Contract

0 kap Arbetsgivarnyckel

Arbetsgivarverket meddelar följande föreskrifter i anslutning till 1 kap. 2 § ALFA. Arbetsgivarverket erinrar om att föreskrifterna gäller endast om inte regeringen föreskriver något annat.

1. En centralmyndighet är arbetsgivare

Befogenhet som tillkommer arbetsgivaren i avtalet ska utövas av en centralmyndighet, om inte något följer av punkterna 3 och 4 nedan.

Med centralmyndighet avses

• förvaltningsmyndighet under regeringen, eller motsvarande, om inte något annat anges nedan,

• den myndighet som regeringen bestämmer beträffande Regerings- kansliet och kommittéerna,

• Domstolsverket beträffande de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, hyres- och arrendenämnderna och Rättshjälpsmyndigheten,

• Rikspolisstyrelsen beträffande dels polisväsendet, dels Statens kriminaltekniska laboratorium,

• Åklagarmyndigheten beträffande Ekobrottsmyndigheten, universitet och högskola enligt bilaga 1 till högskoleförordningen (1993:100),

• Icke obligatoriska medlemmar i Arbetsgivarverket enligt särskilt beslut,1

• i annat fall den myndighet (nämnd, styrelse etc.) som frågan närmast rör, men om myndigheten lyder under en annan myndighet avses den överordnade myndigheten.

2. En underlydande myndighet är arbetsgivare

En centralmyndighet får besluta att arbetsgivarens befogenhet enligt avtalet ska utövas av en underlydande myndighet (motsvarande).

1 Icke obligatoriska medlemmar i Arbetsgivarverket redovisas i Arbetsgivarverkets årsredovisning.

3. Arbetsgivarverket är arbetsgivare

Arbetsgivarens befogenheter vid tillämpning av 1 kap. 4 a § utövas av Arbetsgivarverket, om inte Arbetsgivarverket beslutar något annat för en viss myndighet.

4. Regeringen är arbetsgivare

Arbetsgivarens befogenheter enligt 1 kap. 14 § andra stycket (domares innehav av flera anställningar) utövas av regeringen. Se 2 § förordningen (1996:1524) med regeringens arbetsgivarnyckel.

5. Vid tveksamhet - samråd med Arbetsgivarverket

Om en myndighet är tveksam när det gäller utövandet av en befogenhet enligt dessa föreskrifter bör myndigheten samråda med Arbetsgivarverket.

Arbetsgivarverkets råd för tillämpning av ALFA

Allmänt

I det följande ges vissa råd för tillämpningen av avtalet. Vilka bestämmelser i avtalet som behandlas på detta sätt anges i anslutning till berörda avtalstexter genom markeringen (Råd).

ALFA ger myndigheterna och andra arbetsgivare stora möjligheter att tillsammans med de lokala arbetstagarorganisationerna genom lokala kollektivavtal åstadkomma verksamhetsanpassade regler i löne- och förmånsfrågor. Avtalet är således ett viktigt verktyg att använda i arbetet med att effektivisera verksamheten i statsförvaltningen och på andra arbetsplatser där ALFA tillämpas.

ALFA är dock ett fullständigt avtal och kräver inte kompletteringar genom lokala avtal, eftersom det innehåller de bestämmelser i löne- och förmånsfrågor som normalt behövs vid en förvaltningsmyndighet. Det enda undantaget utgör frågan om arbetstidens förläggning, där ALFA förutsätter reglering i lokalt avtal.

De formella allmänna reglerna om slutande av lokala avtal med stöd av ALFA finns i 1 kap. 4-6 §§. Frågor om lokala avtal behandlas i skriften Konsten att sluta lokala kollektivavtal (Arbetsgivarverket publicerar nr 1 1996) och i MBL-cirkuläret 1999 A 4 avsnitt 5. Det är bl.a. viktigt att komma ihåg att ett lokalt avtal inte får strida mot tvingande lagregler och inte heller mot ett centralt kollektivavtal annat än om detta är uttryckligen medgivet i det centrala avtalet.

Avvikelser från ALFA:s bestämmelser kan i vissa fall också göras genom en enskild överenskommelse direkt mellan en arbetsgivare och en arbetstagare (se 1 kap. 8 §) eller genom ett ensidigt arbetsgivarbeslut. Av avtalstexten framgår när enskilda överenskommelser kan göras och när arbetsgivarbeslut kan komma i fråga.

Kap 1. Inledande bestämmelser

Tillämpningsområde

1 §

Detta avtal gäller arbetstagare vid myndigheterna under regeringen.

Avtalet gäller dock inte

• arbetstagare som omfattas av ett annat centralt eller lokalt löne- och förmånsavtal eller andra bestämmelser med motsvarande innehåll,

• arbetstagare som får ålderspension enligt statliga tjänste- pensionsbestämmelser eller

• arbetstagare som är anställda med stöd av andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder än lönebidragsanställning.

Gäller ej Försvarsmakten

I bilagorna 5 – 6 och 8 finns bestämmelser som för vissa områden innebär tillägg till eller avvikelser från vad som annars gäller enligt avtalet.

För vissa arbetstagare finns tillägg till och avvikelser från detta avtal i chefsavtalet och i avtalet om regeringsbeslut om avlöningsförmåner m.m. för vissa högre anställningar m.fl.

För arbetstagare med stationering utomlands finns särskilda avtal.

För Försvarsmakten gäller

1 a §

• Avtalet tillämpas på arbetstagare som är anställd och tjänstgörande vid Försvarsmakten

• Avtalet tillämpas inte på den arbetstagare vars anställningsvillkor helt eller delvis regleras i annat kompletterande avtal till ALFA

(Råd)

Vissa definitioner

Gäller ej Försvarsmakten

2 §

Arbetsgivaren	Arbetsgivarverket eller den myndighet som Arbetsgivarverket bestämmer, om inte regeringen föreskriver något annat1
Begränsningsperiod	Den tidsperiod på vilken den genomsnittliga ordinarie veckoarbetstiden ska beräknas (jfr. 4 kap. 29 §)
Central arbetstagarorganisation	OFR:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna , Saco-S samt SEKO
Deltidsanställd arbetstagare	Arbetstagare med deltidsanställning
Deltidsarbetande arbetstagare	Arbetstagare med deltidsanställning, delpensionsledig arbetstagare och heltidsanställd arbetstagare vars arbetstid är nedsatt genom partiell ledighet utan lön under minst 4 hela kalenderveckor i följd
Delpensionsledig arbetstagare	Arbetstagare med arbetstidsminskning i samband med delpension
Fast lön	Individuell lön 2 och fasta lönetillägg (jfr. 2 kap. 5 §)
Lokal arbetstagarorganisation	Den del av en central arbetstagarorganisation som denna bestämmer, i förekommande fall med stöd av 5 § II huvudavtalet
Myndighetsområde	Område som anges i bilaga 1

(Råd)

1 Med arbetsgivare avses i avtalet vederbörande myndighet (se Arbetsgivarverkets arbetsgivarnyckel), om inte annat anges i särskild not.

2 Enligt lokalt avtal kan annat lönesystem (t.ex. tarifflön) tillkomma.

För Försvarsmakten gäller

Vissa definitioner i FAS
	2 a §
Arbetsgivaren	Försvarsmakten eller den organisation som Försvarsmakten bestämmer om inte Arbetsgivarverket eller regeringen föreskriver annat
Deltidsanställd arbetstagare	Arbetstagare med deltidsanställning
Deltidsarbetande arbetstagare	Arbetstagare med deltidsanställning, delpensionsledig arbetstagare och heltidsanställd arbetstagare vars arbetstid är nedsatt genom partiell ledighet utan lön under minst 4 hela kalender veckor i följd
Delpensionsledig arbetstagare	Arbetstagare med arbetstidsminskning i samband med delpension
Fast lön	Individuell lön, tarifflön och fasta lönetillägg
Central arbetstagarorganisation	OFR:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna, SACO-S samt SEKO
Lokal arbetstagarorganisation	Den del av en central arbetstagarorganisation som denna bestämmer, i förkommande fall med stöd av 5 § II huvudavtalet
Myndighet	Försvarsmakten
Myndighetsområde	Försvarsmakten samt, såvitt gäller militära arbetstagare, även Regeringskansliet (försvarsdepartementet), Fortifikationsverket, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Försvarshögskolan, Totalförsvarets forskningsinstitut, Totalförsvarets pliktverk och Inspektionen för strategiska produkter
Förband/skola	Organisationsenhet inom Försvarsmakten enligt gällande föreskrifter om verksamheten vid Försvarsmakten (Verksamhetsordning)

Arbetsgivarbeslut

3 §

Arbetsgivaren får besluta om avvikelser från avtalets bestämmelser i de fall som särskilt anges i avtalet (skälighetsbeslut enligt s.k. arbetsgivarventiler).

Innan arbetsgivaren fattar ett sådant beslut ska den lokala arbetstagarorganisationen informeras om det tilltänkta beslutet.

Den lokala arbetstagarorganisationen har rätt att begära förhandling med arbetsgivaren om det tilltänkta beslutet. En sådan begäran ska göras skyndsamt, dock senast inom fem arbetsdagar räknat från den dag då organisationen fick information om beslutet.

Om parterna inte enas vid en sådan förhandling eller om förhandlingen inte begärs inom angiven tid, får arbetsgivaren besluta i frågan.

Bestämmelserna i andra - fjärde styckena ersätter bestämmelserna om arbetsgivarens skyldighet enligt MBL i den utsträckning dessa är dispositiva.

Protokollsanteckningar:

1. De centrala parterna är ense om att bestämmelserna i 3 § ska ha motsvarande tillämpning på tjänstledighetsbeslut enligt tjänstledighetsförordningen.

2. De centrala parterna är vidare ense om att följa tillämpningen av bestämmelserna i 3 § och på någon central parts begäran uppta överläggningar om tillämpningen.

(Råd)

Lokala avtal

4 §

Arbetsgivaren och de lokala arbetstagarorganisationerna får sluta kollektivavtal i frågor om sådana typer av anställningsvillkor som behandlas i avtalet (lokalt avtal).

OBS! Ovanstående gäller endast parterna på Försvarsmaktsnivå.

Gäller ej Försvarsmakten

Anmärkning

Ett lokalt kollektivavtal som har slutits med stöd av ett sådant centralt avtal som upphörde att gälla när ALFA trädde i kraft den 1 januari 1997, ska till följd av övergångsbestämmelsen vid ALFA:s ikraftträdande anses vara slutet med stöd av ALFA.

Centrala avtalsbestämmelser som upphörde vid ALFA:s ikraftträdande den 1 januari 1997 men som efter ikraftträdandet tillämpas till följd av övergångsbestämmelse till någon regel i ALFA, gäller som lokalt kollektivavtal om inte centrala eller lokala parter har enats om något annat. Ett sådant avtal anses vara slutet med stöd av ALFA.

För Försvarsmakten gäller

Lokala avtal

4 a §

Inom Försvarsmakten träffas lokala avtal (Försvarsmaktsavtal) mellan Försvarsmakten (Försvarsmaktsnivå) och lokal arbetstagarorganisation.

Vid förband och skolor m.m. träffas lokala avtal (Förbandsavtal) med stöd av Försvarsmaktsavtal mellan förband och skolor m.m. (Förbandsnivå) och den del av arbetstagarorganisationen som denne bestämmer.

4 a §

När en ny myndighet under regeringen inrättas ska central arbetstagarorganisation ges tillfälle till förhandling om anställningsvillkoren. Arbetsgivaren och den centrala arbetstagarorganisationen kan komma överens om att förhandlingen ska föras lokalt. Om parterna inte enas vid förhandlingen, beslutar arbetsgivaren i frågan.

5 §

En förhandling om lokalt kollektivavtal påkallas skriftligt.

Gäller ej Försvarsmakten

Om en förhandling om lokalt avtal på arbetsgivarsidan förs av en regional eller lokal myndighet (enhet av en myndighet) efter överlämnande från en överordnad myndighet (motsvarande) gäller följande.

Om parterna inte enas vid förhandlingen, kan frågan göras till föremål för förhandling mellan den överordnade myndigheten (motsvarande) och dess motparter, om någon av parterna i den sistnämnda förhandlingen begär det hos motpart. Framställning om en sådan förhandling görs skriftligt inom tio arbetsdagar från det att förhandlingen enligt andra stycket avslutats.

Om parterna inte enas vid en förhandling om lokalt kollektivavtal eller om part inte gör framställning om förhandling enligt tredje stycket inom angiven tid, ska de dittills tillämpade bestämmelserna gälla, om inte något annat framgår av detta avtal.

För Försvarsmakten gäller

Om en förhandling om lokalt avtal på arbetsgivarsidan förs av ett förband eller skola m.m. efter överlämnande från Försvarsmakten gäller följande:

Om parterna inte enas vid förhandlingen, kan frågan göras till föremål för förhandling på Försvarsmaktsnivå, om någon av parterna begär det hos motpart. Framställning om en sådan förhandling görs skriftligt inom tio arbetsdagar från det att förhandlingen enligt andra stycket avslutats.

Om parterna inte enas vid en förhandling om lokalt kollektivavtal eller om part inte gör framställning om förhandling enligt tredje stycket inom angiven tid, ska de dittills tillämpade bestämmelserna gälla, om inte något annat framgår av detta avtal.

6 §

För OFR/S, O samt SEKO gäller:

Ett lokalt kollektivavtal enligt 4 § har samma giltighetstid och

uppsägningstid som ALFA, om inte parterna enas om kortare tid.

Gäller ej Försvarsmakten

Undantag

Ett lokalt kollektivavtal enligt 4 kap. 13 § om arbetstidens förläggning gäller tills vidare under ALFA:s giltighetstid med tre månaders uppsägningstid.

För Saco-S gäller:

För lokalt avtal som slutits med stöd av ALFA-T eller ALFA som gällt dessförinnan gäller en uppsägningstid av tre månader om lokala parter inte enats om annan uppsägningstid.

Gäller ej Försvarsmakten

Undantag

Ett lokalt kollektivavtal enligt 4 kap. 13 § om arbetstidens förläggning gäller tills vidare under ALFA-T:s giltighetstid med tre månaders uppsägningstid.

Fredsplikt m.m.

7 §

Förhandlingar enligt avtalet förs under fredsplikt.

En arbetstagare som strejkar eller är lockoutad ska vid tillämpningen av avtalet behandlas som om han inte var anställd enligt avtalet.

Enligt 3 kap. 5 § tredje stycket gäller dock vissa särskilda regler om tillämpning av bestämmelserna om ersättning vid tjänsteresa och förrättning i samband med lockout.

(Råd)

Enskilda överenskommelser

För Saco-S gäller följande:

8 §

Arbetsgivaren och en arbetstagare får i de fall som anges i avtalet träffa överenskommelse om andra villkor än vad som framgår av avtalet. En sådan överenskommelse (enskild överenskommelse) ska vara skriftlig och gälla tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid som regleras i den enskilda överenskommelsen, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren enas om annat med hänsyn till överenskommelsens karaktär.

Innan överenskommelsen träffas ska berörd lokal arbetstagarorganisation informeras.

Arbetsgivaren och lokal arbetstagarorganisation får sluta kollektivavtal om att enskilda överenskommelser får träffas i andra fall än vad som framgår av avtalet.

OBS! Ovanstående gäller endast parterna på Försvarsmaktsnivå.

För OFR/S, O och SEKO gäller följande:

8 §

Arbetsgivaren och en arbetstagare får träffa överenskommelse om avvikelser från avtalets bestämmelser endast om detta anges i avtalet (enskild överenskommelse). En sådan överenskommelse ska vara skriftlig och ska, med undantag för 4 kap. 21 § och 9 kap. 6 §, avse en period om högst ett år.

Innan överenskommelsen träffas, ska berörd lokal arbetstagarorganisation informeras.

Enskild överenskommelse om villkor i ”arvodesanställning” i vissa speciella fall

8 a §

Arbetsgivaren och en arbetstagare får i vissa speciella fall träffa överenskommelse om allmänna villkor som avviker från bestämmelserna i 3-11 kap. Innan en sådan överenskommelse träffas ska arbetsgivaren informera den arbetstagarorganisation, där arbetstagaren är medlem, om organisationen tillhör någon av parterna i avtalet.

Med vissa speciella fall avses fall då en arbetstagare för en begränsad tid anställs för arbetsuppgifter som väsentligt skiljer sig från de arbetsuppgifter, som tillsvidareanställd personal utför hos arbetsgivaren, och som kräver en kompetens som inte redan finns hos arbetsgivaren. Det förutsätts att syftet med överenskommelsen är att åstadkomma en annan avvägning mellan lön och andra anställningsvillkor än som följer av avtalet.

Xxxxxxx av flera anställningar

Grundregler

9 §

Den som har en anställning som omfattas av avtalet får samtidigt vara ledig för att ha en annan sådan anställning. Detta gäller dock endast under de villkor som anges i 10-14 §§.

Med anställning avses även vikariat.

En arbetstagare som är ledig för att ha en annan anställning ska behandlas som om han enbart hade den sistnämnda anställningen.

(Råd)

Ledighet ska beviljas

10 §

Den som har en tillsvidareanställning som omfattas av avtalet ska beviljas ledighet, dock längst två2 år, för att ha en annan anställning som omfattas av avtalet för bestämd tid eller tills vidare längst till en viss tidpunkt. Om arbetsgivaren finner att särskilda skäl föreligger kan längre ledighet beviljas.

Första stycket gäller dock inte den som får en verksledande eller därmed jämförlig anställning med rätt till avgångsförmåner enligt förordning (2003:55) om avgångsförmåner för vissa arbetstagare med statlig chefsanställning.

Arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet ska underrätta arbetsgivaren minst lika lång tid i förväg som motsvarar arbetstagarens uppsägningstid, dock högst två månader.

En arbetstagare som har fått besked om att han inte kommer att få fortsatt anställning när den tidsbegränsade anställningen upphör, ska snarast informera den arbetsgivare som beviljat ledigheten.

En arbetstagare som vill avbryta ledigheten ska informera den arbetsgivare som beviljat ledigheten senast två månader före den tidpunkt då arbetstagaren vill gå tillbaka till arbetet i den ursprungliga anställningen.

(Råd)

Ledighet kan beviljas

11 §

Även i andra fall än som anges i 10 § får en arbetstagare vara ledig för att ha en annan anställning, om arbetsgivaren medger det. En sådan ledighet får omfatta högst sex månader, om inte arbetsgivaren anser att det finns särskilda skäl för längre ledighet.

Ledighet vid kontraktsanställning

12 §

Den som har en sådan kontraktsanställning som regeringen har lämnat medgivande till efter att ha hört kontraktsdelegationen, får vara ledig för att ha en annan anställning om arbetsgivaren medger det. En sådan ledighet får omfatta högst sex månader, om inte arbetsgivaren anser att det finns särskilda skäl för längre ledighet.

2 Tidsbegränsning, som infördes att gälla fr.o.m. 1 januari 2011, avser inte ledighet för att inneha sådan anställning som får tidsbegränsas för längre tid än två år enligt högskoleförordningen (1993:100), förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet, förordningen (2000:1472) om anställningar vid forskningsråd och motsvarande bestämmelser.

När en arbetstagare får en sådan kontraktsanställning ska han frånträda en anställning som han har tidigare.

Ledighet för sakkunniga i Regeringskansliet

13 §

Den som har en anställning tills vidare får utan särskilt beslut vara ledig för att ha en anställning som sakkunnig i Regeringskansliet för en bestämd tid eller tills vidare längst till en viss tidpunkt.

Protokollsanteckning

Parterna vill framhålla vikten av att en arbetsgivare ges möjlighet att planera sin verksamhet. Parterna rekommenderar därför att anställning som sakkunnig i Regeringskansliet bör föregås av en dialog mellan Regeringskansliet och den avlämnande myndigheten.

Gäller ej Försvarsmakten

Ledighet för vissa domare

14 §

Bestämmelserna i 10 och 11 §§ gäller inte för följande arbetstagare, nämligen

• rådman eller hyresråd som inte är anställd med fullmakt,

• justitiesekreterare

• hovrättsassessor, hovrättsfiskal,

• kammarrättsassessor, kammarrättsfiskal, tingsfiskal eller

• förvaltningsrättsfiskal.

För dessa arbetstagare gäller i stället att de får vara lediga för att ha en annan anställning endast om arbetsgivaren1 medger det.

Övergångsbestämmelser till 9 – 14 §§

1. En arbetstagare som enligt tidigare gällande bestämmelser är ledig utan särskilt beslut för att ha en annan anställning men som enligt bestämmelserna i avtalet inte har rätt till en sådan ledighet, får utan särskilt beslut fortsätta att vara ledig för detta ändamål. Om arbetstagaren på egen ansökan eller begäran får en ny anställning upphör dock ledigheten omedelbart.

2. Om en arbetstagare med stöd av tidigare gällande bestämmelser har beviljats ledighet för att ha en annan anställning, ska beslutet om

1 Med arbetsgivaren avses i detta fall regeringen.

ledighet fortsätta att gälla enligt sin lydelse, såvida inte arbetstagaren enligt avtalet får vara ledig för samma ändamål utan särskilt beslut. Om arbetstagaren på egen ansökan eller begäran får en ny anställning upphör dock ledigheten omedelbart.

3. Om en arbetstagare med stöd av tidigare lydelse av bestämmelserna i 10 § (tidigare 9 §) har beviljats ledighet för att ha en anställning som avsågs i den tidigare lydelsen, ska beslutet om ledighet fortsätta att gälla enligt sin lydelse. Om arbetstagaren på egen ansökan eller begäran får en annan ny anställning upphör dock ledigheten omedelbart.

