Esap 92 Orderlös Fakturering
Insamling och rapportering av mätvärden samt fakturering Insamling av mätvärden ska ske i enlighet med vid var tid gällande författning. Insamling av mätvärden hos en kund ska, om inte noggrannare mätning begärs, genomföras vid varje månadsskifte för kunder vars köp av el ingår i underlaget för schablonberäkning och dagligen för övriga kunder. Därutöver ska mätvärden insamlas vid byte av elhandelsföretag, påbörjande och avslutande av elleverans. Vid nyanslutning, permanent frånkoppling och byte av mätare ska mätarens register avläsas. Om elnätsföretaget inte kan genomföra insamling av mätvärden enligt ovan ska dessa fastställas på annat sätt i enlighet med vid var tid gällande föreskrifter. Om inte annat framgår av författning ska insamling av mätvärden ske vid tidpunkt och på sätt som bestäms av elnätsföretaget. En kund som begär att elförbrukningen ska mätas på annat sätt än som ovan angivits ska av elnätsföretaget debiteras merkostnaden för denna mätning och för rapporteringen av resultaten av dessa mätningar. Om mätningen därvid kräver en annan mätutrustning ska kunden debiteras kostnaden för mätaren med tillhörande insamlingsutrustning och för dess installation i uttagspunkten. Andra kostnader för mätning än de som nu nämnts får inte debiteras kunden. Trots det som sägs i föregående stycke får en kund, som ingått ett avtal om leverans av el som förutsätter att mängden överförd el ska mätas per timme, inte debiteras merkostnader för detta.
Fakturering och betalning 8.1. Nätinnehavaren debiterar användaren för nättjänsten i enlighet med nätavtalet och gällande prislistor. Ändringar av prislistor och andra avtalsvillkor behandlas i kapitel 15. 8.1.1. Om det finns en timmätningsapparat eller någon annan fjärravläst mätapparat på elförbrukningsplatsen, grundar sig faktureringen på den uppmätta (med beaktande av 7.4) elförbrukningen, om inte annat avtalats. Om elmätningen på förbrukningsplatsen sker med en mätapparat som inte är fjärravläst, grundar sig faktureringen på användarens uppskattade elförbrukning, om inte annat avtalats. Den uppskattade faktureringen utjämnas enligt meddelad eller avläst (7.5) mätarställning minst fyra gånger per år (avläsnings- eller utjämningsfaktura). 8.1.2. Faktureringen kan baseras på uppskattad förbrukning eller på en fast mängd, om faktureringen grundar sig på slutanvändarens avläsning av mätapparaturen och denna inte har meddelat mätarställningen för ifrågavarande faktureringsperiod, eller om elförbrukningsplatsen inte är utrustad med mätapparatur. Faktureringen kan baseras på uppskattad förbrukning också i det fall att elförbrukningen inte har kunnat mätas på grund av ett fel i mätapparaturen eller om mätdata inte finns att tillgå på grund av ett fel i dataöverföringen från en fjärravläst mätapparat. 8.1.3. Nätinnehavaren är skyldig att på användarens begäran justera den fakturering som grundar sig på uppskattad elförbrukning, när de förhållanden som den uppskattade faktureringen grundar sig på har ändrats väsentligt eller när en justering annars är motiverad. Nätinnehavaren underrättar en öppen leverantör om ändringen i enlighet med praxis inom branschen. 8.2. I fakturans innehåll följs elmarknadslagen och föreskrifter och bestämmelser som utfärdats med stöd av den. 8.3. Xxxxxx den dag då fakturan avsänds och förfallodagen ska det vara minst två veckor. Om användaren inte är en konsument kan avtalsparterna också avtala om kortare förfallotid. 