Den rättsliga prövningen exempelklausuler

Den rättsliga prövningen. En av de senast tillkomna fristäderna är Gävle, som blir först i världen med att ta emot bildkonstnärer. Den första fristadsgästen väntas anlända under 2016. Gävles beslut att bli fristadskommun fattades av kommunfullmäktige i februari 2014 och överklagades av fullmäktigeledamoten Xxxxxx Xxxxxxxx (m). Han krävde att beslutet skulle upphävas på tre grunder: att utredningen som föregick beslutet var alltför bristfällig, att den månatliga ersättningen till fristadskonstnären inte kunde anses vara ett stipendium utan ett understöd till enskild (vilket kommunen inte har rätt att utge enligt kommunallagens förbud mot stöd för enskild) samt att ett beslut om medlemskap i ICORN skulle vara en utrikespolitisk opinionsyttring som faller utanför den kommunala kompetensen. Förvaltningsrätten i Falun ansåg inte att de första två punkterna var skäl att upphäva beslutet. På punkt tre, däremot, var rätten överens med Xxxxxx Xxxxxxxx, och domstolsutslaget blev därmed att kommunfullmäktiges beslut skulle upphävas. Gävle kommun överklagade då i sin tur till kammarrätten i Sundsvall, som upphävde förvaltningsrättens beslut. Kammarrätten slog fast att utrikes- och biståndspolitik traditionellt hör till det statliga ansvarsområdet. Inom kulturområdet, däremot, gör både kommunerna, landstingen och staten insatser. Dessutom måste mänskliga rättigheter vara en fråga som berör i princip alla politikområden och inte enbart utrikespolitiken. Regeringen har också understrukit i sin handlingsplan för de mänskliga rättigheterna, att kommuner och landsting har en viktig roll och ett stort ansvar för att Sverige ska kunna fullfölja sina åtaganden om mänskliga rättigheter. Kommunfullmäktiges beslut att göra Gävle till en fristadskommun och bli medlem i ICORN bör därför anses som en kommunal angelägenhet och falla inom ramen för den kommunala kompetensen, fastslog kammarrätten. Således bifölls kommunens överklagande och förvaltningsrättens dom upphävdes. Denna dom har inte överklagats till högre instans och därmed får det anses som klarlagt en gång för alla att det är förenligt med svensk lagstiftning att kommuner och regioner blir fristäder och medlemmar i ICORN.