(Råd)

Bisysslor

Arbetshindrande bisyssla

15 §

En arbetstagare är skyldig att på begäran lämna uppgift till arbetsgivaren om och i vilken omfattning han har en bisyssla. Arbetsgivaren får dock begära en sådan uppgift endast om han anser att det finns anledning till detta med hänsyn till arbetstagarens sätt att utföra sina arbetsuppgifter.

Arbetsgivaren får ålägga arbetstagaren att helt eller delvis upphöra med bisysslan om arbetsgivaren anser att den inverkar hindrande på arbetet (arbetshindrande bisyssla).

(Råd)

Konkurrensbisyssla

16 §

Arbetstagare vid myndigheter som bedriver affärs- eller uppdragsverksamhet får inte ha anställning eller uppdrag hos ett företag inom området för denna verksamhet. Arbetstagaren får inte heller ha del i eller själv eller genom någon annan driva ett sådant företag och inte heller annars i förvärvssyfte utöva verksamhet som berör detta område (konkurrensbisyssla).

Det som sägs i första stycket gäller inte om arbetsgivaren medger något annat. Om ett sådant medgivande har lämnats, är arbetstagaren skyldig att på begäran lämna uppgift till arbetsgivaren om arten och omfattningen av konkurrensbisysslan

(Råd)

Bisyssleförbudet i LOA

Upplysning

Utöver det som sägs i 15 och 16 §§ gäller bestämmelserna om bisysslor i 7 – 7 d §§ lagen (1994:260) om offentlig anställning (LOA).

Myndighetsområden i vissa fall

Vid tillämpningen av de bestämmelser som anges nedan sammanförs vissa myndigheter till myndighetsområden enligt denna bilaga.

Gäller ej Försvarsmakten

• Villkor för flyttersättning enligt 3 kap. 7 §.

• Rätt till semesterersättning enligt 5 kap. 15 §.

• Uppsägning vid övergång till annan statlig anställning enligt 11 kap. 4 §.

Myndighetsområden

1. Regeringskansliet och utlandsmyndigheterna

2. Domstolsverket, de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltnings- domstolarna, arrendenämnderna, hyresnämnderna, och Rättshjälps- myndigheten, Domarnämnden, Justitiekanslern, Arbetsdomstolen, Marknadsdomstolen, Patentbesvärsrätten, Diskrimineringsombudsmannen och Konsumentombudsmannen.

3. Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten.

Anmärkning

För rättssakkunniga utgör myndigheterna i punkterna 1-3 ett enda myndighetsområde.

4. Rikspolisstyrelsen, Statens kriminaltekniska laboratorium samt den lokala polisorganisationen.

5. Försvarsmakten samt, såvitt gäller militära arbetstagare, även Regerings- kansliet (Försvarsdepartementet), Fortifikationsverket, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Försvarshögskolan, Total- försvarets rekryteringsnämnd och Inspektionen för strategiska produkter.

Arbetsgivarverkets råd till 1 kap. Inledande bestämmelser

till 1 kap. 1 § Tillämpningsområde

Avtalet gäller inte arbetstagare som omfattas av

• ett annat centralt löne- och förmånsavtal (t.ex. affärsverksavtalet),

• ett lokalt löne- och förmånsavtal (t.ex. avtal för reservofficerare) eller

• andra bestämmelser med motsvarande innehåll.

Avtalet gäller inte arbetstagare som har avgått med ålderspension enligt statliga tjänstepensionsbestämmelser.

Från avtalet undantas även arbetstagare som är anställda med stöd av andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder än lönebidragsanställning. Undantaget för arbetstagare med anställningsstöd gäller under den period som sådant stöd lämnas.

till 1 kap. 2 a § Vissa definitioner

”Arbetsgivaren”

Många bestämmelser i avtalet ger arbetsgivaren rätt att ensidigt besluta. Vem som avses med arbetsgivaren i de olika bestämmelserna framgår av Arbetsgivarverkets s.k. arbetsgivarnyckel. Som regel är det den myndighet där arbetstagaren är anställd som utövar arbetsgivarens befogenheter, men om anställningsmyndigheten lyder under en centralmyndighet är det denna som i första hand avses med uttrycket arbetsgivaren. Den centrala myndigheten har dock rätt att lämna över sin befogenhet till underlydande regional eller lokal myndighet.

Jfr vidare vad som sägs i Arbetsgivarverkets råd till 1 kap. 3 § Arbets- givarbeslut nedan.

”Delpensionsledig arbetstagare”

Det bör observeras att en delpensionsledig arbetstagare vid tillämpning av avtalet ska behandlas som deltidsanställd och inte som partiellt ledig.

till 1 kap. 3 § Arbetsgivarbeslut

I samband med att rätten att överklaga arbetsgivarens s.k. skälighetsbeslut enligt kollektivavtal avskaffades genom vissa författningsändringar fr.o.m. den 1 januari 2000 infördes i ALFA i stället en rätt för de lokala arbetstagarorganisationerna vid myndigheterna till information och förhandling under beredning av sådana beslut. Detta framgår av bestämmelserna i denna paragraf.

till 1 kap. 7 § Fredsplikt m.m.

En arbetstagare, som strejkar eller är lockoutad, behandlas som om han inte var anställd enligt avtalet. Det innebär inte bara att rätten till lön, sjuklön och andra kontanta förmåner bortfaller (jfr dock 3 kap. 5 §) utan även att konflikttiden inte får tillgodoräknas för t.ex. rätt till semester eller föräldrapenningtillägg.

till 1 kap. 8 § Enskilda överenskommelser

I 1 kap 8 § regleras giltighetstiden för den enskilda överenskommelsen samt att berörd lokal arbetstagarorganisation ska informeras innan den enskilda överenskommelsen träffas. I tidigare avtal har detta upprepats i samtliga bestämmelser om enskilda överenskommelser i ALFA. Giltighetstiden är olika beroende på vilken arbetstagarorganisation som arbetstagaren är medlem i. För arbetstagare som omfattas av XXXX 0000-0000 mellan Arbetsgivarverket och Saco-S gäller att den enskilda överenskommelsen gäller tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid som regleras i den enskilda överenskommelsen, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren enas om annat med hänsyn till överenskommelsens karaktär. För arbetstagare som omfattas av XXXX 0000-0000 mellan Arbetsgivarverket och OFR/S, P, O respektive SEKO gäller att en enskild överenskommelse får avse en period om högst ett år. Överenskommelsen kan givetvis förnyas successivt.

I 11 kap. 6 § har reglering om anställda med fullmakt och konstitutorial utgått.

till 1 kap. 9 § Innehav av flera anställningar

Grundregler

ALFA:s regler om rätt att samtidigt ha flera anställningar gäller endast sådana anställningar som omfattas av ALFA. Om en arbetstagare vill vara ledig för att ha en anställning enligt ett annat statligt avtal (t.ex. AVA) eller

en kommunal eller privat anställning (t.ex. en anställning hos ett statligt bolag), får ledighetsfrågan prövas enligt 10 b § i tjänstledighetsförordningen (1984:111).

till 1 kap. 10 § Innehav av flera anställningar

Ledighet ska beviljas

Rätten för en tillsvidareanställd arbetstagare att vara ledig för att ha en annan anställning som omfattas av ALFA begränsas fr.o.m. den 1 juli 2001 till längst tre år. Med ”en annan anställning” avses en eller flera sammanhängande anställningar för bestämd tid eller tills vidare längst till en viss tidpunkt. Längre ledighet kan dock beviljas om arbetsgivaren finner att särskilda skäl föreligger för det. Treårsbegränsningen gäller inte heller vissa anställningar inom bl.a. universitets- och högskoleområdet som får tidsbegränsas för längre tid än tre år.

Som tredje stycke i 10 § infördes samtidigt en bestämmelse om under- rättelseskyldighet för en arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet. Uppsägningstiden (se 11 kap. 2 §) för en arbetstagare med kortare anställning än 4 år är 1 månad. Detta innebär att en sådan arbetstagare ska underrätta arbetsgivaren 1 månad innan han eller hon vill utnyttja sin rätt till ledighet. För andra arbetstagare med en uppsägningstid (se 11 kap. 2 §) av 2 månader eller mer är underrättelsetiden 2 månader i förväg.

till 1 kap. 9 - 14 §§ Innehav av flera anställningar

Övergångsbestämmelser

I avtalet 1988-05-06 om tjänstetyper och tjänsteförening intogs med tillämpning fr.o.m. den 1 november 1988 den tidigare författningsreglerade rätten till ”förening av tjänster”. Enligt övergångsbestämmelserna till det avtalet skulle den som vid avtalets ikraftträdande ”enligt hittillsvarande bestämmelser” var tjänstledig för att ha en annan tjänst under vissa förutsättningar få fortsätta att vara tjänstledig även om inte någon sådan rätt fanns enligt avtalet. Avtalet inklusive övergångsbestämmelserna inarbetades senare i sektoravtalen utan saklig ändring.

När sektoravtalen fr.o.m. den 1 januari 1997 ersattes av ALFA gjordes vissa ändringar i reglerna om rätten att vara ledig för att ha en annan anställning. Den som då var ledig enligt tidigare gällande bestämmelser kunde fortsätta att vara ledig för att ha en annan anställning enligt dessa bestämmelsers lydelse. Ledigheten upphör dock omedelbart om arbetstagaren på egen

ansökan eller begäran får en ny anställning. Dessa regler och övergångsbestämmelser ändrades inte i det ALFA som gällde fr.o.m. den 1 april 1998. Övergångsreglerna är inte heller ändrade i det nu slutna ALFA.

Genom den nya lydelsen av bestämmelserna i 1 kap.10 § (tidigare 9 §) fr.o.m. den 1 juli 2001 ändrades rätten att vara ledig för att ha en annan anställning. Samtidigt infördes en ny övergångsbestämmelse som innebär att den som före den 1 juli 2001 har påbörjat ledighet för att ha en anställning som angavs i tidigare 1 kap. 9 § har rätt till fortsatt ledighet enligt detta besluts lydelse. Ledigheten upphör dock omedelbart om arbetstagaren på egen ansökan eller begäran får en annan ny anställning.

till 1 kap. 15 och 16 §§ Bisysslor

Det är arbetsgivaren enligt ALFA och affärsverksavtalet AVA, som beslutar om tillåtligheten av konkurrensbisyssla enligt 16 §. Avseende chef för myndighet som bedriver affärs- eller uppdragsverksamhet beslutar dock regeringen.

I Arbetsgivarverkets cirkulär Bisysslor 2002 A 8 avsnitt 3 behandlas frågor om arbetshindrande bisysslor och konkurrensbisysslor.

Nedanstående avtal tillämpas på medlemmar i OFR/O FM, OFR/S och SACO Försvar samt för oorganiserade inom samma yrkesgrupp och område.

2 kap. Lön*

Rätten till lön

1 §

Varje arbetstagare har rätt till lön från och med den dag då anställningen börjar till och med den dag då anställningen upphör, om inte något annat följer av avtalet.

2 §

Lönen består av

• individuell lön1,

• i förekommande fall lönetillägg

• semesterersättning (se 5 kap.).

Bestämmelser om hur lönen fastställs m.m. finns i Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS).

I Försvarsmakten gäller:

Lönerevidering enligt RALS sker enligt aktuellt kollektivavtal mellan Försvarsmakten och OFR/O FM, OFR/S och SACO Försvar.

Överenskommelse om lön vid andra tillfällen än lönerevision mellan Arbetsgivarverket och Saco-S (RALS 2010-T, 9 §)

Arbetsgivare och enskild arbetstagare träffar överenskommelse om lön vid nyanställning. Arbetsgivare och enskild arbetstagare får också träffa överenskommelse om ny lön under pågående anställning om arbetsgivaren anser att det finns skäl för det. Lönen ska bestämmas med iakttagande av de gemensamma löneprinciperna i detta avtal och deras tillämpning vid myndigheten.

Innan överenskommelse om ny lön träffas ska berörd lokal arbetstagar- organisation informeras. Om arbetsgivaren bedömer att verksamheten kräver det får överenskommelse om lön ske före informationen.

Förhandlingar om lön upptas då lokal part så begär.

1 Enligt lokalt avtal kan annat lönesystem (t.ex.tarifflön) förekomma

Lokalt avtal får träffas om annan ordning.

OBS! Gäller endast parterna på Försvarsmaktsnivå.

Överenskommelse om lön vid andra tillfällen än lönerevision mellan Arbetsgivarverket och OFR/S,P,O (2010 – 2012).

Arbetsgivare och enskild arbetstagare får träffa överenskommelse om lön vid nyanställning samt om ny lön under pågående anställning om arbetsgivaren anser att det finns skäl för det. Lönen ska bestämmas med iakttagande av de gemensamma löneprinciperna i detta avtal och deras tillämpning hos arbetsgivaren.

Innan överenskommelse om ny lön träffas ska berörd lokal arbetstagar- organisation informeras. Om arbetsgivaren bedömer att verksamheten kräver det får överenskommelse om lön ske före informationen.

Förhandlingar om lön upptas då lokal part så begär. Lokalt avtal får träffas om annan ordning.

3 a §

Förbandsavtal får slutas om ordning och riktlinjer för fastställande av lön vid nyanställning.

Om ett sådant avtal ej har slutits gäller följande.

a) Vid beslutet ska beaktas vad som gäller för andra anställda inom förbandet.

b) Innan arbetsgivaren fattar sitt beslut ska arbetsgivaren informera den lokala arbetstagarorganisationen om det tilltänkte beslutet.

c) Om det finns särskilda skäl får arbetsgivaren fatta och verkställa beslut före informationen.

Anmärkning:

Särskilda skäl avser bl.a. fall där ett iakttagande av informationsskyldigheten innebär dröjsmål som kan leda till att anställningen av en viss person hindras.

OBS! Gäller endast parterna på Försvarsmaktsnivå. I Försvarsmakten gäller därutöver:

d) Den lokala arbetstagarorganisationen har rätt att begära förhandling inom fem arbetsdagar räknat från den dag då organisationen fick information om beslutet. Förhandling om ett beslut som redan fattats får endast avse frågan om lönen ska sättas högre än vad arbetsgivaren beslutat. I förekommande fall tillämpas bestämmelserna i 6 § femte och sjätte styckena.

Högre lön under pågående anställning

6 a §

Om en arbetstagare redan har en anställning får arbetsgivaren besluta att arbetstagaren ska ha högre lön än den som hittills gällt, om arbetsgivaren anser att det finns särskilda skäl för det.

Innan arbetsgivaren fattar ett sådant beslut ska den lokala arbetstagar- organisationen informeras om det tilltänkta beslutet.

Förbandsavtal får slutas om formerna för informationen och om att arbetsgivaren får fatta beslut utan att först informera arbetstagar- organisationen.

Arbetstagarorganisationen har rätt att begära förhandling med arbetsgivaren om det tilltänkta beslutet. En sådan begäran ska göras inom fem arbets- dagar räknat från den dag då organisationen fick information om det tilltänkta beslutet.

Om en förhandling förs på arbetsgivarsidan av ett förband eller skola med stöd av befogenhet i Försvarsmaktsavtal, gäller följande:

Om parterna inte enas vid förhandlingen, kan frågan göras till föremål för förhandling mellan parterna på Försvarsmaktsnivå, om någon av parterna begär det. Framställningen om en sådan förhandling görs skriftligen inom tio arbetsdagar från det att förhandlingen på förbandsnivå avslutats.

Om parterna inte enas vid en förhandling enligt denna paragraf eller om förhandling inte begärs inom angiven tid, får arbetsgivaren besluta i frågan.

Lönen ska bestämmas med iakttagande av löneprinciperna i gällande XXXX och förbandets lönepolitik.

Tidsbegränsad lön

6 b §

Förbandsavtal kan träffas om i vilka situationer beslut om tidsbegränsad lön får fattas. Detta gäller vid placering på befattning som är tidsbegränsad till sin natur eller då arbetsuppgifterna är tidsbegränsade eller då särskilda skäl föreligger.

Beslutet om tidsbegränsad lön får fattas för befattningsplaceringar som har en varaktighet under högst tre år.

Anmärkning:

Vid återgång till tidigare befattning eller till annan befattning ska lönevärderingen göras för eventuell höjning av den individuella lönen som gällde i den befattning som föregick den tidsbegränsade befattnings- placeringen. Hänsyn ska tas till mellanliggande lönerevisioner.

10 a §

Vid en organisationsförändring på förbandsnivå, ska berörda arbetstagarorganisationer ges tillfälle till förhandling om anställnings- villkoren. Vid förhandlingen ska beaktas vad som gäller för andra anställda inom förbandet/skolan.

Om parterna inte enas vid förhandlingen, kan frågan göras till föremål för förhandling mellan parterna på Försvarsmaktsnivå, om någon av parterna begär det. Framställningen om en sådan förhandling görs skriftligen inom tio arbetsdagar från det att förhandlingen på förbandsnivå avslutats.

Om parterna inte enas vid förhandlingen beslutar arbetsgivaren i frågan.

Organisationsförändring

Lönetillägg

3 §

Lönetilläggen är antingen fasta eller rörliga. Med fasta lönetillägg avses sådana lönetillägg som anges med ett i förväg fastställt belopp per månad. Övriga lönetillägg är rörliga.

(Råd)

För Försvarsmakten gäller

3 a §

Fast lönetillägg

Dyktillägg

En arbetstagare som fullgör dykeriverksamhet och har vederbörlig dykkompetens eller dykledarkompetens enligt Försvarsmaktens krav erhåller ett månatligt tillägg på 1 600 kronor.

Dyktillägget dras in vid tjänstledighet utan lön.

Arbetsgivaren får besluta om annan ersättning under tid då arbetstagare deltager i prov och försök enligt Dyk R:säk, kap 9 eller vid särskild beordrad verksamhet.

En dykare, som har rätt till dyktillägg, men enligt dykläkare av medicinska skäl inte kan fullgöra dyktjänstgöring inom Försvarsmakten behåller dyktillägget så länge som anställningen i Försvarsmakten kvarstår.

Rörliga lönetillägg

Ammunitionsröjningstillägg

En arbetstagare har ammunitionsröjningstillägg enligt följande:

Ammunitionsslag	Arbete	Belopp
1 Med tändanordning och spräng- laddning försedd OXA(Oex- ploderad ammunition)/ sjöfynd av inom Försvarsmakten känd konstruktion.	Friläggning och/eller oskadlig- görande genom sprängning.	215 kronor per dag
2:1 Med tändanordning och spräng- laddning försedd OXA /sjöfynd av inom Försvarsmakten okänd konstruktion.	Friläggning och/eller oskadlig- görande genom sprängning.	740 kronor per dag
2:2 OXA /sjöfynd enligt pkt 1, belägen på sådant vattendjup att dyk- utrustning krävs vid arbete.	Friläggning och/eller oskadlig- görande genom sprängning.	740 kronor per dag.

3 OXA / sjöfynd enligt pkt 2:1, belägen på sådant vattendjup att dykutrustning krävs vid arbete.	Friläggning och/eller oskadlig- görande genom sprängning.	1270 kronor per objekt.
4 Ammunition av under 1-3 angivet slag.	Desarmering, desaptering, tömning eller partiell sprängning med spränglist eller sprängform som har utförts efter godkännande av HKV Säkerhets- inspektionen.	1270 kronor per objekt, i förekommande fall utöver det tillägg som kan utgå enligt 1-3

.

Anmärkningar

A) Med sjöfynd avses detsamma som i SäkI Xxxxx.

B) Ersättning enligt punkt 4 för partiell sprängning med spränglist eller sprängform utgår ej om andra metoder, t ex sprängplatta eller röjningsladdning kan användas.

C) Vid omfattande ammunitionsröjningsuppdrag utöver vad som följer av SäkI Amröj eller vid ammunitionsröjningsuppdrag som på grund av särskilda omständigheter måste utföras under förhållanden som innebär onormalt stor risk, får arbetsgivaren bestämma att tillägg ska utgå med annat belopp än som följer av bestämmelserna i ovanstående tabell. Xxxxxxxx ska normalt bestämmas före uppdragets påbörjande och bestämmas efter överläggning mellan arbetsgivaren och berörd arbetstagarorganisation på förbandsnivå.

D) En arbetstagare som utför beordrad ammunitionsröjning ska vara behörig att utföra uppdraget. Med behörig arbetstagare avses:

1. Arbetstagare som genomgått av Försvarsmakten anordnad utbildning i ammunitionsröjning eller röjning av sjöfynd.

2. Övrig personal som enligt SäkI Xxxxx får röja särskilt angiven svensk OXA.

Tillfälligt hopptillägg

Den arbetstagare som genomför hopputbildning eller den som fullgör tillfälligt fallskärmstjänst erhåller 100 kronor per dygn under den tid som utbildningen eller den tillfälliga fallskärmstjänsten pågår.

Anmärkning

Med arbetstagare som utför ”tillfällig fallskärmstjänst” avses inte den arbetstagare som i sin ordinarie befattning är placerad i fallskärmstjänst.

Flygrisktillägg

En arbetstagare, som inte är upptagen på flygtjänstorder eller inte har flygtjänst som sin dagliga gärning, har flygrisktillägg med 70 kronor per dygn, då han enligt föreskrift eller på order deltager i flygning.

Flygrisktillägg utbetalas dock inte till arbetstagare som har flygtillägg eller tillfälligt hopptillägg. Flygrisktillägg erhålls inte heller vid färd med flygplan i reguljär linjetrafik eller under därmed likartade förhållanden.

