Försäkrade personer och försäkrad verksamhet exempelklausuler

Försäkrade personer och försäkrad verksamhet. Försäkringen gäller för försäkringstagaren och andra försäkrade som anges i försäkringsbrevet, i fråga om verksamhet som anges där, samt för arbetstagare till dessa för skada som arbetstagaren orsakar i tjänsten inom försäkrad verksamhet.
Försäkrade personer och försäkrad verksamhet. Försäkringen gäller för tvist i verksamhet som anges i försäkringsbrevet och gäller för försäkrad och i försäkringsbrevet angivna medförsäkrade (försäkrad). Rättsskyddsförsäkring för rörelse gäller inte för försäkrad såsom ägare eller brukare av fastighet vid tvist som har direkt samband med sådan försäkrad verksamhet. (Se i förekommande fall 4.10 ”Sär- skilda bestämmelser avseende rättsskydd för fastighetsägare).
Försäkrade personer och försäkrad verksamhet. Med ändring av 4.1 ovan, gäller försäkringen för försäkrad såsom ägare eller brukare av försäkrad fastighet vid tvist som har direkt samband med sådan försäkrad verksamhet. Med brukare avses här den som innehar fastighet på grund av avtal om tomträtt, arrende mot ersättning eller fastighetsren- ting.
Försäkrade personer och försäkrad verksamhet. 36 3.2 När försäkringen gäller 36 3.3 Var försäkringen gäller 36 3.5 Försäkringsbelopp 36 3.5.4 Egendom under lyft eller transport 36 3.5.5 Ansvar enligt personuppgiftslagen 37 3.5.6 Ansvar enligt miljöbalken 37 3.5.7 Xxxxxxxxxxxxxxxx 00 3.6 Xxxxxxxxx 00 3.7 Försäkringens omfattning 37 3.7.1 Försäkringens omfattning 37 3.7.2 Trygg-Hansas åtagande 38 3.7.10 Undantag 38 3.11 Säkerhetsföreskrifter 42
Försäkrade personer och försäkrad verksamhet. Försäkringen avser i försäkringsbrevet angiven verksamhet och gäller för försäkringstagaren vid försäljning av material avsedd att ingå i fast egendom.
Försäkrade personer och försäkrad verksamhet. Försäkringen avser tvist i verksamhet som anges i försäkringsbrevet och gäller för försäkringstagaren. Med tvist förstås att ett framställt krav eller anspråk helt eller delvis avvisats.
Försäkrade personer och försäkrad verksamhet. Försäkringen gäller för försäkringstagaren och dennes arbetstagare (de försäkrade) för ska- da orsakad i tjänsten.
Försäkrade personer och försäkrad verksamhet. Försäkringen gäller för tvist i den försäkrade verksamheten enligt D.2.1. Rättsskyddsförsäkring avseende verksamheten gäller inte för försäkrad såsom ägare eller brukare av fastighet vid tvist som har direkt samband med sådan försäkrad verksamhet.
Försäkrade personer och försäkrad verksamhet. Försäkringen gäller uteslutande för de försäkrade och sådan verksamhet som anges i försäkringsbrevet. Försäkringstagaren har ensam rätt att ingå avtal med Försäkringsgivaren om ändring eller upphörande av försäkringen och att mottaga uppsägning av försäkringen.

Related to Försäkrade personer och försäkrad verksamhet

  • Vem försäkringen gäller för och försäkrad verksamhet Försäkringen avser i försäkringsbrevet angiven verksamhet och gäller för försäkringstagaren såsom innehavare av försäkrad rörelse.

  • Försäkrad verksamhet Försäkringen gäller för i försäkringsbrevet/beviset angiven verksamhet för skada orsakad i tjänsten.

