Bostadsrättshavarens rättigheter och skyldigheter Bostadsrättshavaren skall på egen bekostnad till det inre hålla lägenheten med tillhörande utrymmen, t ex lägenhetsförråd och i bostadsrätten ingående mark, i gott skick. Till lägenhetens inre skick räknas: rummens väggar, golv och tak, inredning i kök, badrum och övriga utrymmen i lägenheten samt eldstäder inklusive rökgångar, glas och bågar i lägenhetens ytter- och innerfönster, lägenhetens ytter- och innerdörrar samt de anordningar från stamledningar för vatten, avlopp, gas, elektricitet, och ventilation som bostadsrättshavaren försett lägenheten med. Bostadsrättshavaren svarar dock inte för målning av yttersidorna av ytterdörrar och ytterfönster och inte heller för annat underhåll av radiatorer än målning av dessa. Bostadsrättshavaren svarar inte heller för reparation av ventilationskanaler eller ledningar för avlopp, värme, gas, elektricitet och vatten, om föreningen har försett lägenheten med ledningarna och dessa tjänar fler än en lägenhet. Är bostadsrättslägenhet försedd med balkong, terrass eller uteplats åligger det bostadsrätthavaren att svara för renhållning och snöskottning. Bostadsrättshavaren svarar för reparation på grund av brand- eller vattenledningsskada endast om skadan uppkommit genom bostadsrättshavarens vårdslöshet eller försummelse, eller vårdslöshet eller försummelse av någon som hör till bostadsrättshavarens hushåll eller gästar bostadsrättshavaren eller av annan som bostadsrättshavaren inrymt i lägenheten eller som där utför arbete för bostadsrättshavarens räkning. Ifråga om brandskada som uppkommit genom vårdslöshet eller försummelse av någon annan än bostadsrättshavaren själv, gäller vad nu sagts dock endast om bostadsrättshavaren brustit i omsorg och tillsyn. Fjärde stycket äger motsvarande tillämpning om ohyra förekommer i lägenheten. Föreningsstämma kan i samband med gemensam underhållsåtgärd besluta om reparation, byte av inredning och utrustning avseende de delar av lägenheten som medlemmen svarar för.
Kundens skyldigheter Fastighetsägaren eller -innehavaren av en fastighet som anslutits till verkets ledningsnät ansvarar för fastighetens vatten- och avloppsanordningar till och med förbindelsepunkten. Kunden ska planera, bygga och underhålla FVA-anordningarna så, att de inte utgör någon olägenhet för fastigheten, verket eller tredje parter och att vattnet kontinuerligt uppfyller de kvalitetskrav som tillsynsmyndigheterna ställer på hushållsvatten. Ett exempel på olägen- het är läckande avlopp. Fastighetsägaren eller -innehavaren ansvarar även för fastighetens andra förutnämnda anordningar, apparater och system, som i fastigheten används till att leda och hantera hushållsvatten, spillvatten eller dagvatten och grundernas dräneringsvatten. Om kundens avloppsvatten som sådant inte uppfyller de krav som ställs på avloppsvatten som leds in i allmänna avlopp eller om det innehåller märkbara mängder för verket skad- liga ämnen, måste det innan det leds in i avloppet förbehandlas på ett sätt som är godtag- bart för verket. Kunden är skyldig ombesörja förnyelse och reparation av sådana tomtledningar och tillhö- rande anordningar som kan försvåra eller äventyra verksamheten vid verket. Om kunden trots verkets uppmaning försummar underhållet, kan verket sätta en rimlig tidsfrist inom vilken arbetet måste utföras under hot om leveransavbrott. Verket har rätt att debitera kunden för vatten som förspillts under ett eventuellt läckage. Xxxxxx är skyldig att utan dröjsmål underrätta verket om fel och läckage som upptäckts i tomtledningarna och verkets anordningar. Kunden är ansvarig för skicket på de fastighetsspecifika FVA-anordningarna. Kunden ska regelbundet kontrollera och underhålla sina fastighetsspecifika FVA-anordningar, såsom höjning och sänkning av vattenledningstrycket, beredskap på pumpning, hantering och uppdämning av avloppsvatten samt anordningar avsedda för avbrott i vattentillgång och ledande av avloppsvatten och andra motsvarande anordningar. Kunden ska se till att de avskiljare som används i fastighetens spillvattenanordningar (sandavskiljare, olje- och bensinavskiljare, fettavskiljare, amalgamavskiljare) töms regel- bundet så att avskiljarna alltid är i fullt fungerande skick. Dessutom ska avskiljarna och deras larmanordningar underhålls regelbundet för att avskiljaranordningen ska fungera på det avsedda sättet. Vid tömning och service av avskiljarna ska kunden även följa myndig- heternas föreskrifter om avfallshantering. Fastighetens vatten- och avloppsanordningar ska även annars hållas i sådant skick och användas på sådant sätt, att de inte orsakar någon fara eller olägenhet för användningen av verkets anordningar eller för hälsa och miljö. Xxxxxx är skyldig att följa verkets anvis- ningar och bestämmelser vid installation, användning, underhåll och funktionskontroll av dessa anordningar. På skriftlig begäran från verket är kunden skyldig att ta bort sådana fastighetsspecifika FVA-anordningar som stör verksamheten vid verket. Kunden får inte öppna eller stänga tomtledningens avstängningsventil utan verkets till- stånd.