Helgtillägg

En arbetstagare som genomför utbildning av hemvärn- och frivilligpersonal och är planerad att tjänstgöra inom den verksamheten ett stort antal helger per år erhåller helgtillägg med 800 kronor per tillfälle enligt nedanstående förutsättningar.

• Helgtillägg utbetalas efter det att arbetstagaren har tjänstgjort fem helger inom Försvarsmaktens arbetstidsreglerade verksamhet med början vid varje kalenderårsskifte. Med ianspråktagen under helg menas att arbetstagaren tjänstgör minst tre timmar under perioden fredag kl. 19.00 till måndag kl. 07.00.

• Ett tillfälle utgörs av minst tre timmars planerad arbetstid under lördag, söndag eller helgdag. Antal tillfällen räknas under ett kalenderår. Enskilda arbetstagare får planeras för maximalt 40 tillfällen per år.

• Även fredag räknas som ett tillfälle under förutsättning att minst ett arbetspass, om tre timmar, är förlagt till fredag efter kl. 1900 samt att minst ett arbetspass finns utlagt på lördag alternativt söndag anslutande helg. Ovanstående tillämpas även på dagar där arbetstiden är förkortad enligt 2 § Försvarsmaktens avtal om arbetstid.

• Helgtillägg utbetalas inte till arbetstagare för vilka veckoarbetstiden avräknas med fem timmar enligt 2 § Försvarsmaktens avtal om arbetstid.

Arbetstidsberoende tillägg

Jourtillägg, mertidsersättning, obekvämtidstillägg, omplaneringstillägg, övningsdygnsersättning, restidsersättning, tjänstgöringstillägg och övertidsersättning. Övertidsersättning ger ej underlag till semestertillägg.

Lokalt avtal

4 §

Lokalt avtal får slutas om lönesystem och lönetillägg.

OBS! Ovanstående gäller endast för parterna på Försvarsmaktsnivå.

(Råd)

Fast lön

5 §

Fast lön består av individuell lön1 samt fasta lönetillägg.

Beräkning av fast lön

6 §

Den fasta lönen betalas normalt ut med ett visst belopp per kalendermånad. Om den fasta lönen ska betalas ut endast för en del av en kalendermånad betalas den i stället ut med ett dagbelopp, som motsvarar 3,3 procent av den fasta lönen per månad.

Om arbetsgivaren anser att det finns särskilda skäl får han besluta att utbetalning av lön för del av februari månad ska göras enligt andra grunder än som anges ovan.

För deltidsarbetande arbetstagare2 gäller de lägre belopp som svarar mot anställningens omfattning.

(Råd)

1 Enligt lokalt avtal kan annat lönesystem (t.ex. tarifflön) förekomma.

2 Se 1 kap. 2 §

Beräkning av löneavdrag

7 §

Löneavdrag för en viss månad får inte överstiga lönen för månaden i fråga. Med löneavdrag avses i avtalet

• löneavdrag vid uttag av obetald semester (5 kap. 5 §)

• avräkning från lönen för uttagen men ej intjänad semesterdag (5 kap. 8 §)

• sjukavdrag (6 kap. 4-9 §§)

• rehabiliteringsavdrag (6 kap. 10 §)

• löneavdrag vid arbetsskada (6 kap. 11 §)

• löneavdrag under föräldraledighet (8 kap. 1 §)

• löneavdrag under ledighet med tillfällig föräldrapenning (8 kap. 6 §)

• löneavdrag under ledighet i övrigt (9 kap. 8 §)

• indragning av lön vid avstängning m.m. (10 kap. 1-3 §§)

Om arbetsgivaren anser att det finns särskilda skäl får han besluta att löneavdrag inte ska göras enligt andra grunder än som anges i avtalet.

(Råd)

Arbetsgivarverkets råd till 2 kap. Lön

till 2 kap. 3 § Lönetillägg

Det bör observeras att semestertillägg enligt 5 kap. 13 § inte är ett lönetillägg utan ingår som en del av semesterlönen.

För Försvarsmakten gäller

Till 2 kap. 3 a §

Helgtillägg

Enligt avtalet får en enskild arbetstagare planeras för maximalt 40 tillfällen som kvalificerar till helgtillägg per år. Här avses 40 tillfällen efter att de fem helgerna som kvalificerar för helgtillägg är genomförda.

till 2 kap. 4 § Lokalt avtal

Att lokalt avtal får slutas om lönetillägg innebär att lönetillägg får avskaffas, införas eller t.ex. ersättas med högre individuell lön genom sådant avtal.

Av ett lokalt avtal om rörliga lönetillägg bör det framgå om semestertillägg ingår eller inte ingår i lönetilläggen (jfr 5 kap. 13 §).

till 2 kap. 6 § Beräkning av fast lön

Den fasta lönen betalas normalt ut med ett belopp per månad. I följande fall ska dock i stället ett dagbelopp - som motsvarar 3,3 procent av beloppet per månad - utbetalas. Dagbeloppsberäkning ska ske när en arbetstagare börjar eller slutar sin anställning under en löpande kalendermånad. Även då en löneförändring sker under löpande kalendermånad, dvs. om olika lönebelopp gäller under skilda delar av månaden, ska dagbeloppsberäkning ske.

till 2 kap. 7 § Beräkning av löneavdrag

På flera ställen i avtalet uttrycks helt löneavdrag för en dag som 3,3 procent eller 4,6 procent av den fasta lönen per månad (t.ex. 9 kap. 8 § a och b). Det första procenttalet är beräknat per kalenderdag och det andra per arbetsdag.

Med stöd av tredje stycket i paragrafen kan en arbetsgivare å ena sidan avstå från att göra ett löneavdrag eller göra ett mindre löneavdrag än vad som följer av tillämplig bestämmelse (t.ex. när en arbetstagare uteblir från arbetet helt ofrivilligt på grund av snöoväder). Å andra sidan kan en arbetsgivare höja ett föreskrivet löneavdrag eller besluta om ett annat löneavdrag (t.ex. när en arbetstagare annars skulle bli överkompenserad på grund av att han får en förmån från något annat håll).

2 kap. Lön

Rätten till lön

1 §

Varje arbetstagare har rätt till lön från och med den dag då anställningen börjar till och med den dag då anställningen upphör, om inte något annat följer av avtalet.

2 §

Lönen består av

• individuell lön1,

• i förekommande fall lönetillägg

• semesterersättning (se 5 kap.).

Bestämmelser om hur lönen fastställs m.m. finns i Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS).

I Försvarsmakten gäller:

Lönerevidering enligt RALS sker enligt aktuellt kollektivavtal mellan Försvarsmakten och SEKO Försvar.

Överenskommelse om lön vid andra tillfällen än lönerevision mellan Arbetsgivarverket och SEKO (2010

– 2012).

Arbetsgivare och enskild arbetstagare får träffa överenskommelse om lön vid nyanställning samt om ny lön under pågående anställning om arbetsgivaren anser att det finns skäl för det. Lönen ska bestämmas med iakttagande av de gemensamma löneprinciperna i detta avtal och deras tillämpning hos arbetsgivaren.

Innan överenskommelse om ny lön träffas ska berörd lokal arbetstagar- organisation informeras. Om arbetsgivaren bedömer att verksamheten kräver det får överenskommelse om lön ske före informationen.

Förhandlingar om lön upptas då lokal part så begär. Lokalt avtal får träffas om annan ordning.

OBS! Gäller endast parterna på Försvarsmaktsnivå.

1 Enligt lokalt avtal kan annat lönesystem (t.ex.tarifflön) förekomma

Lönetillägg

3 §

Lönetilläggen är antingen fasta eller rörliga. Med fasta lönetillägg avses sådana lönetillägg som anges med ett i förväg fastställt belopp per månad. Övriga lönetillägg är rörliga.

(Råd)

Lokalt avtal

4 §

Lokalt avtal får slutas om lönesystem och lönetillägg.

OBS! Ovanstående gäller endast för parterna på Försvarsmaktsnivå.

(Råd)

Fast lön

5 §

Fast lön består av individuell lön1 samt fasta lönetillägg.

Beräkning av fast lön

6 §

Den fasta lönen betalas normalt ut med ett visst belopp per kalendermånad. Om den fasta lönen ska betalas ut endast för en del av en kalendermånad betalas den i stället ut med ett dagbelopp, som motsvarar 3,3 procent av den fasta lönen per månad.

Om arbetsgivaren anser att det finns särskilda skäl får han besluta att utbetalning av lön för del av februari månad ska göras enligt andra grunder än som anges ovan.

För deltidsarbetande arbetstagare2 gäller de lägre belopp som svarar mot anställningens omfattning.

(Råd)

1 Enligt lokalt avtal kan annat lönesystem (t.ex. tarifflön) förekomma.

2 Se 1 kap. 2 §

Beräkning av löneavdrag

7 §

Löneavdrag för en viss månad får inte överstiga lönen för månaden i fråga. Med löneavdrag avses i avtalet

• löneavdrag vid uttag av obetald semester (5 kap. 5 §)

• avräkning från lönen för uttagen men ej intjänad semesterdag (5 kap. 8

§)

• sjukavdrag (6 kap. 4-9 §§)

• rehabiliteringsavdrag (6 kap. 10 §)

• löneavdrag vid arbetsskada (6 kap. 11 §)

• löneavdrag under föräldraledighet (8 kap. 1 §)

• löneavdrag under ledighet med tillfällig föräldrapenning (8 kap. 6 §)

• löneavdrag under ledighet i övrigt (9 kap. 8 §)

• indragning av lön vid avstängning m.m. (10 kap. 1-3 §§)

Om arbetsgivaren anser att det finns särskilda skäl får han besluta att löneavdrag inte ska göras enligt andra grunder än som anges i avtalet.

(Råd)

Nedanstående avtal tillämpas på medlemmar i SEKO Försvar samt för oorganiserade inom samma yrkesgrupp och område.

2 kap Försvarsmaktens avtal om lön och andra ersättningar

Inledande bestämmelser

1 §

Tillämpningsområde

Avtalet tillämpas på arbetstagare som är anställd och tjänstgörande i Försvarsmakten. Avtalet

tillämpas inte på den arbetstagare vars anställningsvillkor helt eller delvis regleras i annat kompletterande avtal till ALFA.

Överenskommelse om lön vid andra tillfällen än lönerevision

2 §

Vid överenskommelse om lön vid andra tillfällen än lönerevision enligt Försvarsmaktens lönepolicy tillämpas de gemensamma löneprinciperna som framgår av vid varje tidpunkt gällande RALS-avtal tecknat mellan Försvarsmaktens parter.

Tidsbegränsad lön

3 §

Beslut om tidsbegränsad lön kan fattas vid placering på befattning som är tidsbegränsad till sin natur eller då arbetsuppgifterna är tidsbegränsade eller då särskilda skäl föreligger.

Beslutet om tidsbegränsad lön får fattas för befattningsplaceringar som har en varaktighet under högst fem år.

Anmärkning

Vid återgång till tidigare befattning eller till annan befattning görs lönevärdering för eventuell höjning av den individuella lönen som gällde i den befattning som föregick den tidsbegränsade befattningsplaceringen. Hänsyn tas till förbandets rådande lönestruktur.

Övergångsbestämmelse

För de arbetstagare som erhållit en tidsbegränsad lön innan detta avtal träder i kraft gäller en varaktighet under högst tre år enligt tidigare gällande avtal.

Fasta lönetillägg

4 §

Dyktillägg

En arbetstagare som fullgör dykeriverksamhet och har vederbörlig dykkompetens eller

dykledarkompetens enligt Försvarsmaktens krav erhåller ett månatligt tillägg på 1 600 kronor. Dyktillägget dras in vid tjänstledighet utan lön.

Arbetsgivaren får besluta om annan ersättning under tid då arbetstagare deltager i prov och försök enligt Dyk R:säk, kap 9 eller vid särskild beordrad verksamhet.

En dykare, som har rätt till dyktillägg, men enligt dykläkare av medicinska skäl inte kan fullgöra dyktjänstgöring inom Försvarsmakten behåller dyktillägget så länge som anställningen i Försvarsmakten kvarstår.

Rörliga tillägg

5 §

Restidsersättning

Restidsersättningen är månadslönen/165 per timme.

Ammunitionsröjningstillägg

En arbetstagare har ammunitionsröjningstillägg enligt följande:

	Ammunitionsslag	Xxxxxx	Xxxxxx
1	Med tändanordning och sprängladdning försedd OXA (oexploderad ammunition) / sjöfynd av inom Försvarsmakten känd konstruktion.	Friläggning och/eller oskadliggörande genom sprängning.	215 kronor per dag
2:1	Med tändanordning och sprängladdning försedd OXA / sjöfynd av inom Försvarsmakten okänd konstruktion.	Friläggning och/eller oskadliggörande genom sprängning.	740 kronor per dag.
2:2	OXA / sjöfynd enligt pkt 1, belägen på sådant vattendjup att dykutrustning krävs vid arbete.	Friläggning och/eller oskadliggörande genom sprängning.	740 kronor per dag
3		Friläggning och/eller oskadliggörande genom sprängning.	1270 kronor per objekt.

4 Ammunition av under 1 – 3 angivet slag Desarmering, desaptering, tömning eller partiell sprängning med spränglist eller sprängform som har utförts efter godkännande av HKV Säkerhetsinspektion. 1270 kronor per objekt, i förekommande fall utöver det tillägg som kan utgå enligt 1 – 3.

Anmärkningar

a) Med sjöfynd avses detsamma som i SäkI Xxxxx.

b) Ersättning enligt punkt 4 för partiell sprängning med spränglist eller sprängform utgår ej om andra metoder, t ex sprängplatta eller röjningsladdning kan användas.

c) Vid omfattande ammunitionsröjningsuppdrag, utöver vad som följer av SäkI Amröj eller vid ammunitionsröjningsuppdrag som på grund av särskilda omständigheter måste utföras under förhållanden som innebär onormalt stor risk, får arbetsgivaren bestämma att tillägg skall utgå med annat belopp än som följer av bestämmelserna i ovanstående tabell. Beloppen skall normalt bestämmas före uppdragets påbörjande och bestämmas efter överläggning mellan arbetsgivaren och berörd arbetstagarorganisation på förbandsnivå.

d) En arbetstagare som utför beordrad ammunitionsröjning ska vara behörig att utföra uppdraget.

Med behörig arbetstagare avses:

1. Arbetstagare som genomgått av Försvarsmakten anordnad utbildning i ammunitionsröjning eller röjning av sjöfynd.

2. Övrig personal som enligt SäkI Xxxxx får röja särskilt angiven svensk OXA.

Tillfälligt hopptillägg

Den arbetstagare som genomför hopputbildning eller den som fullgör tillfällig fallskärmstjänst erhåller 100 kronor per dygn under den tid som utbildningen eller den tillfälliga fallskärmstjänsten pågår.

Anmärkning

Med arbetstagare som utför ”tillfällig fallskärmstjänst” avses inte den arbetstagare som i sin ordinarie befattning är placerad i fallskärmstjänst.

Flygrisktillägg

En arbetstagare, som inte är upptagen på flygtjänstorder eller inte har flygtjänst som sin dagliga gärning, har flygrisktillägg med 70 kronor per dygn då han enligt föreskrift eller på order deltager i flygning.

Flygrisktillägg utbetalas dock inte till arbetstagare som har flygtillägg eller tillfälligt hopptillägg. Flygrisktillägg erhålls inte heller vid färd med flygplan i reguljär linjetrafik eller under därmed liknande förhållanden.

Arbetstidsberoende tillägg

6 §

Tillägg		Belopp	Utbetalas för
Insatsarbetstidstillägg		xxx	Dygn
Obekvämtidstillägg	Enkel obekväm tid	35:-	Timme
	Kvalificerad obekväm tid	65:-	Timme
	Storhelg	100:-	Timme
Övertidsersättning vid ekonomisk ersättning	Enkel	Den individuella lönen per månad/94	Timme
	Kval	Den individuella lönen per månad/72	Timme
Övertidsersättning vid kompensationsledighet	Enkel	Den individuella lönen per månad/282	Timme
	Kval	Den individuella lönen per månad/144	Timme
Beredskap	Planerad beredskap	6500:-	Per vecka
	Planerad beredskap	800:-	Per dygn
	Uppkommen beredskap	1200:-	Per dygn
	Vid storhelg höjs beloppen med	600:-	Per dygn

Jour	Planerad jour	9200:-	Per vecka
	Planerad jour	1300:-	Per dygn
	Uppkommen jour	1700:-	Per dygn
	Vid storhelg höjs beloppen med	900:-	Per dygn

Arbetsgivarverkets råd till 2 kap. Lön

till 2 kap. 3 § Lönetillägg

Det bör observeras att semestertillägg enligt 5 kap. 13 § inte är ett lönetillägg utan ingår som en del av semesterlönen.

till 2 kap. 4 § Lokalt avtal

Att lokalt avtal får slutas om lönetillägg innebär att lönetillägg får avskaffas, införas eller t.ex. ersättas med högre individuell lön genom sådant avtal.

Av ett lokalt avtal om rörliga lönetillägg bör det framgå om semestertillägg ingår eller inte ingår i lönetilläggen (jfr 5 kap. 13 §).

till 2 kap. 6 § Beräkning av fast lön

Den fasta lönen betalas normalt ut med ett belopp per månad. I följande fall ska dock i stället ett dagbelopp - som motsvarar 3,3 procent av beloppet per månad - utbetalas. Dagbeloppsberäkning ska ske när en arbetstagare börjar eller slutar sin anställning under en löpande kalendermånad. Även då en löneförändring sker under löpande kalendermånad, dvs. om olika lönebelopp gäller under skilda delar av månaden, ska dagbeloppsberäkning ske.

till 2 kap. 7 § Beräkning av löneavdrag

På flera ställen i avtalet uttrycks helt löneavdrag för en dag som 3,3 procent eller 4,6 procent av den fasta lönen per månad (t.ex. 9 kap. 8 § a och b). Det första procenttalet är beräknat per kalenderdag och det andra per arbetsdag.

Med stöd av tredje stycket i paragrafen kan en arbetsgivare å ena sidan avstå från att göra ett löneavdrag eller göra ett mindre löneavdrag än vad som följer av tillämplig bestämmelse (t.ex. när en arbetstagare uteblir från arbetet helt ofrivilligt på grund av snöoväder). Å andra sidan kan en arbetsgivare höja ett föreskrivet löneavdrag eller besluta om ett annat löneavdrag (t.ex. när en arbetstagare annars skulle bli överkompenserad på grund av att han får en förmån från något annat håll).

3 kap. Kostnadersersättningar m.m.

Ersättning vid tjänsteresa och förrättning

Vissa definitioner

1 §

Flerdygnsförrättning	Förrättning som medför övernattning utom bostaden
Förrättning	Tjänstgöring som en arbetstagare – utan att få en annan anställning – fullgör på annat ställe i Sverige än tjänstestället.
Förrättningsställe	Arbetsplats där förrättning fullgörs
IL	Inkomstskattelagen (1999:1229)
Tjänsteresa	Resa som föranleds av förrättning i Sverige
Tjänsteställe	Med tjänsteställe avses detsamma som i 12 kap. IL
Traktamente	Ersättning för ökade levnadskostnader (logi, måltider och småutgifter) som arbetsgivaren betalar till anställd som företar tjänsteresa förenad med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten
Vanliga verksamhetsorten	Med vanliga verksamhetsorten avses detsamma som i 12 kap. IL

(Råd)

Grundläggande bestämmelser

2 §

Vid tjänsteresa och förrättning har en arbetstagare rätt till resekostnadsersättning och traktamente m.m. enligt bestämmelserna i 3-6 §§ nedan.

Resekostnadsersättningen och traktamentet beräknas med hänsyn till det faktiska färdsättet och den faktiska bortovaron från tjänstestället eller bostaden eller annan plats där en tjänsteresa börjar eller slutar. Förmånerna får dock inte beräknas för längre färdväg eller bortovaro än som föranleds av förrättningen.

Anmärkningar:

1. Tjänsteresor och förrättningar bör planläggas i samråd med berörd arbetstagare.

2. De centrala parterna förutsätter att tjänsteresa och förrättning planläggs så att tid mellan kl. 23 och 06 inte annat än undantagsvis behöver tas i anspråk för själva resan, om inte sovplats på tåg kan disponeras under hela den tiden.

3. Om bortovaro i samband med förrättning förlängs på grund av omständigheter som arbetstagaren inte kan råda över, anses denna längre bortovaro vara föranledd av förrättningen.

(Råd)

Resekostnadsersättning

3 §

Vid tjänsteresa betalar arbetsgivaren resekostnadsersättning (inklusive ersättning för bagagetransport) motsvarande gjorda utlägg för resa med färdmedel som bestämts när resan beordrades eller har godkänts i efterhand i förekommande fall inom den beloppsram som anges 12 kap. IL.

Protokollsanteckning

De centrala parterna är ense om att de vid varje tillfälle gällande högsta beloppen som anges i 12 kap. IL ska användas.

(Råd)

Traktamente m.m.

4 §

Vid flerdygnsförrättning utanför den vanliga verksamhetsorten betalar arbets- givaren ersättning för logikostnad och traktamente enligt de bestämmelser och med de belopp som anges i 12 kap. IL för att ersättningen ska vara avdragsgill. Efter 30:e dygnet betalas dock logikostnad endast om arbetstagaren på grund av särskilda skäl måste hyra nattlogi till en kostnad som inte täcks av nattraktamentet.

