Den ordinarie arbetstiden exempelklausuler

Den ordinarie arbetstiden. Den ordinarie arbetstidens längd är i regel antingen 37,5 timmar per vecka och 7,5 timmar per dag eller 40 timmar per vecka och 8 timmar per dag. För de högre tjänstemännen tillämpas i allmänhet bestämmelserna i arbetstidslagen. Arbetstidslagen tillämpas dock inte i sådana fall då den högre tjänstemannens arbete på grund av uppgiftsinnehållet och annars på grund av arbetstagarens ställning kan anses som ledning av ett företag, ett samfund, en stiftelse eller dess självständig en- het eller som en sådan självständig uppgift, som direkt kan jämföras med en dylik ledaruppgift. En helhetsbedömning som baserar sig på uppgifter och status förutsätts då man av- gör tillämpningsfrågan. Befattningsbeteckningen är inte av avgörande betydelse, utan avgörandet bör grunda sig på den högre tjänstemannens faktiska uppgifter och verkliga ställning. Enlig motiveringarna till arbetstidslagen lämnas inom en enkel företagsorganisation sådana personer utanför arbetstidslagens tillämpningsområde som direkt under den högsta ledningen tjänstgör som chefer för administrationen, som tekniska chefer eller ekonomichefer. Enligt motiveringarna tillämpas lagen inte heller på sådana högre tjänstemän, vilkas uppgifter på grund av ställning, arbetsuppgifter och arbetets självständighet kan jämföras med ovan nämnda ledaruppgifter. Enligt lagens motiveringar hör däremot ledningen på mellannivå till arbetstidsla- gens tillämpningsområde, trots att de till denna kategori hänförda arbetstagarna i sitt arbete eventuellt sköter krävande lednings- och planeringsuppgifter. Med hänvisning till årsarbetstidens förkortningsprogram, som ingick i kollektivav- talen åren 1984 och 1986, har TT och FHT rekommenderat att programmet genom- förs även gällande sådana högre tjänstemän, vilkas ordinarie veckoarbetstid enligt arbetsavtalet är 40 timmar. Enligt rekommendationen kan förkortningen av årsar- betstiden enligt överenskommelse vid behov bytas ut till penningersättning eller s.k. flexledighet.
Den ordinarie arbetstiden. Om anställningen inte fortgår en hel arbetsperiod är den ordinarie arbetstiden per kalenderdag i genomsnitt 7 timmar och 39 minuter, dock högst 38 timmar 15 minuter per kalendervecka.

Related to Den ordinarie arbetstiden

  • Ordinarie arbetstid 1. Den ordinarie arbetstiden per dygn är högst 7 timmar 36 minuter.

  • Direktregistrerade aktieägare De aktieägare eller företrädare för aktieägare som på ovan nämnda avstämningsdag är registrerade i den av Euroclear (VPC) för bolagets räkning förda aktieboken, erhåller förtryckt emissionsredovisning med (VPC), särskild anmälningssedel 1 och 2 samt informationsbroschyr. Av den förtryckta emissionsredovisningen framgår bland annat er- hållna teckningsrätter. Den som är upptagen i den i anslut- ning till aktieboken särskilt förda förteckning över panthava- re med flera, erhåller inte någon emissionsredovisning utan underrättas separat. VP-avi som redovisar registreringen av teckningsrätter på aktieägares VP-konto utsändes ej.

  • Förvaltarregistrerade aktieägare Aktieägare vars innehav av aktier i Bolaget är förvaltarregistre- rade hos bank eller annan förvaltare erhåller ingen emissionsre- dovisning eller anmälningssedel. Anmälan om teckning ska istället ske i enlighet med anvisningar från respektive förvaltare.

  • Obekväm arbetstid Mom. 1 Tillägg för obekväm arbetstid utges till en arbetstagare för fullgjord ordinarie arbetstid som förlagts enligt nedan. Tillägget utges inte vid övertids- arbete. Anmärkning O-tilläggstid Kr/tim

  • Beroende av nyckelpersoner Verksamheten är beroende av förmågan att rekrytera, utveckla och behålla kvalificerade medarbetare. Det föreligger alltid risk att Xxxxxxx inte kan erbjuda alla nyckelpersoner tillfredställande villkor gentemot den konkurrens som finns från andra bolag i branschen eller närstående branscher. Om nyckelpersoner lämnar eller inte kan anställas i Bolaget kan det få negativ inverkan på verksamheten.

  • Ren förmögenhetsskada Med ren förmögenhetsskada menas ekonomisk skada som uppstår utan samband med person- eller sakskada.

