Försäkringstagarens upplysningsplikt exempelklausuler

Försäkringstagarens upplysningsplikt. Med försäkringstagare avses här även den försäkrade samt före­ trädare för försäkringstagaren eller den försäkrade. Innan försäkringen meddelas skall försäkringstagaren ge sådana korrekta och tillräckliga uppgifter som kan vara av betydelse för bedömningen av försäkringsbolagets ansvar. Sådana är exempel­ vis uppgifter om varan och dess värde samt skadebenägenhet, transport, transportmedel, företagets verksamhetsområde och skadehistoria. Försäkringstagaren skall dessutom under försäk­ ringsperioden utan obefogat dröjsmål korrigera upplysningar som han gett försäkringsbolaget och därefter konstaterat vara oriktiga eller bristfälliga. Om försäkringstagaren har försummat sin upplysningsplikt är för­ säkringsavtalet inte bindande för försäkringsbolaget eller alter­ nativt kan försäkringsbolaget enligt sin prövning nedsätta eller förvägra försäkringsersättning. Då påföljden av försummelsen av upplysningsplikten övervägs skall betydelsen av den omstän­ dighet som försäkringstagarens oriktiga eller bristfälliga uppgift gäller beaktas. Utöver det ovan nämnda har försäkringsbolaget rätt att säga upp försäkringen enligt punkt 16.3. Om försäkringstagaren har förfarit svikligen har försäkrings­ bolaget rätt att behålla de betalda premierna, även om försäk­ ringen träder ur kraft eller upphör under pågående försäkrings­ period.
Sample 1See All (4)
Law Insider
+
Microsoft® Word Add-in

Get the Official Word Add-in

Open in AppSource
Add to Word Now
Försäkringstagarens upplysningsplikt. Försäkringstagaren ansvarar för att all den information som försäkringstagaren anger till Ancoria är sanningsenlig och korrekt.
Sample 1Sample 2
Försäkringstagarens upplysningsplikt. Premie och försäkringsvillkor grundar sig på de uppgifter som lämnades då försäkringen tecknades eller förnyades. Den som vill teckna, utvidga eller förnya en försäkring ska lämna upplysningar som kan ha betydelse för frågan om försäkring ska medges. Försäkringstagaren ska ge riktiga och fullständiga upplysningar och även utan förfrågan från bolaget ska försäkringstagaren lämna uppgifter som är av uppenbar betydelse för riskbedömningen. Om en försäkringstagare inser att Xxxxxxx tidigare har fått oriktiga eller ofullständiga uppgifter ska försäkringstagaren utan dröjsmål rätta uppgifterna.
Sample 1
Försäkringstagarens upplysningsplikt. Försäkringstagaren är ansvarig för att lämna korrekta upplysningar till förmedlaren. Samt att löpande lämna information till förmedlaren om förändringar som påverkar försäkringsskyddet. Detta avser bland annat (men inte begränsat till) omsättning, verksamhet, försäkringsbelopp, adressändringar, förvärv av nya bolag mm. Felaktiga uppgifter kan medföra nedsatt eller utebliven försäkringsersättning vid skada.
