We use cookies on our site to analyze traffic, enhance your experience, and provide you with tailored content.

For more information visit our privacy policy.

Glaad exempelklausuler

Glaad. BILAGOR‌ Bilaga 1 Ledaravtalet‌

Related to Glaad

  • Lokal överenskommelse De lokala parterna får träffa överenskommelse om annan lösning, om det finns särskilda skäl.

  • Sammanlagd arbetstid Den sammanlagda arbetstiden får under varje period om sju dagar uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt inklusive övertid under en beräkningsperiod om högst sex månader. Vid beräkningen av den sammanlagda arbetstiden ska semester och sjukfrånvaro under tid då arbetstagaren annars skulle ha arbetat likställas med fullgjord arbetstid. Lokala parter kan komma överens om en beräkningsperiod om högst tolv månader.

  • Kommunstyrelsen 1 § Styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens eller landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. 1 a § Styrelsen ska i årliga beslut för varje sådant aktiebolag som avses i 3 kap. 16 a § pröva om den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. 1 b § Styrelsen ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de krav som anges i 3 kap. 17, 18 och 18 a §§ är uppfyllda i fråga om sådana aktiebolag som avses i dessa bestämmelser. Lag (2014:573).

  • UTREDNINGEN Arbetsdomstolen har hållit huvudförhandling i målet. Vid denna har på för- bundets begäran hållits förhör under sanningsförsäkran med A-C.W. samt vittnesförhör med fackligt förtroendevalda L.H. och förbundsjuristen D.D. På arbetsgivarparternas begäran har hållits vittnesförhör med personalsvariga I.K., fabrikschefen H.P., f.d. personalchefen A.L., förhandlaren P.Ö. och f.d. förhandlaren M.R. Även skriftlig bevisning har åberopats. Förbundet har gjort gällande sammanfattningsvis följande. A-C.W:s månadslön för perioden den 1 april 2009 – 31 mars 2010 fastställdes i lokalt kollektivavtal den 30 april 2009. I överenskommelsen anges bara att hennes lön skulle uppgå till 23 898 kr. Genom att ensidigt sänka hennes månadslön har bolaget brutit mot detta lokala avtal, eftersom lönesumman har varit ett odelat belopp som inte inkluderat något särskilt tillägg. Detta ska ses mot bakgrund av att de lokala parterna vid de förhandlingar som ledde fram till införandet av ett nytt lönesystem år 2000 var ense om att de tillägg i form av befattningslönedelar som var en del av lönesystemet endast skulle vara en tillfällig lösning. Överenskommelsen om detta lönesystem sades upp av den lokala fackklubben i december 2005. De lokala parterna har därefter varit överens om att individuell lönesättning hos bolaget ska göras enligt principerna för lönesättning i gemensamma metallavtalet. Enligt det gemensamma metallavtalet är ett lönesystem med lönetillägg som kan tas bort omedelbart inte tillåtet. Arbetsgivarparterna har invänt följande. A-C.W:s lön enligt 2009 års lokala löneöverenskommelse bestod av en fast och en rörlig del, även om detta inte kommer till synes i överenskommelsen. I samband med att lönesystemet med olika befattningstillägg infördes år 2000 var tanken inte att ordningen med sådana tillägg endast skulle vara en tillfällig lösning. Det har inte vid något senare tillfälle träffats överenskommelse om att lönetilläggen skulle utgöra en del av den fasta månadslönen. I fall då en arbetstagare inte längre utför arbetsuppgifter knutna till viss befattning har bolaget rätt att ta bort lönetillägget. Det finns inget lokalt kollektivavtal som förhindrar att bolaget tillämpar de aktuella lönetilläggen eller tar bort tillägg från arbetstagare som inte längre utför vissa arbetsuppgifter. Bolaget har följaktligen inte brutit mot 2009 års lokala överenskommelse då A-C.W:s lönetillägg togs bort. Det är ostridigt att de lokala parterna år 2000 var ense om att införa ett nytt lönesystem innehållande vissa lönetillägg, benämnda befattningslönetillägg, som skulle utbetalas till de arbetstagare som utförde vissa angivna arbets- uppgifter. Själva överenskommelsen finns enligt vad som är upplyst i målet inte längre i behåll. I den information som lämnades från bolagets sida i samband med överenskommelsen klargörs emellertid att befattningslöne- delarna skulle utbetalas ”när man kan och utför arbetsuppgiften”. Arbets- domstolen har uppfattat parternas inställning i målet så att det är ostridigt att lönetilläggen, om man enbart ser till innebörden av 2000 års löneöverens- kommelse, skulle utbetalas endast under förutsättning att arbetstagaren faktiskt utförde de arbetsuppgifter som lönetillägget avsåg. Förbundets talan vilar i ett första led på uppfattningen att parterna redan när överenskommelsen om det nya lönesystemet träffades år 2000 var överens om att lönetilläggen var en tillfällig lösning som snart därefter skulle komma att utgöra en del av arbetstagarnas fasta månadslön. Det går emellertid inte att av den skriftliga bevisningen i målet finna stöd för denna uppfattning. Utöver den i det föregående omnämnda handlingen med information om lönesystemet, som skickades ut till arbetstagarna, saknas skriftlig bevisning som visar vad parterna kom överens om i fråga om det nya lönesystemet. Den aktuella handlingen innehåller inte några uppgifter om att lönetilläggen skulle vara begränsade till viss tid eller uppgå i fast månadslön efter viss tid. L.H., som på den lokala fackklubbens sida var med och förhandlade fram det nya lönesystemet, har berättat att parterna vid införandet av detta inte hade en tanke på hur länge systemet skulle komma att tillämpas. Dåvarande personalchefen A.L. har berättat att det vid förhandlingarna som ledde fram till införandet av lönetilläggen inte sades något om att dessa var tillfälliga och skulle tas bort efter en tid. Arbetsdomstolen anser därmed att den muntliga bevisningen i målet inte ger stöd för förbundets uppfattning att det vid införandet av det nya lönesystemet fanns en partsavsikt om att lönetilläggen endast