts av stor vikt att minska i enlighet med tidigare resonemang.
Brand i byggnad. Den enskildes förmåga
Brand i byggnad. 11% IVPA/sjukvårdslarm 12% Automatlarm 28%
Brand i byggnad. I Uppsala kommun hanterar brandförsvaret årligen cirka 170 – 200 bränder i byggnader. I Tierp och Östhammars kommuner hanteras cirka 25 – 30 per år. Sett till invånarantalet har Tierp och Östhammars kommuner fler bränder i byggnader per 1000 invånare än Uppsala kommun och Sverige som helhet. Brandförsvaret som helhet har färre bränder i byggnader per 1000 invånare än Sverige som helhet. Majoriteten av bränderna inträffar i eller i anslutning till en tätort. I samtliga tre kommuner har det även inträffat byggnadsbränder i glesbygd. 58 % av bränderna i byggnader inträffar i småhus eller flerbostadshus. 5 % är industribränder, 20 % är i byggnader med allmänna verksamheter och 17 % är övriga byggnader. Andelen bränder i villor är större i Östhammar och Tierp än i Uppsala där andelen bränder i flerbostadshus är större. Majoriteten av bostadsbränderna inträffar under eftermiddagen och kvällen.

Related to Brand i byggnad

  • Medförsäkrad Gruppmedlemmens maka/make, registrerad partner, sambo eller barn som i denna egenskap är försäkrad enligt gruppavtal.

  • Rättsligt avgörande Om en rättstvist som rör lag, kollektivavtal eller enskilt avtal har varit före- mål för central förhandling utan att kunna lösas, får part hänskjuta tvisten till rättsligt avgörande inom tre månader från den dag då den centrala förhandlingen har avslutats. Försummas detta förlorar parten rätten till talan.

  • Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning (-) / Minskning (+) i rörelsefordringar -14 831 112 452 177 017 -147 050 Ökning (-) / Minskning (+) i rörelseskulder -16 956 -725 628 -975 667 1 778 059

  • Påföljd vid åsidosättande av säkerhetsföreskrift Om den försäkrade inte iakttar sina skyldigheter och det kan antas vara till men för försäkringsgivaren, är försäkringsgivaren berättigad till skäligt avdrag på den ersättning, som annars borde ha betalats.

  • Övriga kostnader 14.4.1 Kunden ska stå för de kostnader som uppstår vid avyttring, överföring eller öppnande av annan förvaring enligt Xxxxxxx.

  • NATURSKADA OCH DAMMGENOMBROTT Den sammanlagda ersättningen för egendom, avbrott, hyresförlust, extrakostnad och röjning är begränsad till • SEK 5 000 000 per skadetillfälle vid skada genom jordskred, jordras, bergras, lavin, jordskalv, genombrott av damm för magasinering av vatten såsom vattenmagasin vid vattenverk, kvarn- eller branddamm • SEK 1 000 000 per skadetillfälle vid skada genom skyfall, snösmältning, stigande hav, sjö eller vattendrag när vatten strömmar från markytan direkt in i byggnad eller inomhus tränger upp ur avloppsledning.

  • Skattefrågor i Sverige Nedan sammanfattas vissa skatteregler som kan komma att aktualiseras av förestående emission. Sammanfattningen är baserad på nu gällande svensk lagstiftning och vänder sig till aktieägare som är obegränsat skattskyldiga i Sverige om inte annat anges. Sammanfattningen är inte avsedd att vara uttömmande och omfattar inte situationer där aktierna innehas av handelsbolag eller som lagertillgång i näringsverksamhet. De särskilda reglerna om skattefri kapitalvinst (inklusive avdragsförbud vid kapitalförlust) och utdelning i bolagssektorn som kan bli tillämpliga då aktieägare innehar aktier eller teckningsrätter som anses vara näringsbetingade berörs endast översiktligt. Vidare behandlas inte de särskilda regler som gäller för så kallade kvalificerade aktier i fåmansföretag. Särskilda skattekonsekvenser som inte är beskrivna kan uppkomma också för andra kategorier av aktieägare. Innehavare av aktier och teckningsrätter rekommenderas att inhämta råd från skatteexpertis avseende de skattekonsekvenser som kan uppkomma i varje enskilt fall, inklusive tillämpligheten och effekten av utländska regler och skatteavtal.

