En centralmyndighet är arbetsgivare exempelklausuler

En centralmyndighet är arbetsgivare. Befogenhet som tillkommer arbetsgivaren i avtalet ska utövas av en centralmyndighet, om inte något annat följer av punkterna 2 och 4. Med centralmyndighet avses − en myndighet under regeringen, eller motsvarande, om inte något annat anges nedan, − den myndighet som regeringen bestämmer beträffande Regeringskansliet och kommittéerna, − Domstolsverket beträffande de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, hyres- och arrendenämnderna och Rättshjälpsmyndigheten, − universitet och högskola enligt bilaga 1 till högskoleförordningen (1993:100), − i annat fall den myndighet (nämnd, styrelse etc.) som frågan närmast rör, men om myndigheten lyder un- der en annan myndighet avses den överordnade myndigheten. En centralmyndighet får besluta att arbetsgivarens befogenhet enligt avtalet ska utövas av en underlydande myndighet (motsvarande). För ickeobligatoriska medlemmar i Arbetsgivarverket avses den arbetsgivare hos vilken arbetstagaren är an- ställd. I det fall medlemskapet omfattar en koncern, utövar moderorganisationen arbetsgivarens befogenhet om det följer av denna organisations interna ordning. I det fall medlemskapet för ickeobligatoriska medlemmar omfattar en koncern där moderorganisationen utö- var arbetsgivarens befogenhet, kan moderorganisationen besluta att befogenheten istället ska utövas av den underställda organisationen.
En centralmyndighet är arbetsgivare. Befogenhet som tillkommer arbetsgivaren i avtalet ska utövas av en centralmyndighet, om inte något följer av punkterna 3 och 4 nedan. Med centralmyndighet avses • förvaltningsmyndighet under regeringen, eller motsvarande, om inte något annat anges nedan, • den myndighet som regeringen bestämmer beträffande Regerings- kansliet och kommittéerna, • Domstolsverket beträffande de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, hyres- och arrendenämnderna och Rättshjälpsmyndigheten, • Rikspolisstyrelsen beträffande dels polisväsendet, dels Statens kriminaltekniska laboratorium, • Åklagarmyndigheten beträffande Ekobrottsmyndigheten, universitet och högskola enligt bilaga 1 till högskoleförordningen (1993:100), • Icke obligatoriska medlemmar i Arbetsgivarverket enligt särskilt beslut,1 • i annat fall den myndighet (nämnd, styrelse etc.) som frågan närmast rör, men om myndigheten lyder under en annan myndighet avses den överordnade myndigheten. En centralmyndighet får besluta att arbetsgivarens befogenhet enligt avtalet ska utövas av en underlydande myndighet (motsvarande).
En centralmyndighet är arbetsgivare. Befogenhet som tillkommer arbetsgivaren i avtalet ska utövas av en centralmyn- dighet, om inte något annat följer av punkterna 2 och 4. Med centralmyndighet avses − en myndighet under regeringen, eller motsvarande, om inte något annat anges nedan, − den myndighet som regeringen bestämmer beträffande Regeringskansliet och kommittéerna, − Domstolsverket beträffande de allmänna domstolarna, de allmänna för- valtningsdomstolarna, hyres- och arrendenämnderna och Rättshjälpsmyn- digheten, − Rikspolisstyrelsen beträffande dels polisväsendet, dels Statens kriminal- tekniska laboratorium, − universitet och högskola enligt bilaga 1 till högskoleförordningen (1993:100), − i annat fall den myndighet (nämnd, styrelse etc.) som frågan närmast rör, men om myndigheten lyder under en annan myndighet avses den överord- nade myndigheten. En centralmyndighet får besluta att arbetsgivarens befogenhet enligt avtalet ska utövas av en underlydande myndighet (motsvarande). För icke-obligatoriska medlemmar i Arbetsgivarverket avses den arbetsgivare hos vilken arbetstagaren är anställd. I det fall medlemskapet omfattar en koncern, ut- övar moderorganisationen arbetsgivarens befogenhet om det följer av denna orga- nisations interna ordning. I det fall medlemskapet för icke-obligatoriska medlemmar omfattar en koncern där moderorganisationen utövar arbetsgivarens befogenhet, kan moderorganisa- tionen besluta att befogenheten istället ska utövas av den underställda organisatio- nen. Beslut i detta ärende har fattats av förhandlingschef Xxxxxx Xxxxxxx. I den slut- liga handläggningen deltog biträdande förhandlingschef Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxx och förhandlare Xxx Xxxxx, föredragande. Xxxxxx Xxxxxxx

Related to En centralmyndighet är arbetsgivare

  • Uppsägning Från Arbetsgivarens Sida Arbetsgivarens uppsägningstid är följande om inte annat följer av mom 4. Anställningstid hos arbetsgivaren Uppsägnings tid i månader mindre än två år 1 minst två men kortare än fyra år 2 minst fyra men kortare än sex år 3 minst sex men kortare än åtta år 4 minst åtta men kortare än tio år 5 minst tio år 6

  • Tilläggstjänster De eventuella stödtjänster som inte omfattas av Specifikationen.

  • Godkännande av dagordning 4. Val av en eller två justeringsmän

  • Xxxxxx mot avtalets fullgörande 2.4 Part är inte skyldig att fullgöra avtalet om fullgörandet väsentligt försvåras till följd av hinder som denne inte råder över. Som hinder räknas krig, myndighetsbeslut, omfattande driftstörningar, störningar i allmänna transportväsendet eller annat av part ej vållat förhållande som väsentligt inverkar på avtalets fullgörande och som part inte kunnat förutse och vars menliga inverkan part inte rimligen kunnat undanröja.