Protokollsanteckning:

De centrala parterna är ense om att de vid varje tillfälle gällande högsta beloppen som anges i 12 kap. IL ska tillämpas.

(Råd)

Tillämpning vid arbetskonflikt

5 §

Ersättning för logikostnad eller traktamente betalas inte för natt eller dag, om arbetstagaren strejkar eller är lockoutad under någon del av natten respektive dagen. Vid tillämpning av det som nu sagts ska logikostnad anses belöpa på nattid.

Resekostnadsersättning inklusive ersättning för kostnader för bagagetransport betalas inte för resa som helt eller delvis görs under tid då arbetstagaren strejkar eller är lockoutad.

Om en lockoutad arbetstagare i samband med att lockouten träder i kraft återvänder till tjänstestället eller bostaden med första lämpliga lägenhet, betalas dock resekostnadsersättning samt ersättning för logikostnad och traktamente intill den tidpunkt då han kommer tillbaka dit, även om annat skulle följa av första och andra styckena.

Gäller ej Försvarsmakten

Förskott

6 §

Arbetstagaren har rätt att efter framställning få förskott på förmåner enligt 3 - 4

§§, dock högst för en månad i taget.

Om ett förskott är större än den summa arbetstagaren har rätt till för den tid förskottet avser, ska han betala tillbaka det överskjutande beloppet inom en månad efter anmodan.

Om ett förskott har betalats ut för viss månad och reseräkning inte getts in inom tre månader efter den månadens utgång, ska arbetstagaren betala tillbaka hela förskottet inom en månad efter anmodan.

Om arbetstagaren inte betalar tillbaka förskottsbelopp i tid får beloppet kvittas mot hans fordran på lön eller annan ersättning på grund av anställningen.

Gäller ej Försvarsmakten

Flyttersättning

Villkor för flyttersättning

7 §

En arbetstagare som byter arbetsort inom landet får flyttersättning

• om bytet av arbetsort sker utan arbetstagarens egen önskan eller

• om bytet av arbetsort sker på grund av att arbetstagaren går över till en organisatoriskt högre anställning hos myndigheten eller inom myndighetsområdet (se bilaga 1) eller

• om arbetsgivaren anser att det finns särskilda skäl att betala flyttersättning.

Flyttersättning lämnas dock endast till den som omfattas av avtalet både före och efter bytet av arbetsort, om inte arbetsgivaren beslutar om något annat med stöd av 11 § i detta kapitel.

Med arbetsort avses den ort som är arbetstagarens vanliga verksamhetsort enligt 12 kap. IL.

Att en arbetstagare kan ha rätt till lön utan avdrag vid beviljad ledighet för flyttning framgår av 9 kap. 2 §.

(Råd)

Gäller ej Försvarsmakten

Flyttersättning i vissa fall

8 §

Vid tillämpning av 7 § gäller följande.

När en arbetstagares anställning för bestämd tid upphör ska ett byte av arbetsort som sker i samband med upphörandet anses ske utan arbetstagarens egen önskan.

Om en arbetstagare har varit ledig från en anställning för att ha en annan anställning och lämnar denna andra anställning för att gå över till en tredje anställning på annan arbetsort, får han flyttersättning om den tredje anställningen är organisatoriskt högre än den första anställningen.

Den som går över från en anställning som rättssakkunnig inom Regeringskansliet eller kommittéväsendet ska anses gå över från en anställning som omfattas av avtalet. Detsamma gäller den som går över från en anställning som extra föredragande hos Justitiekanslern om han samtidigt har en anställning som fiskal eller assessor i hovrätt eller kammarrätt eller en anställning som revisions- eller regeringsrättssekreterare.

Om en arbetstagare under notarietjänstgöring ska gå över till en annan anställning som ingår i denna tjänstgöring eller om han med anledning av att han avslutar notarietjänstgöringen ska gå över till en annan anställning som omfattas av avtalet, ska ett byte av arbetsort i samband med övergången anses ske utan arbetstagarens egen önskan.

(Råd)

Gäller ej Försvarsmakten

Vad ingår i flyttersättningen?

9 §

Närmare bestämmelser om flyttersättning finns i bilaga 3.

Gäller ej Försvarsmakten

Ersättning för hemresa under långtidsförrättning

10 §

Arbetstagare som fullgör förrättning inom landet, har för varje tvåveckorsperiod av förrättningen rätt till ersättning för en tur- och returresa till arbetsorten eller en annan ort där arbetstagaren har sin fasta bostad eller där familjen vistas. En resa till en annan ort än bostadsorten ersätts högst med samma belopp som en resa till arbetsorten. Resan ska företas med färdmedel som arbetsgivaren godkänner.

Arbetstagaren får byta ut sin resa mot en resa till förrättningsorten för en familjemedlem.

Närmare föreskrifter om tillämpning av denna bestämmelse utfärdas av arbetsgivaren.

Särskilda skäl

11 §

Arbetsgivaren får besluta att en arbetstagare ska få flyttersättning eller ersättning för resa i andra fall än de som anges i avtalet, om arbetsgivaren anser att det finns särskilda skäl. Detta gäller inte tjänsteresa.

Anmärkning

Särskilda skäl att besluta om ersättning för resa finns bl.a. när en arbetstagare

• får semester minst fem dagar under en förrättning,

• återkallas till tjänstgöring före semesterns slut eller

• insjuknar under en flerdygnsförrättning och sjukdomen beräknas vara minst fem dagar.

Lokalt avtal

12 §

Lokalt avtal får - utom i frågor som anges i 1 § och 5 § - slutas i frågor som behandlas i detta kapitel.

Utöver det som sägs i första stycket får lokalt avtal slutas om andra typer av kostnadsersättningar och om naturaförmåner.

Obs! Ovanstående gäller endast parterna på Försvarsmaktsnivå.

(Råd)

Nedanstående avtal kompletterar ALFA:s 3 kap. kostnadsersättningar m.m.

Försvarsmaktens avtal om rörlighet och kostnadsersättningar

Inledande bestämmelser

1 §

Bestämmelserna i detta avtal är träffade med stöd av Allmänt löne- och förmånsavtal (ALFA) 3 kap, 12 § och ALFA bilaga 3, 9 § och kompletterar eller, där så särskilt anges, ersätter bestämmelserna i ALFA.

Tillämpningsområde

Detta avtal gäller för arbetstagare anställda och tjänstgörande i Försvarsmakten. Bestämmelserna i detta avtal gäller inte reservofficerare om det inte särskilt anges i ”Avtal om löne- och anställningsvillkor för reservofficerare”.

Definitioner

Arbetsort	Den ort där arbetstagarens tjänsteställe är beläget.
Dag	Tiden mellan kl 06.00 och 24.00. Övrig tid är natt.
Pendling	Resa som föranleds av tillfälligt byte av tjänsteställe och inte ersätts som tjänsteresa.
Tillfällig bostad	Bostad som nyttjas av arbetstagaren vid tjänstgöring utanför den vanliga verksamhetsorten.
Tjänstgöringszon	Ett område inom en cirkel med fem kilometers radie och med tjänstestället som medelpunkt.
Vanliga verksamhets- orten	Med vanliga verksamhetsorten avses detsamma som i 12 kap. IL, dvs ett område vars yttre gräns ligger på ett avstånd av 50 km (närmaste färdväg) från dels arbetstagarens tjänsteställe och dels från bostaden

Placering tills vidare

Vid byte av arbetsort/tjänsteställe där arbetstagaren är placerad tills vidare erhåller arbetstagaren flyttersättning enligt 5 § i detta avtal och/eller tidsbegränsad resemerkostnad enligt 6 § eller 7 § i detta avtal.

(Råd)

Tidsbegränsad placering

Allmänna förutsättningar

Tidsbegränsad placering tillämpas då byte av tjänsteställe där arbetstagaren är placerad tills vidare inte ska göras och då det inte är fråga om tjänsteresa och förrättning.

Ersättning

Arbetstagare som blir tidsbegränsat placerad på tjänsteställe som innebär byte av arbetsort och flyttar till eller från den tillfälliga arbetsorten, erhåller flyttersättning enligt 5 § i detta avtal.

Arbetstagare som blir tidsbegränsat placerad och därmed byter arbetsort men inte flyttar till den tillfälliga arbetsorten erhåller resemerkostnad som vid dagpendling enligt detta avtals 6 § under den tid arbetstagaren är tidsbegränsat placerad.

Om den tidsbegränsade placeringen medför byte av verksamhetsort och det inte är rimligt att arbetstagaren dagligen reser mellan bostaden och den tillfälliga arbetsorten kan arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om att arbetstagaren erhåller ersättning för skälig kostnad för en tillfällig bostad på den tillfälliga arbetsorten och ersättning som vid veckopendling enligt detta avtals 7 §.

Anmärkning:

Reglerna enligt denna paragrafs sista stycke kan även tillämpas vid återgång från tidsbegränsad placering till tjänsteställe där arbetstagaren är placerad tills vidare, om arbetstagaren flyttat till den tillfälliga arbetsorten, och det på grund av barns skolgång eller maka/makes (motsv.) arbete är lämpligare att flytta tillbaka vid ett senare tillfälle.

Tidsbegränsad anställning

För den som har en tidsbegränsad anställning får arbetsgivaren erbjuda fritt logi med logementsstandard där sådant finns vid förbandet (motsv.)

Tjänsteresa

2 §

Bestämmelserna i denna paragraf kompletterar bestämmelserna i ALFA 3 kap, 2 - 4 §§.

Grundläggande bestämmelser vid tjänsteresa

Tjänsteresor och förrättningar planläggs i samråd med berörd arbetstagare. Resorna planläggs så att arbetstagaren är borta från sitt tjänsteställe och sitt hem kortast möjliga tid.

- Tåg ska väljas om det är det lämpligaste färdmedlet. Vid resa med annat tåg än X 2000 erhåller arbetstagaren plats i första klass. Vid resa

med X 2000 ska andra klass (budget/ekonomi) nyttjas. Arbetsgivaren kan medge att annan klass får nyttjas vid resa med X2000.

- Om tjänsteresan genomförs så att sovplats måste nyttjas, erhåller arbetstagaren singelkupé.

- Vid resa med fartyg, som genomförs så att sovplats måste nyttjas, erhåller arbetstagaren enkelhytt.

- Flyg ska väljas om det är det lämpligaste färdmedlet. I första hand väljs Kronflyg. Om sådant inte finns att tillgå får reguljärt flyg nyttjas.

- Om arbetstagaren erbjuds fritt logi ska huvudregeln vara att erbjudandet avser enkelrum med dusch och toalett på rummet.

Saknar förrättningsorten tillgång till logi med denna standard kan arbetstagaren erbjudas enkelrum med dusch och toalett utanför rummet eller eget sovrum i delad lägenhet.

Arbetstagare som accepterar sådan standard erhåller ett logitillägg om 100 kronor per natt.

Är endast logementstandard tillgänglig på arbetsorten kan arbetstagare erbjudas logementsstandard. Arbetstagare som accepterar sådan standard erhåller logitillägg om 200 kronor per natt.

Vid längre förrättningar kan arbetsgivaren hyra en tillfällig bostad åt arbetstagaren på förrättningsorten, motsvarande ett rum med pentry/kök.

Om den anställde erbjuds eget sovrum i delad lägenhet erhålles ett logitillägg om 100 kronor per natt.

Anmärkning:

Bestämmelserna om logistandard gäller inte då ÖVA tillämpas.

Förrättningstillägg

Förrättningstillägg vid flerdygnsförrättning

Vid tjänsteresa och förrättning erhåller arbetstagaren följande förrättningstillägg/dag Dag 1-15 165 kronor

Dag 16 🡪 85 kronor

Om resan påbörjas kl 12.00 eller senare avresedagen eller avslutas senast kl 19.00 hemkomstdagen erhåller arbetstagaren förrättningstillägg med halva beloppet.

När arbetsgivaren tillhandahåller kost och logi i samband med tjänsteresor reduceras förrättningstillägget. Reduceringen utgör 15 % av helt förrättningstillägg för frukost och 35 % för vardera lunch och middag.

Arbetstagare som under flerdygnsförrättning själv svarar för logi ska utöver nattraktamente erhålla 300 kronor/natt för dygn 1-14 och 200 kronor/natt för dygn 15-30 samt därefter 100 kronor natt.

Arbetstagare som uppbär pendlingsersättning enligt detta avtal erhåller inte förrättningstillägg.

Förrättningstillägg vid endagsförrättning

En arbetstagare har vid förrättning, såväl inrikes som utrikes, utanför tjänstgöringszon och som inte medför övernattning utom den ordinarie bostaden, förrättningstillägg om 90 kronor

/dag vid förrättning som omfattar minst 6 timmar

När arbetsgivaren vid tjänsteresa tillhandahåller kost, ska måltidsavdrag göras med 15 % för frukost och med 35 % för lunch respektive middag.

Arbetstagare som uppbär pendlingsersättning enligt detta avtal erhåller förrättningstillägg om 45 kronor.

Anmärkning:

Till arbetstagare som på grund av arbetets tidsförläggning inte kan övernatta i ordinarie bostad utges ersättning som vid endagsförrättning.

Traktamente och förrättningstillägg vid åtgärd med stöd av avtalet om lokalt aktivt omställningsarbete (bilaga 3 till XXXX 0000-0000)

En arbetstagare som genomför kompetensutvecklings- och komptensväxlingsåtgärder med stöd av avtalet om lokalt aktivt omställningsarbete erhåller inte traktamente och förrättningstillägg vid flerdygnsförrättning utanför den vanliga verksamhetsorten.

Förrättningstillägg erhålls inte heller vid endagsförrättning av samma orsak.

Restidsersättning

En arbetstagare som fullgör tjänsteresa på tid som inte är arbetstid erhåller restidsersättning. Restidsersättning utbetalas för hel timme med 57 kronor.

(Råd)

Reskostnader

3 §

Bestämmelserna i denna paragraf ersätter bestämmelserna i ALFA 3 kap 10§.

Resa till tillfälligt nattkvarter

Arbetstagare som fullgör förrättning inom landet och som nödgas genomföra resor under förrättningen till sitt tillfälliga nattkvarter eller för att inta måltid, erhåller ersättning för dessa resor.

Hemresa

Arbetstagare som veckopendlar eller fullgör förrättning inom landet på annan ort än arbetsorten, har för varje fullgjord arbetsvecka (normalt måndag – fredag) rätt till ersättning för en resa till och från arbetsorten eller till annan ort. En resa till annan ort ersätts dock högst med samma belopp som en resa till den ordinarie arbetsorten.

Vid hemresor under förrättning och vid pendling inom landet ersätter arbetsgivaren resekostnader, dock inte högre belopp än som motsvaras av kostnad för andra klass då tåg är lämpligaste färdsätt. Flyg och egen bil får användas. Sådan resa ersätts dock högst med samma belopp som en resa till den ordinarie arbetsorten

Vid byte av färdmedel är viss väntetid acceptabel. Arbetsgivare och arbetstagare ska överenskomma vad som i det enskilda fallet är acceptabel väntetid.

Arbetstagaren får byta ut sin hemresa mot en resa till och från arbetsorten för en familjemedlem.

Bilersättning

Om arbetstagaren har ett skriftligt medgivande av arbetsgivaren att köra egen bil i tjänsten,

d.v.s. tjänsteresa erhåller arbetstagaren utöver ersättning enligt ALFA 3 kap 3 §, 13 kronor/mil. För varje passagerare höjs ersättningen med 1 krona/mil.

Om arbetstagaren har ett skriftligt medgivande av arbetsgivaren att köra egen bil i tjänsten och är beordrad att använda en släpvagn tillhörande arbetsgivaren erhåller arbetstagaren, utöver ersättning enligt första stycket ovan, 11 kronor/ mil.

Har arbetstagaren enligt avtal rätt till ersättning för resa utan att det är fråga om tjänsteresa- och då egen bil bedöms vara det lämpligaste färdmedlet, utbetalas en ersättning med 13 kronor/mil. För varje passagerare höjs ersättningen med 7 kronor/mil.

(Råd)

Bestämmelser vid utbetalning av ersättningar

4 §

Bestämmelserna i denna paragraf ersätter bestämmelserna i ALFA 3 kap 6 §.

Preliminär ersättning utbetalas i regel i samband med att förrättningen börjar om arbetstagaren begär det. Denna utbetalas dock ej för mer än en månad i taget och ej för belopp som understiger 200 kronor.

Om arbetstagaren ej har inkommit med reseräkning inom 12 dagar efter förrättningens slut, får arbetstagaren en påminnelse om att reseräkningen ska lämnas för reglering av ersättningen.

Om arbetstagaren ej inkommit med en reseräkning inom 30 dagar efter påminnelse, ska en korrigering av den preliminära ersättningen göras vid nästa löneutbetalningstillfälle.

Rätten till ersättning enligt detta avtal, för viss månad, är förfallen om reseräkning inte har lämnats till arbetsgivaren inom ett år efter utgången av den månaden och om inte särskilda skäl föreligger.

Flyttersättning

5 §

Bestämmelserna i denna paragraf ersätter bestämmelserna i ALFA 3 kap 7 § och ALFA bilaga 3, 1-2 §§ och 4-8 §§ utom i de fall flyttningen har sin grund i omständigheter som beskrivs i ALFA 3 kap 8§.

Allmänna förutsättningar

Arbetstagare som byter tjänsteställe och därmed arbetsort inom landet kan erhålla flyttersättning enligt denna paragraf.

Flyttersättning lämnas endast till den som omfattas av detta avtal både före och efter bytet av arbetsort, om inte arbetsgivaren beslutar om något annat med stöd av 9 § i detta avtal. Det kan ske bland annat när yrkesofficer återgår till Försvarsmakten från en till Försvarsmakten närstående myndighet.

Arbetstagare som avgår med pension inom fem år från den tidpunkt då tjänstgöringen på den nya arbetsorten påbörjades, har rätt till ersättning för kostnader för bohagstransport från arbetsorten till annan ort inom landet.

När en elev godkänts vid militärhögskola (MHS) och anställs i FM får han/hon ersättning för bohagstransport som vid byte av arbetsort. Denna ersättning utbetalas endast om arbetstagaren flyttar till den arbetsort, eller ort i dess närhet, där arbetstagaren får sin placering tills vidare.

Arbetsgivaren får besluta att arbetstagare som är elev vid skola inom eller utom Försvarsmakten, erhåller ersättning i samband med flyttning till och från skolorten eller dess närhet, om utbildningen varar längre än nio månader för

• besöksresor

• bohagstransport

• flyttresa

• gardinpengar.

Anmärkning:

Arbetstagare, som under tid för utbildning, bor i bostad som tillhör bostads- stiftelsen MHS-eleven och Kasernen AB (avsedd endast för elever vid högre utbildning) och som efter avslutad utbildning placeras för tjänstgöring på orten, har rätt till ersättning för bohagstransport vid flyttning från ifrågavarande bostad till annan bostad inom orten eller dess närhet.

Ersättningar

Besöksresor

En arbetstagare som byter arbetsort och därmed byter bostadsort har rätt till resekostnadsersättning, traktamente och ersättning i övrigt som gäller för arbetstagare vid tjänsteresa för högst sex resor för sig själv och i förekommande fall för sin familj från den gamla till den nya bostadsorten eller omvänt. Dock erhåller familjemedlem inte förrättningstillägg. Resorna ska normalt ha genomförts senast tolv månader efter flyttidpunkten.

(Råd)

Bohagstransport

Transport av bohag från den gamla till den nya bostaden bekostas av arbetsgivaren. Arbetsgivaren får besluta att ersättning för styrkta kostnader utbetalas för övriga tillhörigheter som t ex extra bil, båt etc.

Transporten ska utföras av ett transportföretag som arbetsgivaren godkänner. Arbetsgivaren bekostar också transport av bohag från tillfällig till ordinarie bostad på den nya orten, om arbetstagaren inte har kunnat få fast bostad när han börjar det nya arbetet.

Arbetsgivaren får medge att en arbetstagare som utför bohagstransporten med eget eller hyrt fordon får skälig ersättning för sina kostnader. Sådan bohagstransport ska godkännas av arbetsgivaren innan transporten utförs.

Flyttresa

Vid resa i samband med flyttning får arbetstagaren samma resekostnadsersättning mm som gäller vid tjänsteresa. Resekostnadsersättning lämnas också för medflyttande familjemedlem (-mar).

"Gardinpengar" mm

Arbetstagaren har rätt till så kallade "gardinpengar" med 4 500 kronor. För en bostadsyta överstigande 90 m2 erhålls ytterligare 1 000 kronor.

(Råd)

Dubbelhyra

En arbetstagare som har kostnad för mer än en bostad har rätt till skälig ersättning för den extra bostadskostnaden, om han inte får traktamente eller ersättning för logikostnad.

Ersättningen lämnas under högst tolv månader.

(Råd)

Särskild ersättning vid flyttning

Arbetstagare som byter arbetsort inom landet och flyttar till den orten eller dess närhet, får i den mån arbetsgivaren så beslutar, en ersättning för beräknade merkostnader under en tid av högst två år från flyttidpunkten.

(Råd)

Anmärkning:

Flyttersättning får utbetalas även om arbetstagaren flyttar före tillträdet av den nya befattningen. Sådan arbetstagare erhåller ersättning som vid pendling från den nya arbetsorten till den ”gamla” arbetsorten under högst sex månader.

Dagpendling

6 §

Allmänna förutsättningar

Vid byte av tjänsteställe där arbetstagaren är placerad tills vidare som medför byte av arbetsort kan arbetstagare som inte bor på den nya arbetsorten erhålla en tidsbegränsad ersättning för uppkommen resemerkostnad. Denna ersättning kan erhållas i högst sex månader.

