Direktregistrerade aktieägare De aktieägare eller företrädare för aktieägare som på ovan nämnda avstämningsdag är registrerade i den av Euroclear (VPC) för Bolagets räkning förda aktieboken, erhåller förtryckt emissionsredovisning, särskild anmäl- ningssedel 1 och 2 samt informationsbroschyr. Av den förtryckta emissionsredovisningen framgår bland annat erhållna teckningsrätter. Den som är upptagen i den i anslutning till aktieboken särskilt förda förteckning över panthavare med flera, erhåller inte någon emissionsre- dovisning utan underrättas separat. VP-avi som redo- visar registreringen av teckningsrätter på aktieägares VP-konto utsändes ej.
Skadeersättningsregler Bolaget ersätter • kostnaderna enligt C.11.20 • räddningskostnader enligt C.43.2 med avdrag för självrisk* enligt C.42.
Aktsamhetskrav/Säkerhetsföreskrifter Kostnader för ledsagning måste förhandsgodkännas av Europeiska ERV.
Säkerhetsföreskrifter a) Fabrikantens anvisningar om service, skötsel och användning m.m. ska följas. b) Service, reparation eller monteringsåtgärd ska vara fackmannamässigt utförd. c) Fordon och utrustning får inte användas under förhållanden som innebär onormal påfrestning på dessa. T.ex. får fordonets högsta tillåtna lastvikt inte överskridas. d) Aggregat, kran, lastanordning, redskap och annan utrustning ska monteras och användas enligt fabrikantens anvisningar. e) När fordonet framförs ska det ha däck med sådana egenskaper som föreskrivs i Trafikförordningen och Vägverkets författningssamling. f) Fordonet får inte framföras i högre hastighet än den tillåtna. g) Innan fordonet används på isbelagt vatten ska försäkringstagaren förvissa sig om att isen har tillräcklig bärighet. h) Innan motorredskap används från båt, pråm eller liknande farkost ska försäkringstagaren förvissa sig om att farkosten har tillräcklig bärighet och att motorredskapet är tillfredsställande förankrat i farkosten. i) Innan motorredskap används från kaj, bro och liknande konstruktioner ska försäkringstagaren förvissa sig om att konstruktionen har tillräcklig bärighet. j) gällande bestämmelser för kör- och vilotider ska följas k) Last, utom levande djur, ska förvaras, organiseras och säkras så att den inte kommer i rörelse av sig själv under de förhållanden som råder när fordonet står stilla samt att den inte förskjuts under transporten och därmed skadar fordonet under normala förhållanden, d v s utan att det t ex inträffar en trafikolycka med fordonet under transporten. l) För fordon som används för transport av levande djur ska det finnas sådana säkerhetsanordningar att lasten i samband med transporten inte utan vidare kan skada fordonet under normala förhållanden, d v s utan att det t ex inträffar en trafikolycka med fordonet under transporten. Om föreskrifterna inte följs kan ersättningen vid skada minskas eller utebli enligt punkt 1.6. Vid fellastning och fel i lasten samt feltankning gäller istället extra självrisk enligt punkt 3.6.4.
Veckoarbetstid Med veckoarbetstid avses antalet arbetstimmar per helgfri vecka för den enskilde tjänstemannen. För den som har oregelbunden arbetstid beräknas veckoarbetstiden i genomsnitt per månad eller annan förläggningscykel. Veckoarbetstiden beräknas med högst 2 decimaler, varvid 0-4 avrundas nedåt och 5-9 uppåt. Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året, räknas arbetstiden per helgfri vecka i genomsnitt per år. Om lönen ändras gäller följande. Arbetsgivaren ska göra sjukavdrag med utgångspunkt från den gamla lönen till den dag tjänstemannen får besked om sin nya lön.
Grundläggande principer för lönesättningen Arbetsgivaren har enligt detta avtal ansvar för lönebildningen. Lönebildning och lönesättning ska bidra till att arbetsgivaren når målen för verksamheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet. Därför ska lönen vara individuell och differentierad och avspegla uppnådda mål och resultat. Även förutsättningarna för att behålla och rekrytera personal påverkar löne- och anställningsvillkoren. Syftet är att skapa en process där arbetstagarens resultat och löneutveckling knyts samman så att det positiva sambandet mellan lön, motivation och resultat uppnås. Det är därför av stor vikt att kontinuerlig dialog förs mellan chef och medarbetare om mål, förväntningar, krav, uppnådda resultat och lön.