  • Upprättande och godkännande av röstlängd 3. Val av en eller två justeringsmän

  • Avgörande av meningsskiljaktigheter På detta avtal tillämpas finsk lagstiftning samt åländsk lag till de delar landskapet Åland har egen lagstiftningsbehörighet. Tvister om giltigheten, tolkningen och tillämpningen av detta avtal samt om extra arbeten och kostnader för dem ska, om parterna inte på egen hand kan förlikas, liksom angelägenheter som gäller tvister om indrivningen av tillgodohavanden till följd av kontraktet, föras till Ålands tingsrätt för avgörande. Om parterna enas om det kan ärendet även avgöras genom skiljemannaförfarande.

  • Utskottets ställningstagande Under 2020 uppgick värdet av de inköp som omfattas av upphandlingslagarna till ca 819 miljarder kronor enligt Konkurrensverket. Detta motsvarade närmare en sjättedel av Sveriges BNP. Systemet med offentlig upphandling ska bidra till kostnadseffektiva och samhällsekonomiskt effektiva offentliga inköp. När den offentliga upphandlingen används som ett strategiskt verktyg finns potential att skapa verksamhetsnytta, samtidigt som inköpen bidrar till att nå andra samhälleliga mål. Utskottets utgångspunkt är att arbete som utförs inom ramen för en verksamhet som har upphandlats offentligt ska utföras under goda arbetsvillkor. Detsamma gäller för arbetsmarknaden i sin helhet. Det ska inte vara möjligt för aktörer att tillskansa sig offentliga kontrakt genom anbud som bygger på att de som i slutändan utför arbetet har undermåliga arbetsvillkor. Som utskottet har framhållit vid upprepade tillfällen är den svenska arbetsmarknadsmodellen en grundpelare för ordning och reda på arbetsmark- naden. Vi har en arbetsmarknad där den arbetsrättsliga lagstiftningens i många delar kollektivavtalsdispositiva karaktär gör att arbetsmarknadens parter har relativt långtgående möjligheter att själva reglera vad de uppfattar som missförhållanden och göra anpassningar till de särskilda behov som kan finnas inom olika branscher. I motionerna 2022/23:1370 (S) och 2022/23:1479 (S) yrkande 1 framställs liknande krav på kollektivavtal vid offentliga upphandlingar. Som har framgått ovan delar utskottet motionärernas syn på vikten av att offentliga upphandlingar utförs under trygga arbetsförhållanden och goda arbetsvillkor. Utskottet konstaterar att dagens upphandlingslagstiftning, som till viss del har sin bakgrund i EU-rätten, innehåller bestämmelser om att vissa upphandlingar ska innehålla arbetsrättsliga villkor enligt nivåerna i ett svenskt centralt kollektivavtal. De arbetsrättsliga villkoren ska även uppfyllas av under- leverantörer som direkt medverkar till att fullgöra kontraktet. Det är välkommet att den offentliga sektorn på detta vis kan bidra till att förbättra arbetsvillkoren för de arbetstagare som utför offentligt upphandlade kontrakt. Utskottet ser också positivt på det stöd som Upphandlingsmyndigheten lämnar till berörda parter för att underlätta tillämpningen av arbetsrättsliga villkor. Utskottet anser att det befintliga regelverket till stor del fångar upp de farhågor som motionärerna verkar ha. Utskottet kan inte se att det finns skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagen med anledning av vad motionärerna anför, och därför bör yrkandena avslås. I motion 2022/23:1962 (S) menar motionärerna att det är problematiskt när det finns flera underentreprenörer vid upphandlingar, och de vill därför se insatser på området. Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna i fråga om vikten av att kunna kontrollera det arbete som utförs inom ramen för en offentlig upphandling och att arbetet ska utföras av seriösa aktörer. Utskottet konstaterar dock att vi redan i dag har lagstiftning på plats som ger arbetstagare och deras arbetstagarorganisationer rätt att vända sig mot andra entreprenörer än arbetsgivaren vid lönefordringar. Utskottet noterar också att systemet för leverantörskontroll i samband med offentlig upphandling för närvarande är under utredning. Utskottet anser inte att det finns skäl att förekomma utredningens arbete genom något initiativ på området, och därför bör yrkandet avslås. Trakasserier i arbetslivet‌

  • Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. att införa en proportionalitetsprincip och sympatiåtgärder. Utskottet hänvisar bl.a. till det befintliga regelverkets utformning. Jämför reservation 18 (M), 19 (C), 20 (V), 21 (KD) och 22 (L) samt särskilt yttrande 5 (C).

  • Förnyelsepremie Premien för förnyad försäkring ska betalas senast på dess begynnelsedag. Premien behöver dock inte betalas tidigare än 1 månad efter det att bolaget skickat ut premieavin. Försäkringen förnyas under förutsättning att premien betalas inom här föreskriven tid. Försäkringen förnyas även om premien betalas senare än inom föreskriven tid, dock endast under förutsättning att betalning sker innan försäkringen sagts upp. Bolagets ansvarighet inträder i detta fall först dagen efter betalningen.

  • Fakturering och betalningsvillkor 10.1 Anslutningsavgiften faktureras i samband med att anslutningen är klar enligt överenskommet pris. Betalning skall erläggas mot faktura senast trettio (30) dagar efter fakturadatum. Vid försenad betalning utgår dröjsmålsränta enligt gällande räntelag. Därutöver skall Kunden erlägga lagstadgad ersättning för betalningspåminnelse och inkassokostnader. Vid förskottsbetalning enligt punkt 10.2 ska betalning ske senast den dag Torsnet anger.