Deltagande i militära uppdrag. Försäkringen gäller utan inskränkning i beviljade delar vid del- tagande i militärt FN-uppdrag eller annat deltagande i fredsbe- varande eller fredsframtvingande styrkor där svenska staten åtagit sig att delta.
Undantag av vissa kategorier Detta löneavtal omfattar inte anställd som dag före lönerevision respektive år - inte har fyllt 18 år eller - är anställd för vikariat eller som praktikant eller i övrigt för viss tid och vars anställning inte har varat fortlöpande under 6 månader eller - innehar anställning som utgör bisyssla eller - kvarstår i tjänst vid företaget efter det att denna har uppnått pensionsåldern eller har anställts vid företaget efter det att denne har uppnått den pensionsålder som tillämpas vid detta. Överenskommelse kan träffas om att anställd, som enligt ovan är undantagen från löneavtalet, ändå ska omfattas detsamma. Om anställd, som dag före lönerevision respektive år, var anställd som vikarie eller på prov och som enligt första stycket inte omfattas av löneavtalet, under avtalsperioden erhåller tillsvidareanställning vid företaget, ska bestämmelserna i detta avtal vara vägledande vid fastställande av dennes lön. Medarbetare dag före lönerevision respektive år är tjänstledig för minst tre månader framåt i tiden, av annat skäl än sjukdom eller föräldraledighet, är undantagen från detta löneavtal om inte överenskommelse träffas om annat. När denne återgår i tjänst ska lönen bestämmas efter samma kriterier som gäller för övriga anställda vid företaget enligt detta avtal.
Skadestånd då tjänstemannen inte iakttar uppsägningstiden Om tjänstemannen lämnar sin anställning före uppsägningstidens slut, har arbetsgivaren rätt till skadestånd för den ekonomiska skada och olägenhet som därigenom vållas. Skadeståndet är lägst det belopp som motsvarar tjänstemannens lön under den del av uppsägningstiden som tjänstemannen inte har iakttagit.
Utskottets ställningstagande Motionerna i detta avsnitt innehåller förslag som på olika sätt är inriktade på bestämmelserna om rätten att vidta stridsåtgärder på den svenska arbetsmark- naden. Utskottet konstaterar att flera liknande yrkanden har behandlats av utskottet vid upprepade tillfällen under mandatperioden. Utskottet står fast vid sin hållning och anser att det finns skäl att här upprepa en del av vad som tidigare framförts. Det finns också skäl att inledningsvis bemöta samtliga yrkanden samlat då utskottets utgångspunkter gäller för hela regelverket. En central utgångspunkt för utskottet är att den svenska arbetsmarknads- modellen bör värnas. Modellen med sin särskilda natur är central för att skapa ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Utskottet konstaterar att ordningen med starka parter och ett regelverk där kollektivavtal verkar tillsammans med lagregler under lång tid har visat sig vara en stabil grund för den svenska arbetsmarknaden. Utskottet anser fortfarande att det är en modell som överlag fungerar väl och ger handlingsutrymme för parterna samtidigt som den bidrar till att upprätthålla ordning och reda på arbetsmarknaden. En viktig och grundläggande del i den svenska arbetsmarknadsmodellen är den grundlagsskyddade rätten att vidta stridsåtgärder. Utskottet konstaterar att rätten att vidta stridsåtgärder sträcker sig långt och att det i vissa fall kan ge omfattande verkningar, även mot aktörer som inte är inblandade i en enskild konflikt. Mot bakgrund av hur regelverket är uppbyggt är en förutsättning för en stabil utveckling på arbetsmarknaden att parterna agerar ansvarsfullt och att stridsåtgärder inte används på annat sätt än vad som är avsett. Utskottets uppfattning är att de centrala parterna på den svenska arbetsmarknaden är väl medvetna om regelverkets karaktär och att de tar hänsyn till det i sina övervägningar av hur de ska agera. När det gäller konsekvenserna på arbetsmarknaden i form av förlorade arbetsdagar på grund av konflikter konstaterar utskottet att Sverige i jämförelse med andra länder har mycket få förlorade arbetsdagar. Som framgår av Medlingsinstitutets