Fastighetsmäklarnämndens bedömning. Enligt 12 § fastighetsmäklarlagen skall mäklaren utföra sitt uppdrag omsorgsfullt och i allt iaktta god fastighetsmäklarsed. Mäklaren skall därvid tillvarata både säljarens och köparens intresse. En fastighetsmäklare har inte något självständigt ansvar för att köparen verkligen erlägger handpenningen. Det åligger dock en mäklare, som åtagit sig att förvalta pengarna på sitt klientmedelskonto, att kontrollera om betalning influtit vid sista betalningsdag och att vid utebliven betalning omedelbart meddela säljaren. Mäkla- re X har först när köparen den 14 augusti 2003 meddelade honom att han inte kunde erhålla lån, kontrollerat om handpenningen - som skulle ha betalats senast den 23 juli - hade inkommit eller inte. Fastighetsmäklarnämnden anser att den kontrollen borde ha skett tidigare, i nära anslutning till sista betalningsdag. Nämnden anser att mäklare X har brutit mot god fastighetsmäklarsed genom att dröja till dess att säljaren hörde av sig i mitten av augusti. Mäklare X har uppgett att köparen den 18 juli 2003 meddelade honom att han inte fått lån ännu utan behövde mer tid. Mäklare X har således uppmärksammats på att det kunde finnas risk för att köparen inte kunde få något lån och därför kunde tänkas vilja åberopa sin rätt till återgång av köpet. Vid sådant förhållande borde han ha erinrat köparen att om lån inte erhållits senast den 22 juli kunde köpet gå åter utan skade- ståndsanspråk, men att skriftlig begäran därom i så fall måste vara säljaren tillhanda senast den 28 juli. Det e-postbrev som mäklare X uppgett att köparen skickat den 14 augusti om att de inte avsåg att köpa huset utgör därför inte grund för återgång av köpet med stöd av köpekontraktet vilket mäklare X borde ha informerat parterna om. Det finns inga uppgifter om att så skett. Snarare framgår det av mäklare Xs egna upp- gifter att han synes vara av den uppfattning att köparna hade rätt att frånträda köpet. Han har dock inte presenterat någon överenskommelse som visar att parterna har för- längt tiden för återgångsrätten. Fastighetsmäklarnämnden finner därför att mäklare X åsidosatt god fastighetsmäklarsed genom att inte ge parterna erforderlig information om vad som gällde i fråga om rätten till återgång av köpet. För detta skall han varnas. Vad som i övrigt framkommit i ärendet föranleder inte någon åtgärd från Fastighets- mäklarnämndens sida.
Fastighetsmäklarnämndens bedömning. Enligt 7 § fastighetsmäklarlagen är en registrerad mäklare skyldig att låta Fastighetsmäklar- nämnden granska akter, bokföring och övriga handlingar som hör till verksamheten samt lämna de upplysningar som begärs för tillsynen. Av 8 § första stycket 3 samma lag framgår att Fastighetsmäklarnämnden skall återkalla registre- ringen för den fastighetsmäklare som handlar i strid med sina skyldigheter enligt denna lag. I andra stycket anges att om det kan anses vara tillräckligt får Fastighetsmäklarnämnden i stället för att återkalla registreringen meddela varning. I förarbetena till lagen (prop. 1994/95:14 s. 70) anförs följande. Enligt 7 § andra stycket är en mäklare skyldig att dels låta tillsynsmyndigheten granska akter, bokföring och övriga handlingar som hör till verksamheten, dels lämna de uppgifter som behövs för tillsynen. Den som inte följer en anmaning att lämna uppgifter eller som vägrar att låta Fastighetsmäklarnämnden ta del av handlingar i tillsyns- ärendet riskerar avregistrering. Eftersom utredningen i tillsynsärendet i ett sådant fall hindras, måste ett beslut helt eller delvis fattas på formella grunder. En avregistrering kan naturligtvis i en del fall, beroende på tillsynsärendets art, framstå som en omotiverat sträng reaktion på exempelvis en mäklares ovilja att besvara tillsynsmyndighetens föreläggande. När en mäklare vägrar att samarbeta i ett tillsynsärende bör dock som regel en avregistrering ske. Den principen bör tillämpas enhetligt och oberoende av vad som i tillsynsärendet läggs mäklaren till last. En så pass sträng hållning skall ses mot bakgrund av att en fungerande tillsynsverksamhet i hög grad är beroende av att utred- ningen i tillsynsärenden kan bedrivas skyndsamt och att beslut inte onödigtvis fördröjs.