var en tillfällig lösning och att dessa så snart som möjligt skulle ingå i den fasta månadslönen. Frågan är då om senare händelser kan anses ha förändrat lönesystemet så att tilläggen har kommit att utgöra en oskiljaktig del av den fasta månadslönen. Förbundets talan får nämligen uppfattas så att detta har varit fallet. I målet är ostridigt att den lokala fackklubben i december 2005 ensidigt sade upp 2000 års överenskommelse om lönesystemet. Förbundet har anfört att parterna därefter var ense om att den individuella lönesättningen hos bolaget skulle göras endast enligt principerna för lönesättning i det gemensamma metallavtalet. Enligt Arbetsdomstolens mening kan emellertid uppsägningen av 2000 års överenskommelse inte anses ha förändrat förutsättningen för de lönetillägg som infördes med lönesystemet år 2000. Uppsägningen kan enligt domstolens mening alltså inte anses ha fått till följd att lönetilläggen ändrade karaktär och blev en oskiljaktig del av den fasta månadslönen. Frågan blir då om det senare har ingåtts något lokalt kollektivavtal som har förändrat bilden. Förbundet har i målet hänvisat till de lokala kollektivavtal som har träffats i samband med årliga lönerevisioner och avser fastställande av månadslön för arbetstagarna hos bolaget. I den uppräkning av respektive arbetstagares månadslön som finns bifogad till dessa avtal är beloppet inte uppdelat på så vis att vissa belopp särredovisats som lönetillägg. Avtalen innehåller å andra sidan inte heller någon formulering som klargör att de lönetillägg som parterna var ense om fanns år 2000 skulle ha uppgått i den fasta månadslönen. Arbetsdomstolen anser inte att det genom dessa lokala löneöverenskommelser har blivit klarlagt att parterna skulle ha frångått en ordning som innebar en viss del av lönen utgjordes av befattningslönetillägg. Det anförda gäller även den i målet aktuella löneöverenskommelse som in- gicks den 30 april 2009, där parterna som en bilaga till protokollet har tagit in en förteckning över samtliga arbetstagares löner. Att A-C.W:s lön där har angetts som ett enda månadslönebelopp kan alltså inte anses innebära att parterna ändrade lönesystemets karaktär. Arbetsdomstolen kommer sammanfattningsvis till uppfattningen att det efter ingåendet av 2000 års löneöverenskommelse inte har träffats något avtal mellan de lokala parterna av innebörd att de har avskaffat det system med befattningslönedelar vilka förutsatte att arbetstagaren faktiskt utförde en viss arbetsuppgift. Bolaget har alltså haft rätt att betrakta A-C.W:s lönebelopp enligt 2009 års löneöverenskommelse som summan av en grundlön och ett befattningslönetillägg. Detta betyder i sin tur att bolaget inte har åsidosatt något lokalt kollektivavtal genom den löneminskning som gjordes efter hennes återkomst i arbetet efter tjänstledighet. Förbundet har gjort gällande att en överenskommelse innebärande att man har ett lönesystem där tillägg kan tas bort omedelbart inte skulle vara tillåtet enligt det gemensamma metallavtalet. Förbundet har till stöd för detta påstå- ende inte hänfört sig till någon specifik bestämmelse utan har som domsto- len uppfattat saken menat att avtalet likväl vilar på den anförda grundsatsen. Utredningen i målet om innebörden av det gemensamma metallavtalet utgörs av de uppgifter om lämnats inför domstolen av D.D., P.Ö. och M.R. De har samtliga uppgett att detta avtal inte lägger hinder i vägen för en ordning där de lokala parterna har kommit överens om ett lönetillägg som knyts till utförandet av en viss arbetsuppgift och som utges endast så länge denna uppgift utförs. Arbetsdomstolen kan mot den bakgrunden inte finna visat att det har stått i strid mot det gemensamma metallavtalet att tillämpa en ordning med ett befattningslönetillägg som tas bort när arbetstagaren inte längre utför den ifrågavarande arbetsuppgiften. Bolagets avdrag från A- C.W:s lön kan alltså inte anses stridande heller mot det gemensamma metallavtalet. Arbetsdomstolen har uppfattat förbundets talan på det sättet att det görs gäl- lande att bolagets löneavdrag under alla förhållanden har stått i strid mot A- C.W:s enskilda anställningsavtal, dvs. även om bolagets tillämpning inte har innefattat något åsidosättande av den lokala löneöverenskommelsen eller det gemensamma metallavtalet. A-C.W. har inför domstolen uppgett följande. När hon fick sin nya lön år 2000 fick hon höra att det var fråga om en individuell lönesättning, men hon kände inte till detaljerna eftersom hon inte hade deltagit i arbetet med att skapa det nya lönesystemet. Hon fick visserligen del av bolagets information om det nya lönesystemet och ordningen med befattningslönedelar, men fick inte information om tilläggens belopp. Att hon skulle haft något särskilt lönetillägg knutet till gruppförstärkarsysslan har hon aldrig hört talas om. Inte heller när hon omplacerades från dessa arbetsuppgifter på grund av det fackliga uppdraget och fick behålla sin lön omnämndes något sådant från bolagets sida. Vad A-C.W. har berättat har inte motsagts av någon annan bevisning i målet. Vidare har framkommit följande av särskilt intresse. A-C.W:s lön har alltsedan år 2000 konsekvent redovisats på hennes lönespecifikationer som ett månadslönebelopp. På lönespecifikationerna har alltså inte redovisats några lönetillägg som varit hänförliga till viss arbetsuppgift. Det har heller inte framkommit att bolaget någon gång på annat sätt i förhållande till henne har klargjort att viss del av lönen utgjorde en befattningslönedel, och än mindre vilken storlek detta lönetillägg hade. Mot bakgrund av de nu anförda omständigheterna anser Arbetsdomstolen att A-C.W:s enskilda anställningsavtal hade innebörden att det av bolaget på lönespecifikationerna angivna månadslönebeloppet utgjorde en fast lön, som inte skulle påverkas av att hon bytte arbetsuppgifter. Att bolaget sänkte hennes lön på det sätt som skett utgjorde alltså ett åsidosättande av hennes enskilda anställningsavtal.

