Styrning och uppföljning. Löpande uppföljning av resultatutfall sker på flera nivåer i bo- laget, såväl på fastighetsnivå som på koncernnivå. Uppföljning sker mot budget och prognoser. Resultatet analyseras av såväl förvaltningsavdelningen som ekonomiavdelningen. Avrap- portering sker till VD och styrelse. Enligt styrelsens instruk- tion till revisionsutskottet skall bolagets revisorer rapportera direkt till revisionsutskottet minst två gånger per år. Reviso- rerna skall rapportera sina iakttagelser från granskningen och sin bedömning av den interna kontrollen. Dessa iakttagelser avrapporteras sedan till styrelsen vid nästföljande styrelse- sammanträde. Styrelsen protokollför avrapporteringen och följer sedan upp protokollet vid ett senare sammanträde.
Styrning och uppföljning. Löpande uppföljning av verksamhet och resultat sker. Resultatet analyseras av ansvariga inom förvaltningen och stabsfunktionerna i moderbolaget. Avrapportering sker till styrelsen. Styrelsen följer i anslutning till delårsrapporter upp den ekonomiska utvecklingen i förhållande till affärsplan och budget samt att beslutade investeringar följer plan.
Styrning och uppföljning. Den av kommunerna genom Storsthlm (tidigare KSL) inrättade styrgrupp för den gemensamma vuxenutbildningsregionen utgör även styrgrupp för denna överenskommelse inklusive bilagan om samordnartjänsten. Styrgruppen ska tillsammans med kommunerna och utbildningsanordnarna för sfx följa upp och utvärdera denna överenskommelse inklusive bilagan om samordnar- tjänsten. Uppföljning av KPIX kommer att ske med ett tidsintervall på tre år. Styrgruppen ska även följa upp länets beviljade sfx i samråd med tjänstemanna- nätverken inom Storsthlm (tidigare KSL) och enligt de uppföljningsverktyg som tas fram inom ramen för arbetet med den gemensamma vuxenutbildningsregionen.
Styrning och uppföljning. God ekonomisk hushållning är en förutsättning för att staden i framtiden ska klara av att möta de krav som morgondagens stockholmare ställer på en effektiv användning av skatteintäkterna. Utmaningarna är mycket stora för stadens ekonomi för perioden 20212023 med kraftigt nedreviderade skatteunderlagsprognoser. Samtidigt erhåller staden stora statsbidrag för år 2021. Men med vikande skatteintäkter är det en nödvändighet att stadens verksamheter är effektiva och har fokus på kärnuppdragen. Organisationen ska anpassas för att kostnadseffektivt och med hög kvalitet leverera vad stockholmarna har rätt att förvänta sig. Innovation och digitalisering är viktiga verktyg när effektivitet och god kvalitet ska uppnås i stadens verksamheter. Stadens stora investeringsvolym medför ett stort ansvar på ansvariga nämnder och bolagsstyrelser att arbeta med fokus på prioritering, styrning, samordning, effektivitet, lönsamhet och kostnadsmedvetenhet. Samverkan med externa aktörer ska öka. Samplanering ska syfta till att effektiva helhetslösningar planeras och genomförs. Stockholms stads budget följer stadens integrerade ledningssystem (ILS) som har beslutats inom stadens program för kvalitetsutveckling och som gäller för hela kommunkoncernen. Verksamheterna ska arbeta systematiskt med verksamhets- och kvalitetsutveckling utifrån kunskapsbaserade arbetssätt och metoder. Utgångspunkten är professionell kunskap som ska samlas systematiskt, kunskap från brukare och invånare samt kunskap från forskning. Därutöver behöver fler innovativa miljöer utvecklas, i synnerhet inom välfärdsområdet, där medarbetare ges incitament och verktyg att omsätta goda idéer i konkreta verksamhetsförbättringar och ökad kostnadseffektivitet som kommer stockholmarna till del. Ett viktigt sätt att få in ny kunskap och nya idéer i stadens verksamheter är att delta i projekt med andra parter, vilket kan ge kompletterande finansiering men även möjlighet att utveckla nya lösningar och främja nya innovationer. • genomföra nödvändiga strukturella förändringar för att möta ökade kostnader för välfärdsuppdraget och de ökade investeringsvolymer som den växande staden kräver - Bolaget har under en längre period arbetat med en översyn av organisationen, uppdrag och mål, vilket lett till omstrukturering och förändring av värdegrund, företagskultur etc, för att kunna möta dessa krav. Arbetet kommer att fortsätta under 2020. • hålla budget, vilket är en förutsättning för en fungerande ekonomistyrning och därmed god ek...
Styrning och uppföljning. 3.1 Kostnader för LNG-projektet framgår av bilaga 3 i Ramavtalet (bilaga 1) och tidplanen för LNG-projektet framgår av bilaga 5 i Ramavtalet (bilaga 2). Till den överenskomna tidplanen kopplas en betalningsplan (bilaga 3) där det framgår när transfereringen av pengar skall ske från Staden till Fortum. Reglering av kostnaderna som uppstår under 2004 har överenskommits i ett särskilt dokument (bilaga 4).
3.2 Staden och Fortum skall gemensamt bilda en referens- och beslutsgrupp, som skall informeras om händelser av vikt i LNG-projektet. Referensgruppen skall bestå av minst två representanter från Fortum och minst två representanter från Staden. Fortum skall vara sammankallande och möten skall ske månadsvis eller tätare vid behov, varvid även externa intressenter kan inbjudas till mötena. Som huvudregel bör en representant från Stockholms Hamn AB inbjudas till varje möte. Parterna skall samråda innan Fortum fattar beslut om tidplaner, teknisk utformning av utrustning, samt när Fortum inlämnar ansökan som kräver myndighetsbeslut. Syftet med samrådet är att Staden skall kunna bistå Fortum i deras planering, så att inte parterna driver frågor med motstående intressen.
3.3 Fortum planerar f.n. inte något nytt högtryckslager, men skulle LNG-projektet bli inaktuellt pga myndighetsbeslut eller annat beslut utanför parternas kontroll skall Fortum ta fram tidplaner för ett sånt projekt samt betalningsplan för detsamma, varvid intentionerna i Ramavtalet skall följas.