Fastighetsmäklarnämndens bedömning. Enligt 8 § fastighetsmäklarlagen (1995:400) skall Fastighetsmäklarnämnden återkalla registreringen för den fastighetsmäklare som inte längre uppfyller kraven enligt 6 §. Enligt 6 § första stycket 5 krävs för att en fastighets- mäklare skall bli registrerad, att han är redbar och i övrigt lämplig som fastighetsmäklare. Enligt lagens förarbeten (prop. 1994/95:14 s. 66-67) skall prövningen av den personliga lämpligheten ta sikte på frågan om den sökandes allmänna hederlighet, pålitlighet och integritet motsvarar de krav som bör ställas på en mäklare mot bakgrund av den i flera avseenden ansvarsfulla förtroendeställning som mäklaren intar i förhållande till både uppdrags- givaren och dennes motpart. I kravet på redbarhet ligger givetvis ett krav på redbarhet också i ekonomiska angelägenheter. Underlåten betalning av skulder eller annan misskötsel av ekonomiska åtaganden kan ge anledning till tvekan om en persons lämplighet som fastighetsmäklare. Fastighetsmäklarnämnden finner att de uppgifter som kronofogdemyndigheten har lämnat om mäklaren Xs restförda skulder visar att hon inte är lämplig som fastighetsmäklare. Hennes registrering skall därför återkallas.
Fastighetsmäklarnämndens bedömning. Enligt 12 § fastighetsmäklarlagen skall en fastighetsmäklare utföra sitt uppdrag om- sorgsfullt och i allt iaktta god fastighetsmäklarsed. Mäklaren skall därvid tillvarata både säljarens och köparens intresse. Vid marknadsföringen av sina förmedlingsobjekt har en mäklare en skyldighet att ange korrekta uppgifter om objektet. Om en mäklare i marknadsföringen anger pris på sina objekt som väsentligt avviker från det som bedöms som det marknadsmässiga priset kan det bl.a. leda till att intresserade kunder vilseleds. En sådan prissättning vid marknadsföringen innebär att fastighetsmäklare åsidosätter såväl sin omsorgsplikt som god fastighetsmäklarsed. Enligt god fastighetsmäklarsed ankommer det dessutom på mäklaren att klargöra för en person som väcker frågan om s.k. lockpriser att något sådant inte är acceptabelt. Det åligger därvid mäklaren att tydligt ta avstånd från att medverka till något sådant och informera om gällande bestämmelser. I förevarande ärende är det inte klarlagt att mäklare X varit villig att medverka till s.k. lockpriser. Fastighetsmäklarnämnden finner därför att ärendet kan avskrivas från vidare handläggning med ovanstående påpekanden.
Fastighetsmäklarnämndens bedömning. Enligt 12 § första stycket fastighetsmäklarlagen skall fastighetsmäklaren utföra sitt uppdrag omsorgsfullt och i allt iaktta god fastighetsmäklarsed. Mäklaren skall därvid tillvarata både säljarens och köparens intresse.