  • Försäkran och läkarintyg Arbetstagaren ska styrka sjukdomen med en skriftlig försäkran som skall lämnas till arbetsgivaren. Av denna ska framgå att, och i vilken omfattning, arbetstagaren inte kunnat arbeta på grund av sjukdom. Om sjukperioden är längre än sju dagar, ska arbetstagaren styrka sjukdomen med läkarintyg, som visar att arbetstagaren är oförmögen att arbeta och som också anger sjukperiodens längd. Arbetsgivaren får om särskilda skäl föreligger begära att arbetstagaren ska styrka nedsättningen av arbetsförmågan med läkarintyg från tidigare dag. Arbetsgivaren har rätt att anvisa läkare.

  • Överenskommelse om annan uppsägningstid Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om att annan uppsägningstid ska gälla. Om så sker får emellertid arbetsgivarens uppsägningstid inte understiga uppsägningstid enligt detta avtal.

  • Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 a §11 Myndigheten ansvarar för - beslut om subventionering och prisreglering av varor som ingår i läkemedelsförmånerna, - frågor om öppenvårdsapotekens handelsmarginal och utbyte av läkemedel, - tillsyn över efterlevnaden av lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. och av föreskrifter och villkor som har meddelats i anslutning till lagen, samt - beslut om utformningen av det statliga tandvårdsstödet i fråga om ersättningsberättigande åtgärder, referenspriser samt beloppsgränser och ersättningsgrader inom skyddet mot höga kostnader. - tillsyn över efterlevnaden av lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. och av föreskrifter och villkor som har meddelats i anslutning till lagen, - beslut om utformningen av det statliga tandvårdsstödet i fråga om ersättningsberättigande åtgärder, referenspriser samt beloppsgränser och ersättningsgrader inom skyddet mot höga kostnader, samt - tillhandahållande av information i en prisjämförelsetjänst för det statliga tandvårdsstödet. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018.

  • Beroende av nyckelpersoner Verksamheten är beroende av förmågan att rekrytera, utveckla och behålla kvalificerade medarbetare. Det föreligger alltid risk att Xxxxxxx inte kan erbjuda alla nyckelpersoner tillfredställande villkor gentemot den konkurrens som finns från andra bolag i branschen eller närstående branscher. Om nyckelpersoner lämnar eller inte kan anställas i Bolaget kan det få negativ inverkan på verksamheten.

  • Säkerhet och sekretess Personuppgiftsansvarig och Personuppgiftsbiträdet ska vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att skydda de personuppgifter som behandlas enligt Avtalet. Parterna ska därvid följa Region Skånes instruktioner för informationssäkerhet som redogjorts för i 7.11.1.

  • Överlåtelse och pantsättning Banken har rätt att överlåta eller pantsätta sin fordran och de övriga rättigheter och skyldigheter som följer enligt detta avtalet. Bankens skriftliga medgivande krävs för att konto- havaren ska kunna få överlåta någon rättigheter och skyl- digheter som följer av avtalet till annan eller ny kontohavare.