Sample 1
Försäkringstagarens upplysningsplikt. Med försäkringstagare avses här även den försäkra- de samt företrädare för försäkringstagaren eller den försäkrade. Innan försäkringen meddelas skall försäkringstagaren ge sådana korrekta och tillräckliga uppgifter som kan vara av betydelse för bedömningen av LokalTapiolas ansvar. Sådana är exempelvis uppgifter om varan och dess värde samt skadebenägenhet, transport, trans- portmedel, företagets verksamhetsområde och ska- dehistoria. Försäkringstagaren skall dessutom under försäkringsperioden utan obefogat dröjsmål korrigera upplysningar som han gett LokalTapiola och därefter konstaterat vara oriktiga eller bristfälliga. Om försäkringstagaren har försummat sin upplys- ningsplikt är försäkringsavtalet inte bindande för Lo- kalTapiola eller alternativt kan LokalTapiola enligt sin prövning nedsätta eller förvägra försäkringsersätt- ning. Då påföljden av försummelsen av upplysnings- plikten övervägs skall betydelsen av den omständig- het som försäkringstagarens oriktiga eller bristfälliga uppgift gäller beaktas. Utöver det ovan nämnda har LokalTapiola rätt att säga upp försäkringen enligt punkt 16.3. Om försäkringstagaren har förfarit svikligen har LokalTapiola rätt att behålla de betalda premierna, även om försäkringen träder ur kraft eller upphör under pågående försäkringsperiod.
Sample 1
Försäkringstagarens upplysningsplikt om riskökning vid personförsäkring (27 §) Försäkringstagaren ska underrätta Fennia om det i de omständig- heter som uppgavs när försäkringsavtalet ingicks och som är av betydelse för bedömningen av Fennias ansvar har skett föränd- ringar som innebär riskökning, t.ex. i fråga om den försäkrades yrke, fritidsintressen eller boningsort. Fennia ska underrättas om en sådan förändring senast en månad efter det att försäkringsta- garen fick det första försäkringsbrevet efter förändringen. En för- ändring i hälsotillståndet behöver inte meddelas. I försäkringsbre- vet påminner Fennia försäkringstagaren om upplysningsplikten. Om försäkringstagaren uppsåtligen eller av oaktsamhet, som inte kan anses vara ringa, har underlåtit att underrätta om ovannämn- da riskökning och Fennia på grund av de förändrade omständig- heterna inte skulle ha hållit försäkringen i kraft, är Fennia fritt från ansvar. Om Fennia hade fortsatt försäkringen, men endast mot en högre premie eller annars på andra villkor, begränsar sig Fennias ansvar till vad som hade motsvarat premien eller de villkor enligt vilka försäkringen skulle ha fortsatts. Om ovannämnda påföljder av försummelse av upplysningsplikten blir uppenbart oskäliga för den försäkrade eller för någon annan som är berättigad till försäkringsersättning än för försäkringstaga- ren, kan påföljderna jämkas.
Sample 1
Försäkringstagarens upplysningsplikt vid fareökning (26 §, 27 § och 34 §)
Sample 1

