En centralmyndighet är arbetsgivare exempelklausuler

En centralmyndighet är arbetsgivare. Befogenhet som tillkommer arbetsgivaren i avtalet ska utövas av en centralmyndighet, om inte något annat följer av punkterna 2 och 4. Med centralmyndighet avses − en myndighet under regeringen, eller motsvarande, om inte något annat anges nedan, − den myndighet som regeringen bestämmer beträffande Regeringskansliet och kommittéerna, − Domstolsverket beträffande de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, hyres- och arrendenämnderna och Rättshjälpsmyndigheten, − universitet och högskola enligt bilaga 1 till högskoleförordningen (1993:100), − i annat fall den myndighet (nämnd, styrelse etc.) som frågan närmast rör, men om myndigheten lyder un- der en annan myndighet avses den överordnade myndigheten. En centralmyndighet får besluta att arbetsgivarens befogenhet enligt avtalet ska utövas av en underlydande myndighet (motsvarande). För ickeobligatoriska medlemmar i Arbetsgivarverket avses den arbetsgivare hos vilken arbetstagaren är an- ställd. I det fall medlemskapet omfattar en koncern, utövar moderorganisationen arbetsgivarens befogenhet om det följer av denna organisations interna ordning. I det fall medlemskapet för ickeobligatoriska medlemmar omfattar en koncern där moderorganisationen utö- var arbetsgivarens befogenhet, kan moderorganisationen besluta att befogenheten istället ska utövas av den underställda organisationen.
Sample 1Sample 2Sample 3See All (6)
Law Insider
+
Microsoft® Word Add-in

Get the Official Word Add-in

Open in AppSource
Add to Word Now
En centralmyndighet är arbetsgivare. Befogenhet som tillkommer arbetsgivaren i avtalet ska utövas av en centralmyn- dighet, om inte något annat följer av punkterna 2 och 4. Med centralmyndighet avses − en myndighet under regeringen, eller motsvarande, om inte något annat anges nedan, − den myndighet som regeringen bestämmer beträffande Regeringskansliet och kommittéerna, − Domstolsverket beträffande de allmänna domstolarna, de allmänna för- valtningsdomstolarna, hyres- och arrendenämnderna och Rättshjälpsmyn- digheten, − Rikspolisstyrelsen beträffande dels polisväsendet, dels Statens kriminal- tekniska laboratorium, − universitet och högskola enligt bilaga 1 till högskoleförordningen (1993:100), − i annat fall den myndighet (nämnd, styrelse etc.) som frågan närmast rör, men om myndigheten lyder under en annan myndighet avses den överord- nade myndigheten. En centralmyndighet får besluta att arbetsgivarens befogenhet enligt avtalet ska utövas av en underlydande myndighet (motsvarande). För icke-obligatoriska medlemmar i Arbetsgivarverket avses den arbetsgivare hos vilken arbetstagaren är anställd. I det fall medlemskapet omfattar en koncern, ut- övar moderorganisationen arbetsgivarens befogenhet om det följer av denna orga- nisations interna ordning. I det fall medlemskapet för icke-obligatoriska medlemmar omfattar en koncern där moderorganisationen utövar arbetsgivarens befogenhet, kan moderorganisa- tionen besluta att befogenheten istället ska utövas av den underställda organisatio- nen. Beslut i detta ärende har fattats av förhandlingschef Xxxxxx Xxxxxxx. I den slut- liga handläggningen deltog biträdande förhandlingschef Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxxx och förhandlare Xxx Xxxxx, föredragande. Xxxxxx Xxxxxxx
Sample 1
En centralmyndighet är arbetsgivare. Befogenhet som tillkommer arbetsgivaren i avtalet ska utövas av en centralmyndighet, om inte något följer av punkterna 3 och 4 nedan. Med centralmyndighet avses • förvaltningsmyndighet under regeringen, eller motsvarande, om inte något annat anges nedan, • den myndighet som regeringen bestämmer beträffande Regerings- kansliet och kommittéerna, • Domstolsverket beträffande de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, hyres- och arrendenämnderna och Rättshjälpsmyndigheten, • Rikspolisstyrelsen beträffande dels polisväsendet, dels Statens kriminaltekniska laboratorium, • Åklagarmyndigheten beträffande Ekobrottsmyndigheten, universitet och högskola enligt bilaga 1 till högskoleförordningen (1993:100), • Icke obligatoriska medlemmar i Arbetsgivarverket enligt särskilt beslut,1 • i annat fall den myndighet (nämnd, styrelse etc.) som frågan närmast rör, men om myndigheten lyder under en annan myndighet avses den överordnade myndigheten. En centralmyndighet får besluta att arbetsgivarens befogenhet enligt avtalet ska utövas av en underlydande myndighet (motsvarande).
Sample 1