  • Leverantörskommentar tillåten European Single Procu… Ja/Nej. Nej önskas European Single Procu…

  • Bolagsstämma Bolagsstämman är det högsta beslutsorganet i Bo- laget där aktieägarna ges möjlighet att utöva sitt inflytande genom omröstning i centrala frågor av- seende Bolagets förvaltning. På årsstämman ska beslut om fastställande av resultat- och balansräk- ning samt koncernresultat- och koncernbalansräk- ningen, disposition beträffande Bolagets resultat enligt den fastställda balansräkningen, ansvarsfri- het för styrelsen och verkställande direktören, fast- ställande av antalet styrelseledamöter, suppleanter och revisorer, fastställande av arvoden till styrelse och revisor, val av styrelsen och revisorer, samt antagande av uppförandekod. Andra frågor som enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen är underställda bolagsstämman kan också avhandlas vid en årsstämma samt vid en extra bolagsstämma. Årsstämman ska hållas inom sex månader från ut- gången av varje räkenskapsår. Kallelse till årsstäm- ma och extra bolagsstämma där antagande av ny bolagsordning ska beslutas ska utfärdas tidigast sex veckor och senast fyra veckor före stämman. Kallelse till annan extra bolagsstämma ska utfärdas tidigast sex och senast två veckor före stämman. Kallelsen ska offentliggöras i Post- och Inrikes Tid- ningar samt på Bolagets webbplats. Vid tidpunkten för kallelse ska ett meddelande med information om att kallelse har skett offentliggöras i Svenska Dagbladet. Aktieägare som vill delta på bolagsstäm- ma ska dels vara upptagen som aktieägare i utskrift eller annan framställning av hela aktieboken avse- ende förhållandena fem vardagar före stämman, dels anmäla sig hos Bolagets styrelse före kl. 12.00 viss i kallelsen angiven dag. Denna dag, som inte får vara söndag, annan allmän helgdag, lördag, mid- sommarafton, julafton eller nyårsafton, och som inte får infalla tidigare än den femte vardagen före stämman, ska anges i kallelsen till stämman. Bo- lagsstämma ska hållas i Stockholm.

  • Förtroendeuppdrag En tjänsteman har rätt att inneha statliga, kommunala och fackliga förtroendeuppdrag.

  • Arbetstidsbank Arbetsgivaren och förtroendevalde kan avtala om att man i företaget tar i bruk en arbetstidsbank. Man kan avtala om att till arbetstidsbanken överföra t.ex. • utjämningsledigheter i anslutning till arbetstidssystemen • möjliga förkortningsledigheter, • samlad ledighet på grund av tillämpningen av flexibel arbetstid, • arbetstidsersättningar som bytts ut mot ledighet, • den del av semestern som överskrider 18 dagar och vintersemestern samt redan intjänad sparad ledighet, eller • semesterpremie som bytts mot ledighet. När man avtalat om att till arbetstidsbanken överföra utjämningsledighet som intjänas vid tillämpningen av genomsnittlig arbetstid kan man även avtala om att ett särskilt utjämningssystem inte används. Då utjäm- nas arbetstiden via arbetstidsbanken och inom ramen för de gränser som man avtalat om när arbetstids- bankssystemet infördes. Den ledighet som överförts till arbetstidsbanken för- lorar sin ursprungliga identitet och för den gäller inte preskriptionstider enligt t.ex. arbetstidslagen. Tjänstemannens lön bestäms enligt den tidpunkt vid vilken ledigheten tas ut. Ledigheten minskar inte mängden intjänad semester. När anställningsförhål- landet upphör betalas de ledigheter som man sparat i arbetstidsbanken i form av pengar. Tjänstemannen får årligen en utredning över de ledig- heter som sparats i arbetstidsbanken. Förtroendeval- de får årligen ett sammandrag över de ledigheter som man sparat i och tagit ut ur banken. Förtroendeval- de och arbetsgivarens representant följer årligen med mängden sparad ledighet i arbetstidsbanken speciellt av skäl som hänför sig till arbetarskyddet. Förbunden är eniga om den princip enligt vilken de arbetstimmar som man sparat i banken ska tas ut innan man vid otillräcklig sysselsättning tillgriper per- mittering. Då arbetstidsbanken tas i bruk ska dessutom avtalas om åtminstone följande frågor: • vem som omfattas av systemet med arbetstidsbank, • vilka ledigheter som kan sparas, på vilka villkor de sparas samt de förfaringssätt enligt vilka den sparade ledigheten i arbetsbanken kan bevisas, • fastställda maximimängder för sparade och lånade ledigheter, varvid särskild uppmärksamhet fästs vid arbetarskyddssynpunkter, • hur ledigheter kan tas ut eller beordras tas ut, • hur lönen för den tidpunkt då ledigheten tas ut fastställs, om flera olika lönegrunder eller lönesätt tillämpas, • om förfaringssätt då tjänstemannen på grund av arbetsoförmåga eller annat skäl är förhindrad att arbeta under en avtalad ledighet, • i vilka situationer, vid sidan av anställningsförhållandets upphörande, den sparade ledigheten kan bytas ut mot pengar och enligt vilka principer bytet sker, • hur funktionsdugligheten av arbetstidsbanken behandlas mellan arbetsgivaren och förtroendevalde och hur systemet med arbetstidsbank kan ändras.