Digitalt stöd för genomförandet. Lund har ett väl utbyggt sensornätverk för att underlätta IoT-lösningar i den smarta staden. Utvecklingsarbete pågår för att utveckla en digital tvilling för staden och stärka arbetet med GIS-analys i den fysiska planeringen. I Lunds näringsliv finns flera ledande företag inom området smarta städer och digitalisering. Lunds kommun kommer att använda sig av digitala verktyg för att tillsammans med näringslivsaktörer påskynda utvecklingen för att bli en klimatneutral stad 2030. Några av utvecklingsområdena är visualisering av mål, åtgärder och data samt stöd för dialog och medborgarengagemang. Lund har börjat använda sig av plattformen Futureproofed som är under utveckling. Futureproofeds syfte är att visualisera en betydande del av de geografiska utsläppen samt koppla utsläppen till mål och åtgärder för att reducera dessa. Detta görs genom att visa upp kommunens och kommunkoncernens mål och viktiga åtgärder men även genom att bjuda in företag och medborgare att bidra och därmed påverka utvecklingen positivt.
Digitalt stöd för genomförandet. Vision 2040 beskriver Stockholm som en av de städer i världen som bäst har tagit tillvara digitaliseringens möjligheter. Flera satsningar pågår, exempelvis • Policy för öppna data som kan delas och nyttjas för olika tjänster.
Digitalt stöd för genomförandet. Kalmar kommun ska ligga i framkant vid anpassning till och utbyggnad av ny digital teknik. De övergripande målen är att digitalisering och ny teknik ska användas för att göra vardagen enklare för kommunens invånare och näringsliv, skapa högre kvalitet och effektivitet i verksamheten och vara ett viktigt verktyg för att klara omställningen till ett hållbart samhälle. Det kan handla om allt från nya smarta tjänster och sensorer till en bättre och mer funktionell samhällsplanering och service. I det kommande arbetet inom Klimatneutrala städer kommer Kalmar kommun att dra nytta av resultaten från City as a Platform. Det nationella strategiska innovationsprogram där Kalmar varit en av de kommunerna som samlats för att utforska, testa, implementera och samverka kring gemensamma IoT-plattformar som stöd för samhällsnytta i städerna. Projektet har ökat förståelsen för hur data kan användas för att effektivisera befintliga processer, få bättre överblick och generera bredare beslutsunderlag samt erbjuda invånarna optimerade tjänster. Kalmar kommun kommer att fortsätta utveckla arbetet inom den organisation som byggts upp under de senaste åren för att främja digitalisering inom hela kommunkoncernen; en centralt placerad digitaliseringschef och digitaliseringsledare som arbetar med verksamhetsspecifika frågor ute i de kommunala förvaltningarna och bolagen. Exempel på konkreta digitaliseringsfrågor som kommer drivas vidare under 2023 är: Utvecklingen av smarta sensorer inom Kalmarhems (det kommunala bostadsbolaget) hyresrätter. Detta kommer bland annat göra det möjligt att mäta avfallsvolymer och därmed påverka de boendes beteende samt optimera sophämtningen. Ett annan satsning som har potential att underlätta för hållbar samhällsplanering är ”StreamSam”. Ett projekt som syftar till att digitalisera samhällsbyggnadsprocessen med målen att testa och utveckla metoder som: effektiviserar insamlingen av geografiska data med drönare; automatiserar framtagandet av tredimensionella modeller över terräng och byggnader, och utvecklar nya e-tjänster för att effektivisera den kommunala bygglovsprocessen. När det gäller övergripande styrning och uppföljning kommer ett arbete påbörjas under 2023 för att hitta digitala system som möjliggör en automatiserade och mer regelbunden uppföljning av kommunens utsläpp av växthusgaser.
