Fastställande av övre gräns. I 1 § 5 punkten i avtalet fastställs de personer som avtalet inte gäller. Dylika är utöver personerna inom företagsledningen de personer som vid fastställande av löne- och anställningsvillkoren för tjänstemän representerar arbetsgivaren. Till denna kategori hör dessutom personer inom en medelstor företagsorganisation som bedriver produktiv verksamhet som i sina uppgifter på s.k. ”avdelningschefsnivå” kan räknas ha en sådan självständig ställning och sådant administrativt, ekonomiskt och operativt ansvar som avses i avtalspunkten och på vilka man på grund av deras ställning inte tillämpar arbetstidslagen. Inom en företagsorganisation kan det även finnas personer på ovan nämnda eller på en högre nivå som inte har chefsansvar, men som representerar sakkunskap inom ett visst specialområde (s.k. ”specialister”) och som på grund av detta och sin självständiga ställning jämförs med ovan nämnda personer. På stora företag finns det naturligtvis flera organisationsnivåer och därmed kan också personer som arbetar på flera organisationsnivåer falla utanför avtalets tillämpningsområde. Detta förutsätter att de övriga förutsättningarna som nämns i 1 § 5 punkten föreligger. Vid bedömning enligt 1 § 5 punkten beaktas företagets storlek. Chefsställning utesluter inte uppgiften ur avtalets tillämpningsområde. Någon övre gräns för utbildningen har inte dragits för tillämpningen av avtalet. Detta innebär att en tjänsteman med t.ex. högskoleutbildning eller annan specialutbildning omfattas av detta avtals tillämpningsområde förutsatt att han eller hon utför uppgifter som avses i avtalet och att man på honom eller henne på grund av hans eller hennes ställning tillämpar arbetstidslagen.