(Råd)

Vid tidsbegränsad placering som innebär byte av arbetsort erhåller arbetstagaren ersättning för uppkommen merkostnad. Det gäller inte i de fall arbetstagaren erhållit flyttersättning för att flytta till den tillfälliga arbetsorten.

Anmärkning:

Resemerkostnad utges inte samtidigt som ersättning för tjänsteresa eller veckopendling utges.

Ersättning

Arbetsgivaren beslutar efter överenskommelse med arbetstagaren, eller efter förhandling med berörd arbetstagarorganisation, att arbetstagaren erhåller ekonomisk kompensation (resemerkostnad) för den ökade utgift han/hon har för att dagligen ta sig från bostaden till den nya arbetsorten.

Anmärkning:

Beslut om dagpendling ska dokumenteras och undertecknas av arbetsgivare och arbetstagare. Förändrade förhållanden (tex. ändrad restid, flyttning av hushåll etc.) ska utan dröjsmål anmälas till arbetsgivaren för att ligga till grund för reviderad beräkning av resemerkostnad.

Veckopendling

7 §

Allmänna förutsättningar

Om arbetstagaren tillfälligt byter tjänsteställe och därmed verksamhetsort och det inte är rimligt att arbetstagaren dagligen reser mellan bostaden och det tillfälliga tjänstestället kan arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om att arbetsgivaren ersätter skälig kostnad för en tillfällig bostad på den tillfälliga arbetsorten och att ersättning enligt denna paragraf utges.

(Råd)

Anmärkning:

Vid byte av placering tills vidare kan, efter arbetsgivarens prövning, ersättning enligt pendling utbetalas om arbetstagaren ej får bostad på den nya orten eller om det på grund av barns skolgång eller maka/makes (motsv) arbete är lämpligt att flytta vid ett senare tillfälle.

Arbetstagare som vid byte av placering tills vidare skaffar bostad på den nya arbetsorten och flyttar dit före tillträdet av den nya placeringen, erhåller pendlingsersättning under högst sex månader, om inte arbetsgivaren av särskilda skäl beslutar annat.

Ersättning Merkostnadsersättning

Arbetstagare, som pendlar, erhåller en tillfällig avlöningsförstärkning om 4800 kronor/månad.

Tillfällig bostad

Arbetstagare erhåller ersättning för skälig kostnad, för tillfällig bostad på arbetsorten.

Resor för intagande av nattkvarter

Arbetstagare som av arbetsgivaren erhållit en tillfällig bostad på ett sådant avstånd från arbetsplatsen, att han dagligen måste resa mellan den tillfälliga bostaden och det tillfälliga tjänstestället, erhåller ersättning för dessa resor. Resorna ska genomföras med färdmedel som är normalt för orten.

Hemresa

Arbetstagare som veckopendlar har rätt till ersättning för en hemresa enligt detta avtal 3 §.

Anmärkning:

Beslut om veckopendling ska dokumenteras och undertecknas av arbetsgivare och arbetstagare. Förändrade förhållanden (tex. ändrad restid, flyttning av hushåll etc.) ska utan dröjsmål anmälas till arbetsgivaren för att ligga till grund för reviderad beräkning av resemerkostnad.

Fri beklädnad m.m.

8 §

I de fall särskilt ändamålsenlig klädsel krävs för arbetets utförande tillhandahåller arbetsgivaren de arbetskläder som erfordras samt sådana optiska skyddsglasögon (inklusive erforderlig synundersökning) som arbetsuppgifterna kräver.

Förstörs arbetstagarens glasögon vid tjänsteutövning, genom olyckshändelse, erhålls ersättning för reparation eller nyanskaffning.

Särskilda skäl

9 §

Om särskilda skäl föreligger får arbetsgivaren besluta om ersättning enligt förmånligare grunder eller annan ersättning än som anges i detta avtal med undantag från ersättningar som anges i 2 §.

Giltighetstid

10 §

Detta avtal gäller fr.o.m. den 2004-01-01 och har i övrigt samma giltighetstid som ALFA om inte något annat anges i fråga om någon bestämmelse i avtalet.

(2011-12-14)

Avsiktsförklaring avseende ändring i Försvarsmaktens avtal om rörlighet och kostnadsersättningar

1 §

För arbetstagare som inför en utpekad internationell militär insats genomför utbildning på annan ort som innebär en tidsbegränsad placering, gäller inte ersättning enligt 6 och 7 §§ i Försvarsmaktens avtal om rörlighet och kostnadsersättningar. Syftet med en tidsbegränsad placering är endast att arbetsgivaransvaret övergår till annan organisationsenhet eller till en annan funktion inom samma organisationsenhet.

Arbetstagare som genomför utbildning enligt ovan är på en förrättning och erhåller ersättning såsom vid tjänsteresa och förrättning. Byte av placering ska ändå ske tidsbegränsat.

Dessa bestämmelser ska börja tillämpas från den 1 januari 2012.

Flyttersättning

Flyttresa

1 §

Vid resa i samband med flyttning får arbetstagaren samma resekostnadsersättning m.m. som gäller vid tjänsteresa.

Resekostnadsersättning lämnas också för medflyttande familjemedlem.

Flyttlass

2 §

Transport av bohag från den gamla till den nya bostaden bekostas av arbetsgivaren, dock högst för bohag till en vikt av 15 000 kilo. Denna viktgräns gäller dock inte om flyttningen är föranledd av att arbetstagaren har bytt arbetsort utan egen önskan.

Transporten skall göras av ett transportföretag som arbetsgivaren godkänner. Arbetsgivaren bekostar också transport av bohag från tillfällig till fast bostad på den nya orten, om arbetstagaren inte har kunnat få fast bostad när han börjar det nya arbetet.

Arbetsgivaren får medge att en arbetstagare som utför bohagstransporten med eget eller hyrt fordon, får skälig ersättning för sina kostnader.

Arbetstagaren har rätt till ersättning för kostnader för transport av sådan bil eller båt som fordras för hans arbete.

Förlust vid försäljning av bostadsrätt

3 §

Arbetsgivaren får medge att en arbetstagare som byter arbetsort utan egen önskan kan få ersättning för förlust vid försäljning av bostadsrätt.

”Gardinpengar”

4 §

Arbetstagaren har rätt till s.k. gardinpengar med 2 000 kronor om den tidigare bostadsytan var högst 50 m2. Om den tidigare bostadsytan översteg 50 m2 höjs beloppet med 300 kronor för varje påbörjat 25-tal m2 som ytan översteg 50 m2.

Besöksresor

5 §

En arbetstagare som byter arbetsort utan egen önskan har rätt till högst sex fria resor för sig själv och sina familjemedlemmar från den gamla till den nya arbetsorten eller tvärtom. Resan skall företas med färdmedel som arbetsgivaren bedömer lämpligt. Arbetstagaren har också rätt till traktamente. Traktamentet höjs med 50 procent för varje medresande familjemedlem.

Resorna får inte göras senare än två år efter flyttningen.

I samband med tre sådana resor har arbetstagaren rätt till ledighet utan löneavdrag under den tid som behövs inklusive restid.

”Dubbelhyra”

6 §

En arbetstagare som måste betala för mer än en bostad har rätt till skälig ersättning för den extra bostadskostnaden, om han inte får traktamente eller ersättning för logikostnad. Ersättningen lämnas under högst sex månader.

Om bytet av arbetsort sker utan arbetstagarens önskan och det uppkommer extra bostadskostnader på grund av barns skolgång, utbetalas ersättning för sådana kostnader under högst tolv månader.

Förskott

7 §

Arbetstagaren har rätt till förskott för att betala flyttkostnad.

Särskilda skäl

8 §

Om arbetsgivaren anser att det finns särskilda skäl för det, får arbetsgivaren medge flyttersättning enligt andra grunder än som anges i denna bilaga.

Lokalt avtal

9 §

Lokalt avtal får slutas i frågor som behandlas i denna bilaga.

OBS! Ovanstående gäller endast parterna på Försvarsmaktsnivå.

Arbetsgivarverkets råd till 3 kap. Kostnadsersättningar m.m.

Allmänt

I RALS 1998-2001 var de centrala parterna ense om att allmänt reseavtal (ARA) skulle upphöra att gälla för arbetstagare som omfattas av ALFA och att motsvarande bestämmelser inarbetas i ALFA (se 3 kap. 1-6 §§). I protokollsanteckning 1 i bilaga 1 till RALS 1998-2001 var de centrala parterna vidare överens om att denna inarbetning i sig av bestämmelserna om ersättning vid tjänsteresa och förrättning inte syftade till några materiella förändringar.

Till 3 kap. 1 § Ersättning vid tjänsteresa och förrättning

Vissa definitioner

Bestämmelserna om traktamente m.m. gäller endast vid flerdygns- förrättning medan bestämmelserna om resekostnadsersättning gäller för alla tjänsteresor.

En förrättning kan endast fullgöras i den egna anställningen. Om en arbetstagare är ledig från en anställning tills vidare för att ha en tidsbegränsad anställning på annan ort eller under viss tid nödgas ha dubbel bosättning vid tillträdande av en annan anställning är det sålunda i avtalets och inkomstskattelagens mening inte fråga om förrättning.

Med tjänsteresa avses inte bara resa mellan tjänstestället eller bostaden och förrättningsstället eller den tillfälliga bostaden utan även resa som en arbetstagare måste göra för att få nattlogi eller för att äta.

Tjänsteresa med tåg, flygplan eller fartyg och förrättning ombord på ett sådant färdmedel anses äga rum i Sverige, även om färdmedlet under en del av resan befinner sig utanför landets gräns, förutsatt att någon tjänstgöring inte fullgörs på ort utom landet.

Ett förrättningsställe måste ligga mer än 50 kilometer från såväl tjänstestället som bostaden för att traktamente ska kunna utges, eftersom ett område av 50 kilometer från bostaden likställs med den vanliga verksamhetsorten. Avståndet gäller närmaste färdväg.

till 3 kap. 2 § Ersättning vid tjänsteresa och förrättning

Grundläggande bestämmelser

Det kan bero på många faktorer om övernattning på eller i närheten av förrättningsorten ska anses vara påkallad. Avgörande kan vara avståndet till bostaden, bortovarons längd över dagen, arbetstidens förläggning under dygnet, väglaget vid resa med bil, om det finns möjlighet till dagpendling, om det är fråga om förrättning under några få dagar eller under en längre tid. Någon tids- eller avståndsgräns för när övernattning ska anses vara påkallad finns dock inte utan detta får avgöras från fall till fall. I tveksamma fall bör myndigheten vid planläggningen av förrättningen klargöra om den anser att förrättningen inte föranleder övernattning.

Om en förrättning fullgörs under sådana förhållanden att det inte är någon tvekan om att övernattning på eller i närheten av förrättningsorten är påkallad, innebär bestämmelserna i 3 kap. 2 § andra stycket första meningen att arbetstagaren får ersättning enligt det alternativ som han eller hon väljer. Väljer arbetstagaren att dagpendla utges endast resekostnadsersättning enligt avtalet.

Det bör observeras att den bedömning som ska göras bara ska avse hur lång färdväg och bortovaro förrättningen föranleder och alltså inte valet av färdmedel.

Förrättning inom den vanliga verksamhetsorten bör normalt inte medföra övernattning utom bostaden. Om en viss förrättning bedöms medföra övernattning inom verksamhetsorten, måste arbetsgivaren erbjuda arbetstagaren logi så att denne inte drabbas av någon kostnad härför. Kostnaden för logit ska bokföras som om arbetsgivaren själv betalat räkningen och ska således inte tas upp på arbetstagarens reseräkning.

Gäller inte Försvarsmakten

Bestämmelser om annan ersättning vid förrättning i vissa fall finns i 3 kap 10 och 11 §§.

Föreskrifter om reseräkning och andra villkor för utbetalning av förmåner i samband med tjänsteresa och förrättning finns i 12 kap 3 §.

till 3 kap. 3 och 4 §§ Resekostnadsersättning. Traktamente m.m.

Ersättningarna enligt 3 kap 3 och 4 §§ är kopplade till de avdragsgilla beloppen i inkomstskattelagens och är därmed skattefria.

Det bör observeras att de ersättningsbelopp som överstiger de avdragsgilla beloppen är att betrakta som lön oavsett vad man kallar dem (t.ex. ”förhöjt traktamente”, ”bilersättning”, ”restidstillägg” eller ”förrättningstillägg”) och därmed är skattepliktiga och belagda med arbetsgivaravgifter. Det bör också uppmärksammas att lokalt avtal om sådana högre ersättningar vid tjänsteresa och förrättning sluts med stöd av 2 kap 4 § eller 4 kap 26 § och inte med stöd av 3 kap 12 §.

De maximala skatteavdragen för ökade levnadskostnader vid inrikes tjänsteresor framgår av 12 kap. inkomstskattelagen. Maximibeloppet för varje hel dag (=helt dagtraktamente) är 0,5 procent av prisbasbeloppet. Beloppet avrundas till närmaste tiotal kronor.

Frågan om rätt till viss standard i fråga om färdmedel vid tjänsteresa är inte centralt reglerad i ALFA. Om en myndighet har för avsikt att mera markant ändra de regler (eller den praxis) i detta hänseende som hittills tillämpats vid myndigheten, ska lokalt avtal enligt 3 kap. 12 § träffas i frågan.

Med logi under de 30 första dygnen av en flerdygnsförrättning avses i normalfall enkelrum med dusch och toalett på rummet om sådan standard finns att tillgå på orten.

Det bör uppmärksammas att rätten att göra avdrag för styrkt logikostnad finns under hela den tid en förrättning varar. För tid efter 30 dygnet ska ersättning för logikostnad bytas ut mot nattraktamente om inte arbetstagaren på grund av särskilda skäl måste hyra nattlogi till en kostnad som inte täcks av nattraktamentet.

Gäller ej Försvarsmakten

Om en arbetstagare enligt 3 kap. 10 § eller med stöd av arbetsgivarbeslut enligt 3 kap. 11 § har rätt till resekostnadsersättning för

- resa till och från den vanliga verksamhetsorten eller familjens vistelseort under pågående förrättning eller

- resa vid uppehåll i förrättningen på grund av semester

betalas inte dagtraktamente under de tjänstgöringsfria dygnen i samband med sådan resa.

till 3 kap. 7 § Villkor för flyttersättning

Om en arbetstagare efter egen önskan går över till en anställning utanför myndigheten eller myndighetsområdet och därigenom byter arbetsort, kan han fä flyttersättning endast om den nya arbetsgivaren anser att det finns särskilda skäl för det.

till 3 kap. 8 § Flyttersättning i vissa fall

Med anställning för bestämd tid avses även anställning tills vidare längst till en viss tidpunkt.

till 3 kap. 12 § Lokalt avtal

Jfr vad som sägs ovan i andra stycket i Arbetsgivarverkets råd till 3 kap 3 och 4 §§.

Försvarsmaktens allmänna råd för tillämpning av ”För- svarsmaktens avtal om rörlighet och kostnadsersättningar”

Till 1 § Inledande bestämmelser

Placering tills vidare

Byte av tjänsteställe/arbetsort där arbetstagaren är placerad tills vidare kan alltid ske efter

• arbetsgivarens beslut efter överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare

• arbetsgivarens beslut i samband med förbandsnedläggelse

• arbetsgivarens beslut i samband med omorganisation som innebär flyttning av verksamhet

• arbetsgivarens beslut (om verksamheten så kräver) i samband med erbjudande om utbildning till kompetens som ska kunna utnyttjas gemensamt för myndighetens organisationsenheter

Till 2 § Tjänsteresa

Grundläggande bestämmelser vid tjänsteresa

Tjänsteresor och förrättningar planläggs i samråd med berörd arbetstagare. Planläggningen omfattar också att lämpligaste färdsätt klarläggs.

Det måste finnas särskilda skäl för att arbetsgivaren medger att första klass nyttjas vid resa med x2000.

Observera att huvudregel i avtalet är att arbetstagaren erbjuds enkelrum med dusch och toalett på rummet i samband med tjänsteresa och förrättning och att vid internat gäller avtalets bestämmelser om förläggningsstandard i samma utsträckning som vid andra tjänsteresor.

Saknar förrättningsorten tillgång till denna standard kan arbetstagaren erbjudas annan boendestandard. Detta ska delges berörd facklig organisation på förbandsnivå inför förrättningen.

Ersättning utges enligt avtalet för de arbetstagare som accepterar sådan boendestandard. Arbetstagare som inte accepterar boendestandarden ska framföra det via sin fackliga organisation på förbandet. Alternativa lösningar kan vara att

• boende ordnas utanför förrättningsorten

• förrättningen genomförs på annan ort

• genomförs inte

Högre ersättning än som anges i avtalet kan dock inte utges.

Vid längre förrättning, framförallt i utbildningssammanhang, är det naturligt att kurskamrater delar lägenhet, dock under förutsättning att eget sovrum erhålles.

Del i dubbelrum med dusch och toalett på rummet jämställs med enkelrum med dusch och toalett utanför rummet.

Ersättning för tjänsteresa beräknas från resans utgångspunkt. Ersättningen kan dock normalt inte vara högre än om resan utgått från det tjänsteställe där arbetstagaren är placerad.

Restidsersättning

Arbetstagaren har dock ej restidsersättning

• för restid som utanför ordinarie arbetstid som sammantaget understiger 30 minuter

• för tid från ankomsten till den tillfälliga bostaden och förrättningens början

• vid resa mellan tillfällig bostad på förrättningsorten och förrättningsstället

• för den del av tiden mellan klockan 24 och 06 då sovplats på tåg eller hyttplats på fartyg används

• vid tjänsteresa med anledning av kompetensutvecklings- eller kompetensväxlingsåtgärd med stöd av avtalet om lokalt aktivt omställningsarbete (bilaga 3 till XXXX 0000-0000)

Förrättningstillägg vid flerdygnsförrättning

För att underlätta förståelsen kan ordet logi strykas i meningen ”När arbetsgivaren tillhandahåller kost och logi…” Resten av stycket innehåller reduceringar kopplade till kosten.

Utgångspunkt för resonemanget med avdrag för måltid bygger på att måltiden har samma värde oavsett om arbetstagaren fullgör förrättning hel eller halv dag. Avdraget beräknas som procent av helt förrättningstillägg och beloppet storlek blir då lika för hel- och halv- dagsförrättning.

Förtydligande:

Arbetstagare ska inte betala hyra till Försvarsmakten för boende i Försvarsmaktens bostäder.

Tabell för att tydliggöra olika ersättningar

		D o t på rummet1	Nattraktamente	Förrättningstillägg (natt)2	Logitillägg3
A	FM	Ja	Nej	Nej	Nej

1 Dusch och toalett på rummet.

2 Förrättningstillägg 300 kr/natt dygn 1-14, 200 kr/ dygn dygn 15-30, 100 kr/dygn därefter.

3 100 kr för dusch och toalett utanför rummet, 200 kr för logementsstandard – med logementsstandard menas då arbetstagaren delar rum med en eller flera personer.

	tillhandahåller bostad
B	FM tillhandahåller bostad	Nej	Nej	Nej	Ja
C	Arbetstagaren svarar själv för logi		Ja4	Ja5	Nej

Förrättningstillägg vid endagsförrättning

Måltidsavdragen med 15 % respektive 35 % ska göras såväl då förrättningstillägg på 90 kr utbetalas som då reducerat förrättningstillägg på 45 kr utbetalas.

Till 3 § Reskostnader

Vid hemresa med tåg eller flyg ersätts resa (eller motsvarande belopp) från flygplats eller järnvägsstation till arbetsorten (förbandet), ej till hemadressen (såvida inte kostnaden för resan till hemadressen är lägre än kostnaden till förbandet).

Ersättningen sker i form av en månatlig schablonersättning för anslutningsresor. Finns praktisk möjlighet kan färdbiljett för flyg- eller tågtaxi erhållas.

Då arbetstagaren byter ut sin hemresa till och från arbetsorten för en familjemedlem gäller följande:

Arbetstagare får byta ut sin resa mot en resa till och från arbetsorten för en familjemedlem som är folkbokförd på samma adress som arbetstagaren. Byte av resa enligt föregående kan även ske för arbetstagares barn (yngre än 20 år), där barnet är folkbokförd på annan adress. Kostnaden för sådan resa får ej överstiga kostnaden för arbetstagarens hemresa.

(Råd och anvisningar avseende ovanstående har tidigare funnits i HPers kap Y.4 som här med ersätts med denna skrivning.)

Till 5§ Flyttersättning

Allmänna förutsättningar

Elev som flyttar vid tidigare tidpunkt än som anges i avtalet kan få flyttersättning som om eleven flyttat vid den tidpunkt som anges i avtalet.

4 Nattraktamente och förrättningstillägg (natt) erhålls för de nätter logiet utnyttjas, d v s normalt fyra nätter i veckan. S k ”anpassat nattraktamente” ska ej tillämpas.

5 Se ovan.

Besöksresor

Med traktamente i avtalstexten avseende besöksresor, menas ett skattepliktigt lönetillägg motsvarande traktamentets storlek. Sådant lönetillägg erhålls inte för medföljande barn som är yngre än två år.

Om arbetsgivare ordnar en bussresa kollektivt, för många arbetstagare, från t.ex ett nedläggningsförband för att arbetstagarna vid ett och samma tillfälle ska få se på ett tänkbart nytt förband på annan ort, ska detta inte räknas som besöksresa i avtalets mening.

