Förvar exempelklausuler

Förvar. Portföljens tillgångar ska förvaras hos bank eller värdepappersinstitut, som har Finansinspek- tionens tillstånd att ta emot värdepapper för förvaring. Andelar i investeringsfonder registreras dock normalt hos fondbolaget, utan leverans till värdepappersinstitutet.
Förvar. 9 § Beslut av en polismyndighet eller av Migrationsverket om förvar får överklagas till en migrationsdomstol.
Förvar. En person som skall avvisas får tas i förvar, Schubhaft, om det anses nödvändigt för att kunna genomföra verkställighet av avvis- ningen. Det är inte möjligt att ta någon i förvar enbart därför att hans eller hennes identitet är oklar. Däremot kan förvarstagande bli aktuellt om ett avvisningsbeslut inte kan verkställas till följd av att identiteten är oklar eller resedokument saknas. Förvarstiden skall vara så kort som möjlig och normalt längst två månader. Om verkställighet inte kan ske t.ex. till följd av att identiteten är oklar eller resedokument saknas kan en person hållas i förvar i upp till sex månader. I Österrike finns sedan år t998 en form av förvars-socialtjänst, Schubhaft-Sozialdienst (SSD), som på olika vis skall stödja och ge råd till de personer som tas i förvar. De besöker bl.a. de förvars- tagna och kan bistå med fickpengar för hemresan. Den största delen, 90 %, av finansieringen för verksamheten erhålls från inrikesministeriet. Organisationen fungerar dock självständigt och arbetar i princip som en privilegierad NGO. Verksamheten omfattar dock inte rättslig rådgivning. Enligt SSD sitter en förvars- tagen asylsökande i genomsnitt i förvar i 50 dagar. Enligt Caritas utgörs maximalt 5 % av de förvarstagna av barn under t8 år. Något motstridiga uppgifter har lämnats om möjligheten för asylsökande att få kontantbidrag om de återvänder frivilligt till hemlandet. Enligt en uppgift kan sådana bidrag utges av delstaterna om ca 800 euro. Enligt en annan uppgift utgår bidrag om ca t00 euro i normalförfarandet.
Förvar. En utlänning som har fyllt t8 år får, enligt 6 kap. 2 § UtlL, tas i förvar i tre olika situationer nämligen om:
Förvar. Förvarstagande kan bli aktuellt om någon som är skyldig att lämna landet gjort sig skyldig till brottslig gärning eller om ett återsänd- ande förväntas kunna ske inom en snar framtid. Efter två månaders frihetsberövande blir ärendet föremål för domstolsprövning. IND måste visa att man arbetar aktivt på att finna det rätta ursprungslandet. Genom ett ”non-statement certificate” (se stycket ovan) kan IND av domstolen få fortsatt respit i sökandet och frihetsberövandet bestå. Ny domstols- prövning sker sedan med månadsvis intervall. Enligt praxis talar den enskildes intresse för att frihetsberövande skall upphöra om det pågått i mer än sex månader utan att det klarlagts till vilket land personen kan återsändas. I enstaka fall har en person suttit förvarstagen upp till drygt ett år.
Förvar. I †yskland kan en domare besluta hur länge en asylsökande får sitta i förvar i samband med att identiteten fastställs. †eoretiskt kan den asylsökande hållas i förvar under sammanlagt t8 månader. I vissa fall kan i stället för förvar beslut om uppsikt fattas. I †yskland finns det två olika förvarsmöjligheter för personer som undanhåller sin rätta identitet dels förberedelseförvar, Vorbereitungshaft, dels säkerhetsförvar, Sicherungshaft. Förbered- elseförvar kan användas då den asylsökande fått avslag på sin asylansökan och skall utvisas samt utvisningen inte kan verkställas direkt. Det krävs dock för förvarstagande att verkställigheten annars skulle avsevärt försvåras. Denna typ av förvar får inte över- stiga sex veckor. Säkerhetsförvar kan användas bl.a. då det finns indikationer på att en person kommer att hålla sig undan verkstäl- lighet. En person kan hållas i säkerhetsförvar upp till sex månader. †iden kan emellertid förlängas högst tolv månader t.ex. om den utresepliktige själv förhindrar att verkställighet kan äga rum.
Förvar. Om det är nödvändigt för att säkra möjligheterna till verkställighet av ett avlägsnandebeslut kan polisen fatta beslut om att ta en asyl- sökande i förvar. Så kan ske bl.a. om den asylsökandes identitet är oklar, om det finns ett slutligt avslagsbeslut eller om det är en ansökan som behandlas som uppenbart grundlös och ärendet för- väntas vara slutbehandlat inom sju dagar. Även en person som uteblir från asylintervju hos behöriga myndigheter eller som uppträder våldsamt på centret där han eller hon bor kan tas i förvar. Polisens förvarsbeslut måste omprövas av domstol om en utlänning hålls i förvar i mer än tre dygn. Om domstolen bedömer att utlänningen skall vara fortsatt förvarstagen skall en tid sättas ut som anger hur länge förvarsbeslutet gäller. Domstolen kan sedan förlänga en sådan frist, som aldrig kan sättas till längre tid än fyra veckor. Enligt det lagförslag som förväntas träda i kraft den t maj 2003 utökas förvarsmöjligheterna. Ett frihetsberövande skall enligt förslaget bli en möjlig ”motivationsfrämjande” påtryckning i avvisningsprocessens alla led, således inte enbart i slutet av processen. Ett exempel som anges är då den avvisade vägrar att skriva under en passansökan. Ett sådant frihetsberövande är tänkt att vara temporärt och således hävas så snart personen i fråga börjar samarbeta igen. †anken är vidare att ett sådant frihetsberövande endast skall användas om inte andra åtgärder som vidtagits har gett effekt.
Förvar. Parterna är överens om att optionsbeviset finns i förvar hos Bolaget.
Förvar. Utlänningar som har fått avslag på sina asylansökningar och motsätter sig att återvända till hemlandet kan tas i förvar hos kantonernas polismyndigheter. Ett förvarsbeslut kan aldrig fattas enbart på den grunden att en utlänning har okänd identitet. Beslut fattas av en domare och gäller för tre månader i taget. En utlänning kan maximalt sitta nio månader i förvar. Förvarsbesluten kan överklagas till administrativ domstol. Domarna beslutar normalt inte om förvar om det redan från början förefaller utsiktslöst att kunna verkställa ett avvisningsbeslut. Om det däremot pågår en process för att anskaffa resedokument kan beslut om förvar komma att fattas. En person som tagits i förvar har inte automatiskt rätt till offent- ligt biträde, i stället finns på varje förvar ett kontor där det arbetar en s.k. return assistance, vilket är en person från en NGO som bl.a. kan hjälpa till med att överklaga förvarsbeslut eller se till så att ett offentligt biträde blir förordnat i själva asylärendet. I \ürich har man slutit avtal med Röda korset som ansvarar för denna uppgift. Det är upp till varje kanton vilken organisation man väljer att sluta avtal med. Det är BFF som svarar ekonomiskt för detta stöd.