Förtroendeman 1. Med förtroendeman avses i detta avtal den förtroendeman och viceförtroendeman som valts av fackföreningsanslutna tjänstemän som är bundna av detta kollektivavtal. 2. Kollektivavtalsparterna kommer vid behov överens om huvudförtroendemannen. Huvudförtroendeman kan väljas när man i företaget kommit överens om en förtroendemannaorganisation till vilken tillhör flera förtroendemän inom områden och verksamhetsställen eller avdelningsspecifika förtroendemän. 3. En förtroendeman för företaget väljs av tjänstemän anställda i företaget som berörs av detta kollektivavtal och är anslutna till det förbund som undertecknat avtalet. Kollektivavtalsparterna kan komma överens om att avvika från ovan nämnda på följande vis: Om samma arbetsgivare anställt tjänstemän som berörs av flera olika kollektivavtal, men som tillhör samma förbund, kan man komma överens om att välja en gemensam förtroendeman för de olika kollektivavtalsbranscherna. Om arbetsgivare som bedriver samma verksamhet inom samma koncern eller samfund berörs av samma kollektivavtal, kan man komma överens om att välja en gemensam förtroendeman. 4. När det är ändamålsenligt med tanke på den lokala förhandlingsverksamheten eller förtroendemannasystemet kan man lokalt avtala om att ett stort företag eller ett företag spritt på ett stort område kan välja flera förtroendemän som avses i detta avtal för företagets självständiga regionala eller operativa enheter. Om man inom företagen har ordnat årliga förtroendemannamöten för förtroendemännen, fortsätter man med den här praxisen. 5. En viceförtroendeman kan väljas för förtroendemannen. Viceförtroendemannen vikarierar för förtroendemannen då denne är förhindrad och under den här tiden förtroendemannens rättigheter och skyldigheter. 6. Förtroendemannen ska vara en tjänsteman som är anställd av företaget och som omfattas av kollektivavtalet och är medlem i ett arbetstagarförbund som är bundet vid kollektivavtalet och som är förtrogen med förhållandena på arbetsplatsen. Om man har avtalat om gemensamma förtroendemän enligt tredje stycket ska förtroendemannen arbeta inom en av de gemensamma kollektivavtalsbranscherna. 7. När företagets eller verksamheten vid en av dess verksamhetsenheter väsentligt dras in, utvidgas eller på grund av överlåtelse av rörelse, fusionering, bolagisering eller därmed jämförbara väsentliga ändringar omvandlas förtroendemannaorganisationen så att den i enlighet med principerna i detta avtal motsvarar den förändrade situationen.
Sammanfattning av ärendet Familjerätten är en specialiserad verksamhet som enligt kommunens reglemente ligger inom Socialnämndens ansvarsområde, ett juridiskt komplicerat område som utgör en liten del av socialförvaltningens myndighetsutövning. En utredning har genomförts (Dnr: KS 2022.403) utifrån frågeställningen att ansluta sig till Upplands Väsby, Sollentuna och Sigtunas gemensamma familjerättsbyrå och familjerättsnämnd. Utredningen har påvisat att förutsättningarna är goda för en anslutning till familjerättsbyrån och att det skulle leda till ökad service för medborgare, minskad sårbarhet i bemanning, ökad spetskompetens och kontinuerlig verksamhetsutveckling i form av möjlighet till större projekt och e-tjänster. 2023-02-20 beslutade kommunfullmäktige i Vallentuna kommun att ansöka om samgående med Upplands Väsby, Sollentuna och Sigtunas gemensamma familjerättsbyrå och familjerättsnämnd. Sigtuna kommuns fullmäktige har 2023-06-15 begärt utträde ur den gemensamma familjerättsbyrån och familjerättsnämnden. Utträdet ska vara verkställt den 31december 2023. I och med förändringen av samverkande kommuner föreslås att den gemensamma familjerättsbyrån istället ska bedrivas inom ramen för kommunal avtalssamverkan och inte genom en kommungemensam familjerättsnämnd. Familjerättsnämnden föreslås därmed att upphöra till förmån för att de samverkande kommunerna ska ingå i kommunal avtalssamverkan och teckna ett gemensamt samverkansavtal.