Related to En centralmyndighet är arbetsgivare

  • Uppsägning Från Arbetsgivarens Sida Arbetsgivarens uppsägningstid är följande om inte annat följer av mom 4. Anställningstid hos arbetsgivaren Uppsägnings tid i månader mindre än två år 1 minst två men kortare än fyra år 2 minst fyra men kortare än sex år 3 minst sex men kortare än åtta år 4 minst åtta men kortare än tio år 5 minst tio år 6

  • Tilläggstjänster De eventuella stödtjänster som inte omfattas av Specifikationen.

  • Godkännande av dagordning 4. Val av en eller två justeringsmän

  • Xxxxxx mot avtalets fullgörande 2.4 Part är inte skyldig att fullgöra avtalet om fullgörandet väsentligt försvåras till följd av hinder som denne inte råder över. Som hinder räknas krig, myndighetsbeslut, omfattande driftstörningar, störningar i allmänna transportväsendet eller annat av part ej vållat förhållande som väsentligt inverkar på avtalets fullgörande och som part inte kunnat förutse och vars menliga inverkan part inte rimligen kunnat undanröja.

  • Upprättande och godkännande av röstlängd 3. Val av en eller två justeringsmän

  • Avgörande av meningsskiljaktigheter På detta avtal tillämpas finsk lagstiftning samt åländsk lag till de delar landskapet Åland har egen lagstiftningsbehörighet. Tvister om giltigheten, tolkningen och tillämpningen av detta avtal samt om extra arbeten och kostnader för dem ska, om parterna inte på egen hand kan förlikas, liksom angelägenheter som gäller tvister om indrivningen av tillgodohavanden till följd av kontraktet, föras till Ålands tingsrätt för avgörande. Om parterna enas om det kan ärendet även avgöras genom skiljemannaförfarande.