Gardinpengar

Gardinpengarna ska täcka sådana kostnader som t ex städning av den gamla bostaden, flyttning av telefon, nya persienner och liknande som arbetstagaren har i samband med sin flyttning.

Dubbelhyra

Av de bostadskostnader som arbetstagaren har för mer än en bostad (dubbelhyra) ersätter arbetsgivaren bostadskostnaden för den bostad som har den lägsta kostnaden.

Särskild ersättning vid flyttning

De beräknade merkostnader som arbetsgivaren kan ersätta ska ses som en omställningskostnad och bör inte medges för längre tid än ett år. De merkostnader som arbetsgivaren kan ersätta är den samlade bedömningen av

• högre hyra för en bostad som är jämförbar med den arbetstagaren flyttar från

• högre kommunal barnomsorgsavgift i de fall xxxxxxx inte tillämpas

• dyrare hemförsäkring

• högre kostnader för familjebilens parkeringsplats

Till 6§ Dagpendling

Allmänna förutsättningar

Om särskilda skäl föreligger kan arbetsgivaren besluta att resemerkostnaden utbetalas under längre tid än sex månader. För att resemerkostnad ska kunna utges för längre tid, vid byte av ordinarie tjänsteställe, förutsätts att det av framställan framgår vilka åtgärder den enskilde vidtagit för att flytta eller andra särskilda skäl som arbetstagaren vill framföra.

Ersättning

Resemerkostnadens storlek beräknas individuellt och grundas på den enskilde medarbetarens förhållanden. Beräkningen utgår från resa med kollektiva färdmedel. Endast ökade kostnader för att ta sig mellan bostad och nytt ordinarie eller tillfälligt tjänsteställe i jämförelse med att ta sig mellan bostad och (tidigare) tjänsteställe/arbetsort där arbetstagaren är placerad tills vidare ersätts. Kostnadsökningen avrundas med ytterligare 500 kronor per månad.

Om ersättning för resa med egen bil medges beräknas ersättningen per mil enligt avtalets 3§, sista stycket (13 kronor/mil).

Om arbetstagaren trots längre resväg inte har ökade kostnader för resan utges ingen ersättning.

Ersättning för längre restid ersätts ej. Ersättningen utbetalas som lön.

Ersättning utges inte till arbetstagare som på grund av byte av bostad får ökade kostnader för att ta sig mellan bostad och tjänsteställe.

Försvarsmaktens beräkningar om resemerkostnader tar inte hänsyn till eventuella skatteeffekter för den enskilde.

Skattelagstiftningen gäller avseende avdrag för resor till och från arbetet. Den enskilde hanterar alltid själv aktuellt totalt reseavdrag mot skattemyndigheten.

Övrigt

För att underlätta beslutsgång om dag- eller veckopendling kan nedanstående mall användas.

Avtalet och råden utgår från att arbetstagaren bor i anslutning till sin placering tills vidare så att han/hon dagligen kan ta sig mellan bostaden och tjänstestället där han/hon har sin placering tills vidare.

Beslutsgång:

1. Undersök om dagpendling är möjligt (rimligt) (Ex F 21 – HKV jämfört med LG – HKV)?

2. Då dagpendling är möjligt (rimligt) ersätts enligt dagpendling (ex LG – HKV).

Anmärkning: Då dagpendling enligt ovan är given kan dock förhållandet för den enskilde vara sådant att dagpendling inte är möjligt. Det är då inte, enligt avtalet, ”rimligt” att dagpendla. Dagpendling kan då övergå till veckopendling, dock med nedanstående förbehåll.

Om resa från bostaden (där bostaden är belägen så att arbetstagaren dagligen kan ta sig mellan bostaden och tjänstestället där han/hon har sin placering tills vidare) till tjänstestället ej är rimligt (resan tar alltför lång tid) ersätts enligt veckopendling.

Om bostaden är belägen så att arbetstagaren inte dagligen kan ta sig mellan bostaden och tjänstestället där han/hon har sin placering tills vidare, (exvis då arbetstagaren har kvar bostaden på tidigare förbandsort) ersätts enligt dagpendling. Arbetstagaren får resemerkostnader beräknat från tjänstestället där han/hon har sin placering tills vidare och

till det tillfälliga tjänstestället.

3. Om dagpendling inte är möjligt (rimligt) (ex F 21 – HKV) ersätts enligt veckopendling.

Erhålls ersättning för dagpendling erhålls inte något extra tillägg (exvis motsvarande TAF vid veckopendling).

Resemerkostnad utges inte samtidigt som ersättning för tjänsteresa, såvida inte resemerkostnaden avser ett månadskort.

Till 7§ - Veckopendling

Med begreppet pendlingsersättning menas bostad, resa och TAF.

Allmänna förutsättningar

Om arbetsgivaren och arbetstagaren inte är överens om att det är rimligt att arbetstagaren dagligen reser mellan bostaden och det tillfälliga tjänstestället gäller arbetsgivarens beslut.

Arbetstagaren har då möjlighet att genom sin fackliga organisation ta upp förhandling med arbetsgivaren.

Merkostnadsersättning

Med arbetsmånad menas i princip 20 arbetsdagar.

Lönetillägget är ett schablonbelopp i stället för traktamente som skulle utges vid tjänsteresa.

Exempel

Beslut om ersättning vid veckopendling

Försvarsmakten, X-förbandet, beslutar att xxxxxx-xxxx Xxxx Xxxxxxxx, ska erhålla nedanstående ersättningar fr.o.m. den 1 april 2008 tills vidare dock längst t.o.m. den 30 april 2009. Detta beslut upphör dock att gälla samtidigt som Försvarsmaktens avtal om rörlighet och kostnadsersättningar, 2003-12-11, upphör att gälla.

Tillfällig avlöningsförstärkning	4 800 kr/månad
Tillfällig bostad	Högst x xxx kr/mån. Kopia av hyreskontrakt ska inlämnas till arbetsgivaren.
Resor för intagande av nattkvarter	xx kr/månad
Hemresa	Ersättning för en resa till och från den ordinarie arbetsorten eller annan ort för varje fullgjord arbetsvecka. Resa till annan ort ersätts dock högst med samma belopp som en resa till den ordinarie arbetsorten.
Anslutningsresa fpl/jvstn – tjänstestället	Ersätts med xxx kr/månad

Ersättningar enligt detta beslut följer de nivåer som anges i Försvarsmaktens avtal om rörlighet och kostnadsersättningar (2003-12-11).

Chef Xxxxxxxx

Haft del och är införstådd med innebörden

Xxxx Xxxxxxxx

Exempel

Beslut om ersättning vid dagpendling

Försvarsmakten, x-förbandet, beslutar att xxxxxx-xxxx Xxxx Xxxxxxxx ska erhålla nedanstående ersättningar fr.o.m den 1 april 2008 tills vidare dock längst t.o.m. den 30 april 2009. Detta beslut upphör dock att gälla samtidigt som Försvarsmaktens avtal om rörlighet och kostnadsersättningar, 2003-12-11, upphör att gälla.

Resemerkostnad x xxx kr/månad

Ersättningar enligt detta beslut följer de nivåer som anges i Försvarsmaktens avtal om rörlighet och kostnadsersättningar (2003-12-11).

Chef Xxxxxxxx

Haft del och är införstådd med innebörden

Xxxx Xxxxxxxx

Förhandlingsprotokoll

till Försvarsmaktens avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för arbetstagare tillhörande OFR/O FM och OFR/S

1 §

Parterna tecknar Försvarsmaktens avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar m.m. med bilaga (bilaga 1).

2 §

Parterna är överens om att nedanstående avtal upphör att gälla i och med att parterna sluter Försvarsmaktens avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar.

• Försvarsmaktens avtal om arbetstid 2001-04-06.

• Försvarsmaktens avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för arbetstagare tillhörande OFR/O FM och OFR/S 2012-02-13.

• Försvarsmaktsavtal om jour och ställningstjänst, chefslöner och arbetstid i insats utom regleringen avseende chefslöner.

• Samtliga förbandsavtal som slutits med stöd av nuvarande Avtal om arbetstid och arbets- tidsberoende ersättningar utom arbetstidsavtal som slutits vid F7, sjöförbanden och helikopterflottiljen samt Avtal om lokala arbetstidsbestämmelser vid tjänstgöring ombord på marinens segelfartyg under segelfartygsexpedition slutet vid SSS.

• Beredskaps- och insatsavtal (I-avtalet) samt Försvarsmaktsavtal om särskild verksamhet (SV-avtalet).

3 §

Parterna är överens om att nedanstående villkor upphör att gälla i och med att parterna sluter Försvarsmaktens avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar:

• Tjänstgöringstillägg vid förbandsövning i Avtal om övningsverksamhet m.m. inom Försvarsmakten (ÖVA). 3 § första meningen i nämnda avtal ersätts enligt följande:

”Vid förbandsövning har arbetstagaren rätt till fria måltider. Vid annan övningsverk- samhet samt vid sjötjänstgöring på marinens och av andra av marinen bemannade fartyg har arbetstagaren rätt till fria måltider samt ett tjänstgöringstillägg med 62 kronor/dygn.”

Detta innebär i övrigt ingen ändring av ÖVA.

• 5 § i Försvarsmaktsavtal om villkor vid tjänstgöring i utlandsstyrkan. (Upplysning: Resterande delar av Försvarsmaktsavtal om villkor vid tjänstgöring i utlandsstyrkan upphör att gälla genom att parterna sluter Försvarsmaktsavtal om villkor vid tjänstgöring i en internationell militär insats.)

Parterna är överens om att punkten Helgtillägg i Försvarsmaktens avtal om lön, avsnitt III, 2 kap. 3a § upphör att gälla den 31 december 2012.

4 §

Parterna konstaterar gemensamt att åtminstone nedanstående verksamheter är föremål för

undantag från arbetstidreglering enligt Europaparlamentets och rådets arbetstidsdirektiv.

• Insatsverksamhet som beordras av ÖB eller C Insats och regleras i order och som på grund av arbetets art inte kan arbetstidsplaneras.

Med insatsverksamhet avses:

- såväl själva insatsen som stödinsatser inom insatsområdet samt vid uppkommen händelse även stödinsatser inom och utom insatsområdet,

- även förberedelsetid i högst åtta (8) veckor (som inte behöver vara sammanhängande),

- verksamhet i samband med beredskapskontroll som har beordrats av ÖB eller C Insats.

• Övning som inte kan tidsplaneras

Med sådan övning avses verksamhet för att öva och samträna stabs- och/eller förbands- enheter, eller del därav, i deras uppgifter samt att pröva enheters användbarhet. Verksam- heten ska vara sammanhängande och bedrivas på ett sådant sätt att arbetstagarens arbets- insatser inte kan tidsplaneras. Med sådan övning avses även sammanhängande övning under kurs eller utbildning där arbetstagarens arbetsinsatser inte kan tidsplaneras.

• Högvakt

Högvakten utgör en förbandsresurs för territoriell chef i alla beredskapsnivåer inom ramen för Försvarsmaktens insats- och beredskapsplan. I förordningen (SFS 1996:927) med bestämmelser för Försvarsmaktens personal framgår att militär personal svarar för vakttjänst vid statschefens residens och att närmare bestämmelser om högvakten meddelas av Försvarsmakten. I Försvarsmaktens föreskrift (FFS 2005:6) med instruktion för överkommendanten och kommendanten i Stockholm framgår dessutom bl.a. att befogenheten (för dessa) att utnyttja både av- och pågående högvaktsförband regleras i särskild ordning.

Ersättningar och andra villkor för ovanstående undantag regleras i 27 respektive 28 §§ Försvars- maktens avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar.

Om endera parten vill att undantaget ska gälla ytterligare verksamhet ska detta regleras i kollektivavtal mellan parterna.

5 §

Parterna konstaterar gemensamt att åtminstone nedanstående verksamheter är föremål för undantag från bestämmelserna om jour enligt Europaparlamentets och rådets arbetstidsdirektiv. Undantaget gäller dock inte för verksamhet som bedrivs på ett sådant sätt att den inte behöver undantas.

• Insatsberedskap för skyddsstyrkor. Med insatsberedda styrkor avses de styrkor som bl.a. har till uppgift att ingripa vid kränkningar av och angrepp på Sveriges territorium och svenska intressen i närområdet i tid av fred och kris. Här avses även TPSS.

• Verksamhet som bedrivs med specialutbildad personal som snabbt ska kunna analysera uppgifter om och agera på misstänkta kränkningar av Sveriges territorium och initiera avvärjning av en sådan misstänkt kränkning, t.ex. incidentberedskap.

• Vakthavande befäl med uppgift i enlighet med andra punkten ovan.

Skyddsregel

En arbetstagare som har deltagit mer än två (2) månader i följd i verksamhet enligt 4 § ovan gäller en skyddstid innan skyldigheten att fullgöra jour inträffar. Skyddstiden omfattar hälften av den tid som arbetstagaren har tjänstgjort i verksamhet enligt 4 §, dock högst två (2) månader.

Berörda parter vid förband får i det enskilda fallet överenskomma om kortare skyddstid.

Om endera parten vill att undantaget ska gälla ytterligare verksamhet ska detta regleras i kollektivavtal mellan parterna.

6 §

Parterna konstaterar gemensamt att åtminstone nedanstående skäl utgör objektiva skäl till att inte ge kompenserande vila utan i stället lämpligt skydd (se 14 § Försvarsmaktens avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar).

En åtgärd måste vidtas för att undvika

- risk för hälsa eller säkerhet,

- att stora ekonomiska värden riskeras.

Parterna konstaterar gemensamt att lämpligt skydd innebär att arbetstagaren erbjuds ett samtal hos företagshälsovården.

Om endera parten vill tillföra ytterligare skäl att inte ge kompenserande vila utan i stället lämpligt skydd ska detta regleras i kollektivavtal mellan parterna.

7 §

Enligt 12 § Försvarsmaktens avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar fastställs lista genom två alternativa metoder.

En utvärdering avseende tillämpning av två metoder för att fastställa lista bör genomföras

18 månader efter avtalets ikraftträdande. Xxxxxx parten kan därefter påkalla förhandling i denna fråga.

-

Stockholm 2012-10-08 Vid protokollet

Xxxxx Xxxxxxxxx Försvarsmakten

Xxxxx-Xxxxxx Xxxxxxxx

OFR/O FM OFR/S

Xxxxxx Xxxxxx Xxxx Xxxxxxx

Försvarsmaktens avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för arbetstagare tillhörande OFR/O FM och OFR/S

Allmänt

1 §

Detta avtal är träffat med stöd av 1 kap. 4 § Allmänt löne- och förmånsavtal (ALFA). Avtalet kompletteras med en bilaga (underbilaga 1) som omfattar gällande bestämmelser i ALFA.

2 §

Detta avtal ersätter ALFA 4 kap. 5 – 8 §§, 13 – 19 §§, 20 § första stycket, 21 §, 23 § tredje stycke (kvalificerad övertid), 24 § sista stycket, 25 § samt 28 §.

Parternas gemensamma protokollsanteckningar

ALFA 4 kap. 31 § ska tillämpas för tillsyningsmän eller motsvarande. Om behov av förtroende- arbetstid uppstår för ytterligare befattningshavare ska Försvarsmakten uppta överläggningar därom med parterna i detta avtal. Parterna i detta avtal får sluta kollektivavtal om förtroendearbetstid med stöd av 1 kap. 4 § ALFA.

3 §

I nedanstående frågor ska arbetstidslagens (ATL) regler tillämpas.

- Undantag från viss offentlig verksamhet (2 § 3 st. ATL) enligt protokoll till detta avtal

- Nödfallsövertid (9 § 1 och 2 st. ATL)

- Nödfallsmertid (10 § 2 st. andra meningen ATL)

- Arbetsgivarens skyldighet att föra anteckningar om jourtid, övertid och mertid (11 § ATL)

- Rast (15 § ATL)

- Paus (17 § ATL)

Ovanstående regler i ATL är härmed kollektivavtalsreglerade. Om dessa bestämmelser i ATL ändras ska parterna i detta avtal ta upp förhandling i frågan.

Tillämpningsområde

4 §

Detta avtal gäller för arbetstagare anställda i Försvarsmakten.

Avtalet gäller dock inte:

- arbetstagare enligt 1 kap. 1 § ALFA,

- arbetstagare med förtroendearbetstid,

- arbetstagare som genomgår viss utbildning enligt underbilaga 2

- arbetstagare vid F7, sjöförbanden och helikopterflottiljen så länge som respektive förbands- avtal gäller,

- reservofficerare tjänstgörande i insatsorganisationen enligt definition i Försvarsmaktens avtal om lön- och anställningsvillkor för reservofficerare.

Förutom 27 och 28 §§ gäller avtalet inte heller då arbetstagare arbetar i verksamheter som är undantagna från arbetstidsreglering enligt Europaparlamentets och rådets arbetstidsdirektiv (se 4 § Förhandlingsprotokoll till Försvarsmaktens avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersätt- ningar).

Avvikelser från avtalet

5 §

I fråga om säkerhets- och övervakningsarbeten som kräver permanent närvaro för att skydda egen- dom eller personer får avvikelser från arbetstidsreglering göras enligt nedan. Verksamheter som här avses är främst VB-tjänst, vakttjänst, luft- och sjöbevakning samt räddningstjänst.

Avvikelser får göras vad gäller bestämmelserna om rast, dygnsvila samt veckovila.

Vid planering av lista eller omplaneringslista ska vid avvikelse enligt ovanstående stycke ledighet planeras på motsvarande sätt som kompenserande ledighet enligt 14 §.

Definitioner

6 §

Arbetspass Sammanhängande period av arbetstid.

Arbetsperiod En arbetsperiod består av ett eller flera arbetspass.

Arbetspassen bör inte vara fler än två.

Arbetsplats Plats där arbete utförs.

Arbetsställe Den plats där arbetstagaren utför huvuddelen av sitt arbete.

Utförs detta under förflyttning eller på arbetsplatser som hela tiden växlar, anses i regel den plats där arbetstagaren hämtar och lämnar arbetsmaterial eller förbereder och avslutar sina arbetsuppgifter som arbetsställe.

Arbetstid Tid då arbetstagare utför arbete för arbetsgivarens räkning, har paus eller måltidsuppehåll.

Beredskap Skyldighet för arbetstagare att under tjänstgöringsfri tid stå till arbetsgivarens förfogande för att vid behov och inom angiven tid infinna sig på platsen för tjänstgöringen och utföra arbete. (Jmf Insatsberedskap)

Beräkningsperiod Den tidsperiod för vilken genomsnittlig ordinarie arbetstid,

beredskap, jourtid, övertid och nödfallsövertid ska beräknas. En beräkningsperiod kan bestå av en eller flera listperioder.

Dygnsvila Sammanhängande ledighet under varje 24-timmarsperiod.

Extra arbetstid Tid för övertid, nödfallsövertid och jour. Extra arbetstid får inte överstiga 416 timmar under ett kalenderår.

Flexibel arbetstid (flextid) Ordinarie arbetstid för vilken arbetstagaren inom givna tids-

xxxxx bestämmer när han eller hon börjar respektive slutar sitt arbete med hänsyn till verksamhetens krav och behov.

Flexram De tidsramar inom vilka en arbetstagare får flexa. Flexramarna följer den i lista förlagda arbetstiden.

Fristående extra arbetspass Arbetspass som, utan arbetstagares egen begäran, förläggs till

annan tid än enligt lista eller omplaneringslista och som börjar mer än 30 minuter efter hans eller hennes närmast föregående i lista eller omplaneringslista upptagna arbetspass och slutar mer än 30 minuter före hans eller hennes närmast efterföljande i lista eller omplaneringslista upptagna arbetspass.

Genomsnittlig ordinarie Normalt 40 timmar per vecka under beräkningsperioden.

arbetstid

Insatsberedskap Tidskrav inom vilket en arbetstagare ska kunna övergå till insatsverksamhet.

Jour Skyldighet för arbetstagare att under tjänstgöringsfri tid stå till arbetsgivarens förfogande för att vid behov utföra arbete.

Arbetstagaren ska befinna sig på arbetsplatsen eller, beroende på inställelsetid och efter arbetsgivarens anvisning, i anslutning till arbetsplatsen.

Lista En fastställd förteckning över de arbetspass, övningsdygn, jour, beredskap, insatsberedskap samt rast(er) som en eller flera arbetstagare ska fullgöra.

Listperiod Den tidsperiod under vilken arbetspassen fördelas.

Klämdag Vardag som omedelbart såväl föregås som efterföljs av en lör-, sön- eller helgdag.

Mertid Tid för arbete som, efter beslut av arbetsgivaren, fullgörs av en deltidsarbetande arbetstagare utöver den arbetstid som är fastställd i lista eller omplaneringslista.

Måltidsuppehåll Uppehåll (i stället för rast) för intagande av måltid då arbets-

förhållandena inte medger att rast läggs in.

Normalarbetstid Normalarbetstiden motsvarar det arbetstidsmått en arbetstagare

skulle ha utfört per dag om arbetstagarens arbetstidsmått hade varit jämnt fördelat över beräkningsperiodens samtliga arbets- dagar (i normalfallet 5 dagar per vecka).

Omplaneringslista En fastställd omplanerad lista.

Ordinarie arbetstid Den i lista fastställda arbetstiden.

Provisorisk lista En av arbetsgivaren fastställd lista som gäller under ajournerad

listförhandling.

Rast Avbrott i den dagliga arbetstiden då arbetstagaren inte är skyldig att stanna kvar på arbetsplatsen. En rast ska omfatta minst 30 minuter. (Se även arbetstidslagen 15 §.)