Related to Försäkringstagarens upplysningsplikt

  • Försäkringstagarens ansvar Nedan följer en guide över hur den försäkrade skall agera vid skada, beroende på vilken typ av skada som inträffat. Guiden är generell och skall läsas tillsammans med bestämmelserna som återfinns under respektive ersättningsmoment i försäkringsvillkoret i övrigt.

  • Utskottets ställningstagande Utskottet vill inledningsvis slå fast att samtliga arbetstagare som utför arbete på den svenska arbetsmarknaden ska garanteras goda och trygga arbetsvillkor. Det gäller oavsett om arbetet utförs av permanent anställda hos en arbetsgivare eller om det utförs av inhyrd arbetskraft. I kommittémotion 2023/24:647 (V) yrkandena 10–14 ger motionärerna ett antal förslag på ändringar av olika delar av regelverket för uthyrning av arbetskraft. Motionärer från samma parti framförde under förra riksmötet motsvaranden xxxxxxxx och utskottet ser att det finns skäl att på nytt lyfta fram några grundläggande utgångspunkter för att bemöta det som anförs i motionen. En central utgångspunkt för utskottet är att bemanningsbranschen och alla de som utför arbete som tillfälligt inhyrd personal är viktiga aktörer på den svenska arbetsmarknaden. Utskottet konstaterar att motionärerna helt förbiser den viktiga roll som denna grupp spelar och i stället uteslutande fokuserar på upplevda problem. Ett system som möjliggör för arbetsgivare att hyra in arbetskraft som ett komplement vid t.ex. vakanser och arbetstoppar är nödvändigt för att en flexibel arbetsmarknad ska fungera väl. Bemannings- branschen är i många fall en garant för att få verksamheten att fungera under olika förutsättningar i såväl den privata som den offentliga sektorn. Samtidigt är det en självklarhet för utskottet att uthyrda arbetstagare ska ha tillgång till ett bra skydd och goda villkor i anställningen. Utskottet anser att en bra grund för trygga och goda arbetsvillkor är att arbetsgivaren har ett kollektivavtal som tillämpas på arbetstagarna som hyrs ut. Det är därför positivt att bemannings- branschen är en bransch med hög kollektivavtalstäckning. Vidare vill utskottet framhålla att anställningsskyddslagen är dispositiv på så vis att arbetsmarknadens parter i stor utsträckning har möjlighet att träffa kollektivavtal om avvikelser från lagen. Att parterna ges möjlighet att anpassa villkoren till sina respektive branscher och faktiskt också gör det är en grundläggande del av den svenska arbetsmarknadsmodellen. Utskottet välkomnar ordningen där starka rikstäckande kollektivavtal bidrar till att skapa ordning och reda på arbetsmarknaden. Utskottet vill också betona att de arbetstillfällen som erbjuds genom bemanningsföretagen innebär att personer som försöker ta sig in på arbets- marknaden relativt snabbt kan få en fast anställning hos ett bemannings- företag. Som en följd av den genomförda reformeringen av arbetsrätten har inhyrda arbetstagares ställning också stärkts. Kundföretag ska numera i vissa fall erbjuda en tillsvidareanställning eller betala ersättning till arbetstagaren. Utskottet konstaterar att det nya regelverket främjar tillsvidareanställningar hos kundföretag och på så vis motverkar att inhyrningar blir av permanent karaktär där så inte är önskvärt. Det innebär att bemanningsföretagen stärker sitt bidrag till att skapa förutsättningar för personer att etablera sig på arbetsmarknaden. Utskottet har svårt att se att det skulle finnas några skäl att i linje med motionärernas förslag begränsa den roll som uthyrning av arbetskraft i dag spelar för att få in personer på arbetsmarknaden. När det gäller arbetstagarorganisationernas och arbetstagarnas möjlighet att kontrollera och ha inflytande över arbetsgivarens beslut att hyra in personal delar utskottet inte motionärernas syn på behovet av förändringar. Utskottet är ense med motionärerna om att det är viktigt att ha ett regelverk som ger en reell möjlighet till insyn och inflytande över arbetsgivarens beslut att hyra in personal. Det är dock utskottets uppfattning att den svenska arbetsmarknads- modellen erbjuder just detta. Det är också välkommet att parterna i stor utsträckning har reglerat frågor om inhyrning av personal från bemannings- företag i olika situationer i sina kollektivavtal. Som exempel har det införts bestämmelser om kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt och förstärkt facklig förhandlingsrätt med skiljenämnd. Utskottet kan således konstatera att det befintliga regelverket ger arbetstagarorganisationer möjligheter att påverka processen när en arbetsgivare ska få hyra in arbetskraft. Sammantaget kan utskottet inte se att det finns skäl för riksdagen att ta något initiativ på området, och därför bör yrkandena avslås. Rätt till ledighet m.m.‌

  • Försäkringstagare Försäkringstagare är den som har avtal om försäkring med länsför- säkringsbolaget.

  • Upplysningsplikt När du tecknar, utvidgar eller förändrar en försäkring är du skyldig att på vår begäran lämna upplysningar som kan vara av betydelse för att försäkring ska beviljas. Upplysningarna ska vara riktiga och fullständiga. Om du inser att vi har fått oriktiga eller ofullständiga uppgifter är du skyldig att utan oskäligt dröjsmål rätta uppgifterna.

  • Försäkringstiden Försäkringen gäller från och med den dag som anges i försäkringsbrevet. Tecknas försäkringen samma dag gäller den inte förrän efter det klockslag då den tecknades. Kan försäkringstidens början inte fastställas, börjar den dagen efter den dag då du meddelat oss att du vill teckna försäkring. Om försäkringen är giltig endast under förutsättning att premien betalas före försäkringstiden, börjar den gälla dagen efter premiebetalningen.