  • Undantag av vissa kategorier Löneavtal omfattar inte tjänsteman som vid företagets lönerevisionsda- tum: • Är anställd för vikariat, som praktikant eller i övrigt för viss tid, viss säsong eller visst arbete och vars anställning inte har varat fortlöpande under tre månader eller • Är anställd på prov och antingen inte har övergått direkt från tidigare anställning, i vilken han har omfattats av tjänstemannaavtal om all- männa villkor, eller vars anställning inte har varat fortlöpande under tre månader eller • Innehar anställning som utgör bisyssla eller • Kvarstår i tjänst vid företaget efter det att han uppnått pensionsåldern (67 år) eller har anställts efter att han uppnått den ordinarie pensions- ålder som tillämpas vid företaget. • Är tjänstledig under minst tre månader – räknat från lönerevisions- tidpunkten – av annan orsak än sjukdom eller föräldraledighet. När tjänstemannen återgår i tjänst skall lönen bestämmas efter samma normer som gällt för övriga tjänstemän vid företaget enligt löneavtalet. Överenskommelse kan träffas om att lönehöjning skall utges till tjänste- man, som enligt ovan är undantagen från löneavtalet. Därvid skall be- stämmelserna i löneavtalet vara vägledande. Om tjänsteman, som är anställd vid företagets lönerevisionsdatum är an- ställd som vikarie eller på prov och som enligt första stycket inte omfattas av löneavtalet, under avtalsperioden erhåller tillsvidareanställning vid fö- retaget skall bestämmelserna i löneavtalet vara vägledande vid fastställan- de av tjänstemannens lön.

  • Rörelsens kostnader Xxxxxxx och förnödenheter -6 258 -2 325 -13 104 -18 210 Personalkostnader -3 267 -2 087 -9 928 -8 925 Övriga externa kostnader -2 598 -1 762 -6 099 -9 443 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar -130 -564 -2 334 -2 171 Övriga rörelsekostnader -76 -6 -305 -30 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 1 1 2 1 Räntekostnader och liknande resultatposter -350 -140 -1 153 -847

  • Avgifter och kostnader Kredittagaren är skyldig att utöver ränta betala särskild avgift till Kreditgivaren som ersättning för de kostnader Kreditgivaren har för krediten. De särskilda avgifter som för närvarande gäller och som kontohavaren ska betala till Kreditgivaren finns angivna i Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation (SEKKI) eller kredithandlingar i övrigt. Kreditgivaren får när som helst under kredittiden besluta om höjning av särskild avgift eller införa ny avgift i den mån Kreditgivarens kostnader ökat för den åtgärd som avgiften är avsedd att täcka. Kredittagare ska även vara skyldig att till Kreditgivaren betala andra avgifter än sådana som förorsakats av Kreditgivarens kostnader för krediten som sådan. Sådana avgifter utgår med de belopp och enligt de grunder i övrigt som Kreditgivaren vid varje tid allmänt tillämpar och utgörs exempelvis av påminnelseavgift. Kreditgivaren lämnar på begäran upplysningar om gällande avgifter. Kreditgivaren får således när som helst under löptiden besluta om ändring av avgifter enligt detta stycke. Vid försenad betalning och vid inbetalning med ett lägre belopp än det som framgår av beviljad kreditansökan debiteras en påminnelseavgift. Vid beviljad ansökan om ändrad kreditgräns debiteras en kreditgränsändringsavgift. Vid utbetalning av begärt uttag debiteras en uttagsavgift. Kredittagaren ska även, om Kreditgivaren begär det, ersätta Xxxxxxxxxxxxxx kostnad för att återbetala Kredittagarens felaktiga betalningar. Som felaktig betalning räknas även inbetalning med ett belopp som överstiger aktuell skuld. Aktuella avgifter framgår av Standardiserad europeisk konsumentkreditinformation (SEKKI). Kredittagaren ska även ersätta Kreditgivarens kostnader för att bevaka och driva in Kreditgivarens fordran. Kreditgivaren äger rätt att dagligen kapitalisera avgifter och kostnader enligt detta stycke.