Uppkommen beredskap/ Sådan beredskap eller insatsberedskap som uppkommer på

insatsberedskap grund av händelse som inte kunnat förutses av arbetsgivaren

och som inte är planerad i lista eller omplaneringslista.

Uppkommen jour Sådan jour som uppkommer på grund av händelse som inte

kunnat förutses av arbetsgivaren och som inte är planerad i lista eller omplaneringslista.

Uppkommet övningsdygn Övningsdygn som inte är planerat i lista eller omplaneringslista.

Veckovila Sammanhängande ledighet under varje sjudagarsperiod.

Övertid Arbetstid som, efter beslut av arbetsgivaren, fullgörs utöver den arbetstid som är fastställd i lista och som inte utgör mertid.

Övning Verksamhet som antingen går att tidsplanera eller som bedrivs på ett sådant sätt att arbetstagarens arbetsinsatser inte kan tids- planeras. För verksamhet av sistnämnd natur gäller undantag från arbetstidsreglering (se Förhandlingsprotokoll till Försvars- maktens avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar).

Övningsdygn Hel tidsperiod om 24 timmar varunder sådan övning som är undantagen från arbetstidsreglering bedrivs. Med sådan verksamhet avses även högvakt.

Arbetstidens längd

Genomsnittlig ordinarie arbetstid 7 §

Under ett kalenderår är för heltidsarbetande arbetstagare den genomsnittliga ordinarie veckoarbets-

tiden för kalendervecka, som utöver söndag är helgfri, 40 timmar. För helgdag1 som infaller på måndag – fredag minskas årsarbetstiden med åtta (8) timmar. Detta gäller inte de arbetstagare som gör omräkning enligt 9 § c).

Beräkningsperioden är 12 månader och avser ett kalenderår.

Förkortade arbetsdagar 8 §

Den ordinarie arbetstiden ska minskas med fyra timmar för nedanstående dagar. Detta gäller inte de arbetstagare som gör omräkning enligt 9 § c).

Trettondagsafton Skärtorsdagen

Den 30 april som infaller på en måndag-fredag Dagen före Nationaldagen

Dagen före Alla Helgons dag

Den 23 december som infaller på en fredag.

Omräkning av arbetstid 9 §

För arbetstagare med oregelbunden förläggning av arbete avräknas veckoarbetstiden med:

a) 2 timmar om arbetstiden till någon del under berörd vecka är förlagd mellan klockan 23.00 och 06.00.

b) 4 timmar om arbetstiden till någon del under berörd vecka är förlagd mellan klockan 23.00 och

06.00 samt dessutom till någon del på lördag, söndag eller helgdag.

c) 5 timmar om arbetstiden är förlagd enligt rullande system, dvs. att arbetstiden är förlagd på dagar oavsett om dessa är vardagar, lör-, sön- eller helgdagar. Dessutom ska minst en arbetsdag under varje 9-veckorsperiod infalla på dag som inte är vardag.

Arbetstidens förläggning

10 §

Arbetsgivaren beslutar om arbetstidens förläggning i lista efter överenskommelse med arbetstagare alternativt förhandling med berörd(a) arbetstagarorganisation(er).

Arbetstid får förläggas till veckans alla dagar.

Rast ingår inte i arbetstiden. Om arbetsförhållandena inte medger att rast läggs in kan den utbytas mot måltidsuppehåll. Måltidsuppehåll ingår i arbetstiden.

1 Som helgdagar vilka inträffar på måndag – fredag räknas även midsommarafton, julafton och nyårsafton.

Listperiodens längd

11 §

Arbetsgivaren beslutar om listperiodens längd, vilken dock ska vara minst fyra (4) veckor och högst ett (1) kalenderår. Dock ska en listperiod alltid ta slut vid ett kalenderårsskifte. Detta kan innebära att denna listperiod blir kortare än fyra (4) veckor.

Fastställd lista (även provisorisk lista) gäller normalt tills vidare.

Fastställande av lista 12 §

Förläggningen av den ordinarie arbetstiden, övningsdygn, jour, beredskap samt insatsberedskap bestäms i förväg genom att en lista upprättas.

Tid för utbildning ska om möjligt fastställas i lista enligt tiden i kursplan.

Fastställande av lista sker genom två alternativa modeller – antingen kommunikation mellan arbetsgivaren och en arbetstagare/en grupp arbetstagare, lista metod A, eller förhandling med berörd(a) arbetstagarorganisation(er), lista metod B.

En arbetstagare anmäler till arbetstidsplanerande chef vilken metod som ska användas vid fastställande av lista för honom eller henne. Den metod som anmäls av en arbetstagare gäller tills vidare. Byte av metod ska anmälas minst sex (6) veckor innan närmast följande listperiod.

Lista metod A

Utgångspunkten är att den enskilde får ett ökat ansvar och inflytande över sin egen arbetssituation.

Senast 30 dagar före den tidpunkt då en arbetstagares lista är avsedd att börja gälla ska arbets- givaren presentera verksamhetens behov av bemanning samt övriga omständigheter som ska tas hänsyn till under den tid listan är avsedd att gälla (bl.a. övningsdygn och insatsberedskap).

Senast 21 dagar före den tidpunkt då listan är avsedd att börja gälla ska varje arbetstagare lämna förslag till lista i vilken han eller hon själv har förlagt sin arbetstid samt i förekommande fall jour- och beredskapstid. Förslaget ska även uppta av arbetsgivaren angiven tid för övningsdygn och insatsberedskap. Förläggningen ska ske i samarbete med berörda kollegor.

Arbetsgivaren fastställer listan efter eventuella justeringar som diskuterats med de berörda arbets- tagarna.

Senast 14 dagar före den tidpunkt då listan är avsedd att börja gälla ska den nya överenskomna listan skriftligen föreligga.

Lista metod B

Innan arbetsgivaren beslutar om arbetstidens förläggning, samt i förekommande fall övningsdygn, jour-, beredskaps- och insatsberedskapstider i lista ska denne förhandla med berörd(a) arbets- tagarorganisation(er) på förbandsnivå.

Senast 30 dagar före den tidpunkt då listan är avsedd att börja gälla ska arbetsgivaren på förbands- nivå förhandla med berörd(a) arbetstagarorganisation(er) och därvid presentera sitt förslag till beslut avseende lista. Parterna har ett gemensamt ansvar för att listförhandlingen är avslutad alternativt ajournerad senast då den nya listan ska vara fastställd enligt angiven tid nedan.

Om parterna skriftligen enas i listförhandlingen beslutar arbetsgivaren om lista enligt parternas överenskommelse senast 14 dagar före den tidpunkt då listan är avsedd att börja gälla.

Om parterna inte enas i listförhandlingen gäller följande:

1. Förhandlingen ajourneras och parterna på försvarsmaktsnivå förhandlar om riktlinjer för listans utformning.

2. Arbetsgivaren på förbandsnivå får – när det krävs av verksamhetsskäl – besluta om en provisorisk lista över förläggning av arbetstiden, jour och beredskap med beaktande av de delar som parterna var överens om i listförhandlingen.

3. Den ajournerade listförhandlingen mellan parterna på förbandsnivå återupptas snarast efter att parterna på försvarsmaktsnivå avslutat förhandlingen om riktlinjer för listans utform- ning. Listförhandlingen ska bedrivas skyndsamt och parterna på förbandsnivå ska beakta resultatet av förhandlingen på försvarsmaktsnivå.

4. Om parterna på förbandsnivå enas i den återupptagna listförhandlingen beslutar arbets- givaren om lista enligt parternas överenskommelse. Den nya listan ersätter den proviso- riska listan.

Fastställande av omplaneringslista 13 §

Arbetsgivaren får vid behov omplanera gällande fastställd lista vad avser arbetstid. För ny arbetstidsförläggning under en pågående listperiod ska bestämmelserna nedan gälla. Om nästa lista är fastställd kan en omplanering ske in i den listperioden. Det ska av lista framgå när beräkningsperioden börjar respektive slutar.

Lista metod A

En arbetstagare ska till arbetsgivaren lämna förslag till omplaneringslista, i vilken han eller hon själv förlägger sin arbetstid. Förläggningen ska ske i samarbete med berörda kollegor.

Arbetsgivaren fastställer listan efter eventuella justeringar som diskuterats med de berörda arbetstagarna.

Omplaneringslista ska skriftligen föreligga senast 14 dagar före den tidpunkt då ändringen(arna) är avsedd(a) att börja gälla. Om arbetstagaren så önskar och blir överens med arbetsgivaren, kan ledighet läggas ut på tid som infaller före den tidpunkt då ändringen är avsedd att börja gälla.

Lista metod B

Innan arbetsgivaren beslutar om arbetstidens förläggning, samt jour och beredskap, i omplanerings- lista ska denne förhandla med berörd(a) arbetstagarorganisation(er) på förbandsnivå.

Om parterna enas i förhandlingen av omplaneringslista beslutar arbetsgivaren om omplanerings- lista enligt parternas överenskommelse senast 14 dagar före den tidpunkt då ändringen(arna) är avsedd(a) att börja gälla. Om arbetstagaren så önskar och blir överens med arbetsgivaren, kan ledighet läggas ut på tid som infaller före den tidpunkt då ändringen är avsedd att börja gälla.

Om parterna inte enas i listförhandlingen gäller vad som regleras i 12 § Lista metod B.

Vid omplanering av lista utbetalas ett omplaneringstillägg om 800 kronor för den vecka där arbetsgivaren gör en förändring av listan som inskränker arbetstagarens fritid. Om en arbetstagare vill förändra sin lista utbetalas inget omplaneringstillägg.

Dygns- och veckovila

14 §

Dygnsvila

En arbetstagare ska ha minst elva timmars sammanhängande ledighet under varje period om tjugofyra timmar.

Avvikelse får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren, under förutsättning att arbetstagaren får kompenserande ledighet motsvarande den tid som återstår för att uppfylla kravet om tid för dygnsvila. Ledigheten ska förläggas på så sätt att den närmast följande arbetsperiodens början förskjuts den aktuella tiden.

Om särskilda verksamhetsskäl föreligger får ledigheten förläggas så att den efterföljande arbets- perioden avkortas med den aktuella tiden. Ledigheten får dock inte förskjutas mer än högst två dygn samt det antal timmar som arbetstagaren redan vilat före avvikelsen.

För arbetstagare som omfattas av undantag från bestämmelserna om jour i 5 § förhandlingsprotokollet och inte kan få kompenserande ledighet enligt föregående stycke gäller följande. Vid uppkommen avvikelse får inte den närmast följande arbetsperiodens början förskjutas. Istället ska om möjligt avkortning av arbetspass ske utan skyldighet till återtjänstgöring.

Om synnerliga verksamhetsskäl föreligger som gör att det inte är möjligt att bevilja ledighet enligt ovan, ska berörd arbetstagare ges lämpligt skydd. I sådant fall gäller att tid som enligt lista skulle ha varit vilotid eller beredskapstid och som tagits i anspråk för arbete ska ersättas som övertid.

Dock ingår inte denna tid i beräkningen av vare sig övertidsuttag eller extra arbetstid (se 21 § tredje stycket).

I dygnsvilan ska tiden mellan midnatt och klockan 5 ingå. Avvikelse från detta får göras om arbetet med hänsyn till dess art, allmänhetens behov eller andra särskilda omständigheter måste bedrivas under nämnda tid. Vid nattarbete gäller dock inte detta stycke.

Veckovila

En arbetstagare ska ha minst trettiosex timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar. Xxxxxxxxxx ska så långt möjligt förläggas till veckosluten.

Xxxxxxxxx för två på varandra följande sjudagarsperioder får slås samman till en sammanhängande ledighet om minst 72 timmar, som ska förläggas efter den verksamhet som föranledde samman- slagningen.

Avvikelse får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har

kunnat förutses av arbetsgivaren, under förutsättning att arbetstagaren får kompenserande ledighet motsvarande den tid som återstår för att uppfylla kravet om tid för veckovila. Ledigheten ska förläggas på så sätt att den närmast följande arbetsperiodens början förskjuts den aktuella tiden.

Om särskilda verksamhetsskäl föreligger får ledigheten förläggas så att den efterföljande arbets- perioden avkortas med den aktuella tiden.

Om synnerliga verksamhetsskäl föreligger som gör att det inte är möjligt att bevilja sådan ledighet, ska berörd arbetstagare ges lämpligt skydd.

Om en arbetstagare tjänstgör längre än 11 dygn i följd utan att veckovila erhålls ska ersättning ges i enlighet med tabellen under 29 §. Den kompenserande ledigheten ska förläggas direkt efter den verksamhet som föranlett avvikelse från reglerna om veckovila.

Undantag

Undantag från bestämmelserna i denna paragraf gäller arbetstagare i vissa verksamheter (se 5 § Förhandlingsprotokoll till Försvarsmaktens avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar). Detta innebär att jour inte anses som arbetstid vid beräkning av dygns- och veckovila. Dock ska bestämmelserna ovan om avvikelser tillämpas.

Flexibel arbetstid

Allmänt 15 §

Inom ramen för den planerade arbetstiden får en arbetstagare utnyttja flexibel arbetstid om verk- samheten så tillåter.

Flextidens förläggning och uttag av ledighet m.m. 16 §

Flexramen följer den planerade arbetstidens förläggning på så sätt att arbetstagaren får flexa

- en och en halv (1,5) timme före och en och en halv (1,5) timme efter den planerade arbetsperiodens början,

- en och en halv (1,5) timme före och tre (3) timmar efter den planerade arbetsperiodens slut,

- vid lunch/middag gäller en flexram på totalt två (2) timmar inom vilken en obligatorisk rast ska förläggas.

Då en arbetstagare genomgår utbildning, som inte har fastställts i lista, ska den enligt kursplan fullgjorda studietiden som understiger den i lista fastställda tiden per dag registreras som minustid i flexsystemet.

Om arbetstagaren så önskar får arbetsgivaren medge att arbetstid förläggs till tid utanför flex- ramen. I sådant fall utbetalas inte obekvämtidstillägg.

Ledighet får tas ut som del av dag eller hel dag (t.ex. klämdag) då arbetstagaren önskar och verk-

samheten så medger. Den del av sådan ledighet som inte ryms inom flexramen ska ha beviljats av arbetsgivaren och regleras i flexsaldot.

Avstämning och flexsaldo 17 §

Avstämningstidpunkter är 31 januari, 31 maj och 31 oktober.

Plussaldot får vid varje avstämningstidpunkt uppgå till högst 40 timmar. Vid varje avstämnings- tidpunkt regleras en arbetstagares plussaldo på så sätt att tid utöver tillåtna 40 timmar stryks ur saldot.

Minussaldot får vid varje avstämningstidpunkt uppgå till högst 10 timmar. Minustid därutöver regleras genom löneavdrag senast före nästkommande avstämningstidpunkt. Avdraget motsvarar 1/175 av den fasta lönen per månad för varje timme som överstiger det tillåtna negativa saldot.

Innan sådan åtgärd vidtas ska arbetsgivaren informera berörd arbetstagarorganisation.

Undantag från tillämpning av flexibel arbetstid 18 §

Vid särskilda skäl, t.ex. misskötsel av flexibel arbetstid eller tidregistrering, får arbetsgivaren besluta att en enskild arbetstagare inte får utnyttja flexibel arbetstid. Arbetstiden för den berörda arbetstagaren är därmed den i lista angivna tiden. Ett sådant beslut ska vara skriftligt och avse en period om högst ett år. Innan ett sådant beslut fattas ska samråd ske med berörd arbetstagar- organisation.

Då den berörda arbetstagaren undantas från flexibel arbetstid ska hans eller hennes flexsaldo regleras på så sätt att plustid förfaller och för minustid görs avdrag motsvarande 1/175 av den fasta lönen per månad för varje sådan timme.

Frånvaro vid koncentrerad och/eller oregelbundet förlagd arbetstid för heltidsarbetande

Definition 19 §

Koncentrerad arbetstid innebär att en arbetstagares arbetstid är förlagd så att antalet arbetsdagar i en vecka eller i genomsnitt för en vecka normalt understiger fem.

Oregelbundet förlagd arbetstid innebär att en arbetstagares arbetstid är förlagd så att det tillämp- liga dagarbetstidsmåttet enligt lista minst någon gång under beräkningsperioden över- eller understiger det ordinarie dagarbetstidsmåttet.

Beräkning av frånvarotid vid ledighet

20 §

Om det ordinarie dagarbetstidsmåttet om 8 timmar understiger den arbetstid som en arbetstagare skulle ha fullgjort dag under ledigheten, är han skyldig att som ordinarie arbetstid fullgöra den återstående arbetstiden på sådan tid som är lämplig för verksamheten. Den återstående tiden ska regleras inom beräkningsperioden.

Om det ordinarie dagarbetstidsmåttet om 8 timmar överstiger den arbetstid som en arbetstagare skulle ha fullgjort dag under ledigheten har han rätt till ledighet motsvarande den överstigande tiden på sådan tid som är lämplig för verksamheten. Denna ledighet ska regleras inom beräknings- perioden.

Omplanering i lista på grund av det som sägs i första och andra styckena ovan får beslutas av arbetsgivaren efter samråd med berörd arbetstagare. Vid sådan omplanering utbetalas inte omplaneringstillägg.

I stället för omplanering i lista på grund av det som sägs i första stycket ovan får en arbetstagare kvitta ut den återstående ordinarie arbetstiden med flextid eller kompensationsledig tid för övertid, mertid eller övningsdygn.

Ovanstående gäller dock inte vid frånvaro av följande orsaker:

– sjukfrånvaro,

– ledighet med tillfällig föräldrapenning,

– ledighet med ersättning för närståendevård,

– ledighet enligt avtalet om fackliga förtroendemän.

Övertid

21 §

Utöver de bestämmelser i ALFA som äger giltighet enligt detta avtal, gäller följande.

Med övertidsarbete avses sådant arbete som, efter beslut av arbetsgivaren, utförs

- av heltidsarbetande arbetstagare på tid utöver den arbetstid som är fastställd i lista eller omplaneringslista,

- av deltidsarbetande arbetstagare såväl på tid utöver det ordinarie arbetstidsmåttet för heltidsarbetande (8 timmar) som på tid utöver mertid.

Om arbetsgivaren bedömer att det finns särskilda skäl, får arbetsgivaren begära att en arbetstagare ska arbeta på övertid högst 50 timmar under en kalendermånad, dock högst 416 timmar (extra arbetstid) under ett kalenderår inklusive nödfallsövertid och jourtjänstgöring. Övertid (gäller även nödfallsövertid) som har kompenserats med ledighet ska inte räknas in i de 416 timmarna. Sådan ledighet ska förläggas under det berörda kalenderåret.

Övertidsarbete på vardag ska om möjligt förläggas i anslutning till den ordinarie arbetstiden och på så sätt att arbetstagaren får rast.

Vid beräkning av övertidsersättning gäller följande:

Enkel övertid är övertid som inte enligt nedan är kvalificerad övertid.

Kvalificerad övertid är övertid

- mellan klockan 19.00 på fredag och klockan 07.00 på måndag,

- mellan klockan 19.00 på dag före tjänstgöringsfritt (-fria) kalenderdygn och klockan 07.00 dagen efter det (de) tjänstgöringsfria kalenderdygnet (-n),

- mellan klockan 19.00 på dag före trettondedag jul, 1:a maj, Kristi himmelsfärds dag eller Nationaldagen och klockan 07.00 närmast följande vardag,

- mellan klockan 19.00 på Skärtorsdagen och klockan 07.00 närmast följande vardag,

- mellan klockan 19.00 på dag före Midsommarafton, Julafton eller Nyårsafton och klockan

07.00 närmast följande vardag,

- samt i övrigt mellan klockan 22.00 och 06.00.

Styrkta merkostnader som uppkommer för arbetstagaren på grund av beordrat övertidsarbete ska bestridas av arbetsgivaren. Arbetstagaren ska meddela arbetsgivaren vilka merkostnader som kommer att uppstå i samband med att denne blir beordrad.

Fristående extra arbetspass

22 §

Vid tjänstgöring under ett fristående extra arbetspass får arbetstagaren övertidsersättning för den faktiska tiden för arbete, dock minst tre (3) timmar. Dock utgör endast den faktiska arbetstiden underlag vid beräkning av extra arbetstid.

Ett fristående extra arbetspass som avbryts av rast om 30 minuter utgör endast ett sådant arbets- pass. Detsamma gäller då rasten på grund av arbetstagarens önskan är längre än 30 minuter.

Jour

23 §

Med jour avses skyldighet för en arbetstagare att under tjänstgöringsfri tid stå till arbetsgivarens förfogande för att vid behov utföra arbete. Under jouren ska arbetstagaren befinna sig på arbets- platsen eller, beroende på inställelsetid och efter arbetsgivarens anvisning, i anslutning till arbets- platsen.

Arbetsgivaren får begära att en arbetstagare ska fullgöra jour. Jourtjänstgöring ska i första hand begäras av arbetstagare som frivilligt åtar sig detta. Befrielse från jour innan lista eller omplane- ringslista är fastställd bör inte nekas då arbetstagaren är förhindrad och har godtagbara skäl.

Arbetsgivaren får även begära uppkommen jour av en arbetstagare.

Arbetsgivaren får inte begära jourtjänstgöring av den som är partiellt sjukskriven, partiellt ledig med stöd av lag eller för vård av barn enligt tjänstledighetsförordningen.

Tid för jourtjänstgöring ska framgå av lista eller omplaneringslista.