Digitalt stöd för genomförandet. En viktig del i Järfällas klimatomställning är digitala uppföljningsstöd. Kommunens befintliga verktyg för uppföljning av miljömålen är Miljöbarometern, där utvecklingen för respektive indikator kan följas över tid. Öppna digitala verktyg skapar transparens och möjliggör för medborgarengagemang och delaktighet, vilket är positivt ur ett klimatomställningsperspektiv. Kommunen utreder även möjligheten att implementera ett verktyg för visualisering av hållbara transporter och ser positivt på den utveckling som sker inom digitaliseringsområdet. Utöver Miljöbarometern använder Järfälla kommun ett flertal andra digitala verktyg som stöd i planering, uppföljning och genomförande av klimatrelaterade mål och åtgärder. Sedan 2021 deltar Järfälla i One Planet City Challenge (OPCC) och rapporter in statistik och klimatdata till en standardiserad dataplattform ledd av CDP och ICLEI. En gemensam, standardiserad dataplattform möjliggör långsiktig uppföljning och jämförelse. Förra året påbörjades det omfattande arbetet med att digitalisera Järfällas översiktsplan. Syftet med digitaliseringen är att skapa tillgänglighet och interaktion samt säkerställa att planen är uppdaterad och aktuell i en snabbt växande kommun. Kommunens förvaltningar arbetar med ständiga förbättringar rörande digitala verktyg för samhällsplanering och det finns en vilja att utveckla en liknande digital tvilling som återfinns i Göteborgs Stad. Genom att synliggöra staden genom dataspelsliknande former kan man nå ut till en bredare målgrupp och engagera yngre personer i exempelvis ett samråd inför en ny detaljplan. Ett utvecklingsområde framöver är att samla och synkronisera de digitala verktyg där så är möjligt, för att undvika att likartad information återfinns på flera plattformar och skapa en tydlighet såväl internt som externt.
Digitalt stöd för genomförandet. Kommunfullmäktige har antagit målet Digitalt först där den digitala transformationen ska bidra till god kompetensförsörjning, förbättrad arbetsmiljö och bättre medborgarnytta. Digitaliseringen är också en viktig möjliggörare för att accelerera klimatomställningen. Även för de utvecklingsin- satser där klimatnyttan inte är drivande uppstår det många gånger positiva klimateffekter i samband med digitalisering. Exempelvis inom utbildning där böcker ersätts av digitala läromedel, inom äldreomsorg där fysiska besök som genererar resor kan undvikas genom användning av t ex medicingivare och tillsynskameror och genom e-tjänster där papper och post ersätts av digital kommunikation. För att driva på utvecklingen för klimateffektiv digitalisering behöver kommunen etablera model- ler för hur klimatparametrar värderas vid identifiering, prioritering och beslut av utvecklingsin- satser. Kommunen behöver skapa förutsättningar för att beakta hela kommunkoncernen vid val av utvecklingsinsatser. Ett exempel på ett koncernövergripande initiativ som behöver initieras är att värdera, behov, förutsättningar och färdväg för en digital tvilling av Umeå. För att lyckas med en digital transformation behöver såväl organisatoriska som ekonomiska strukturer sättas på prov. Tjänster som utvecklas ska utgå från kundens behov och inte utifrån hur vi som kommun är organiserad. Kunskap om digitaliseringens möjligheter måste ökas och förändringsledning behöver vara en naturlig del i alla förändringsinsatser. Den snabba föränd- ringstakten i samhället och invånarnas förväntningar gör att förmågan till förändring kommer att vara en av de viktigaste egenskaperna hos chefer och medarbetare. Data och information kommer utöver medarbetarna att vara den viktigaste tillgången. Vi behöver se data som en strategisk resurs som både bidrar som beslutsstöd och möjliggör nya affärsmo- deller. Tillgång till data är också en viktig byggsten för AI och genom kommunens samarbete med Umeå universitet, bl a inom Digital Impact North, finns unika förutsättningar för att dra nytta av dess potential. Kommunen spelar också en viktig roll som möjliggörare av den hållbara cirkulära staden genom att succesivt verka för, klassa och tillåta öppna data, data som start-up, forskare och näringsliv kan nyttja för utveckling av ny cirkulära affärsmodeller. Kommunen behöver också värdera de arbetssätt som har etablerats under pandemin och ha med klimatnyttan som en parameter i utformningen av framtidens flexibla digitala ar...
Digitalt stöd för genomförandet. Med hjälp av digitalisering skapas fler möjligheter till snabbare omställning. För att nyttja potentialen behöver vi lära oss mer om hur digitalisering kan underlätta klimatomställningen och i vilka sammanhang digitala verktyg kan bidra till beteendeförändringar. Då en stor del av omställningen handlar om att underlätta för aktörer på olika nivåer i samhället att leva och verka utan negativ klimatpåverkan behöver fokus på digitalt stöd kopplas till detta. Östersunds kommun har under 2023 implementerat ett klimatvisualiseringssystem för att åskådliggöra kommunens utsläppsutrymme, vilka kategorier som bidrar mest till utsläppen och på vilket sätt olika åtgärder påverkar kommunens prognosticerade klimatutsläpp över tid. Systemet förenklar inhämtande av statistik och uppföljning av utvecklingen mot uppsatta mål. Arbetet med att visualisera data inom prioriterade områden med särskild potential för omställningen genom digitala verktyg fortsätter under 2024. På området transporter håller kommunen på att utveckla digitalt stöd för att ruttoptimera transporter. Projektet ämnar minska såväl miljö- och klimatutsläpp som sparar tid vid tömning av kommunens sopkärl och hämtning av hushållssopor.