8.4. Användaren är skyldig att betala faktura som nätinnehavaren sänt senast på den förfallodag som står på fakturan. Fakturan sänds till den faktureringsadress som användaren har uppgett. Användaren svarar för att fakturan blir betald oberoende av vart han har bett att få fakturan sänd. 8.5. För eventuella försenade betalningar har nätinnehavaren rätt till dröjsmålsränta enligt räntelagen. Om fakturans förfallodag och det belopp som ska betalas har bestämts i förväg, debiteras dröjsmålsränta från och med förfallodagen. Om förfallodagen och/eller beloppet som ska betalas på en faktura till en konsument inte har bestämts i förväg, kan dröjsmålsränta debiteras tidigast 30 dagar efter att fakturan sänts. För skriftlig påminnelse och avbrottsvarsel kan dessutom en skälig avgift tas ut i enlighet med gällande prislista. 8.6. Till följd av fel i faktureringen, mätningen eller mätaravläsningen har nätinnehavaren rätt till tilläggsdebitering och användaren rätt till kreditering i enlighet med följande punkter: 8.6.1. Om mätfelet har konstaterats vara större än vad som är acceptabelt enligt 6.6, beaktas detta i faktureringen så att krediteringen eller tilläggsdebiteringen betalas på basis av nätinnehavarens uppskattning som är grundad på kontroll av mätapparaturen, användarens konstaterade elförbrukning vid olika tider och andra uppgifter. 8.6.2. Avtalsparterna kan kräva sina fordringar som grundar sig på fel som nämns under 8.6 för de tre senaste åren. Tidsfristen på tre år räknas från den tidpunkt då en part meddelade den andra om felet. 8.6.3. En konsument kan dock kräva sina fordringar som nämns under 8.6 för felets hela verkningstid – dock inte för mer än tio år – om tidpunkten då felet uppkom och dess inverkan på faktureringen kan konstateras i efterhand. 8.6.4. Nätinnehavaren svarar i stället för säljaren för att rätta till användarens fakturering, om • det har gått mer än tre år sedan felet i faktureringen inträffat och kunden meddelats om det; eller om • kundrelationen mellan kunden och säljaren har upphört tidigare än sex veckor innan felet upptäcktes, och de uppgifter om elförbrukningen som nätinnehavaren har gett säljaren som grund för faktureringen är oriktiga jämfört med den faktiska elförbrukningen på grund av fel i mätningen eller mätaravläsningen eller fel i ett meddelande från nätinnehavaren (dock inte på grund av avvikelse i uppskattningen). Som försäljningspris vid kreditering enligt denna punkt används den offentliga elprodukt eller eltariff som den i distributionsnätets ansvarsområde leveransskyldiga säljaren tillhandahåller och som bäst passar användaren. Om det emellertid är fråga om ett fel från nätinnehavarens sida och användaren inom rimlig tid företer en utredning av de priser som hade tillämpats på hans elanskaffning under ifrågavarande tid, används dessa priser. 8.6.5. Ingen ränta utgår för tilläggsdebiteringen eller krediteringen enligt de föregående punkterna för den tid som räntan skulle ha influtit. Användaren ska beviljas skälig betalningstid för betalning av tilläggsdebiteringen. Om inte användaren inom den beviljade tiden betalar räkningen för tilläggsdebiteringen, kan dröjsmålsränta enligt räntelagen tas ut för den överskridna tiden. 8.7. Användaren är skyldig att betala också för sådan uppmätt eller konstaterad nättjänst som har orsakats av fel i elinstallationer, elektrisk utrustning eller elanläggningar inom användarens ansvarskrets.
Påföljd när säkerhetsföreskrift inte följts Om säkerhetsföreskrift inte följts görs ett avdrag enligt nedan från den ersättning som annars hade betalats. Sådant avdrag görs även från ersättning till annan försäkrad än den som inte följt föreskriften. Avdraget kan ökas om särskilda skäl finns med hänsyn till försummelsens art eller andra omständigheter. Avdraget kan minskas eller helt tas bort om • det kan antas att skada skulle ha inträffat även om föreskriften följts. Ersättning betalas då för den skada som kan antas skulle ha inträffat även om föreskriften följts • ingen av dem som anges i 8.2 varit försumlig • särskilda skäl finns med hänsyn till försummelsens art eller andra omständigheter.