Arbetsgivaren får begära att en arbetstagare ska fullgöra jour högst 50 timmar under en kalender- månad. Jour får sammanläggas till en period för tre på varandra följande kalendermånader, dock högst 150 timmar sammanlagt. Arbetsgivaren får begära att en arbetstagare ska fullgöra jour högst 416 timmar under ett kalenderår inklusive övertid och nödfallsövertid.

I viss verksamhet (se 5 § Förhandlingsprotokoll till Försvarsmaktens avtal om arbetstid och arbets- tidsberoende ersättningar) gäller i stället att arbetsgivaren får begära att en arbetstagare ska fullgöra jour högst 900 timmar under ett kalenderår inklusive övertid och nödfallsövertid.

Fr.o.m. 2014-01-01 gäller att de 900 timmarna enligt sjätte stycket istället uttrycks som 484 timmar utöver de 416 timmar som framgår av femte stycket. Då arbetsgivaren begär att en arbetstagare ska fullgöra jour i viss verksamhet (se 5 § Förhandlingsprotokoll till Försvarsmaktens avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar) ska fullgjord tjänstgöring avräknas de 484 timmarna så länge sådana finns att tillgå. Först när de 484 timmarna är fullgjorda får arbetsgivaren begära jourtjänstgöring med stöd av femte stycket.

Vid ingripande under jourtjänstgöring får arbetstagaren ersättning enligt bestämmelserna för övertid, dock inte enligt fristående extra arbetspass.

Tillfälligt ingripande under jourtjänstgöring i form av mottagande av enstaka kortare telefon- samtal/e-post utgör inte övertid.

Jourtillägg erhålls för minst 13 timmar då jour fullgörs:

- mellan tidpunkten för den ordinarie arbetstidens slut en arbetsdag och arbetstidens början påföljande arbetsdag,

- som sammanhängande jourpass under tjänstgöringsfritt kalenderdygn under tiden mellan klockan 06.00 och 22.00.

Dock utgör endast den faktiska jourtiden underlag vid beräkning av såväl begränsningen enligt sjätte stycket ovan som extra arbetstid.

För jourtjänstgöring utbetalas jourtillägg enligt nedanstående tabell. Tillägget utbetalas inte när en arbetstagare har ersättning för övningsdygn.

Vardagar från måndag kl. 07.00 till fredag kl. 19.00: Mellan kl. 19.00 på fredag och kl.07.00 på måndagar:

Mellan kl.19.00 på dag före Trettondedag jul, 1:a maj, Kristi himmelsfärds dag eller Nationaldagen och kl. 07.00 närmast följande vardag:

Mellan kl. 19.00 på Skärtorsdagen och kl. 07.00 närmast följande vardag:

Mellan kl.19.00 på dag före Pingstafton, Midsommarafton, Julafton, eller Nyårsafton och kl. 07.00 närmast följande vardag:

Extra tillägg för beordrad uppkommen jour:

60:-/tim.

120:-/tim.

120:-/tim. 180:-/tim.

180:-/tim.

400:-/påbörjad

24-timmarsperiod

Beredskap

24 §

Med beredskap avses skyldighet för en arbetstagare att under tjänstgöringsfri tid stå till arbets- givarens förfogande för att efter besked om inställelse bege sig till platsen för tjänstgöringen och utföra arbete. Under beredskapen ska arbetstagaren finnas i bostaden eller på annan överens- kommen plats och vara nåbar. Arbetstagaren ska infinna sig på platsen för tjänstgöringen inom högst den av arbetsgivaren angivna tiden från det han eller hon erhållit besked om utryckning.

Arbetsgivaren får begära att en arbetstagare ska fullgöra beredskap. För beredskapstjänstgöring ska i första hand anlitas arbetstagare som frivilligt åtar sig detta. Befrielse från beredskap innan lista eller omplaneringslista är fastställd bör inte nekas då arbetstagaren är förhindrad och har godtagbara skäl. Arbetsgivaren får även begära uppkommen beredskap av en arbetstagare.

Arbetsgivaren får inte begära beredskapstjänstgöring av den som är partiellt sjukskriven, partiellt ledig med stöd av lag eller för vård av barn enligt tjänstledighetsförordningen.

Tid för beredskapstjänstgöring ska framgå av lista eller omplaneringslista men utgör inte arbetstid.

Till dygns- och veckovila räknas beredskapstid, dvs. den tid då arbetstagaren inte tas i anspråk för arbete.

En heltidsarbetande arbetstagare är skyldig att fullgöra beredskap i högst 1000 timmar under ett kalenderår. Parterna på förbandsnivå får överenskomma att arbetstagare är skyldig att fullgöra beredskapstjänstgöring utöver det som sägs i första meningen.

När arbetstagare fullgör beredskap och beordras att inställa sig för tjänstgöring påbörjas respektive avslutas arbetstiden vid avresa från respektive återkomst till hemmet eller annan plats som överenskommits med arbetsgivaren.

Beredskap får endast begäras av en arbetstagare som kan nyttja sin ordinarie bostad, pendlings- bostad eller annan överenskommen plats.

Tillfälligt ingripande under beredskapstjänstgöring i form av mottagande av enstaka kortare telefonsamtal/e-post utgör inte övertid.

För beredskapstjänstgöring utbetalas beredskapstillägg enligt nedanstående tabell. Tillägget utbetalas inte när en arbetstagare har ersättning för övningsdygn.

Vardagar från måndag kl. 07.00 till fredag kl. 19.00: Mellan kl. 19.00 på fredag och kl.07.00 på måndagar:

Mellan kl.19.00 på dag före Trettondedag jul, 1:a maj, Kristi himmelsfärds dag eller Nationaldagen och kl. 07.00 närmast följande vardag:

Mellan kl. 19.00 på Skärtorsdagen och kl. 07.00 närmast följande vardag:

Mellan kl.19.00 på dag före Pingstafton, Midsommarafton, Julafton, eller Nyårsafton och kl. 07.00 närmast följande vardag:

Extra tillägg för beordrad uppkommen beredskap:

30:-/tim.

60:-/tim.

60:-/tim.

90:-/tim.

90:-/tim. 300:-/påbörjad

24-timmarsperiod

Insatsberedskap

25 §

Arbetsgivaren får begära att en arbetstagare ska fullgöra insatsberedskap. Arbetsgivaren får även begära uppkommen insatsberedskap av en arbetstagare.

Under insatsberedskap ska arbetstagaren vara nåbar. Arbetstagaren ska infinna sig på den av arbetsgivaren angivna platsen och tiden enligt besked om inställelse.

Arbetsgivaren får inte begära insatsberedskap av den som är partiellt sjukskriven, partiellt ledig med stöd av lag eller för vård av barn enligt tjänstledighetsförordningen.

Tid för insatsberedskap utgör inte arbetstid. Till dygns- och veckovila räknas insatsberedskapstid, dvs. den tid då arbetstagaren inte tas i anspråk för arbete.

Inställelsetid:

a) Inställelse inom 1 – 3 dygn

Beredskap omfattar hela dygn.

b) Inställelse inom 4 – 10 dygn

Beredskap omfattar hela dygn.

För insatsberedskap med inställelse inom 24 timmar gäller vad som regleras i 24 §.

Under insatsberedskap med inställelse 1–3 dygn eller 4–10 dygn kan en arbetstagare även ha jour- tjänstgöring eller tillfälligtvis vara beordrad beredskap med inställelse inom högst 24 timmar. I sådant fall utbetalas även jourtillägg (23 §) resp. beredskapstillägg (24 §).

För tjänstgöring i insatsberedskap utbetalas insatsberedskapstillägg enligt nedanstående tabell.

Ersättning för	insatsberedskap	uppkommen insatsberedskap
Inställelse inom * 1 – 3 dygn:	181:-/dag eller 5 500:-/mån.	247:-/dag eller 7 500 :-/mån.
* 4 – 10 dygn:	69:-/dag eller 2 084:-/mån.	116:-/dag eller 3 500:-/mån.

Obekväm arbetstid

26 §

En arbetstagare som tjänstgör på obekväm tid får ob-tillägg enligt nedanstående tabell. Tillägget utbetalas endast för ordinarie arbetstid enligt lista eller omplaneringslista. Om arbetsperioden förskjuts enligt 14 § andra och sjunde styckena utbetalas ob-tillägg i förekommande fall.

Tillägget utbetalas inte när en arbetstagare har ersättning för övningsdygn eller schablonarbetstid.

Enkel ob-tid

- mellan kl. 19.00 och kl. 22.00, i den mån det inte är fråga om tid enligt nedan:

Kvalificerad ob-tid, I

- mellan kl. 19.00 på fredag och kl.07.00 på måndagar,

- mellan kl.19.00 på dag före Trettondedag jul, 1:a maj, Kristi himmelsfärds dag eller Nationaldagen och kl. 07.00 närmast följande vardag,

- all tid på vardag som både föregås och efterföljs av sön- eller helgdag,

- tid i övrigt mellan xx. 22.00 och 06.00:

Kvalificerad ob-tid, II

- mellan kl. 19.00 på Skärtorsdagen och kl. 07.00 närmast följande vardag,

- mellan kl.19.00 på dag före Pingstafton, Midsommarafton,

- Julafton, eller Nyårsafton och kl 07.00 närmast följande vardag

20:-/tim.

60:-/tim.

90:-/tim

Ersättning m.m. för verksamheter undantagna från arbetstidsreglering

(se 4 § Förhandlingsprotokoll till Försvarsmaktens avtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar.)

27 § Insatsverksamhet

Planerad insats

Varje vecka som genomförs som planerad insats anses motsvara 40 timmar fullgjord arbetstid med beaktande av förkortade arbetsdagar enligt §§ 7 och 8.

Planerat stöd

Varje dygn som genomförs som planerad stödinsats anses motsvara 8 timmar fullgjord arbetstid.

En planerad stödinsats inom eller utom ett insatsområde får omfatta högst 16 dagar samman- hängande tid.

Parterna på förbandsnivå får överenskomma om längre planerad stödinsats än 16 dagar.

Uppkommen stödinsats

Vid stödinsats inom eller utom insatsområde m.a.a. uppkommen händelse gäller följande:

• undantag från arbetstidsreglering får tillämpas under högst 56 dagar per kalenderår, dock högst 16 dagar som sammanhängande tid; vid en stödinsats kortare än sju dagar avräknas sju dagar,

• en arbetstagare anses ha fullgjort den arbetstid som han eller hon skulle ha fullgjort enligt fastställd lista eller omplaneringslista.

En planerad stödinsats om högst 16 dagar sammanhängande får direkt efterföljas av en uppkommen stödinsats om högst 16 dagar sammanhängande och detta gäller även det omvända.

Parterna på förbandsnivå får överenskomma om längre uppkommen stödinsats än 16 dagar.

Ersättning för insatsverksamhet utbetalas enligt följande tabell.

Tjänstgöring under

- minst en kalendermånad: månadslön = 1,3 * I-lön + 8000:-

- mindre än en kalendermånad: lönetillägg per påbörjat dygn = 0,0099 * I-lön + 264:-

För stödinsatser m.a.a. uppkommen händelse utbetalas även följande ersättning:

- extra tillägg om 66 :-/fullgjord 24-timmarsperiod

- ledighet om en (1) dag för tjänstgöring på varje dag som är tjänstgöringsfri enligt planerad lista eller omplaneringslista.

För insats med anledning av uppkommen händelse erhålls ledighet om en dag för tjänstgöring på varje dag som är tjänstgöringsfri enligt planerad lista eller omplaneringslista. Under tid denna bestämmelse tillämpas ska inte 11 § Försvarsmaktsavtal om villkor vid tjänstgöring i en internationell militär insats för arbetstagare tillhörande OFR/O FM eller OFR/S tillämpas.

28 § Övningsdygn

För varje övningsdygn ska 8 timmar förläggas i lista eller omplaneringslista.

Avbryter arbetsgivaren ett påbörjat övningsdygn ska övningsdygnet anses fullgjort. Innebär detta att arbetstagaren utövar annan verksamhet än övning utbetalas ingen ytterligare ersättning under det påbörjade övningsdygnet.

Inställer arbetsgivaren ett ej påbörjat övningsdygn som är inplanerat, bör den för berörd vecka planerade och återstående arbetstiden snarast läggas ut på för arbetstagaren normalt sätt inom arbetsområdet.

Avbryter en arbetstagare övningsdygn på grund av beviljad semester eller tjänstledighet ska det övningsdygn som avbryts anses som fullgjort om arbetstagaren deltagit i övningsdygnet under minst 12 timmar.

Uppkommet övningsdygn ska i första hand begäras av en arbetstagare som frivilligt åtar sig detta. Befrielse från uppkommet dygn bör inte nekas då en arbetstagare är förhindrad och har godtagbara skäl.

Om en arbetstagare beordras till uppkommet övningsdygn ska han eller hon anses ha fullgjort den arbetstid som han eller hon skulle ha fullgjort enligt fastställd lista eller omplaneringslista.

En arbetstagare har rätt att välja ersättning i form av antingen övningstillägg A och ledighet om

8 tim./ö-dygn eller övningstillägg A, ledighet om 4 tim./ö-dygn och övningsdygnstillägg B. För en och samma övning gäller endast ett val. Arbetstagaren ska anmäla sitt/sina val för nästkommande kalenderårs övningar till arbetstidsplanerande chef senast 1 november. Anmälan gäller tills vidare till dess en ny anmälan (inför nytt kalenderår) inkommer. Om antalet planerade övningar väsentligt förändras har en arbetstagare rätt att göra om sitt val i samband med planering av nästkommande lista.

Anställningsperioder om vardera 29 dagar i följd ska åtskiljas av minst en vecka. Om undan- tagsvis så inte kan ske av verksamhetsskäl, har arbetstagaren rätt till ersättning i form av enbart ledighet eller ledighet och övningsdygnstillägg enligt de valfria alternativen i tabellen ovan.

Övningsgdygns- tillägg A /ö-dygn	Ledighet/ö-dygn	Övningsdygns- tillägg B /ö-dygn
988:-	----	0,046 x I-lön

För fullgjort övningsdygn utbetalas ersättning enligt nedanstående tabell. Ledighet enligt nedan ska förläggas snarast efter genomförd övning.

Övningsgdygns- tillägg A /ö-dygn	Ledighet/ö-dygn	Övningsdygns- tillägg B /ö-dygn
988:-	8 tim.	----
alternativt
988:-	4 tim.	0,023 x I-lön
Uppkommet ö-dygn    Extra tillägg - vardag: 329:- /dygn - lör-, sön-, helgdag: 639:-/dygn För varje fullgjort uppkommet övningsdygn under arbetsfri dag erhålls ytterligare 8 timmars ledighet. För en arbetstagare som är anställd och tjänstgörande hos Försvarsmakten mindre än 30 dagar i följd gäller följande:

Arbetstid under tjänsteresa, förrättning och övning

29 §

Nedanstående bestämmelser gäller under såväl inrikes som utrikes tjänsteresa och förrättning samt övning, dock inte vid förrättning i planerat eller beslutat insatsområde.

Bestämmelserna tillämpas vid tjänsteresa fr.o.m. avresa från och t.o.m. återkomst till arbetsstället, bostaden eller annan ort som arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om.

Vid utrikes tjänsteresa ska om möjligt arbetstiden planeras och fastställas i lista eller omplane- ringslista. I annat fall gäller att en schablon- arbetstid inplaneras om högst tretton (13) timmar per kalenderdygn.

Ersättning för schablonarbetstid: 100:-/dygn

Veckovila

Om en arbetstagare under tjänsteresa och förrättning som varar längre än 11 dygn inte får

72 timmars sammanhängande veckovila under en fjortondagarsperiod får arbetstagaren ersättning enligt nedan.

Tjänstgöring	Kompensation för utebliven veckovila	Kompenserande ledighet
12 – 15 dygn	800:-/dygn för dygn 12 – 15	96 tim.
16 – 19 dygn	1600:-/dygn för dygn 16 – 19	120 tim.
20 – 22 dygn	2400:-/dygn för dygn 20 – 22	144 tim.
23 dygn eller fler	3200:-/dygn för dygn 23 –	168 tim.

Ledigheten ska förläggas direkt efter fullgjord tjänsteresa. Ordinarie arbetstid får planeras att påbörja direkt efter angiven vila.

Undantagsvis får efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och en arbetstagare en till två arbets- dagar inplaneras för arbete vid hemkomsten om det krävs ur rapporteringssynpunkt, inlämning av utrustning eller annat skäl.

Byte av förband eller anställningens upphörande

Ordinarie arbetstid m.m. 30 §

För en arbetstagare som slutar sin anställning hos Försvarsmakten eller byter förband gäller följande.

Om arbetsgivaren i samband med uppsägning eller besked om förbandsbyte konstaterar att arbets- tagaren kommer att ha fullgjort mer eller mindre ordinarie arbetstid än anställningstiden motsvarar, har arbetsgivaren rätt att omplanera arbetstagarens arbetstid i syfte att uppnå korrekt fullgjord arbetstid. Därvid gäller att:

- om bytet av förband/anställningens upphörande sker på arbetstagarens önskan ska omplaneringstillägg inte utbetalas,

- om bytet av förband/anställningens upphörande sker utan arbetstagarens önskan ska omplaneringstillägg utbetalas.

Om ovanstående ändock inte helt kunnat regleras gäller följande:

- vid förbandsbyte övergår arbetstagarens saldon avseende ordinarie arbetstid, övertid, nödfallsövertid, jour, beredskap samt kompensationsledighet,

- vid anställningens upphörande ersätts fullgjord arbetstid enligt lista utöver ordinarie arbets- tid – för varje sådan timme utbetalas 1/165 av den individuella lönen – eller görs avdrag för tid som inte motsvarar fullgjord ordinarie arbetstid – för varje sådan timme görs avdrag motsvarande 1/175 av den fasta lönen per månad eller, om sådant avdrag inte kan göras, faktureras arbetstagaren aktuellt belopp. Ersättning eller avdrag enligt sista strecksatsen görs i samband med den slutliga regleringen av lön och andra ersättningar.

- Övningsdygnskompensation ska tas ut i ledighet innan anställningen upphör. Om det finns särskilda verksamhetsskäl till att detta inte kunnat ske, ersätts innestående övningsdygnskompensation i pengar. För varje sådan timme utbetalas 1/165 av den individuella lönen.

Flexsaldo 31 §

Innan byte av förband ska en arbetstagare reglera sitt flexsaldo på så sätt att detta vid förbandsbyte uppgår till högst + 40 respektive -10 (för heltidsarbetande). Härvid ska arbetsgivaren medverka till denna reglering.

Innan en arbetstagare slutar sin anställning hos Försvarsmakten ska han eller hon reglera tidssaldot genom ledighet eller inarbetning. Om arbetstagaren önskar och verksamheten så tillåter får sådan ledighet omfatta mer än en dag i följd. En arbetstagare som har ett plussaldo och inte har tagit ut ledighet ersätts inte för plustiden. Om arbetstagaren inte har inarbetat minustid ska detta regleras genom avdrag motsvarande 1/175 av den fasta lönen per månad för varje sådan timme eller, om sådant avdrag inte kan göras, faktureras arbetstagaren aktuellt belopp. Innan sådant avdrag/åtgärd görs ska berörd arbetstagarorganisation informeras.

Särskilda bestämmelser för deltidsarbetande arbetstagare

Arbetstidens längd 32 §

Den genomsnittliga ordinarie veckoarbetstiden för deltidsarbetande arbetstagare är proportionell i

förhållande till veckoarbetstiden för heltidsarbetande enligt 7 §.

Övriga tidsmått 33 §

Samtliga tidsmått i avtalet avser heltidsarbetande arbetstagare. För deltidsarbetande ska de tidsmått som anges i 8, 9, 16, 17 (avseende flexsaldo) samt 24 (avseende beredskapsskyldighetens omfattning) §§ vara proportionella i förhållande till det som gäller för heltidsarbetande.

Arbetstidens förläggning 34 §

En deltidsarbetande arbetstagares arbetstid ska förläggas, oavsett form av deltid och i före- kommande fall med beaktande av skälen till nedsättning av arbetstiden, i enlighet med bestämmelserna i 10 – 14 §§.

Frånvaro vid koncentrerad och/eller oregelbundet förlagd arbetstid

Definition

35 §

Koncentrerad arbetstid innebär att en arbetstagares arbetstid är förlagd så att antalet arbetsdagar i en vecka eller i genomsnitt för en vecka normalt understiger fem.

Oregelbundet förlagd arbetstid innebär att en arbetstagares arbetstid är förlagd så att det tillämp- liga dagarbetstidsmåttet enligt lista minst någon gång under beräkningsperioden över- eller understiger det ordinarie dagarbetstidsmåttet.

Beräkning av frånvarotid vid ledighet

36 §

För en deltidsarbetande gäller att det ordinarie arbetstidsmåttet i varje en- eller, i tillämpliga fall, tvåveckorsperiod som helt eller delvis berörs av frånvaron divideras med det antal dagar under den aktuella perioden som är arbetsdagar för arbetstagare med heltidsarbete. Den erhållna kvoten multipliceras med det antal arbetsdagar som infaller under frånvarotiden. Produkten är normal- arbetstiden.

Om normalarbetstiden understiger den arbetstid som arbetstagaren skulle ha fullgjort under från- varotiden, är han eller hon skyldig att som ordinarie arbetstid fullgöra den återstående arbetstiden på sådan tid som är lämplig för verksamheten. Återstående tid ska regleras inom beräknings- perioden.