  • Utskottets ställningstagande Utskottet vill inledningsvis slå fast att samtliga arbetstagare som utför arbete på den svenska arbetsmarknaden ska garanteras goda och trygga arbetsvillkor. Det gäller oavsett om arbetet utförs av permanent anställda hos en arbetsgivare eller om det utförs av inhyrd arbetskraft. I kommittémotion 2023/24:647 (V) yrkandena 10–14 ger motionärerna ett antal förslag på ändringar av olika delar av regelverket för uthyrning av arbetskraft. Motionärer från samma parti framförde under förra riksmötet motsvaranden xxxxxxxx och utskottet ser att det finns skäl att på nytt lyfta fram några grundläggande utgångspunkter för att bemöta det som anförs i motionen. En central utgångspunkt för utskottet är att bemanningsbranschen och alla de som utför arbete som tillfälligt inhyrd personal är viktiga aktörer på den svenska arbetsmarknaden. Utskottet konstaterar att motionärerna helt förbiser den viktiga roll som denna grupp spelar och i stället uteslutande fokuserar på upplevda problem. Ett system som möjliggör för arbetsgivare att hyra in arbetskraft som ett komplement vid t.ex. vakanser och arbetstoppar är nödvändigt för att en flexibel arbetsmarknad ska fungera väl. Bemannings- branschen är i många fall en garant för att få verksamheten att fungera under olika förutsättningar i såväl den privata som den offentliga sektorn. Samtidigt är det en självklarhet för utskottet att uthyrda arbetstagare ska ha tillgång till ett bra skydd och goda villkor i anställningen. Utskottet anser att en bra grund för trygga och goda arbetsvillkor är att arbetsgivaren har ett kollektivavtal som tillämpas på arbetstagarna som hyrs ut. Det är därför positivt att bemannings- branschen är en bransch med hög kollektivavtalstäckning. Vidare vill utskottet framhålla att anställningsskyddslagen är dispositiv på så vis att arbetsmarknadens parter i stor utsträckning har möjlighet att träffa kollektivavtal om avvikelser från lagen. Att parterna ges möjlighet att anpassa villkoren till sina respektive branscher och faktiskt också gör det är en grundläggande del av den svenska arbetsmarknadsmodellen. Utskottet välkomnar ordningen där starka rikstäckande kollektivavtal bidrar till att skapa ordning och reda på arbetsmarknaden. Utskottet vill också betona att de arbetstillfällen som erbjuds genom bemanningsföretagen innebär att personer som försöker ta sig in på arbets- marknaden relativt snabbt kan få en fast anställning hos ett bemannings- företag. Som en följd av den genomförda reformeringen av arbetsrätten har inhyrda arbetstagares ställning också stärkts. Kundföretag ska numera i vissa fall erbjuda en tillsvidareanställning eller betala ersättning till arbetstagaren. Utskottet konstaterar att det nya regelverket främjar tillsvidareanställningar hos kundföretag och på så vis motverkar att inhyrningar blir av permanent karaktär där så inte är önskvärt. Det innebär att bemanningsföretagen stärker sitt bidrag till att skapa förutsättningar för personer att etablera sig på arbetsmarknaden. Utskottet har svårt att se att det skulle finnas några skäl att i linje med motionärernas förslag begränsa den roll som uthyrning av arbetskraft i dag spelar för att få in personer på arbetsmarknaden. När det gäller arbetstagarorganisationernas och arbetstagarnas möjlighet att kontrollera och ha inflytande över arbetsgivarens beslut att hyra in personal delar utskottet inte motionärernas syn på behovet av förändringar. Utskottet är ense med motionärerna om att det är viktigt att ha ett regelverk som ger en reell möjlighet till insyn och inflytande över arbetsgivarens beslut att hyra in personal. Det är dock utskottets uppfattning att den svenska arbetsmarknads- modellen erbjuder just detta. Det är också välkommet att parterna i stor utsträckning har reglerat frågor om inhyrning av personal från bemannings- företag i olika situationer i sina kollektivavtal. Som exempel har det införts bestämmelser om kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt och förstärkt facklig förhandlingsrätt med skiljenämnd. Utskottet kan således konstatera att det befintliga regelverket ger arbetstagarorganisationer möjligheter att påverka processen när en arbetsgivare ska få hyra in arbetskraft. Sammantaget kan utskottet inte se att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ på området, och därför bör yrkandena avslås. Rätt till ledighet m.m.‌

  • Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att utreda en ny lag mot trakasserier i arbetslivet. Utskottet hänvisar till det befintliga regelverkets utformning. Jämför reservation 11 (V).

  • Förnyelsepremie Premien för förnyad försäkring ska betalas senast på dess begynnelsedag. Premien behöver dock inte betalas tidigare än 1 månad efter det att bolaget skickat ut premieavin. Försäkringen förnyas under förutsättning att premien betalas inom här föreskriven tid. Försäkringen förnyas även om premien betalas senare än inom föreskriven tid, dock endast under förutsättning att betalning sker innan försäkringen sagts upp. Bolagets ansvarighet inträder i detta fall först dagen efter betalningen.

  • Fakturering och betalningsvillkor 10.1 Anslutningsavgiften faktureras i samband med att anslutningen är klar enligt överenskommet pris. Betalning skall erläggas mot faktura senast trettio (30) dagar efter fakturadatum. Vid försenad betalning utgår dröjsmålsränta enligt gällande räntelag. Därutöver skall Kunden erlägga lagstadgad ersättning för betalningspåminnelse och inkassokostnader. Vid förskottsbetalning enligt punkt 10.2 ska betalning ske senast den dag Torsnet anger.