statistik var t.ex. 2020 exceptionellt på så vis att inte en enda arbetsdag gick förlorad under året på grund av strejk eller lockout trots att det var fråga om ett stort avtalsår. Utskottet tolkar det som att motionärerna i detta avsnitt inte verkar tillfreds med det gällande regelverket och vad detta för med sig i form av stabilitet och förutsägbarhet på arbetsmarknaden. Utskottet delar inte denna bedömning. Utskottets uppfattning är fortfarande att den svenska arbetsmarknads- modellen, där regelverket om stridsåtgärder är en central del, överlag fungerar väl för att skapa stabilitet på den svenska arbetsmarknaden. Modellen har visat sig hållbar över tid och skapat goda förutsättningar för både trygghet och tillväxt genom sin förmåga att vara flexibel och utvecklas i takt med tiden. Vidare menar utskottet att de begränsade effekter som visar sig på arbetsmarknaden i form av förlorade arbetsdagar är ett kvitto på att vi har en arbetsmarknad i Sverige där parterna med utgångspunkt i det gällande regelverket tar ett stort ansvar för arbetsfreden. Utskottet kan därför inte se att det skulle finnas skäl att se över eller förändra den nuvarande ordningen för att begränsa rätten till stridsåtgärder på det sätt som efterfrågas i kommitté- motionerna 2021/22:3226 yrkandena 4 och 5 (C), 2021/22:4198 yrkandena 31 och 32 (KD) samt motionerna 2021/22:2881 (M), 2021/22:3325 yrkande 18 (M), 2021/22:331 (SD) och 2021/22:2976 (KD). Vidare vill utskottet på nytt framhålla att den svenska arbetsmarknads- modellens flexibilitet och parternas förmåga att ta ansvar för och anpassa regelverket till rådande förhållanden visat sig just i frågan om behovet att anpassa rätten att vidta stridsåtgärder. De ändringar i regelverket som riksdagen beslutade om i juni 2019 och som trädde i kraft den 1 augusti samma år föregicks inte bara av utredningar av regeringen utan även av intensiva förhandlingar mellan parterna. Det var också parternas gemensamma förslag som sedan låg till grund för den proposition som regeringen lämnade till riksdagen. Utskottet anser att processen är ett gott exempel på funktionssättet på den svenska arbetsmarknaden med starka parter och staten som samverkar för att skapa de bästa förutsättningarna för en väl fungerande arbetsmarknad. Att vilja vrida tillbaka de ändringar som är resultatet av ihärdigt arbete av parterna på det sätt som föreslås i kommittémotion 2021/22:464 yrkande 1 (V) är inte en lämplig väg framåt. Avslutningsvis vill utskottet understryka att regelverket om rätten att vidta stridsåtgärder är ett område där parternas uppfattningar i frågan måste ges en betydande vikt. Stridsåtgärdsrätten är en viktig ingrediens i utformandet av maktbalansen på den svenska arbetsmarknaden. Eventuella förändringar i regelverket kan följaktligen även innebära att maktbalansen förskjuts åt det ena eller andra hållet. Förändringar på området behöver därför noga övervägas innan de genomförs och inte minst vara väl förankrade hos parterna. Utskottet kan inte se att någon av de förändringar som efterfrågas av motionärerna i detta avsnitt lever upp till detta. Det är inte fråga om förändringar som på ett tydligt sätt och på bred front efterfrågas av parterna på båda sidor. Utskottet konstaterar således att det inte heller av den anledningen är lämpligt att ställa några krav på regeringen med anledning av förslagen. Sammantaget kan utskottet inte se att det finns skäl till något initiativ till regeringen, och därför bör samtliga yrkanden avslås. Utstationering av arbetstagare
Uppdragsavtal Bolaget har ingått avtal med FCG Fonder AB avseende funktionen för riskhantering samt med DLA Xxxxx avseende funktionen för regelefterlevnad. Bolaget har lagt ut sin funktion för internrevision till FCG Risk & Compliance AB. Uppdragen regleras av skriftliga avtal som det står Bolaget fritt att säga upp om det är i andelsägarnas gemensamma intresse. Bolaget har även ingått avtal med externa parter om distribution av fondandelar. För en aktuell förteckning över fondbolagets distributörer hänvisas till Bolaget.
