Funktionsnedsättning. Vårdgivaren ska följa Regionens likabehandlingsprogram ”Hälsosamma Dalarna – lika för alla”, som bygger på FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och det nya nationella målet för funktionshinderspolitiken. Mer information finns i följande länk: xxxx://xx.xxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxx/XXXX0X0X/Xxxxx/xxxxxxxxxxxxx attning.aspx
Funktionsnedsättning. Leverantören ska följa Regionens vid var tid gällande likabehandlingsprogram Hälsosamma Dalarna – lika för alla som bygger på FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och det nya nationella målet för funktionshinderspolitiken. Likabehandlingsprogrammet Hälsosamma Dalarna – lika för alla finns tillgängligt i följande länk:xxxx://xx.xxxxxxxxx.xx/arbetsrum/OHAR4G9J/Sidor/funktions nedsattning.aspx
Funktionsnedsättning. Socialtjänsten ska bistå dem som har en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning att hitta rätt form av stöd och omsorg för att kunna bo, arbeta, studera eller delta i fritids- aktiviteter. Socialtjänsten kan ge insatser i form av exempelvis information, syssel- sättning och anpassning av bostad.
Funktionsnedsättning. Skolskjuts beviljas om en funktionsnedsättning medför att eleven inte kan ta sig till skolan på samma sätt som en elev utan funktionsnedsättning. Funktionsnedsättningen kan vara av varaktig eller tillfällig karaktär. Läkarintyg som styrker elevens behov av skolskjuts i anledning av funktionsnedsättningen krävs om behovet inte förefaller föreligga uppenbart. Elever som placeras i skola i annan kommun/stadsdel i anledning av en varaktig funktionsnedsättning som är styrkt genom läkarintyg erhåller alltid skolskjuts till skolan i den andra kommunen/stadsdelen om inte kommunen/stadsdelen kan erbjuda en likvärdig utbildning. Elever som placeras i grundsärskola/gymnasiesärskola i annan kommun/stadsdel i anledning av sin varaktiga funktionsnedsättning erhåller alltid skolskjuts till skolan i den andra kommunen/stadsdelen om inte kommunen/stadsdelen kan erbjuda en likvärdig utbildning. Läkarintyg behöver inte förevisas.
Funktionsnedsättning. Flyktingar med funktionsnedsättning kräver extra resurser. Kommunens möjlighet att ta emot ett större antal funktionshindrade flyktingar är begränsat då det med dagens resurser blir svårt att erbjuda den humana hjälp som flyktingar behöver. Det är inte enbart LSS hjälpen den nyanlända behöver, han/hon behöver extra språk- och tolkhjälp och även bostad nära till kommunikation och vård. Anpassad bostad efter behov är en av de svårigheter som kommunen möter vid mottagande av flyktingar med funktionsnedsättning Äldre över 65 år Äldre över 65 år omfattas inte av etableringslagen och schablonersättningen för dessa personer är lägre. Det finns inga krav på SFI-studier, praktik eller arbete för den gruppen. De äldre behöver också hjälp med samhällsinformation, aktiviteter, kontakt med sjukvård, men kommunen har ingen skyldigheter att tillhandahålla det. Kommunen har informationsskyldighet till alla. Budget för detta saknas.
Funktionsnedsättning. Given behandling
Funktionsnedsättning. Graden av funktionshinder och om personen har fler funktionsnedsättningar är också viktiga faktorer att belysa. Användning av teletjänster kan tänkas korrelera med behov och/eller användandet av tjänsterna. Därför har frågor rörande huvudsakligt, grad av och ytterligare funktionshinder efterfrågats. På frågan, ”vilken är Din huvudsakliga funktionsnedsättning?” har flera alternativ angivits av respondenterna. Den huvudsakliga funktionsnedsättningen som angivits speglar i övervägande fall den målgruppsindelning som genomförts. Det innebär att det handikappförbund som respondenten är medlem i svarar mot utredningens kategorisering av huvudsakliga funktionsnedsättningar som man besitter. Över tre fjärdedelar, 76 procent, har angivit att de inte har något ytterligare funktionshinder. Som ytterligare funktionshinder anges av denna grupp Tinnitus (öronsus) och synskada. 63 procent angav detta. Förvärvade hjärnskador, 14 procent, och synskada, 13 procent, är andra funktionshinder som angavs av de i målgrupp 2 som huvudsaklig nedsättning. Övriga angivna huvudsakliga funktionshinder har angivits i utsträckningen av under 10 procent. På frågan hur omfattande rörelsehindret är svarade: 64 procent att de kan gå med eller utan hjälpmedel 38 procent att de har begränsad armfunktion 26 procent att de huvudsakligen använder rullstol 7 procent att de varken kan använda armar eller ben. Det är främst i den yngsta gruppen, 16 - 30 år, som man angivit att man huvud- sakligen använder rullstol. Cirka en av tre, 35 procent, av de i målgrupp 2 har angivit att de har ytterligare något funktionshinder och denna siffra kan tänkas vara högre. Hälften har angivit att de inte har ytterligare något funktionshinder. Över 15 procent har avstått från att svara på frågan om ytterligare funktionshinder. Det kan antas att respondenten anser att de redan svarat på frågan när de markerat på huvudsaklig funktions- nedsättning och angivit fler alternativ. De som angivit andra funktionshinder anger främst något ytterligare rörelsehinder, allergi, yrsel-/balansproblem och värk. De svarande i målgrupp 3 har i majoritet angivit sin synskada som det huvud- sakliga funktionshindret. Över 60 procent angav att de är gravt synskadade medan en tredjedel angav att de är synsvaga. I målgrupp 3 ingår FSDB, döv-blinda. Av de svarande i denna målgrupp har 71 procent angivit att de inte har andra funktionsnedsättningar och en fjärdedel, 26 procent, anger att de har ytterligare funktionsnedsättningar utöver synsk...
Funktionsnedsättning och socialpsykiatri
Funktionsnedsättning. Beslut med stöd av 10 kap. 30 § andra stycket 2 skollagen, 11 kap. 29 § andra stycket 2 skollagen
Funktionsnedsättning. Nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell förmåga. En funktionsnedsättning kan uppstå till följd av sjukdom eller annat tillstånd eller till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd eller skador kan vara bestående eller av övergående natur.