Fastighetsmäklarnämndens bedömning. Enligt 12 § första stycket Fastighetsmäklarlagen skall fastighetsmäklaren utföra sitt uppdrag omsorgsfullt och i allt iaktta god fastighetsmäklarsed. I en fastighetsmäklares grundläggande utbildning ingår skatterätt. Beräkning av skattepliktig realisationsvinst är något som mäklaren ofta hjälper säljaren med. Mäklaren skall därvid tillvarata både säljarens och köparens intresse. I den mån en mäklare åtar sig att göra en reavinstberäkning har säljaren rätt att förvänta sig att mäklaren tillämpar gällande regelverk rätt. Köpekontraktet för den aktuella fastigheten skrevs den 24 februari 1995. Realisationsvinstberäkningen gjordes den 11 juli 1995. Enligt informationsskrift från Riksskatteverket 379 utgåva 6 beräknades realisationsvinsten antingen enligt huvudregeln eller då gällande övergångsbestämmelser. Mäklaren X har blandat ihop huvudregeln med övergångsbestämmelserna och därmed för säljaren redovisat ett felaktigt uträknat skattebelopp. För detta måste han kritiseras. Med hänsyn till den tid som förflutit kan ärendet med de påpekanden som gjorts skrivas av från vidare handläggning. Fastighetsmäklarnämnden är inte behörig att avgöra tvister om ersättning eller skadeståndsanspråk. Det är en sak för allmän domstol. 2000-09-06:2
Fastighetsmäklarnämndens bedömning. Med fastighetsmäklare avses enligt 1 § fastighetsmäklarlagen (1995:400) fysiska per- soner som yrkesmässigt förmedlar fastigheter, delar av fastigheter, byggnader på annans mark, tomträtter, bostadsrätter, andelsrätter avseende lägenheter, arrenderätter eller hyresrätter. I 5 § fastighetsmäklarlagen föreskrivs att varje fastighetsmäklare skall vara regi- strerad hos Fastighetsmäklarnämnden. Advokater är dock undantagna från registre- ringstvånget. Enligt 7 § fastighetsmäklarförordningen skall Fastighetsmäklarnämnden anmäla till allmän åklagare om nämnden har anledning att anta att någon yrkesmässigt förmedlar fastigheter i strid med vad som föreskrivs om registrering i 5 § fastighetsmäklarlagen. Uttrycket förmedla tar sikte på sådan verksamhet som går ut på att anvisa en upp- dragsgivare en motpart med vilken denne kan träffa ett avtal om förmedlingsobjektet. Som närmare framgår av lagens förarbeten sker förmedlingen yrkesmässigt när det är fråga om en affärsmässigt organiserad verksamhet i fastighetsförmedlingsbranschen. Även näringsidkare som har sin vanliga verksamhet inom ett annat yrkesområde kan emellertid någon gång omfattas av lagen. Av särskild betydelse för bedömningen är i dessa fall i vad mån förmedlingen är en återkommande företeelse. Om en näringsid- kare erbjuder allmänheten sina tjänster som fastighetsförmedlare, bör lagen anses tillämplig även om förmedlingen rent faktiskt äger rum endast vid något enstaka tillfälle (se prop. 1994/95:14 s. 72 jmf prop. 1983/84:16 s. 28). Med hänvisning till den information som framkommit genom tillsynsärendet med dnr --- och vid granskningen av mäklarfirmans annonsering på Internet finner Fastighets- mäklarnämnden att det finns anledning att anta att X förmedlar fastigheter i strid med vad som föreskrivs om registrering i 5 § fastighetsmäklarlagen. Nämnden beslutar därför att anmäla detta förhållande till åklagaren. 2005-05-18:5 Saken: Xxxxxxx enligt fastighetsmäklarlagen (1995:400); fråga om mäklares skyldighet att närvara vid tillträde m.m.
Fastighetsmäklarnämndens bedömning. Vad som kommit fram i ärendet ger inte belägg för att mäklaren X skulle ha åsidosatt sina skyldigheter enligt fastighetsmäklarlagen. Ärendet kan därför skrivas av från vidare handläggning.
Fastighetsmäklarnämndens bedömning. Enligt 17 § fastighetsmäklarlagen skall fastighetsmäklaren kontrollera vem som har rätt att förfoga över fastigheten och vilka inteckningar, servitut och andra rättigheter som belastar den. Enligt 18 § samma lag skall fastighetsmäklaren, när förmedlingen avser en fastighet som en konsument köper huvudsakligen för enskilt bruk, tillhandahålla köparen en skriftlig beskriv- ning av fastigheten. Beskrivningen skall innehålla uppgifter i de avseenden som anges i 17 § samt uppgift om fastighetens benämning, taxeringsvärde och areal. Beskrivningen skall också innehålla uppgift om byggnadens ålder, storlek och byggnadssätt. I förevarande fall saknas uppgift om servitut i beskrivningen av en fastighet. Mäklare X har således vid upprättandet av objektsbeskrivningen åsidosatt en uttrycklig bestämmelse i fastig- hetsmäklarlagen. För detta skall han varnas. Vad som i övrigt framkommit föranleder ingen åtgärd från Fastighets-mäklarnämndens sida
Fastighetsmäklarnämndens bedömning. Förmedlingsuppdraget