Besked om tilldelning Via avräkningsnota
Avbrytande av överföring av el (frånkoppling) samt återinkoppling 6.1 Försummar kunden att betala förfallna avgifter, ställa säkerhet eller lämna förskottsbetalning och är försummelsen inte ringa, får elnätsföretaget frånkoppla kundens anläggning från nätet. Frånkoppling får också ske om kunden gör sig skyldig till annan väsentlig försummelse enligt dessa villkor och vad som i övrigt avtalats. 6.2 Innan elnätsföretaget vidtar åtgärder med stöd av bestämmelserna i punkten 6.1 ska kunden beredas tillfälle att vidta rättelse. Avser försummelsen betalning ska kunden ges skälig tid, minst 15 dagar räknat från anmaning, att betala innan frånkoppling får ske. 6.3 Frånkoppling får även ske när kunden åsidosätter villkor i avtal beträffande den el som elnätsföretaget överför till kunden och åsidosättandet medför rätt för elhandelsföretaget att begära frånkoppling. Ansvaret för att rätten till frånkoppling föreligger åligger alltid den som begärt åtgärden. Har kunden, efter frånkoppling som skett enligt första stycket, bytt elhandelsföretag får elnätsföretaget inte vägra kunden återinkoppling. 6.4 Frånkoppling får inte ske för fordran till den del den är föremål för tvist. 6.5 Återinkoppling sker först då kunden uppfyllt samtliga sina förpliktelser enligt avtalet, erlagt ersättning för elnätsföretagets kostnader som föranletts av åtgärder för frånkoppling och återinkoppling samt erlagt eventuellt begärd säkerhet eller förskottsbetalning.
Hantering av vårddokumentation och arkivering Leverantören ansvarar för att hantera vårdinformation i sin verksamhet avseende Uppdraget i enlighet med gällande lagstiftning och Uppdragsgivarens föreskrifter. Regionarkivet har rätt att vid behov utöva tillsyn för att säkerställa att kraven efterföljs. Gällande föreskrifter kring hantering av vårddokumentation tillhandahålls av Regionarkivet. Leverantören ska regelbundet hålla sig uppdaterad om relevanta förändringar i gällande föreskrifter. Se avsnitt 9, Referenser, för länk.
Allmänt om Uppdraget Vårdcentralen ska fungera som första instans vid behov av hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå, och utgöra grunden för en god och nära vård. Uppdraget består av planerad och oplanerad vård i form av rådgivning, utredning, diagnostik, behandling, rehabilitering och uppföljning. Leverantören ska organisera sin verksamhet så att behov av hälso- och sjukvård hos äldre, personer med sammansatta vårdbehov, kroniskt sjuka samt personer med funktionsnedsättning särskilt tillgodoses. För patienter som behöver insatser över tid, ska vården upplevas som sammanhållen. Verksamhetschefen ska enligt lag utse fast läkarkontakt och fast vårdkontakt om patienten begär det eller för att tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet. Listade individer över 75 år samt patienter med kronisk sjukdom eller kontinuerligt vårdbehov ska ha namngiven fast läkarkontakt. Fast läkarkontakt ska vara specialist i allmänmedicin eller ST-läkare i allmänmedicin. Specialist i geriatrik eller barn- och ungdomsmedicin kan vara fast läkarkontakt för sin målgrupp. Eftersom en fast läkarkontakt ska bidra till god kontinuitet för de listade behöver det finnas en realistisk planering för att läkaren ska arbeta på enheten och ta ansvar för sina angivna listade personer över tid, minst ett år. Andel listade med fast läkarkontakt ska uppgå till minst 85%. På sikt ska alla skåningar ha fast läkarkontakt. Registrering ska göras i av Uppdragsgivaren anvisat system (LISSY). Leverantören ansvarar för att informera patienten om aktuell fast läkarkontakt. Listning till annan fast vårdkontakt ska göras vid behov. Leverantören är samordnare av patienternas vårdbehov. Leverantören ska medverka till en väl sammanhållen vårdkedja när patienten har behov av annan kompetens än den som Leverantören kan erbjuda. För en del patienter kan en eller flera delar av det medicinska behandlingsansvaret finnas hos specialistvården. 12.1 Bemanning, kompetens och legitimation Leverantören ansvarar för att all personal har kompetens och legitimation där så behövs och i den omfattning som krävs för att tillhandahålla en god och säker vård. 12.1.1 Verksamhetschef och medicinsk rådgivare Den medicinska rådgivaren ska vara specialist i allmänmedicin samt ha god kunskap om lokala förhållanden, bistå och vara rådgivande till verksamhetschefen, avseende medicinska policyfrågor och rutiner, patientsäkerhet och kompetensutveckling samt delta i det medicinska utvecklingsarbetet. 