Sjuklönens storlek Den sjuklön som arbetsgivaren skall utge till tjänstemannen beräknas genom att avdrag görs från lönen enligt följande.
Kreditgivarens/kreditförmedlarens namn och kontaktuppgifter Kreditgivare Organisationsnummer Adress EnterCard Group AB 556673-0585 105 34 Stockholm Kreditförmedlare Organisationsnummer Adress
Fastighetsmäklarnämndens avgörande Fastighetsmäklarnämnden avskriver ärendet från vidare handläggning.
Ansvar vid grov oaktsamhet och särskilt klandervärt handlande Om en obehörig transaktion har kunnat genomföras till följd av att Kontohavaren åsidosatt en skyldighet enligt första stycket ovan genom grov oaktsamhet, ansvarar Kontohavaren för beloppet, dock högst 12 000 kr per kort och reklamation. Har Kortinnehavaren handlat särskilt klandervärt ska Kontohavaren stå för hela förlusten.
Påföljd vid åsidosättande av säkerhetsföreskrift Om den försäkrade inte iakttar sina skyldigheter och det kan antas vara till men för försäkringsgivaren, är försäkringsgivaren berättigad till skäligt avdrag på den ersättning, som annars borde ha betalats.
Tidpunkt för utbetalning och räntebestämmelser När rätt till försäkringsersättning uppkommit och den försäkrade preciserat krav på ersättning ska utbetalning ske senast 30 dagar efter det att: de åtgärder som angivits för utbetalning fullgjorts, och/eller utredning presenterats som skäligen kan begäras för att fastställa försäkringsgivarens betalningsskyldighet och till vem utbetalning ska göras. Sker utbetalning senare än vad som ovan angivits betalas dröjsmålsränta enligt räntelagen. Beräkning av dröjsmålsränta görs på ersättning som beräknats med det prisbasbeloppet som gällde när rätten till ersättning uppkom. Härutöver ansvarar försäkringsgivaren inte för förlust som kan uppstå om utredning rörande skade-/försäkringsfall eller utbetalning fördröjs. Om förmånligare villkor tillämpas på äldre skadefall betalas dröjsmålsränta enbart på sådant belopp som skulle kunnat betalas enligt de äldre villkoren. Dröjsmålsränta betalas inte om dröjsmålet beror på: • krig eller politiska oroligheter • lagbud • myndighetsåtgärd • stridsåtgärd i arbetslivet. Dröjsmålsränta betalas inte heller om dröjsmålet beror på händelse under stycket Preskription eller Force Majeure.
Ledighet med tillfällig föräldrapenning Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning görs avdrag för varje frånvarotimme med Vid frånvaro hel kalendermånad görs avdrag med tjänstemannens hela månads- lön.
Fastighetsmäklarnämndens bedömning Enligt 12 § fastighetsmäklarlagen skall mäklaren utföra sitt uppdrag omsorgsfullt och i allt iaktta god fastighetsmäklarsed. Mäklaren skall därvid tillvarata både säljarens och köparens intresse. En fastighetsmäklare har inte något självständigt ansvar för att köparen verkligen erlägger handpenningen. Det åligger dock en mäklare, som åtagit sig att förvalta pengarna på sitt klientmedelskonto, att kontrollera om betalning influtit vid sista betalningsdag och att vid utebliven betalning omedelbart meddela säljaren. Mäkla- re X har först när köparen den 14 augusti 2003 meddelade honom att han inte kunde erhålla lån, kontrollerat om handpenningen - som skulle ha betalats senast den 23 juli - hade inkommit eller inte. Fastighetsmäklarnämnden anser att den kontrollen borde ha skett tidigare, i nära anslutning till sista betalningsdag. Nämnden anser att mäklare X har brutit mot god fastighetsmäklarsed genom att dröja till dess att säljaren hörde av sig i mitten av augusti. Mäklare X har uppgett att köparen den 18 juli 2003 meddelade honom att han inte fått lån ännu utan behövde mer tid. Mäklare X har således uppmärksammats på att det kunde finnas risk för att köparen inte kunde få något lån och därför kunde tänkas vilja åberopa sin rätt till återgång av köpet. Vid sådant förhållande borde han ha erinrat köparen att om lån inte erhållits senast den 22 juli kunde köpet gå åter utan skade- ståndsanspråk, men att skriftlig begäran därom i så fall måste vara säljaren tillhanda senast den 28 juli. Det e-postbrev som mäklare X uppgett att köparen skickat den 14 augusti om att de inte avsåg att köpa huset utgör därför inte grund för återgång av köpet med stöd av köpekontraktet vilket mäklare X borde ha informerat parterna om. Det finns inga uppgifter om att så skett. Snarare framgår det av mäklare Xs egna upp- gifter att han synes vara av den uppfattning att köparna hade rätt att frånträda köpet. Han har dock inte presenterat någon överenskommelse som visar att parterna har för- längt tiden för återgångsrätten. Fastighetsmäklarnämnden finner därför att mäklare X åsidosatt god fastighetsmäklarsed genom att inte ge parterna erforderlig information om vad som gällde i fråga om rätten till återgång av köpet. För detta skall han varnas. Vad som i övrigt framkommit i ärendet föranleder inte någon åtgärd från Fastighets- mäklarnämndens sida.