  • Huvudsaklig verksamhet I Sverige och de baltiska länderna erbjuder SEB-koncernen rådgivning och ett brett utbud av finansiella tjänster. I Danmark, Finland, Norge och Tyskland har verksamheten en stark inriktning på ett fullserviceerbjudande till företagskunder och institutioner. SEB- koncernen har ett långsiktigt perspektiv i allt som görs och bidrar till att marknader och företag kan utvecklas. SEB-koncernen betjänar 2.700 stora företag och institutioner, 400.000 mindre och medelstora företag, mer än fyra miljoner privatpersoner

  • Kostnadsfördelning Huvudmannen svarar för alla arbeten och kostnader för den allmänna anläggningen. Fastighetsägaren svarar för alla arbeten och kostnader för VA-installationen. Anordning som behövs endast för en eller några få fastigheter, t.ex. anordning för tryckstegring av vatten eller pumpning av avloppsvatten, bekostas av vederbörande fastighetsägare om inte huvudmannen bestämt annat.

  • Räddningskostnad Om den försäkrade haft utgift (räddningskostnad) för att begränsa omedelbart förestående eller inträffad skada som kan föranleda skadeståndsskyldighet som omfattas av försäkringen, lämnas ersättning om åtgärderna med hänsyn till omständigheterna varit skäliga.

  • Fondandelsägarstämma Fondbolaget sammankallar fondandelsägarstäm- man när fondbolagets styrelse anser att det finns anledning till detta eller om en revisor, en obero- ende styrelsemedlem eller fondandelsägare som tillsammans innehar minst en tjugondedel (1/20) av alla utelöpande fondandelar skriftligen kräver det för behandling av ett uppgivet ärende. Ifall fondandelsägaren som yrkat på fondandel- sägarstämma inte har en tillräcklig minoritetsan- del, informerar Fondbolaget övriga fondandelsä- gare om initiativet till stämman. Fondbolaget har av vägande skäl rätt att vägra informera andelsä- garna, ifall sammankallandet av stämman på fon- dandelsägarens begäran är obefogat. Ett vägande skäl är härvid exempelvis att samma fråga har be- handlats vid en tidigare stämma och att inga nya skäl att behandla frågan föreligger. Varje fondandel i Placeringsfonden berättigar till en (1) röst vid fondandelsägarstämman. Om en fondandelsägares innehav i Placeringsfonder un- derstiger en hel fondandel, har fondandelsägaren en (1) röst. En fondandelsägare har rätt att utnyttja de rättigheter som tillkommer fondandelsägare vid fondandelsägarstämman när ägarens fondandel registrerats. Vid fondandelsägarstämman fattas besluten med enkel röstmajoritet. Vid lika röster är ordförandes röst avgörande.

  • Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna.

  • Förverkandegrunder Nyttjanderätten till en lägenhet som innehas med bostadsrätt och som tillträtts är förverkad och bostadsrättsföreningen har rätt att säga upp bostadsrättshavaren till avflyttning enligt följande;