Arbetstidsförkortning 1. Förkortningen av arbetstiden gäller de arbetstidsformer vars ordinarie arbetstid är 40 timmar per vecka. Normalt är sådana arbetstidsformer dagsarbete, tvåskiftsarbete och kontinuerligt ett- och tvåskiftsarbete. Därutöver förutsätts att arbetstagaren har en semester på högst 30 vardagar och att hans eller hennes arbetstid per år i övrigt endast förkortas av kyrkliga helger, midsommarafton, självständighetsdagen, julafton, nyårsdagen och första maj. 2. Ledighet ges under kalenderåret för utförda ordinarie arbetsdagar enligt följande: minst 18 1 36 2 53 3 70 4 87 5 104 6 121 7 138 8 155 9 172 10 189 11 206 12,5 Som utförda ordinarie arbetsdagar räknas även de arbetsdagar enligt arbetstidsschemat som infaller under arbetstagarens sjukdomstid och som arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid för eller lön för förlossningsledighet för och utbildningstid till den del som arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet. På samma sätt jämställs med ordinarie arbetsdagar den tid som används till kommunfullmäktiges eller kommunstyrelsens möten och till möten som ordnas av nämnder eller andra bestående organ som tillsatts av dem, för Industrifackets förbundsfullmäktiges eller förbundskommittéers möten och den tid som, med de förutsättningar som avtalats om i kollektivavtalet, använts till möten för valnämnder eller -kommittéer som tillsatts för statliga val, 50- och 60-årsdagar, eget bröllop, nära anhörigs begravning, uppbåd, repetitionsövningar samt ledighet som orsakats av vård av sjukt barn. Om ledigheten som ska beviljas ingår i den ovan nämnda tiden som ackumulerar antalet ordinarie arbetsdagar, anses den lediga dagen vara förbrukad. För en dylik ledig dag betalas ersättning enligt den genomsnittliga timförtjänsten. En sjuk arbetstagare får inte beordras på skiftledighet. Ifall skiftledigheterna samtidigt ges till hela avdelningen, produktionslinjen eller arbetsskiftet, förbrukas dock skiftledigheterna. Skiftledigheterna förbrukas också om arbetstagaren meddelats om skiftledigheterna innan han eller hon insjuknat. Av arbetstidsförkortningen avdras övriga än under punkt 1 nämnda årliga avtals- eller praxisbaserade semesterarrangemang som förkortar arbetstiden eller årligen regelbundet återkommande extra lediga dagar. 3. Ledig tid som intjänats under kalenderåret ska ges arbetstagaren senast före utgången av kalenderåret, eller ifall det inte är möjligt före utgången av april nästa år, om man inte lokalt kommer överens om annat. Ledigheten ges vid den tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer. Om ledigheten beviljas samtliga arbetstagare eller arbetsavdelningar samtidigt iakttas anmälningstiden på två veckor. Det avgörs på företagsnivån på vilket sätt ledighet ges. Skiftledighet kan med tanke på drifttiderna förverkligas i företagen bl.a. på följande vis: a) genom att ge en arbetsdag ledigt, b) genom att ge två eller flera arbetsdagar ledigt i sänder, c) genom att ge mellandagen eller mellandagarna i söckenhelgsveckor ledigt, d) genom att ge lediga dagar enligt produktionssituationen till exempel under sommaren. Ledighet ges minst ett arbetsskift åt gången, om inte annat avtalas lokalt. 4. Åt arbetstagaren betalas en ersättning för ledigheten enligt den genomsnittliga timförtjänsten. Ersättningen betalas i samband med lönebetalning för den lönebetalningsperiod inom vilken ledigheten tas. Ifall arbetstagarens antal arbetsdagar som inverkar på skiftledigheterna vid utgången av kalenderåret är 9–17 eller 27–35 ” 43–52 ” 61–69 ” 79–86 ” 95–103 ” 113–120 ” 130–137 ” 147–154 ” 164–172 ” 181–188 ” 198–205 ” betalas till honom eller henne på följande lönebetalningsdag hälften av lönen för en skiftledighet. Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör och den intjänade ledigheten inte fram till denna tidpunkt har getts, betalas till arbetstagaren lön som motsvarar den intjänade ledigheten i enlighet med den genomsnittliga timförtjänsten. Om arbetstagaren då anställningsförhållandet upphör har getts för mycket ledighet, får arbetsgivaren från arbetstagarens slutlön innehålla den summa som motsvarar denna ledighet. 5. I de arbetstidsformer som avses i den här paragrafen ersätts arbete som överskrider arbetstiden per vecka i den aktuella arbetsveckans arbetstidsschema i enlighet med vad man har avtalat om angående övertidsarbete per vecka i kollektivavtalet. 6. Vid fastställandet av semesterns längd anses såsom dagar jämställda med dagar i arbete även de dagar under vilka arbetstagaren varit förhindrad att utföra arbete på grund av att han eller hon har tagit ut ledigheter i enlighet med denna paragraf. 7. Med arbetstagaren kan även avtalas om att ledighet inte tas ut. För arbete som har utförts på en ledig dag betalas till arbetstagaren enkel lön.
Nattarbete Arbetstiden för nattarbetande får under varje 24-timmarsperiod inte överstiga åtta timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst sex månader. Nattarbetande vars arbete innebär särskilda risker eller stor fysisk eller mental ansträngning får inte arbeta mer än åtta timmar under varje 24-timmarsperiod när de utför nattarbete. Avvikelse får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren, under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet. Med nattarbetande avses den som normalt utför minst tre timmar av sin arbetstid nattetid eller troligen kommer att fullgöra minst en tredjedel av sin årsarbetstid under natt. Med natt avses perioden mellan kl. 23.00 och kl. 06.00.