  • Utskottets ställningstagande Utskottet vill inledningsvis slå fast att samtliga arbetstagare som utför arbete på den svenska arbetsmarknaden ska garanteras goda och trygga arbetsvillkor. Det gäller oavsett om arbetet utförs av permanent anställda hos en arbetsgivare eller om det utförs av inhyrd arbetskraft. I kommittémotion 2023/24:647 (V) yrkandena 10–14 ger motionärerna ett antal förslag på ändringar av olika delar av regelverket för uthyrning av arbetskraft. Motionärer från samma parti framförde under förra riksmötet motsvaranden xxxxxxxx och utskottet ser att det finns skäl att på nytt lyfta fram några grundläggande utgångspunkter för att bemöta det som anförs i motionen. En central utgångspunkt för utskottet är att bemanningsbranschen och alla de som utför arbete som tillfälligt inhyrd personal är viktiga aktörer på den svenska arbetsmarknaden. Utskottet konstaterar att motionärerna helt förbiser den viktiga roll som denna grupp spelar och i stället uteslutande fokuserar på upplevda problem. Ett system som möjliggör för arbetsgivare att hyra in arbetskraft som ett komplement vid t.ex. vakanser och arbetstoppar är nödvändigt för att en flexibel arbetsmarknad ska fungera väl. Bemannings- branschen är i många fall en garant för att få verksamheten att fungera under olika förutsättningar i såväl den privata som den offentliga sektorn. Samtidigt är det en självklarhet för utskottet att uthyrda arbetstagare ska ha tillgång till ett bra skydd och goda villkor i anställningen. Utskottet anser att en bra grund för trygga och goda arbetsvillkor är att arbetsgivaren har ett kollektivavtal som tillämpas på arbetstagarna som hyrs ut. Det är därför positivt att bemannings- branschen är en bransch med hög kollektivavtalstäckning. Vidare vill utskottet framhålla att anställningsskyddslagen är dispositiv på så vis att arbetsmarknadens parter i stor utsträckning har möjlighet att träffa kollektivavtal om avvikelser från lagen. Att parterna ges möjlighet att anpassa villkoren till sina respektive branscher och faktiskt också gör det är en grundläggande del av den svenska arbetsmarknadsmodellen. Utskottet välkomnar ordningen där starka rikstäckande kollektivavtal bidrar till att skapa ordning och reda på arbetsmarknaden. Utskottet vill också betona att de arbetstillfällen som erbjuds genom bemanningsföretagen innebär att personer som försöker ta sig in på arbets- marknaden relativt snabbt kan få en fast anställning hos ett bemannings- företag. Som en följd av den genomförda reformeringen av arbetsrätten har inhyrda arbetstagares ställning också stärkts. Kundföretag ska numera i vissa fall erbjuda en tillsvidareanställning eller betala ersättning till arbetstagaren. Utskottet konstaterar att det nya regelverket främjar tillsvidareanställningar hos kundföretag och på så vis motverkar att inhyrningar blir av permanent karaktär där så inte är önskvärt. Det innebär att bemanningsföretagen stärker sitt bidrag till att skapa förutsättningar för personer att etablera sig på arbetsmarknaden. Utskottet har svårt att se att det skulle finnas några skäl att i linje med motionärernas förslag begränsa den roll som uthyrning av arbetskraft i dag spelar för att få in personer på arbetsmarknaden. När det gäller arbetstagarorganisationernas och arbetstagarnas möjlighet att kontrollera och ha inflytande över arbetsgivarens beslut att hyra in personal delar utskottet inte motionärernas syn på behovet av förändringar. Utskottet är ense med motionärerna om att det är viktigt att ha ett regelverk som ger en reell möjlighet till insyn och inflytande över arbetsgivarens beslut att hyra in personal. Det är dock utskottets uppfattning att den svenska arbetsmarknads- modellen erbjuder just detta. Det är också välkommet att parterna i stor utsträckning har reglerat frågor om inhyrning av personal från bemannings- företag i olika situationer i sina kollektivavtal. Som exempel har det införts bestämmelser om kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt och förstärkt facklig förhandlingsrätt med skiljenämnd. Utskottet kan således konstatera att det befintliga regelverket ger arbetstagarorganisationer möjligheter att påverka processen när en arbetsgivare ska få hyra in arbetskraft. Sammantaget kan utskottet inte se att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ på området, och därför bör yrkandena avslås. Rätt till ledighet m.m.‌

  • Påföljd när säkerhetsföreskrift inte följts Om säkerhetsföreskrift inte följts görs ett avdrag enligt nedan från den ersättning som annars hade betalats. Sådant avdrag görs även från ersättning till annan försäkrad än den som inte följt föreskriften. Avdraget kan ökas om särskilda skäl finns med hänsyn till försummelsens art eller andra omständigheter. Avdraget kan minskas eller helt tas bort om • det kan antas att skada skulle ha inträffat även om föreskriften följts. Ersättning betalas då för den skada som kan antas skulle ha inträffat även om föreskriften följts • ingen av dem som anges i 8.2 varit försumlig • särskilda skäl finns med hänsyn till försummelsens art eller andra omständigheter.