12.1.2 Kompetens och legitimation Under Enhetens öppethållande ska det finnas personal med kompetens att bedöma och prioritera patienternas individuella behov för att tillgodose patientsäkerhet, vårdkvalitet och aktuell lagstiftning. Leverantörens anställda ska arbeta personcentrerat samt tala och förstå svenska. Samtlig legitimerad personal ska ha språkkunskaper i svenska motsvarande Socialstyrelsens krav, se avsnitt Referenser, för länk. Leverantören ansvarar för att ha tillräckligt antal anställda specialister i allmänmedicin och övrig personal. Enheten ska bemannas med legitimerad sjuksköterska under enhetens öppettider under såväl vardagar (dag och kväll) som under helg (lördag, söndag och helgdag). Sjuksköterskan ska finnas på plats i lokalerna under hela enhetens öppethållande. Gällande läkarkompetens ska Enheten varje enskild vecka under dagtid vardagar (kl. 8-17) omfattande minst 80 % av öppettiden, bemannas med specialist i allmänmedicin. Under denna tid ska specialisten i allmänmedicin vara på plats i Enhetens lokaler. Under högst 20 % av öppettiden dagtid vardagar (kl. 8-17) varje enskild vecka, kan Enheten bemannas med erfaren ST- läkare i allmänmedicin eller annan specialistkompetent läkare. Specialist i allmänmedicin ska under denna tid finnas tillgänglig via telefon med tillgång till journal samt kunna inställa sig på plats inom en timme. Denna avvikande bemanning ska kontinuerligt dokumenteras och vara möjlig att följa upp. Verksamhet under vardagskväll efter kl. 17 samt under helg (lördag, söndag och helgdag) ska under öppettid bemannas med specialist i allmänmedicin eller erfaren ST-läkare i allmänmedicin eller annan specialistkompetent läkare. Verksamhetschef avgör i samråd med handledare och aktuell ST- läkare alternativt annan specialistkompetent läkare, om vederbörande har kompetens för självständig tjänstgöring under vardagskväll och helg (lördag, söndag och helgdag). Inför 2025 utreds krav på kompetens inom psykisk hälsa vilket kan innebära krav på specifika kompetenser. Leverantören ska ha tillgång till dietistkompetens inom Uppdraget för så väl nutritionsbehandling som preventiva åtgärder. I enlighet med ”Nivåstrukturering mellan dietister inom primärvård och specialistvård” inom Region Skåne ska leverantören bidra till en god och säker nutritionsvård, se avsnitt Referenser, för länk. 12.2 Verksamhetsförlagd utbildning Leverantören ska, enligt gällande ramavtal Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och Avtal mellan staten och vissa landsting om utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvård (ALF-avtal) erbjuda verksamhetsförlagd utbildning och praktikplatser för såväl gymnasiala utbildningar som eftergymnasiala utbildningar. Leverantören ska bereda plats för det antal studenter som motsvarar enheternas andel av det samlade vårdutbudet, se avsnitt Referenser, för länk. Uppdragsgivaren ansvarar för fördelning av utbildningsplatser samt ersättning per student, se avsnitt 9.3 och 14.3. Samtliga utbildningsplatser ska uppfylla de kvalitetskrav som de olika avtalen föreskriver och med den pedagogiska inriktning som utbildningsprogrammen fastställer. Verksamhetschefen ansvarar för att gällande målbeskrivningar, som tillhandahålls av kursledningen, uppfylls. Om studenten inte uppnår ställda mål på grund av utebliven handledning eller bristande utrymme för praktik, är det Leverantörens ansvar att bereda plats för kompletterande praktik för vilken ingen ytterligare ersättning utgår. Handledarnas kompetens ska motsvara lärosätenas krav. I den mån dessa krav inte är uppfyllda ska Leverantören prioritera deltagande i aktuell utbildning. Handledarutbildning ges av respektive lärosäte som även ansvarar för praktikplatsplacering.
Tillämplig lag och tvistlösning Tvist avseende giltighet, tolkning eller tillämpning av avtalet och dessa allmänna villkor ska i första hand lösas genom förhandlingar mellan parterna. Om sådana förhandlingar inte leder till att tvisten avgörs kan tvisten på kundens begäran prövas av Allmänna Reklamationsnämnden, vars beslut är en rekommendation till parterna om hur tvisten bör lösas. Tvisten kan även prövas av allmän domstol eller annan enligt författning behörig instans.