  • Ställningstagande Vänsterpartiet anser att tidsbegränsade anställningar fyller en nödvändig funk- tion på arbetsmarknaden. Det måste gå att ta in vikarier när anställda är föräldralediga eller sjuka, och det måste gå att anställa extrapersonal vid till- fälliga arbetsanhopningar eller när det behövs specifik kunskap under begrän- sad tid. Men det finns goda skäl till att tillsvidareanställning är och ska vara normen. En anställningsrelation är grundläggande ojämn eftersom arbets- givaren förfogar över rätten att leda och fördela arbetet, och över en avgörande del av den anställdes ekonomiska livsvillkor. Tryggheten att i utgångspunkten veta att anställningsförhållandet fortgår tills vidare, har en viktig funktion för den enskilde både i snäv ekonomisk bemärkelse och mer allmänt som samhällsmedborgare. Det blir därför problematiskt – och har vidare implikationer – att många arbetsgivare systematiskt använder tidsbegränsade anställningar för att täcka permanenta arbetskraftsbehov, därför att det är bekvämt att ha en flexibel personalstyrka. Tidsbegränsade anställningar innebär ett större mått av otrygghet för arbetstagaren. En tydlig följd av otrygga anställningar är att de överlag leder till otrygga liv. Livet blir svårt att planera, ekonomin blir osäker och på arbetsplatsen befinner man sig i ständigt underläge. Otrygga anställningar är också en stor källa till stress och oro, framför allt bland unga. Samtidigt har de tidsbegränsade anställningarna ökat trendmässigt de senaste trettio åren. Fördelningen över arbetsmarknaden är dock väldigt ojämn. Det går att se tydliga klass- och könsmönster i form av att tidsbegränsade anställningar är vanligare hos unga och kvinnor och inom arbetaryrken. Tidsbegränsade anställningar är olika till sin karaktär. Det som är särskilt oroväckande är att det framför allt är de mest osäkra anställningsformerna som har ökat mest. Anställningsformen allmän visstidsanställning har bidragit till denna utveck- ling, eftersom den ensidigt ger arbetsgivaren möjlighet att undgå huvudregeln om tillsvidareanställning, utan att behöva motivera detta eller förhandla om det. Andra problematiska områden i dagens regelverk är bristen på skydd av sysselsättningsgraden i anställningen och mot godtyckliga uppsägningar vid byte av entreprenör i samband med upphandlingar. Det är viktigt att säkra anställningstryggheten för arbetstagare som utsätts för omorganisation med krav på annan sysselsättningsgrad och arbetstagare som arbetar i upphandlade verksamheter. Även om vissa steg har tagits i rätt riktning, såsom åtgärder för att begränsa stapling av visstidsanställningar, anser jag att ytterligare åtgärder behövs för att stärka anställningsskyddet. Jag delar således inte utskottets uppfattning om att det inte skulle finnas skäl till nya initiativ på området. Utskottets bedömning att januariavtalet bör vara styrande för riktningen av arbetsrätten framöver är direkt oroväckande då detta i stället för den nödvändiga förstärkningen snarare riskerar att leda till ett försämrat anställningsskydd. Jag anser därför att regeringen bör återkomma med förslag om följande lagändringar. • Anställningsskyddslagen ändras så att allmän visstidsanställning utgår och det i stället införs objektiva kriterier för när det är tillåtet med visstids- anställningar. • En övre tidsgräns införs om maximalt 24 månader under de senaste fem åren för hur länge någon kan vara tidsbegränsat anställd, oavsett anställ- ningsform, hos samma arbetsgivare innan anställningen övergår i en tillsvidareanställning. • Regelverket om vikariat i anställningsskyddslagen förtydligas så att det tydligare framgår att det måste finnas ett personsamband. • Anställningsskyddslagen ändras så att regelverket för arbetsbrist blir tillämpligt om en arbetsgivare avser att omreglera den anställdes sysselsättningsgrad. • Den arbetsrättsliga lagstiftningen och lagen om offentlig upphandling skrivs om så att anställda skyddas mot godtyckliga uppsägningar vid byte av entreprenör i samband med upphandlingar. av Xxx Xxxxxx (V).

  • Försäkringstid Den tid då du omfattas av försäkringen.

  • Ersättningstid Skälig reparationstid och under den tid fordonet är borta p.g.a. stöld, för de arbetsdagar som det skulle ha nyttjats, således inte för t.ex. servicedagar. Om skadat fordon inte repareras eller om stulet fordon inte kommer till rätta inom en månad lämnas ersättning för den tid som kan anses rimlig för anskaffande av likvärdigt fordon. Avbrottsersättning lämnas för högst 60 arbetsdagar.

  • Teckningstid Xxxxxxxx av aktier ska ske under perioden från och med den 17 maj 2018 till och med den 1 juni 2018. Styrelsen i Bolaget äger rätt att förlänga teckningstiden. De äger inte rätt att avbryta emissionen efter det att teckningstiden har påbörjats.

  • Påföljd vid åsidosättande av räddningsplikt Om den försäkrade uppsåtligen eller av grov vårdslöshet inte uppfyller sin räddningsplikt och om det kan antas att detta varit till men för bolaget är bolaget berättigat till skäligt avdrag på ersättningsbelopp som annars bort utgå eller till fullständig befrielse från ersättningsskyldighet.