Förrättningsmännens jävighet. Jävighet beror i allmänhet på att förrättningsmannen är sakägare i ärendet eller står i förhållande till själva ärendet på ett sådant sätt att förtroendet för hans eller hennes opartiskhet för den skull kan vackla. Avseende förrättningsmännens jävighet gäller det som i rättegångsbalken stadgas om doma- res jävighet (11 § FBL). Om förrättningsmännens jävighet beslutar förrättningsmännen. Om förrättningsingenjören konstateras vara jävig, ska förrättningen avbrytas och den som utfärdat förrättningsförordnandet ska bestämma att en annan förrättningsingenjör ska fortsätta förrättningen. I stället för en jävig god man ska förrättningsingenjören utan dröjsmål kalla en annan god man. Om en sakägare i samband med att förrättningen inleds eller under det att den pågår yrkar på att gode män ska kallas till förrättningen men dessa inte fås på plats, ska förrättningen avbrytas och samtidigt ska förrättningsingenjören meddela tidpunkten för nästa sammanträde. En förrättningsman är jävig att behandla egna ärenden och ärenden som gäller sådana nära anhöriga som nämns i 13:3 RB. Förrättningsmannen är alltid jävig att behandla ärenden som gäller personer som hör till hans eller hennes familjekrets och sammanslutningar som de företräder (13:4 RB). Avse- ende övriga släktingar eller släktingar till förrättningsmannens make eller maka är förrättningsmannen jävig om ärendets art är så betydande för sakägaren att förrättningsmannens opartiskhet kan ifråga- sättas också på grund av en mer fjärran släktrelation. Förrättningsmannen är jävig att behandla en sådan sammanslutnings ärenden där han eller hon själv eller en nära anhörig som ingår i familjekretsen är laglig företrädare eller annars har en uppgift med ansvar (sammanslutningsjävighet 13:5 RB). En speciell relation mellan förrättningsmannen och en sakägare kan vara grund för förrättningsman- nens jävighet om relationen i ärendet ifråga ger grundad anledning att ifrågasätta förrättningsmannens opartiskhet (13:6 RB). En kundrelation eller en relation som baserar sig på ägande som kan anses vara sedvanlig och som gäller en sakägare utgör emellertid inte grund för jävighet. Förrättningsmannen är jävig att på nytt behandla ett ärende som han eller hon tidigare avgjort (13:7 RB). På grund av att ärendet avgjorts tidigare har förrättningsmannen kunnat anamma en stark för- handsinställning om hur ärendet ska slutgiltigt avgöras. Förhandsinställningen kan äventyra förrätt- ningsmannens förmåga att opartiskt och förbehållslöst avgöra ...