Fakturering Teleföretaget sänder fakturan till den faktureringsadress kunden har uppgett. Fakturan eller den ostridiga delen av den ska betalas senast på fakturans förfallodag med de uppgifter som anges på fakturan. För försenad betalning har teleföretaget rätt att ta ut dröjsmålsränta enligt räntelagen och för betalningsuppmaning en betalningsuppmaningsavgift enligt prislista. Dessutom har teleföretaget rätt att ta ut skäliga indrivningskostnader för försenad faktura. Om kunden trots betalningsuppmaning och stängning av tjänsten inte har betalat de fakturor som förfallit, har teleföretaget rätt att låta även övriga ännu icke förfallna fordringar som ska faktureras för utförd tjänst eller levererad nyttighet förfalla till omedelbar betalning. Om teleföretaget utnyttjar sin i punkt 11.2 avsedda rätt att häva avtalet på grund av omständigheter som beror på kunden, har teleföretaget rätt att debitera kunden en skälig avgift för skador och kostnader som uppkommit för företaget på grund av att avtalet avslutats i förtid samt gottgörelse för rabatter och andra förmåner som beviljats kunden på grund av avtalets tidsbundenhet. Ersättningen och gottgörelsen kan till sitt belopp inte överstiga de avgifter som gäller den outnyttjade avtalsperioden. Teleföretaget kan på kundens begäran förlänga betalningstiden. Teleföretaget kan ta ut en avgift för ett skriftligen bekräftat betalningsavtal. Om kunden bara gör en delbetalning för tjänster som faktureras på en samfaktura ska han senast innan tjänsten stängs ange hur delbetalningen ska fördelas på de olika tjänsterna. Om kunden inte gör detta har teleföretaget rätt att besluta om hur delbetalningen av teleföretagets fordringar fördelas. Kunden eller användaren har rätt att få en specifikation av telefonfakturan och en specificering per uppkoppling i enlighet med lagstiftningen.
Upplysningsplikt Och Riskökning Den som vill teckna en tjänstereseförsäkring är skyldig att på Europeiska ERV begäran lämna upplysningar som kan ha betydelse för frågan om försäkringen skall meddelas. Detsamma gäller om försäkringstagaren begär att få för- säkringen utvidgad eller förnyad. Försäkringstagaren skall ge riktiga och fullständiga svar på Europeiska ERV frågor. Även utan förfrågan ska försäkringstagaren lämna uppgift om för- hållanden av uppenbar betydelse för riskbedömningen. Under försäkringstiden ska försäkringstagaren på begäran ge Europeiska ERV upplysningar om förhållanden som anges i första stycket. En försäkringstagare som inser att Europeiska ERV tidigare har fått oriktiga eller ofullständiga uppgifter om förhållanden av uppenbar betydelse för riskbedömningen är skyldig att utan oskäligt dröjsmål rätta uppgifterna. Om försäkringstagaren vid fullgörande av sin upplysnings- plikt enligt ovan förfarit svikligt eller i strid mot tro och heder, är avtalet ogiltigt enligt vad som sägs i lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område och Europeiska ERV fritt från ansvar för försäkrings- fall som inträffar därefter. Har försäkringstagaren annars uppsåtligen eller av oaktsam- het eftersatt sin upplysningsplikt och kan Europeiska ERV visa att Europeiska ERV inte skulle ha meddelat försäkring om upplysningsplikten hade fullgjorts, är Europeiska ERV fritt från ansvar för inträffade försäkringsfall. Kan Europeiska ERV visa att man skulle ha meddelat för- säkring mot högre premie eller i övrigt på andra villkor än som avtalats, är dess ansvar begränsat till vad som svarar mot den premie och de villkor i övrigt som har avtalats. Har Europeiska ERV inte tagit återförsäkring som annars skulle ha tecknats, skall ansvaret anpassas efter detta. Europeiska ERV ansvar faller inte bort eller begränsas enligt andra stycket, om Europeiska ERV när upplysningsplikten eftersattes insåg eller borde ha insett att lämnade uppgifter var oriktiga eller ofullständiga. Detsamma gäller om de orik- tiga eller ofullständiga upplysningarna saknade eller senare har upphört att ha betydelse för avtalets innehåll.