Förkortning av uppsägningstid för tjänstemannen Om tjänstemannen på grund av särskilda omständigheter vill lämna sin tjänst före uppsägningstidens slut, bör arbetsgivaren pröva om så kan medges.
Avbrytande av överföring av el (frånkoppling) samt återinkoppling 6.1 Försummar kunden att betala förfallna avgifter, ställa säkerhet eller lämna förskottsbetalning och är försummelsen inte ringa, får elnätsföretaget frånkoppla kundens anläggning från nätet. Frånkoppling får också ske om kunden gör sig skyldig till annan väsentlig försummelse enligt dessa villkor och vad som i övrigt avtalats. 6.2 Innan elnätsföretaget vidtar åtgärder med stöd av bestämmelserna i punkten 6.1 ska kunden beredas tillfälle att vidta rättelse. Avser försummelsen betalning ska kunden ges skälig tid, minst 15 dagar räknat från anmaning, att betala innan frånkoppling får ske. 6.3 Frånkoppling får även ske när kunden åsidosätter villkor i avtal beträffande den el som elnätsföretaget överför till kunden och åsidosättandet medför rätt för elhandelsföretaget att begära frånkoppling. Ansvaret för att rätten till frånkoppling föreligger åligger alltid den som begärt åtgärden. Har kunden, efter frånkoppling som skett enligt första stycket, bytt elhandelsföretag får elnätsföretaget inte vägra kunden återinkoppling. 6.4 Frånkoppling får inte ske för fordran till den del den är föremål för tvist. 6.5 Återinkoppling sker först då kunden uppfyllt samtliga sina förpliktelser enligt avtalet, erlagt ersättning för elnätsföretagets kostnader som föranletts av åtgärder för frånkoppling och återinkoppling samt erlagt eventuellt begärd säkerhet eller förskottsbetalning.
Kostnader som inte ersätts eget arbete, förlorad inkomst, resor, uppehälle eller andra kostnader för dig eller annan försäkrad • merkostnad som uppstår genom att du anlitar flera ombud eller byter ombud. • ersättning till skiljemän • verkställighet av dom, beslut eller avtal • dina advokatkostnader, om skadestånd till dig får anses innefatta kompensation för dessa.
Stoppa betalning (återkallelse av betalningsorder) Betalaren får stoppa en betalning genom att kontakta antingen betalningsmottagaren senast två bankdagar före förfallodagen eller sin betaltjänstleverantör senast bankdagen före förfallodagen vid den tidpunkt som anges av betaltjänstleverantören. Om betalaren stoppar en betalning enligt ovan innebär det att den aktuella betalningen stoppas vid ett enskilt tillfälle. Om betalaren vill att samtliga framtida betalningar som initieras av betalningsmottagaren ska stoppas måste betalaren återkalla medgivandet.
Upptagande till handel på reglerad marknad För Lån som enligt Slutliga Villkor ska upptas till handel på Reglerad Marknad åtar sig Xxxxxxx att ansöka om detta vid Nasdaq Stockholm AB eller annan Reglerad Marknad och att vidta de åtgärder som erfordras för att bibehålla upptagandet till handel så länge det relevanta Lånet är utestående, dock längst så länge detta är möjligt enligt tillämpliga regler.
Tillämplig lag och tvistlösning Tvist avseende giltighet, tolkning eller tillämpning av avtalet och dessa allmänna villkor ska i första hand lösas genom förhandlingar mellan parterna. Om sådana förhandlingar inte leder till att tvisten avgörs kan tvisten på kundens begäran prövas av Allmänna Reklamationsnämnden, vars beslut är en rekommendation till parterna om hur tvisten bör lösas. Tvisten kan även prövas av allmän domstol eller annan enligt författning behörig instans.