Digitalt stöd för genomförandet. Twin transition är tydlig i Karlstad, som både har höga ambitioner inom klimat och hållbarhet samt digitalisering och innovation. Digitaliseringens möjligheter används aktivt för att minska klimatpåverkan och göra förbättringar för medborgare och före- tag. Karlstads kommuns digitaliseringsstrategi pekar ut insatsområden för att stärka vår digitaliseringsförmåga. Idag används många olika verktyg för att stödja klimatomställningen, såsom Smarta Kartan som guidar medborgarna till cirkulär konsumtion, en solkarta i framkant fram- tagen av Karlstads kommun, Karlstads Energi AB och KTH, och precisa beräknings- verktyg för att monitorera livsmedelsinköpens klimatpåverkan (framtaget med hjälp av RISE). Karlstads kommun ligger också i framkant när det gäller att använda digitala verktyg för dialog med medborgarna, framför allt genom sociala medier. Karlstad har 41 000 följare på Facebook och kom andra kvartalet 2022 på andra plats bland de 284 kommuner som har officiella sidor på Facebook, i ranking vad gäller att säkra högst influens (se xxxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx). Karlstads kommun utforskar nu verktyg för att göra beräkningar, scenarios och visua- lisera klimatomställningen.
Digitalt stöd för genomförandet. Digitala verktyg skapar förutsättningar för att arbeta tillsammans med klimatomställningen på nya sätt. Malmö stad har ett samarbete med företaget ClimateView för att tillsammans utveckla smarta digitala lösningar för att stödja Malmös klimatomställningsarbete. Med hjälp av ClimateView kommer vi kunna få en tydlig, samlad och faktabaserad överblick över omställningen. En samarbetsyta där vi alla kan se och sträva mot samma mål, och öka tempot tillsammans. Malmö stad kommer i verktyget kunna samla olika åtgärders klimatnytta, men även deras investeringskostnad, besparingar för olika aktörer i samhället och andra samhällsnyttor som skapas. Verktyget ska också hjälpa Malmö stad att enkelt kunna utreda i vilken sektor mer åtgärder behövs samt vem/vilka som har rådighet över dessa. Verktyget ska hjälpa Malmö stads politiker att ta väl grundade beslut för att möjliggöra en klimatomställning i Malmö. Verktyget ska också kunna användas för att kommunicera stadens klimatomställning på ett pedagogiskt sätt till berörda målgrupper.
Digitalt stöd för genomförandet. Göteborg Stad och Chalmers är ledande nationellt och internationellt i arbetet med att utveckla en digital tvilling av staden, Virtuella Göteborg. Staden är även långt framme i arbetet med att utveckla en digitaliserad planprocess. Flera framstående forskningssatsningar pågår nu för att koppla samman dessa framväxande digitala modeller och analysverktyg med en sedan länge etablerad forskning kring stadens energisystem och byggda miljö. Samtidigt har Göteborg genom nära samarbete med akademin byggt en djup kunskap kring lednings- och styrningsutmaningar kopplade till klimatomställningen. Göteborgs Stad avser nu att kombinera dessa satsningar på digitalisering och på lednings- och styrutmaningar, för att erbjuda praktiskt användbara lednings- och styrverktyg för klimatomställningen.
Digitalt stöd för genomförandet. Kommunen följer idag upp utvecklingen för de lokala miljömålen i Miljöbarometern, där respektive indikator kan följas över tid.1 Kommunen avser att även sammanställa och visualisera annan miljö- och klimatrelaterad utveckling genom Miljöbarometern för att tydligare hålla samman arbetet. En digital koldioxidbudget2 har tagits fram vilken synliggör kommunens utsläppsnivåer och den utsläppsminskning som krävs för att efterleva Parisavtalet. En Agenda-2030-modul har implementerats i kommunens mål- och resultatstyrningsverktyg Stratsys för planering och uppföljning av hållbarhetsarbetet. Det digitala verktyget Jämföraren är ett stöd för Nackaborna i olika val av anordnare. Verktyget visar olika kvalitetsmått. Miljö- och hållbarhet ska läggas till som en parameter för att tydliggöra anordnarnas arbete inom hållbarhet och miljö.